Makten under kontroll. Studiematerial från riksdagen

Makten under kontroll Studiematerial från riksdagen

2 Makten under kontroll Riksdagens uppgifter Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor. I den här broschyren kan du läsa om hur riksdagen granskar regeringen. Sveriges riksdag Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten Kontrollerar regeringen Arbetar med EU-frågor Deltar i beslut om utrikespolitiken INNEHÅLL 3 Granskning skapar trygghet 4 Riksdagen granskar regeringen 6 Frågor håller demokratin levande 9 Oppositionen frågar oftare 11 Anmälda ministrar hamnar i KU 13 Får regeringen sparken? 15 Om du blir orättvist behandlad 18 Lika inför lagen 19 Full koll på våra skattepengar 21 Ordlista

Makten under kontroll 3 Granskning skapar trygghet Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att alla som röstar är med och bestämmer. Vart fjärde år väljer vi de 349 ledamöter som ska sitta i riksdagen och besluta i frågor som rör hela landet. Riksdagen utser statsministern som i sin tur utser sin regering. Det är regeringen som ska granskas av riksdagen. Regeringens uppgift är att styra landet. Beslut som fattas av riksdagen ska regeringen se till att genomföra. Regeringen lägger också fram nya förslag till förändringar i samhället. Förändringarna blir verklighet om en majoritet av riksdagsledamöterna säger ja. En av riksdagens uppgifter är att granska regeringen. Det kallas för kontrollmakt och ska skydda dig som medborgare mot olika former av maktmissbruk. Det handlar om att följa upp att saker och ting blev som det var tänkt, att skattepengarna används rätt och på ett effektivt sätt samt att myndigheterna sköter sitt uppdrag på ett bra sätt. Riksdagen kan avsätta enskilda ministrar och hela regeringen om den inte är nöjd med deras arbete. Medierna granskar också Journalister i press, radio och tv har också en viktig roll i den politiska granskningen. De gör egna undersökningar och rapporterar när de upptäcker fel och brister i samhället. Granskningen pågår också hela tiden via bloggar och sociala medier. På riksdagens webbplats kan du själv granska källorna. Vad är kontroll? Kontroll handlar ofta om granskning i efterhand. En väl fungerande kontroll innebär också att man undersöker vad som inte hänt. Det gäller att ha koll före, under och efter en aktivitet, som till exempel när en ny lag ska stiftas. Med kontroll kan man förebygga fusk och missbruk av makt och offentliga medel. Men för mycket kontroll kan bli både dyrt och ineffektivt. I totalitära stater har man ofta en omfattande kontroll av medborgarna. Detta skapar ofrihet, rädsla och misstänksamhet. Makthavare. Statsminister Fredrik Reinfeldt och hans ministrar granskas av riksdagen. Granskas någon minister i nyheterna idag? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. Foto: Anders Wiklund/Scanpix

4 Makten under kontroll Riksdagen granskar regeringen Riksdagens kontroll ska bidra till att regeringen och myndigheterna följer lagarna, arbetar effektivt och att medborgarna känner förtroende för den offentliga makten. Riksdagens granskning av regeringen och myndigheterna kan delas upp i tre områden som du ser på bilden: parlamentarisk granskning, rättslig granskning och ekonomisk granskning. Parlamentarisk granskning Ekonomisk granskning Riksrevisionen undersöker hur staten använder skattebetalarnas pengar. Frågor och interpellationer ställs av riksdagsledamöterna till ministrarna för att bevaka och följa upp olika politiska frågor. Konstitutionsutskottet granskar regeringens och ministrarnas arbete så att de följer lagar och regler i sitt arbete. Rättslig granskning Justitieombudsmännen (JO) är riksdagens ombudsmän och tar hand om klagomål från allmänheten. Alla som tycker att de har blivit felbehandlade av någon myndighet kan höra av sig till JO. Misstroendeförklaring är riksdagens möjlighet att avsätta regeringen eller enskilda ministrar genom en misstroendeomröstning. Det här är en myndighet En myndighet är en del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna är till för att sköta det som man bestämt att staten och kommun-erna ska ansvara för i samhället. Statliga myndigheter är till exempel Skolverket, Försäkringskassan, polisen och Försvarsmakten. Ett exempel på en kommunal myndighet är socialnämnden. Myndigheterna har särskilda maktbefogenheter, alltså rätt att använda makt, i sina kontakter med oss medborgare. En myndighet som Skolinspektionen bestämmer exempelvis om en friskola kan starta och Försäkringskassan bedömer om en person har rätt till ekonomisk ersättning vid sjukdom eller vård av barn. Alla ska vara lika inför lagen. Myndigheter får inte behandla människor olika. Därför finns det stränga regler för dem som arbetar på en myndighet. Reglerna ska se till att myndigheternas arbete är rättssäkert.

Parlamentarisk granskning Frågor och interpellationer 5 Frågor håller demokratin levande Rätten att ställa frågor till ministrarna är viktigt i riksdagens arbete med att granska regeringen. Vad tänker ministern göra åt ungdomsarbetslösheten? Vad tänker regeringen göra med tanke på Skolverkets rapport om tillståndet i den svenska skolan? Frågor och interpellationer används ofta av oppositionen för att uppmärksamma ett problem. Kritik mot regeringen. Riksdagsledamoten Jens Holm (V) kräver i en interpellationsdebatt svar från justitieministern. Foto: Melker Dahlstrand

6 Parlamentarisk granskning Frågor och interpellationer Skriftliga frågor Under ett riksdagsår ställer riksdagsledamöterna ungefär tusen skriftliga frågor till regeringen. Frågorna kan handla om vad ministrarna sagt och gjort i olika sammanhang, hur långt de kommit i ett ärende och vad de tänker göra för att lösa ett problem. Till exempel hur fler unga ska få billiga lägenheter eller hur regeringen bekämpar ungdomsarbetslösheten. Det är oftast riksdagsledamöterna från oppositionen som använder möjligheten att ställa frågor till regeringen. Men ibland kommer det även frågor från majoritetens ledamöter. Foto: Melker Dahlstrand Interpellationer leder till debatt Interpellationer är ett annat sätt att ställa frågor. Det används för stora och viktiga frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Interpellanten, den som ställer frågan, och de andra riksdagsledamöterna får svaret skriftligt i förväg och får veta när ministern kommer till riksdagen Ministrar krävs på svar. Fem ministrar på väg in i kammaren för att svara på ledamöternas frågor. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) är först ut. för att svara. Och då gäller det för interpellanten att vara på plats i kammaren och debattera. En debatt leder inte till något beslut på plats men får ibland stor uppmärksamhet i medierna. Interpellationer och frågor Rätten att ställa frågor till regeringen är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Skriftliga frågor kan ställas till ministrarna året runt och ska besvaras efter maximalt fyra arbetsdagar. Frågorna får inte röra specifika fall eller personer, bara principer. En interpellation ska lämnas skriftligt till talmannen. Ministern ska svara inom 14 dagar, annars måste hon eller han förklara varför svaret dröjer. I en interpellationsdebatt får fler riksdagsledamöter än den frågande och den svarande delta. I en debatt får man inte prata hur länge som helst. Ministern har sex minuter på sig att svara. Interpellanten och andra som vill ha ordet får fyra minuter var. Sedan kommer en andra och en tredje kortare omgång. Debatten avslutas med att ministern får en kort slutreplik. De muntliga frågorna är inte inlämnade i förväg. Frågorna ställs till fem ministrar, en minister ansvarar för allmänna frågor och de andra svarar på frågor om sina sakområden, till exempel skola eller bostäder.

Parlamentarisk granskning Frågor och interpellationer 7 Muntlig frågestund Det går också att ställa muntliga frågor som inte behöver lämnas in i förväg. På torsdagar är det frågestund i riksdagen och då är fem ministrar på plats för att svara på frågor. En gång i månaden är statsministern där. Alla riksdagsledamöter får veta i förväg vilka ministrar som kommer till frågestunden så att de kan förbereda sina frågor. Ledamöterna kan också ställa dagsaktuella frågor. Frågestunderna har ett snabbt tempo med korta frågor och svar och håller på cirka en timme. Det gäller att få ordet av talmannen som också är den som bestämmer hur många gånger frågeställaren och ministern får prata. Andra ledamöter är också välkomna att ställa följdfrågor under frågestunden. Foto: Melker Dahlstrand Talmannen leder arbetet i kammaren Talmannen är riksdagens främsta företrädare och den som leder och organiserar riksdagens arbete. Talmannen leder debatten i kammaren och fördelar ordet till dem som debatterar. Uppdraget som talman är opolitiskt, talmannen delar inte i det partipolitiska arbetet och röstar inte heller. Ämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige och talmannen är i rang efter kungen men före statsministern. Ordförande värnar debatten. Talman Per Westerberg ser till att ledamöterna håller en god ton i debatten trots olika uppfattningar. UNGDOMAR BERÄTTAR Foto: Ulrica Zwenger Joakim Kaunisto Tumba Det är viktigt att vi kan påverka och ta reda på om något fel görs i riksdagen, säger Joakim Kaunisto. Man kan till exempel påverka genom lobbying. Om man sätter in en expert som kan ställa rätt frågor så ökar chanserna att politikerna lyssnar. Att ordna grupper på Facebook är också ett sätt att påverka makten, men det är kanske inte är så seriöst. Ett bättre sätt är kanske att skriva insändare. Och vill man påverka många i en fråga så är demonstrationer ett bra sätt.

Foto: Susanna Blåvarg Vilka interpellationer är inplanerade den närmaste tiden? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se.

Parlamentarisk granskning Frågor och interpellationer 9 Oppositionen frågar oftare Maria Ferm Riksdagsledamot Miljöpartiet de gröna Det här är min första mandatperiod. Min första interpellation ställde jag eftersom polisen på väldigt oklara grunder gick ut med information om att det fanns ett terrorhot mot centrala Göteborg. De grep sedan fem personer som släpptes nästan direkt eftersom misstankarna visade sig vara felaktiga. Det här väckte frågor om hur vi egentligen hanterar övervakning, rättssäkerhet och polisens befogenheter i Sverige, säger Maria Ferm. Jag ställde interpellationen för att jag ville att justitieministern skulle svara på hur man kan säkerställa rättssäkerheten när man griper terroranklagade. Uppmärksamheten kring interpellationen blev inte särskilt stor. Jag tror att det berodde på att min interpellation besvarades och debatterades flera veckor senare än en interpellation med liknande frågeställning. Men jag kommer definitivt att ställa fler interpellationer framöver. Yvonne Andersson Riksdagsledamot Kristdemokraterna Under den senaste mandatperioden har jag bara skrivit någon enstaka interpellation. Vi har så bra möjligheter att nå fram i våra grupper att interpellationer inte behövs i samma utsträckning som när man sitter i opposition. Ministrarna kommer till våra grupper, och jag får svar på mina frågor, konstaterar Yvonne Andersson. Under de två mandatperioder som jag satt i opposition var interpellationer ett lysande redskap för att visa vad jag ville förändra inom ett visst område. Det finns olika sätt också när man sitter i majoritet, menar Yvonne Andersson. I en intervju som en journalist gjorde uttalade jag till exempel min oro för förändringen av a-kassan för långtidssjukskrivna. Det blev debatt kring frågan och arbetsmarknadsministern tog hänsyn till mina synpunkter. Så ett litet parti kan lyfta fram frågor till debatt trots att det sitter i majoritet. Oavsett om man sitter i majoritet eller opposition måste man arbeta för att göra frågor tydliga och konkreta och därmed påverka utvecklingen av dem. Sofia Arkelsten Riksdagsledamot Moderaterna Jag är i majoritet och har inte lagt fram några egna interpellationer ännu. Däremot har jag jobbat med skriftliga frågor som även det är ett effektivt sätt att påverka och väcka debatt, konstaterar Sofia Arkelsten. Ett bra exempel är när jag läste en artikel om att höns fortfarande hålls i burar som förbjöds för 20 år sedan. Jag arbetade med djurskyddsfrågor och reagerade starkt på att vissa djurhållare utnyttjat ett juridiskt kryphål i den lag som togs för så länge sedan. Jag ställde då en skriftlig fråga till jordbruksministern för att få reda på vad som görs på området. Frågorna blir offentliga, och det ledde till att journalisten som gjorde det första reportaget hörde av sig och skrev ännu en artikel i tidningen Land. Det är viktigt att vi i riksdagen följer upp och ser till att det som vi beslutar blir verklighet. Det är inte okej med en lag som finns men inte följs. Då måste man ibland göra saker som syns i medierna. Jordbruksministern har nu på ett tydligt sätt talat om att burarna inte är okej att använda. Fredrick Federley Riksdagsledamot Centerpartiet Det här är min andra mandatperiod. Under perioden har jag skrivit två interpellationer för att testa instrumentet. Interpellationen är ju främst oppositionens verktyg. Var jag i det läget skulle jag använda den här möjligheten ofta. Nu tar vi upp frågor direkt med ministrarna eller vid gruppmöten i stället om vi har synpunkter. Det är också lätt för oss att ringa departementen för att ta reda på vad som händer i en viss fråga. Jag har varit med på interpellationsdebatter som stöd för den minister som fått frågan. Det kan vara bra att ha med någon med ett annat perspektiv än bara en oppositionell och en försvarare i majoritet, tycker Fredrick Federley. INTERVJU

10 Parlamentarisk granskning Frågor och interpellationer Jonas Åkerlund Riksdagsledamot Sverigedemokraterna Att vi ledamöter i riksdagen kan ställa interpellationer och skriftliga frågor till regeringen ser jag som väsentligt ur demokratisk synpunkt. Vi behöver få insyn och klarhet i hur regeringen ska handla i vissa frågor för att på så sätt få fram ett bättre beslutsunderlag. Frågeinstitutet, som är ett samlingsnamn på systemet för interpellationer och frågor, är viktigt för att få till ett bra samspel mellan riksdagen och regeringen. Jag ser inget egenvärde i att ställa en interpellation. Det är ett arbetsverktyg som används när vi behöver en förklaring från regeringen för att kunna göra ett bra jobb för våra väljare. Fördelen med en interpellation jämfört med en skriftlig fråga är debatten. Ett möte mellan två personer är mycket mer värdefullt än ett skriftligt informationsutbyte. När du talar med en person öga mot öga så ser du också kroppsspråket, och det kan vara avgörande. Förutom detta så ser jag ingen fördel med en interpellation. En genomtänkt skriftlig fråga med ett bra svar kan ha ett större värde än en interpellation, avslutar Jonas Åkerlund. Fredrik Lundh Sammeli Riksdagsledamot Socialdemokraterna I en interpellation kan jag själv sätta fokus på frågor jag brinner för, känna ministern på pulsen och få ministern att agera. Det är debatten och mötet mellan mig som folkvald och den ansvariga ministern som är själva grejen. Om jag bara vill ha ett svar rakt upp ned från en minister är det ju både enklare och snabbare om jag kör en skriftlig fråga. Interpellationer är däremot ett jättebra sätt att lyfta in de frågor och det perspektiv man får med sig när man reser runt i landet och träffar medborgare, organisationer och företag, berättar Fredrik Lundh Sammeli. Debattformen, med korta och snabba repliker och möjlighet för fler än mig och ministern att delta, är bra. Oftast innehåller en debatt både allvar och hetta. Speciellt debatterna långt in på sentimmarna bjuder på en speciell stämning i kammaren som är svår att beskriva. Jag tycker att man kan uppnå mycket om man jobbar taktiskt med interpellationer och väcker mediernas nyfikenhet. Om jag har tur och träffar rätt kan jag som interpellant också bidra till konkreta förändringar i svensk politik. Ulla Andersson Riksdagsledamot Vänsterpartiet Hur ofta jag interpellerar beror självklart på vad som händer i politiken och ifall frågan lämpar sig bra för en interpellation eller är bättre att driva på annat sätt. En fråga som jag ständigt driver är inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Mitt parti uppmärksammar frågan i till exempel budgetar, debattartiklar och vid möten samt arbetsplatsbesök. Just nu har jag lagt fram en interpellation om inkomstskillnaderna eftersom de har ökat kraftigt med 1000 kronor i månaden de senaste tre åren. Jag har ställt frågan till jämställdhetsministern om hon är nöjd med utfallet och om hon tänker vidta några åtgärder. Det här är ett sätt för mig att driva på i debatten, säger Ulla Andersson. Andra frågor där jag lagt fram interpellationer handlar om sådant som händer i mitt hemlän, till exempel när pappersbruket i Norrsundet lades ned. Då frågade jag näringsministern vad regeringen tänkte göra för att förhindra det men också vilka insatser de skulle göra för dem som förlorade sina jobb och för samhället i stort. Tina Acketoft Riksdagsledamot Folkpartiet liberalerna Tina Acketoft sitter sin tredje mandatperiod i riksdagen. Interpellationer är ett viktigt kontrollorgan och ett verktyg i det politiska arbetet. Jag tycker att det är angeläget att man inte använder det i onödan och inte enbart för att samla poäng åt sig själv. Interpellationsdebatter ska också vara intressanta och roliga att lyssna på. När jag satt i opposition interpellerade jag relativt ofta. Då granskar man ju den andra sidan som riksdagsledamot. I majoritet är det snarare så att man hoppar in i en interpellationsdebatt för att ge stöd till sin minister som kanske fått samma fråga från oppositionen många gånger, avslutar Tina Acketoft. Vad är en interpellation och vad är tanken med debatten? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. Foto: Ulrica Zwenger

Parlamentarisk granskning Konstitutionsutskottet 11 Anmälda ministrar hamnar i KU Konstitutionsutskottet (KU) kontrollerar att regeringen följer regler och lagar på. Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla ministrarna till KU om de miss tänker att en minister har gjort något fel. Sådana anmälningar får ofta stor upp märksamhet i medierna. KU-anmälningarna ska inte handla om regeringens politik utan om hur ministrarna sköter sitt arbete. KU har möjlighet att fråga ut ministrar, tjänstemän och andra som varit inblandade i samband med granskningen. Anmälningarna har till exempel handlat om regeringens agerande när två terrormisstänkta egyptier avvisades med hjälp av CIA. Anmälaren ifrågasatte om avvisningen skett enligt svensk lag och internationell rätt. Ett annat exempel är när socialförsäkringsministern fick stå till svars för Försäkringskassans sena utbetalningar. KU kritiserade inte ministrarna i något av fallen. Frågor om tsunamin. Konstitutionsutskottets ledamöter frågar ut dåvarande statsminister Göran Persson. Senare kommer KU att kritisera regeringens hantering av flodvågskatastrofen. Konstitutionsutskottets uppdrag Konstitutionsutskottets granskning av regeringen och ministrarna är den mest kända delen av riksdagens kontrollmakt. KU granskar arbetet i Regeringskansliet och ministrarnas sätt att sköta sina jobb. Utskottet kan även besluta om åtal mot ministrar. KU har 17 ledamöter och lika många supplean ter och är proportionellt sammansatt. Ordföranden hämtas alltid från något av oppositionspartierna. KU har rätt att ta del av regeringens alla handlingar för sin granskning, även de som har hemligstämplats. Behövs mer upplysningar kan utskottet ställa skriftliga frågor till regeringen eller kalla till sig ministrar, tjänstemän och privatpersoner för utfrågning. Foto: Bertil Ericson Varför är det riksdagen som kontrollerar regeringen? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se.

12 Parlamentarisk granskning Konstitutionsutskottet INTERVJU Foto: Sveriges riksdag Peter Eriksson (MP) Ordförande i KU En viktig uppgift för Konstitutionsutskottet (KU) är ansvaret för demokratifrågorna. KU ska vara en motor i arbetet för att värna och utveckla demokratin, säger Peter Eriksson, riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna och ordförande i KU. Vetskapen om att alla i regering, riksdag och medierna får kännedom om KU:s granskning av en minister kan ha en förebyggande effekt. Att följa KU:s utfrågning via webben eller tv är både spännande och en viktig del i den demokratiska processen. Här kan man verkligen lära sig mer om hur granskningen av regeringen fungerar. Läs intervjun på riksdagen.se Inget ministerstyre KU redovisar granskningen av KU-anmälningarna i rapporter, så kallade betänkanden, som underlag för en debatt i kammaren. Debatten brukar pågå en hel dag men leder inte till några faktiska beslut och åtgärder. En minister kan kritiseras i ett KUbetänkande men utskottet har inga möjligheter att döma eller se till att ministern avgår. Enligt regeringsformen ska regeringens ministrar inte utöva ministerstyre. I Sverige innebär ministerstyre en anklagelse om att en minister har blandat sig i något man inte får påverka. En minister får nämligen inte styra en myndighets beslut eller uttala sig om enskilda fall. Stor uppmärksamhet i medierna KU:s offentliga utfrågningar av den anmälda ministern och andra inblandade personer är öppna för allmänheten och får ofta stor uppmärksamhet i medierna. Den politiska betydelsen av KU:s arbete har ökat i takt med att det blivit fler offentliga utfrågningar av ministrarna. Dessutom kan alla följa KU:s granskningar och annat riksdagsarbete på webben och i direktsänd tv och radio. KU:s rapporter ska leda till att regeringen ändrar sitt arbetssätt och rättar till det som blivit fel. Publiciteten som uppstår kring både betänkandet och debatten ger ofta effekt. Om en minister får kritik av KU tas kritiken på allvar. Skulle KU komma fram till att en minister begått ett brott i sitt arbete har man möjlighet att väcka åtal i Högsta domstolen. Detta har inte förekommit i modern tid. Statsminister Fredrik Reinfeldt blir utfrågad av konstitutionsutskottet kring hanteringen av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Foto: Lubbe Garell FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE

Parlamentarisk granskning Misstroendeförklaring 13 Ett exempel från verkligheten: Får regeringen sparken? Ska regeringen tvingas att avgå? Vid fem tillfällen har riksdagen röstat om detta. Senaste gången var tre veckor efter valet 2002. Efter ett par raffande dagar före omröstningen låg avgörandet i Miljöpartiets händer. Moderaterna ville att riksdagen skulle visa om den fortfarande litade på regeringen i en misstroendeomröstning. För att kunna få majoritet i riksdagen hade Socialdemokraterna sedan riksdagsvalet förhandlat med Vänsterpartiet och Miljöpartiet om samarbete. Trots hårda nattliga förhandlingar hade man ännu inte lyckats komma överens. Därför begärde Moderaterna en misstroendeomröstning. För att lyckas krävdes att minst hälften av riksdagens ledamöter röstade för en misstroendeförklaring. Och då behövde de borgliga partierna även Miljöpartiets röster. Demokratisk omröstning Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade tillsammans 174 röster. Moderaterna, Folkpartiet, En majoritet av riksdagen kan avsätta regeringen Möjligheten till misstroendeförklaring är en del av rikdagens kontrollmakt. Om riksdagen inte längre har förtroende för statsministern eller någon annan minister kan ledamöterna använda sig av misstroendeförklaring. För att en misstroendeomröstning ska leda till att en minister tvingas avgå måste mer än hälften av riksdagens 349 ledamöter rösta för misstroendeförklaringen. Gäller omröstningen statsministern måste hela regeringen avgå om den inte utlyser extraval inom en vecka. Ett förslag om misstroendeförklaring kan läggas fram i riksdagen av minst 35 ledamöter. Oftast är det ett eller flera oppositionspartier som står bakom förslaget. UNGDOMAR BERÄTTAR Foto: Ulrica Zwenger Johnny Falkenström Huddinge Jag är intresserad av politik och kan tänka mig att bli politiker, berättar Johnny Falkenström. Just nu arbetar jag med ungdomsparlamentet i Stockholms stad för min gymnasieskola och har gått utbildningen för att bli utskottsordförande. Ett sätt att påverka makten är att starta en blogg på nätet eller att skriva en insändare i tidningen. Många politiker och folk som har något att säga bloggar idag. Det är okej för politiker att göra misstag, det finns inga felfria människor. Om man gör ett fel medvetet som politiker så är ju det inte självklart så bra. Och då kan man bli anmäld till KU. Om det inte fanns regler tror jag att fler skulle missbruka sitt förtroende.

14 Parlamentarisk granskning Misstroendeförklaring Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet stod för 175 röster. För att få regeringen på fall behövdes alltså alla 175 ledamöternas röster. På kvällen innan omröstningen möttes representanter för Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet igen. Och till slut, sent på kvällen, lyckades man enas om hur ett regeringssamarbete skulle se ut. Miljöpartiet och Vänsterpartiet rekommenderade då sina medlemmar att rösta mot Moderaternas förslag. Därmed fanns det inte längre någon risk för att regeringen skulle fällas i misstroendeomröstningen. Under omröstningen var det fullsatt både i kammaren och på åhörarläktaren när talman Björn von Sydow ställde frågan om regeringen skulle avgå. Under några sekunder tryckte ledamöterna på sina knappar. Slutsiffrorna lyste på den stora tavlan på väggen 158 röstade ja, 174 nej och 17 ledamöter från Miljöpartiet avstod. Den socialdemokratiska regeringen fick sitta kvar och statsministern kunde andas ut. Regeringen sitter kvar. Tavlan visar att oppositionen inte fått ihop de 175 röster som krävs för att en statsminister ska tvingas avgå. Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX Riksdagen har röstat fem gånger Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring fem gånger men ingen av gångerna har resultatet lett till att en minister avgått. Två gånger har själva hotet om misstroendeförklaring haft effekt. Regeringen avgick 1981 och en justitieminister avgick 1988 då man trodde att en begäran om avgång skulle få majoritet i en omröstning. Politisk oreda Moderaterna ville ha en misstroendeförklaring 2002 med anledning av vad man kallade politisk oreda. 174 röstade nej, 158 ja och 17 avstod. Förändrade majoritetsförhållanden i riksdagen Moderaterna bad 1998 om en omröstning mot statsminister Göran Persson om att han borde avgått efter valet. 186 röstade nej, 82 ja och 74 ledamöter avstod. Uttalanden om Kina Statsminister Göran Perssons ut talanden 1996 under en resa i Kina om vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet orsakade en omröst ning efter förslag från M, FP och KD. Förslaget avvisades med 204 nej-röster mot 119 ja-röster. Uttalanden om ubåtskränkningar Utrikesminister Lennart Bodströms uttalanden ledde 1985 till att M, FP och C begärde misstroendeomröstning. Resultatet blev 184 nej och 160 ja. Missnöje med den ekonomiska politiken Statsminister Thorbjörn Fälldin fick en misstroendeomröstning 1980 från S och VPK. Förslaget röstades ned med siffrorna 175 174.

Rättslig granskning Justitieombudsmannen 15 Om du blir orättvist behandlad Om du tycker att en myndighet har behandlat dig fel kan du klaga hos Justitieombudsmännen (JO) eller Riksdagens ombudsmän som det offciellt heter. JO utreder klagomål från allmänheten och besöker myndigheter, till exempel skolor, polisen, flyktingförläggningar och domstolar för att kontrollera hur de arbetar. JO får cirka 7000 brev med klagomål om året. Alla människor har rätt till en opartisk och saklig handläggning när de har kontakt med våra myndigheter. JO finns till för att skydda din rätt att bli behandlad enligt lagen, en grundläggande fri- och rättighet i Sveriges grundlag. Anmälningarna till JO kan röra sig om alltifrån att värnpliktiga har tvingats äta hundmat till att polisen har för långa handläggningstider. Andra anmälningar har handlat om att en skola har tvingat elever till att lämna urinprov för att utreda misstankar om drogmissbruk. Och en anmälning handlade om att ett bibliotek stängt av en viss webbplats för allmänheten på bibliotekets dator. Om någon gjort fel Eftersom JO inte är en domstol så är ett JO-beslut bara en rekommendation och inget man kan överklaga. Myndigheterna brukar följa JO:s rekommendationer. Vanligast är en så kallad erinran, att JO kritiserar en tjänsteman för att ha gjort fel i sitt arbete. En erinran uppmärksammas ofta i medierna och brukar ge resultat. JO kan också kritisera en myndighet för till exempel dåliga rutiner, något som också ofta ger negativ publicitet. JO kan då föreslå hur myndigheten kan arbeta bättre, till exempel genom att utbilda personalen. Om JO anser att någon har begått en brottslig handling kan man väcka åtal för tjänstefel. JO bestämmer själva om en JO-anmälan ska prövas eller inte. De kan själva ta upp en fråga som uppmärksammats i medierna. Behövs en närmare utredning görs den av någon av JO:s övriga jurister. Då begärs ofta ytterligare upp lysningar in från de inblandade. När JO är klar med utredningen tas beslut om det ska bli någon åtgärd eller inte. Beslutet, som beskriver vad som blivit fel och hur man borde ha gjort i stället, skickas till alla berörda. Foto: Jenny Hallengren INTERVJU Cecilia Nordenfelt Chefsjustitieombudsman Har man mycket makt får man också finna sig i att bli granskad, säger Cecilia Nordenfelt, en av Sveriges fyra justitieombudsmän. Maktfullkomlighet finns i varje samhälle. Och ju mer extrema befogenheter man har, desto mer måste man stå ut med att granskas. Polisen har ju till exempel mycket stora maktbefogenheter, de kan gripa och föra bort och låsa in personer. Då är det viktigt att det finns kontroll. Själva vetskapen om att JO finns gör nog att många tänker sig för. Läs intervjun på riksdagen.se

16 Rättslig granskning Justitieombudsmannen UNGDOMAR BERÄTTAR Foto: Ulrica Zwenger Ida Lindgren Domsjö Carl Andersson Ett bra sätt att kontrollera makten är med hjälp av media. Men Lindskolan ibland kan det bli lite ensidig rapportering i tidningar och tv, man får sällan höra om det som är bra utan bara om när det blir problem, tycker Ida Lindgren. JO-anmälan är en annan möjlighet att kontrollera dem som har makt. Och ibland räcker det med att hota med misstroendeomröstning för att få en minister som inte skött sig att avgå. Jag tycker oftast att man kan lita på politiker men ibland står partiet för en sak medan den enskilda politikern gör något helt annat. Bästa sättet att påverka makten är genom att rösta vart fjärde år. Jag röstade i kyrkovalet så det ska bli kul att rösta på riktigt nästa gång, avslutar Ida. Alla kan klaga hos JO Justitieombudsmännen, JO, utses av riksdagen och är en del av riksdagens kontrollmakt. JO granskar om myndigheter, domstolar och en skilda tjänstemän följer lagar och förordningar. Och att enskilda medborgare behandlats på ett korrekt sätt. JO är opolitiskt och regeringen kan inte lägga sig i JO:s arbete. I dag finns det fyra JO, två kvinnor och två män. JO ändrar inte på domar eller beslut men ser till att brister i lagstiftningen rättas till och visar hur lagstiftningen ska tolkas. När JO upptäcker att ett fel har begåtts kan man uttala kritik och om felet är riktigt allvarligt kan JO till och med väcka åtal. Vem som helst kan skriva och klaga hos JO om man tycker att en domstol eller myndighet gjort fel. De flesta justitieombudsmännen kommer från domarkåren. Där är man van vid att vara objektiv, neutral och saklig. Sverige var först i världen (1809) med JO som idag finns i ett hundratal länder. Det heter till och med ombudsman på engelska och flera andra språk. Sverige har varit ett föregångsland och tar emot många internationella besök från nya demokratier där man vill inrätta eller just har inrättat ett JO-ämbete.

Foto: Melker Dahlstrand Vad tror du skulle hända om inte JO fanns? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se.

18 Rättslig granskning Justitieombudsmannen Ett exempel från verkligheten: Lika inför lagen JO kritiserar Polismyndigheten i Västra Götaland för att två cyklister som cyklade mot rött ljus samtidigt behandlades olika vid ingripandet. När Andreas och hans flickvän Anna var på väg till jobbet och skolan på cykel körde de mot rött ljus. Paret blir då stoppat av två poliser som pratar med dem separat. Andreas får böter på 1 500 kronor medans Anna slipper böta eftersom hon studerar och uppger att hon är mycket ångerfull. När poliserna förstår att de stoppade är ett par, som blivit behandlade på olika sätt, säger den ena polisen på ett skämtsamt sätt att nu har du möjlighet att bjuda din pojkvän på middag. Lika inför lagen Andreas tycker att hanteringen är totalt oacceptabel och skickar in en JO-anmälan där han undrar vad som hände med parollen alla står lika inför lagen. JO svarar att det är viktigt att polisen uppträder på ett sådant sätt att det skapar förtroende hos medborgarna. I detta ligger bland annat att lika fall ska behandlas lika. Eftersom Andreas och Anna samtidigt cyklade mot rött ljus borde de självfallet också ha behand lats lika när polismännen ingrep. JO tycker att det är anmärkningsvärt att de båda poliserna inte samordnade sitt ingripande bättre. Att en särbe handling sker vid ett och samma ingripande mot två personer för samma brott kan inte accepteras. JO ber också myndighetens chefsjurist att följa upp denna fråga. Och avslutar: JO vill därför erinra om de regler som innebär att en polisman i arbetet ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning (4 kap. 1 polisförordningen). (Andreas och Anna heter egentligen någonting annat.) UNGDOMAR BERÄTTAR Foto: Ulrica Zwenger Daniel Kügerl Norsborg Det är viktigt att ha koll på vad som händer i samhället. Om man som politiker inte bryr sig om vad folket säger är det ett slags maktmissbruk. Om man går med på att vara politiker så får man rätta sig efter reglerna, säger Daniel Kügerl. Man kan reagera på sådant som är fel genom att JO-anmäla en myndighet. KU är också bra, det är nog jobbigt för politikerna att bli anmälda. Man vill ju ha bra publicitet som politiker. Ett sätt att ha koll på vad som händer i riksdagen är att se på debatter på tv. Jag har faktiskt sett några debatter från kammaren på tv när jag har varit hemma och varit sjuk.

Ekonomisk granskning Riksrevisionen 19 Full koll på våra skattepengar Riksrevisionen granskar vart de statliga pengarna går och hur de används utfrån medborgarnas intressen. Målet är att se till att våra gemensamma resurser används på ett så bra sätt som möjligt. Och att den statliga verksamheten sköts effektivt. En viktig del är att ta reda på vad förslagen som regeringen lägger fram till riksdagen får för konsekvenser i verkligheten. Det kan vara allt från att granska omläggningen av försvaret till att följa upp rutinerna för regeringsmedlemmar som tar med sig anhöriga på resor i arbetet, när de kanske borde ha betalat resan själva. Eller vad som händer när man flyttar eller avskedar medarbetare på en myndighet. Varje år görs en årlig ekonomisk revision av alla myndigheter och statliga bolag som finansieras med statliga pengar. Det innebär bland annat att man granskar alla myndigheters årsredovisningar. Man gör även stickprov för att kontrollera hur verksamheterna sköts och för att se till att landets resurser används på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Det kan till exempel handla om hur Arbetsförmedlingen och a-kassorna sköter arbetslöshetsförsäkringen. Eller om svenskundervisningen för invandrare fungerar på ett bra sätt. Tilltro till myndigheter är viktigt Riksrevisionen kan ta reda på hur statliga bolag följer reglerna för sin representation, exempelvis när de bjuder anställda och kunder på restaurang. I ett sådant fall är det tilltron till myndigheterna som är viktigast, inte pengarna. Man kan även studera ett helt område, som exempelvis arbetsmarknaden, för att den är viktig och för att det handlar om mycket pengar. UNGDOMAR BERÄTTAR Foto: Ulrica Zwenger Sofia Thomasson Örnsköldsvik Det är bra att man kontrollerar att våra skattepengar används rätt. Riksrevisionen kollar skolor, äldrevård och sådant. De som kollar ska vara opartiska och inte ha någon koppling till dem som ska granskas. Det är klart att politiker och myndigheter ska granskas. Det ingår i deras jobb. Jag har i stort sett förtroende för politiker men har man makt ska man kontrolleras, tycker Sofia Thomasson. Vi medborgare kan också påverka politikerna. Ett sätt är genom kommunfullmäktige. Bloggar är ett annat effektivt sätt att framföra vad man tycker.

20 Ekonomisk granskning Riksrevisionen Riksrevisionen granskar statens ekonomi Riksrevisionen är en myndighet som hör till riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Riksrevisionen ansvarar för den ekonomiska granskningen av regeringen och våra statliga myndigheter. Riksrevisionen beslutar självständigt om vad som ska granskas, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som kan dras. Genom sin oberoende ställning kan Riksrevisionen bevaka medborgarnas intressen. En riksrevisor kan inte bli avsatt eftersom det inte ska gå att peta bort någon som avslöjar obekväma saker. Riksrevisionen skriver ungefär 50 rapporter per år som skickas till regeringen och riksdagen. Rapporterna debatteras ofta i medierna, i de politiska partierna samt på departement och myndigheter. Riksrevisionens styrelse lämnar också förslag på åtgärder till riksdagen. Riksrevisorerna väljs av riksdagen. Flera privata revisionsbyråer har i sin tur hand om granskningen av Riksrevisionens arbete. Rapporter väcker debatt Riksrevisionens rapporter väcker ofta politisk debatt. Ett exempel är rapporten om rättsprocesserna i ungdomsmål, där rättsväsendet fick stark kritik. Rapporten visade att ungdomsbrott utreds alldeles för långsamt. Ungdomsmål ska handläggas extra snabbt enligt lagen. Granskningen visade att det tar drygt två månader från polisanmälan till delgivning av misstanke om brott. Sedan ska åklagaren göra färdigt förundersökningen på högst sex veckor. I verkligheten tar detta ofta dubbelt så lång tid. När sedan åklagaren har fattat beslut om åtal har hon eller han enligt lagen högst 14 dagar på sig. Men enligt Riksrevisionens granskning dröjer det ytterligare fyra veckor innan rättegången startar. Det betyder att den som rånar en skolkamrat strax före jul kanske får stå till svars för det i en rättegång först i början av sommaren. Riksrevisionen skriver i sin rapport att det inte är resurser som saknas utan en effektiv organisation och samordning mellan myndigheterna. Klotter, inkörsport till grövre brottslighet. Ungdomsbrottslighet utreds för långsamt ansåg Riksrevisionen. Foto: Per-Olof Sännås / SCANPIX

21 Makten under kontroll ORDLISTA Förordning: En förordning går att jämföra med en lag men med en viktig skillnad. Lagar stiftas av riksdagen, medan förordningar beslutas av regeringen. Förordningar bestämmer ofta mer i detalj sådant som det finns mer övergripande bestämmelser om i en lag. Förundersökning: Den utredning som polis och åklagare gör för att se om ett brott har skett och om det finns någon misstänkt för det. Om det inte finns tillräckligt med bevis eller om man inte har någon misstänkt lägger man ned förundersökningen. Interpellation: Skriftlig fråga från en riksdagsledamot till en minister som ska gälla ministerns tjänsteutövning. En interpellation är mer omfattande än en vanlig fråga av mer principiell karaktär och besvaras muntligt i kammaren. Konstitutionsutskottet: Riksdagens utskott för kontroll av regeringen och beredning av grundlagsfrågor. Utskottet ska granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Ledamot, ledamöter: En medlem av en avgränsad grupp som oftast har beslutsrätt, exempelvis en riksdagsledamot. Majoritet: Flertalet eller de flesta av de röstande. Mandatperiod: Tiden från det att en nyvald riksdag samlas till dess nästa valda riksdag samlas. Valperioden är normalt fyra år. Minister: Minister kallas den som är medlem av ett lands regering. Ministrarna ansvarar för olika områden. I Sverige finns det en utbildningsminister, en miljöminister, en finansminister, en jordbruksminister och så vidare. Jämför statsråd. Myndighet: En myndighet är en del av statens eller kommunernas förvaltning. Myndigheterna utför och ansvarar för det som riksdag och regering har bestämt. Ett exempel på en myndighet är polisen och Försäkringskassan. Opposition: I politiska sammanhang det eller de partier som inte tillhör ett lands regering. Riksdagsår/riksmöte: Löper från riksdagens öppnande i september ett visst år till september följande år. Eller, som det står i riksdagsordningen: Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar. Den exakta tidpunkten styrs av vilket datum det senaste valet hölls. Riksrevision: En granskning av om staten använder sina tillgångar effektivt. Riksrevisionen, en myndighet under riksdagen, ansvarar för detta. Statsråd: Statsråd är en medlem i regeringen i Sverige (dock inte statsministern). Ett statsråd kallas oftast minister. Ett statsråd är ansvarigt för vissa frågor inom ett departement. Jämför minister. Statsskick: Formerna för statlig styrelse. Utifrån statschefens ställning talar man om monarkier som styrs av en kung eller drottning och republiker som styrs av en president. Utifrån vem som har makten skiljer man också på envälde/diktatur, fåtalsvälde/oligarki och folkvälde/demokrati. Tjänstefel: När någon avsiktligt eller av oaktsamhet begår misstag vid myndighetsutövning. Brottet beskrivs i brottsbalken och straffet är oftast böter. Avsikten är att tillgodose medborgarnas intresse av att offentliga uppgifter utförs på rätt sätt. Tjänsteman: Utför administrativt arbete inom statlig eller privat sektor. Totalitär: Stater som präglas av att ett parti eller en organisation behärskar alla delar av samhällslivet. Årsredovisning: Sammanställning av ett företags, en myndighets eller en förenings räkenskaper och förvaltning för ett räkenskapsår. Åtal: Att ställa någon till svars för ett brott inför domstol. Det kallas på domstolens språk att väcka åtal.

Omslag: Statsminister Fredrik Reinfeldt blir utfrågad av konstitutionsutskottet kring hanteringen av ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen 19 april 2007. Foto: Lubbe Garell. Producerad av: pmochco reklambyrå och Riksdagsförvaltningen, informationsenheten. Illustrationer: Hans von Corswant. Tryck: Elander Sverige AB, april 2011. Upplaga: 10 000 ex.

Makten i ett samhälle ska alltid granskas. Därför har vi inbyggda system som minskar risken för maktmissbruk. Riksdagen, som är folkets främsta företrädare, har en viktig uppgift i att kontrollera makten. I den här broschyren kan du läsa om hur riksdagen granskar regeringen och myndigheterna. Informationsvägar till riksdagen www.riksdagen.se navet till kunskap om riksdagen. Frågor och övningar På www.riksdagen.se hittar du frågor och övningar, exempel på interpellationer och videoklipp och annat som gör det lättare att förstå kontrollmakten. Kontakt riksdagsinformation@riksdagen.se och 020-349 000. www.riksdagen.se Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Tfn: 08-786 40 00