Fysisk aktivitet och cancer Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper - Lund
Vad menar vi? Fysisk aktivitet som behandling vid cancer Träning som medicin Minskad risk för cancer Minska biverkningar Öka behandlingstolerans Öka välbefinnande Allmänt hälsofrämjande Påverka tumörcellerna Minska risk för förtida död
Vad är fysisk aktivitet? Definition: All kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen Aerob fysisk aktivitet/konditionsträning Muskelstärkande fysisk aktivitet/styrketräning Lätt fysisk aktivitet vs Stillasittande
Aerob fysisk aktivitet Arbete Fritid Transport
Intensitet Måttlig Pratvänligt tempo Puls 55-70 % av maxpuls Exempel: rask promenad Hög Konditionshöjande Puls 65-90 % av maxpuls Exempel: motionsgymnastik, jogging 2017-10-23 Anna Johnsson, fysioterapeut, Skånes onkologiska klinik, Lund
Muskelstärkande fysisk aktivitet Egen kroppsvikt Extra motstånd
Rekommendationer Hälsofrämjande fysisk aktivitet Aerob fysisk aktivitet 75-150 min/vecka Muskelstärkande fysisk aktivitet 2 ggr/vecka Balansträning Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna, bör vara så aktiva som tillståndet medger Undvik långvarigt stillasittande (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet, antagna av Svenska Läkarsällskapet 2011)
Fysisk aktivitet minskar risken för: förtida död, oavsett orsak hjärtkärlsjukdom, t ex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke metabola sjukdomar, tex typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer fall och benbrott, t.ex. höftfraktur psykisk ohälsa, t.ex. demens, depression. Ref: Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) och Svenska Läkaresällskapet. Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna 2011
Cancerdiagnos Kirurgi Strålbehandling Kemoterapi Antikroppar Endokrin behandling Rehabilitering
Cancerrehabilitering Fysiska Fysisk aktivitet Smärta Illamående Kost. Existentiella Psykiska Sociala
Levnadsvanor Tobak Alkohol Matvanor, kost Fysisk aktivitet, stillasittande den nya rökningen
Minskad risk för cancer Stark evidens: Colon-, endometrie-, och bröstcancer Svagare evidens: Prostata-, njur-, pancreas-, blås-, lung-, ovarialcancer Stillasittande fristående riskfaktor!!
Efter cancerdiagnos - träning som medicin Vilka effekter? Vilka verkningsmekanismer? Vilken typ? Hur dosera? När undvika?
Effekter allmänt Förbättrad hälsa Livskvalitet Kognition Stämningsläge Fysisk kapacitet
Effekter vid cancer Minska behandlingsbiverkningar Fatigue Smärta Psykosocial distress Värmevallningar, sexuell ohälsa, illamående, bentäthet Öka behandlingstolerans Påverka tumörcellerna
Effekter under onkologisk behandling Minskad cancerrelaterad fatigue Bättre fysisk funktion Ökat välmående Minskade biverkningar Inga skadliga effekter
Överlevnad, meta-analys 35 studier 75 alt 150 min/vecka Cancermortalitet minskar Prediagnostisk 21 % Postdiagnostisk 35% Bröstcancer, Colorectalcancer säkerställda Ref: Li et al. 2016 (Br J Sports Med)
Överlevnad, flera meta-analyser Cancerspecifik dödlighet 28-44% Förtida dödlighet alla orsaker 25-48% Recidiv 21-35%
Träningseffekter av akut arbete Liknande allmänt som vid cancer? Vakenhet Koncentration Välmående Illamående?
Allmänna verkningsmekanismer (FYSS) Påverkan på genaktivitet och proteiner immunsystem hjärta hjärna blodkärl skelettmuskulatur
Verkningsmekanismer vid cancer 2017-10-23 Hormonpåverkan Könshormoner Insulinnivå och IGF Tarmpassagetid Anti-inflammatorisk effekt Immunförsvaret Vikt Oxidativ stress???
Verkningsmekanismer, akut arbete Adrenalin Noradrenalin Cytokiner Ackumuleras
Typ av träning och dos Aerob Måttlig hög intensitet 75-150 minuter/vecka Undvik långvarigt stillasittande
Typ av träning och dos 2 gånger/vecka
Vad bör vi speciellt ta hänsyn till? Cancersjukdomen Behandling Erfarenhet Annan sjukdom Möjligheter - hinder
Att ta hänsyn till under behandling Typ av behandling Dagsform Näringsintag Lymfödem Picc-line Låga blodvärden Benskörhet Återhämtning i.v. cytostatika 24 h Dosering! 2017-10-23
Phys-Can PHYSical training and CANcer Träning som medicin mot cancerrelaterad trötthet Huvudansvarig: Professor Karin Nordin, Uppsala Universitet och universitetet i Bergen http://www.phys-can.uu.se/
Phys-Can Primary outcome measures Cancer related fatigue (FACT-F, MFI) QoL (EORTC QLQ C39) Secondary outcomes Cardiorespiratory fitness Muscle strength Objectively monitored physical activity level and sedentary behaviour Mood disturbance Functioning in daily life Clinical data/treatment related data/relapse/adverse events Cognitive-behavioural moderators and mediators Health-economic variables Cytokines and CRP
Träning på hög intensitet Styrketräning med instruktör Hög belastning Få repetitioner Konditionsträning Intervallträning 80-90% av pulsreserven + / - beteendestöd
Träning på låg/måttlig intensitet Styrketräning med instruktör Måttlig belastning Många repetitioner Konditionsträning Ex. promenader 40-50% av pulsreserven +/- beteendestöd
Hög intensitet under behandling dansk studie Minskad fatigue Förbättrad kondition Förbättrad muskelstyrka Ökad fysisk aktivitet Ökat välbefinnande (Ref: Adamsen L et al. 2009) 2017-10-23
Kliniska erfarenheter Aktivitet, vid sjukskrivning Glädje Grupp Friskfaktor
Vid kronisk sjukdom Fysisk funktion Välbefinnande Cancerrelaterad fatigue Komplikationer till inaktivitet Anna Johnsson, fysioterapeut, Skånes onkologiska klinik, Lund
Särskilda beaktande vid träning Bröstcancer arm/skulderproblem Coloncancer stomi? Gynekologisk cancer lymfödem buk, nedre extremiteter Skelettmetastaser Behandlingsrelaterad infektionskänslighet? Inkontinens Anna Johnsson, fysioterapeut, Skånes onkologiska klinik, Lund 2017-10-23
Att tänka på under och efter behandling Kroppen anpassar sig Du blir bra på det du gör Långsam progression
Konkreta råd Promenader (10 minuter) Muskelstärkande träning Individuell anpassning»tidigare fysisk aktivitet»sjukdom, behandling Anna Johnsson, fysioterapeut, Skånes onkologiska klinik, Lund
Källa: Jansson E, Hagströmer M, Anderssen S A. FYSS 2017 sid 89 Läkartidningen Förlag AB
Balans vila aktivitet sömn vaken tid
Hinder för fysisk aktivitet Medicinska Fatigue Illamående Smärta Rädsla Motivation
Möjligheter för fysisk aktivitet Att göra något själv Kunskap Stöd Erfarenhet
Framgångsfaktorer Grupp Styrketräning Promenad Vattengymnastik Yoga, kroppskännedomsträning etc Appar Uppföljning
Individuellt anpassad fysisk aktivitet Liknande vinster som för alla andra Hjärtkärl, diabetes, kondition Inga skadliga effekter Inaktivitet är skadligt Anna Johnsson, fysioterapeut, Skånes onkologiska klinik, Lund
Tack för mig!
Att träna är bra! Kan alla träna? Vill alla träna? Skulle fler kunna träna? Kan vi påverka?