OPTIMERING OCH UTVECKLING AV TEKNISKA FA RDIGHETER INOM TENNIS

OPTIMERING OCH UTVECKLING AV TEKNISKA FA RDIGHETER INOM TENNIS Samverkansprojekt Dala Sports Academy Falu Tennis och Fastighets AB Projektkoordinator: Frej Hallgren. fhl@du.se

Innehållsförteckning 1. Bakgrund till projektet... 2 2. Tekniska färdigheter i tennis... 2 3. Syfte... 3 4. Metod... 4 4.1. Initiering av projekt... 4 4.2. Genomförandet av projektet... 4 4.2.1. Testbatteri... 4 4.2.2. Videobaserad matchanalys... 12 4.2.3. Träningspassen... 13 4.3. Analys av testresultaten... 16 5. Resultat... 17 6. Diskussion... 19 7. Slutsats... 22 8. Referenser... 22 8.1. Vetenskapliga artiklar inom teknikanalys och feedback... 22 8.2. Vetenskapliga artiklar inom matchanalys... 24 8.3. Övriga referenser... 25 1

1. Bakgrund till projektet Falu Tennis och fastighets AB är ett företag som bedriver verksamhet inom området idrott och hälsa med inriktning mot tennis. Företaget äger och driver även Falu Tennis och Idrottscenter med 5 tennisbanor, inomhushall för friidrott, idrottslabb och kontorslokaler. Målet för företaget är att utveckla nya produkter och tjänster inom området idrott och hälsa. Dala Sport Academys uppdrag är att hjälpa nya och befintliga företag med dessa mål och på dessa grunder initierades i januari 2013 ett samverkansprojekt mellan parterna. Innan projektet startades genomfördes en omvärldsanalys av tidigare forskning inom området teknik och taktikanalys inom tennis och andra idrotter (se referenslista). Metoden för detta har varit sökningar på internationella databaser där forskning inom området presenteras. En omvärldsanalys av tillgängliga produkter och tjänster i Sverige med syfte att utveckla tekniska färdigheter inom tennis har även gjorts. Metoden för detta har varit kontakt med Svenska Tennisförbundet, besök på tränarkonferenser, besök på tennisklubbar på olika geografiska ställen i Sverige och besök på stora nationella och internationella tennistävlingar i Sverige. Falu Tennis och Fastighets AB presenterade sedan sin projektidé. I flera möten diskuterade parterna vilka behov företaget har samt vilka produkter och tjänster det finns behov av på marknaden. På detta sätt skapades ett förtroende mellan parterna och en gemensam målsättning. 2. Tekniska färdigheter i tennis Målet i flertalet idrotter är att uppnå så hög effekt som möjligt med så låg energiförbrukning som möjligt. Effekt är hur mycket arbete vi kan utföra i relation till tiden. Kan vi utföra ett stort arbete på kort tid och med låg energiförbrukning så utnyttjar vi våra fysiska kvalitéer optimalt. Lyckas vi som idrottande individ uppnå detta mål ökar såväl vårt välbefinnande i samband med fysisk aktivitet som våra chanser att prestera på hög nivå i en specifik idrottsgren. Tennis är en tekniskt krävande idrott där tekniken är summan av en spelares tekniska färdigheter. En färdighet är summan av en individs psykologiska och fysiologiska kvalitéer samt taktiska förmåga. Målet med en färdighet är att lösa en uppgift med ett specifikt mål. Ett exempel på en teknisk färdighet (i figur 2 på sidan 5 finns en tabell över tennisens tekniska färdigheter) i tennis är forehandslaget. Målet med forehandsslaget är att slå bollen över nät och innanför linjerna med optimal hastighet, höjd över nät, bollspinn och placering. Syftet med detta är att skapa så stora svårigheter som möjligt för motståndaren att kunna uppnå samma mål. Nämligen att slå tillbaka bollen över nät och innanför linjerna med optimal hastighet, höjd över nät, bollspinn och placering. I figur 1på nästa sida beskrivs vilka fysiologiska kvalitéer som utgör grunden för en tennisspelares tekniska färdigheter. Dessa kvalitéer utgör en kombination av uthållighet, styrka, snabbhet, koordination och rörlighet där graden av betydelse för respektive kvalité varierar beroende av spelarens medfödda fysiologiska förutsättningar. 2

Figur 1. Teknisk färdighet i tennis. Taktisk förmåga i tennis är att ta beslut där spelarens tekniska färdigheter utnyttjas maximalt i förhållande till motståndarens tekniska färdigheter för att skapa en så fördelaktig matchbild som möjligt. Ett exempel på detta är att veta när forehandslaget skall slås med hög hastighet, låg höjd över nät, mindre spinn och precis placering för att utnyttja en svaghet i motståndarens teknik och öka därmed öka chanserna att vinna bollduellen. Med detta som utgångspunkt initierades ett samverkansprojekt mellan Dala Sports Academy och Falu Tennis och Fastighets AB inom området optimering och utveckling av tekniska färdigheter inom tennis. 3. Syfte Projektarbetets syfte har varit att skapa en arbetsmetodik för optimering av tekniska färdigheter inom tennis med målet att Falu Tennis och Fastighets AB skall kunna skapa produkter och tjänster inom området idrott och hälsa. 3

4. Metod I följande avsnitt beskrivs arbetsmetodiken som tillämpats under projektet. 4.1. Initiering av projekt 4 tävlingsspelare i åldern 13-15 år valdes ut till att ingå som testpersoner i projektet. Kriterierna för att delta sattes av klubbens tränare i samråd med projektkoordinatorn från Dala Sports Academy. Projektet inleddes sedan med ett första möte med föräldrar och spelare samt representanter för Falu Tennis och Fastighets AB. Projektplanen presenterades och ett avtal överlämnades till spelarnas föräldrar och tränarna i klubben där båda parters åtaganden klargjordes. (se bilaga 1) Tre av fyra spelare samtyckte till att delta. En femte spelare tillfrågades efter mötet som tog den fjärde och sista platsen i projektet. Denna spelare var 17 år gammal men bedömdes ha en spelnivå som passade i projektet. I tabell 1 nedan ser vi ålder och Sverige Ranking för de 4 spelarna som deltog i projektet. 4.2. Genomförandet av projektet Spelare Ålder Sverigeranking 1 17 år 91 2 15 år 16 3 13 år 28 4 13 år 109 Tabell 1: Ålder och Sverige ranking för spelare 1-4. Projektkoordinatorn planerade, genomförde och utvärderade projektet i samråd med Falu Tennis och Fastighets ABs tränare. Projektkoordinatorn har jobbat som tennistränare i ca 15 års tid, är högskoleutbildad tränare och väl bekant med Falu Tennis och Fastighets AB sedan tidigare. Projektet genomfördes som en interventionsstudie. De vill säga att spelarna först testades för att sedan genomgå en träningsperiod på 12 veckor innehållande ett träningspass per vecka á en timme med fokus på optimering av tekniska färdigheter. Utöver denna träning så tränade spelarna 5-10h/ vecka i Falu Tennis & Fastighets ABs regi. Projektet avslutades sedan med ett eftertest med syfte att utvärdera effekterna av interventionen. 4.2.1. Testbatteri Nedan presenteras testbatteriet i den ordning som det genomfördes med spelarna. För att säkerställa att testerna genomfördes på liknande sätt vid för test och eftertest videofilmades genomförandet. Skattning av nivå på tennisslag Spelarna tilldelades formuläret i figur 2 innan testtillfället. De fick instruktionerna att skatta sina tekniska färdigheter på en skala 1 till 10. 4

Tekniska färdigheter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Serve. Forehand topspinn. Backhand topspinn. Forehand slice. Backhand slice. Serve returer. Forehand volley. Backhand volley. Smash. Fotarbete Förmåga att situationsanpassa tekniken Skatta din nivå på följande tekniska färdigheter på en skala 1-10 där; 1 = Stort behov av förbättring 10 = Optimalt (Världsklass) Uppvärmningsprogram Figur 2: Skattning av tekniska färdigheter Efter att de fyllt i skattningsformuläret genomfördes ett uppvärmningsprogram med spelarna enligt nedanstående upplägg. - Jogging 5 min med övningar - Löpsskolning 2*20 m - Höga knän - Bakåtspark - Indianhopp - Överkorsningssteg - Växla höga knän/bakåtspark - Stegringslopp - Benpendlingar framåt och åt sidan - Armpendlingsövningar - I par kasta boll över huvudet 3 ggr/person Test 1: Cyklisk rörelsesnabbhet 5 och 10 meter Genomfördes av spelare 1-4 direkt efter uppvärmningen enligt testbeskrivning nedan. Tidtagning skedde med fotoceller. Testbeskrivning - Fotoceller placerades vid starten och efter 5 respektive 10 m. - Spelarna startade med fötterna bakom en markering placerad 30 cm bakom fotocellerna vid starten och sprintade därefter i max fart 10 meter framåt. - Spelarna genomförde först ett provförsök utan att springa i max fart. - Spelarna startade sedan löpningen när den var redo. Inte på någon signal. - Spelarna fick instruktioner om att springa så snabbt som möjligt. - 3 försök per spelare. - Tider registrerades med hjälp av fotoceller placerade 5 respektive 10 meter efter starten. 5

Test 2: TYGER ITN Assessment Kit (Tennis Test) Testet är framtaget av Internationella tennisförbundet (2004) och vänder sig till tennisspelare på allt från motionsnivå till elitnivå. Till testet medföljer testbeskrivning, testprotokoll och poängberäkningssystem som går att beställa från www.tennisplanet.se. Innan testet genomfördes värmde spelarna upp grundslag, volley och serve i ca 7 minuter. Testet består av 3 delar vilka genomfördes i följande ordning: - Deltest 1: Groundstroke Depth och Volley Depth - Deltest 2: Groundstroke Accuracy. - Deltest 3: Serve Assessment - Deltest 4: ITN Mobility Test Spelarna fick muntliga instruktioner om testförfarandet inför varje deltest. Deltest 1: Groundstroke Depth och Volley Depth Testet går ut på att spelarna skall slå bollen över nät och pricka olika områden på tennisbanan enligt figur 3. De olika områdena markerades med tejp innan testtillfället. En testledare matade bollar från en bollkorg och stod placerad vid det F som finns markerat i figur 3. En assisterande testledare placerades i en domarstol ca 2 meter upp i luften till höger om tennisbanans dubbellinje mitt emellan nätet och baslinjen. Dennes uppgift var att räkna poäng och föra protokoll. Som vi ser i figur 3 så är banan indelad i olika Point Area (poängzoner). Ett slag vars första bollstuds sker i exempelvis 2 Point Area ger två poäng. Vi ser även att det finns ett Power Area Double Points (dubbelpoängzon). Om slagets andra bollstuds sker i Power Area Double Points så dubblas poängen. Om slagets andra bollstuds sker i området mellan baslinjen och Power Area Double Points området tilldelas 1 bonus poäng. En bonus poäng ges även för varje slag som går över nät och innanför singelbanans linjer oavsett i vilket Point Area studsen sker. Exempelvis ger ett slag från spelaren där den första bollstudsen sker i 4 Point Area och den andra bollstudsen bakom linjen för Power Area Double Points 4+4+1 = 9 poäng. Figur 3: Groundstroke Depth och banans indelning i olika Point Area. 6

Spelare 1 genomförde först Groundstroke Depth. Spelare 1 fick innan testet instruktionen att slå bollen över nät och så nära baslinjen som möjligt. Spelare 1 fick sedan genomföra 4 provslag. Därefter matade testledaren totalt 10 bollar. Varannan boll till forehandsidan och varannan boll till backhandsidan. Bollarna matades i jämn takt och landade i närheten av X som finns markerad i figur 3. Den assisterande testledaren räknade poäng och förde protokoll. Spelare 1 genomförde sedan Volley Depth. Spelare 1 fick innan testet instruktionen att slå bollen över nät och så nära baslinjen som möjligt. Spelare 1 fick sedan genomföra 4 provslag. Därefter matade testledaren totalt 8 bollar. Varannan boll till forehandsidan och varannan boll till backhandsidan. Bollarna matades i jämn takt och höjd över nät så att spelaren kunde träffa bollen mellan axel och höfthöjd. Den assisterande testledaren räknade poäng och förde protokoll. Spelare 2-4 genomförde sedan Groundstroke Depth och Volley Depth enligt samma upplägg som spelare 1. Figur 4: Volley Depth och banans indelning i olika Point Area. Deltest 2: Groundstroke Accuracy Testet går ut på att spelarna skall slå bollen över nät och pricka olika områden på tennisbanan enligt figur 5. En testledare matade bollar från en bollkorg och stod placerad vid F som finns markerat i figur 5. En assisterande testledare placerades i en domarstol ca 2 meter upp i luften till höger om tennisbanans dubbellinje mitt emellan nätet och baslinjen. Dennes uppgift var att räkna poäng och föra protokoll. Bollar vars första studs sker i 1 Point Area ger 1 poäng, första studs i 2 Point Area ger 2 poäng och 3 Point Area ger 3 poäng (se figur 5). Dubbelpoäng och bonus poäng tillämpas efter samma principer som i deltest 1. Figur 5: Banans indelning i olika Point Area Spelare 1 genomförde först Groundstroke Accuracy. Spelare 1 fick innan testet instruktionen att i de första 6 slagen sikta parallellt med singellinjen (raka slag) och så nära baslinjen som möjligt (se 7

figur 5). För de nästkommande 6 slagen fick han instruktionen att sikta diagonalt över banan (cross slag) och så nära baslinjen som möjligt (se figur 5). Spelare 1 fick sedan genomföra 4 provslag, 2 för raka slag och 2 för cross slag. Därefter matade testledaren totalt 6 bollar och spelare 1 slog då raka slag, de vill säga parallellt med singellinjen. Varannan boll matades till forehandsidan och varannan boll till backhandsidan. Efter en kort paus på ca 15 s matade testledaren återigen 6 bollar. Varannan boll till forehandsidan och varannan boll till backhandsidan. Spelaren slog då cross slag, de vill säga diagonalt över tennisbanan. Bollarna matades i jämn takt och landade i närheten av X - en som finns markerade i figur 5. Den assisterande testledaren räknade poäng och förde protokoll. Spelare 2-4 genomförde sedan Groundstroke Accuracy enligt samma upplägg som spelare 1. Deltest 3: Serve Assessment Testet går ut på att spelarna skall serva 3 servar mot de 4 olika områdena i figur 6. Spelarna fick innan testet instruktionerna att de ska genomföra totalt 12 godkända servar. De 3 första servarna skall placeras mot 1st Box Wide (se figur 6). Nästkommande 3 servar mot 1st Box Middle. Därefter 3 servar mot 2nd Box Middle och sist 3 servar mot 2nd Box Wide. De fick även instruktionen att 1:a servar mot rätt Box samt andra studsen i Power Area Double Points ger mest poäng. Om spelarna missade 1:a serven fick de även slå en 2:a serve. Poängen beräknades enligt följande: Figur 6: Serverutans indelning i testet Serve Assessment 1:a serve i rätt serveruta men ej i rätt Box = 2 poäng 1:a serve i rätt serveruta och rätt Box = 4 poäng 2:a serve i rätt serveruta men ej i rätt Box = 1 poäng 2:a serve i rätt serveruta och rätt Box = 2 poäng 2:a serve som ej träffar rätt serveruta = 0 poäng Dubbel poäng = När andra studs sker i Power Area Double Points Bonuspoäng = När andra studs sker i mellan Power Area Double Points och tennisbanans baslinje Spelare 1-4 genomförde testet enligt instruktionerna ovan. 8

Deltest 4: ITN Mobility Test Snabbhetstest med riktningsförändringar genomfördes av spelare 1-4 på tennisbanan enligt testbeskrivning nedan. Tidtagning skedde med tidtagarur. Testbeskrivning - Spelarna ställde upp vid tennisracketen som ses i figur 8 med en fot på respektive sida av racketen. - Spelarna sprintade sedan till boll 1 som ses i figur 8. Väl där hämtade de upp bollen med handen och sprintade tillbaka till racketen där de placerade bollen. De fick instruktionen att lägga ner bollen på racketen. - Proceduren upprepades sedan till boll 2-5 som ses i figur 8. När boll 5 placerats på racketen stoppades tiden. Figur 8: Snabbhetstest med riktningsändring 9

Test 3. Snabbhetsuthållighet på tennisbana Innan testet genomfördes fick spelarna göra två provtest i jogging tempo för att memorera hur de skulle springa, ett tillsammans med testledaren och ett självständigt. Därefter genomförde spelare 1-4 testet enligt testbeskrivning nedan. Testbeskrivning - Startgate placeras 1 m bakom baslinje. 2 meter mellan fotoceller. En startlinje för testperson placeras 30 cm bakom startlinjen. - Målgaten placeras i linje med singellinjen. 2 meter mellan fotocellerna. En fotocell placeras 1 meter innanför baslinjen. Den andra 1 meter bakom baslinjen. - Främre konen placeras 5 cm från nätet - Två koner placeras där servelinjen skär singellinjen - En kon placeras där baslinjen skär sidolinjen (se figur 3) - 5 försök med 25 s vila mellan varje. Testvärdet lika med medeltiden på 5 försök. - Testpersonen står placerad vid startlinjen i splitstep position. - Testpersonen springer till varje kon enligt figur nedan och vidrör konens topp med handen. - Varje gång som testpersonen vidrört en kon skall denne återvända till mittmärket på baslinjen och vidröra detta med foten. - Efter att testpersonen vidrört alla koner skall denne återvända till mittmärket och vidröra detta med foten och därefter sprinta in igenom målgaten. Figur 7: Snabbhetsuthållighetstest för tennis 10

Test 4: Snabbstyrkeförmåga i ben, bål, och armar (Slungkast från sidan med 2 kilos medicinboll) Spelare 1-4 genomförde 2 slungkast kast från vänster respektive höger sida om kroppen. Kastet mättes med måttband av den assisterande testledaren. Två olika typer av kast utfördes vilka beskrivs i testbeskrivningen nedan. En 2 kilos medicinboll användes. Innan de olika kasten mättes fick spelarna genomföra 1 provkast från vänster respektive höger sida. Testbeskrivningar - 1. Medicinbollen hålls rakt framför kroppen. Fötterna placeras axelbrett bakom 0-linjen (som tejpats på tennisbanan) bredvid varandra i ca 45 graders vinkel mot kastriktningen. Kastet inleds med att bollen förs bakåt i höjd med höften samtidigt som överkroppen vrids åt samma håll dit bollen förs. Efter vridningen kastas bollen iväg från sidan av kroppen med maximal kraft. Fötterna får lyfta från marken och överkroppen får passera 0-linjen efter att kastet påbörjats. - 2. Medicinbollen hålls rakt framför kroppen. Testpersonen får sedan röra sig 5 meter framåt mot en linje och kasta iväg bollen med ett slungkast från sidan med benen i valfri position. Testperson ska sätta i benen och påbörja kastet innan 0-linjen passeras. Därefter får testperson passera 0-linjen. 11

4.2.2. Videobaserad matchanalys I samband med en nationell juniortävling där spelarna i projektet deltog så filmades deras matcher. Dessa filmningar gjordes veckan efter att testbatteriet genomförts men innan träningsperioden inleddes. Matcherna analyseras sedan med hjälp av Dartfish Software 6 Team Pro. (se figur 9 nedan) Syftet med analysen var att kartlägga styrkor och svagheter i spelarnas tekniska färdigheter. Denna analys presenterades sedan för spelarna under träningsperioden. Spelarna fick då statistik på i vilken grad utförandet av olika färdigheter resulterade i vunna respektive förlorade poäng. Statistiken kopplades även till visuell feedback från videofilmningen. I figur 9 nedan ser vi nederst i vänstra hörnet ett Excel ark. I detta Excel ark presenteras exempelvis utfallet av alla matchens dueller när det sista slaget i en bollduell slås med backhand från baslinjen. I exemplet från denna match kan vi se att när backhand var det sista slaget i en bollduell resulterade det i 13 vunna poäng och 12 förlorade poäng. I figur 9 nederst till höger ser vi även en lista på dessa 12 förlorade bolldueller. Genom att klicka på en av dessa kan vi visuellt visa för spelaren hur och vilka tekniska färdigheter som utfördes i respektive bollduell. Om vi istället vill titta visuellt på de 13 dueller spelaren vinner när sista slaget slås med backhand klickar vi i Excel arket på backhand/vunnen. En lista på dessa 13 vunna bolldueller visas då nederst till höger i analysprogrammet. Genom denna metod blir det möjligt att ge spelaren såväl kvantitativ som kvalitativ feedback på i vilken grad utförande av olika tekniska färdigheter resulterat i vunna eller förlorade poäng. I detta projekt fick spelarna hjälp av projektkoordinatorn att identifiera och påverka sina handlingar i match med syfte att utveckla spelarnas tekniska färdigheter. Data från matchanalyserna samt samtalen mellan projektkoordinatorn och spelarna utgjorde även en grund de kvalitativa rörelseanalyserna som beskrivs i nästa avsnitt. Figur 9: Figur som visar hur dataskärmen ser ut när matchanalyser genomförs i Dartfish Software 6 Team Pro. 12

4.2.3. Träningspassen Vid varje träningstillfälle tillämpades metodiken för kvalitativ rörelseanalys (se figur 10) med hjälp av Dartfish Software 6 Team Pro. Ingripandet som är det sista steget i den kvalitativa rörelseanalysen grundades på projektkoordinatorns utvärdering/diagnos av spelarnas tekniska färdigheter. Projektkoordinatorn tillämpade då olika träningsmetoder som baserades på utvärderingen/diagnosen med syfte att utveckla spelarnas tekniska färdigheter. Vid flertalet av träningspassen blev spelarna filmade och fick direkt feedback med hjälp av Dartfish Software 6 Team Pro på hur de utförde sina tekniska färdigheter. De fick även verbal feedback från projektledaren. Figur 10: De olika stegen i kvalitativ rörelseanalys. För att utvärdera och diagnostisera tekniska färdigheter användes analysschemat som visas i figur 11 tillsammans med videoklipp från träningarna som spelades upp i Dartfish Software 6 Team Pro. Projektkoordinatorn kunde då systematiskt identifiera kritiska moment i de tekniska färdigheterna. Observationer gjordes främst med hjälp av videofilmning där kamera kopplades direkt till dator med Dartfish Software 6 Team Pro programvara. Projektkoordinatorn hade då innan observationstillfället noga förberett vilka kritiska moment i de tekniska färdigheterna som skulle observeras och hur detta skulle genomföras. 13

Moment Serve Smash Förberedelse Topspin forehand Forehand slice Dubbelfattad backhand Enhands backhand Backhand slice Forehand volley Backhand volley Grepp Split step Fotställning Racketförberedelse Uppkast Koordination två armar Knäflektion Separationsvinkel bål/höft Rak backswing Cirkulär backswing Position av fri arm Kroppskontroll Slagfas Vertikalarbete, frånskjut Horisontalförflyttning Höftrotation Axel över axel Utåtrotation i axelled Fria armens rörelse Rackets rörelsebana och vinkel Armbågens flektion/extension Överarmens pronation Inåtrotation i axelled Racket/kropp (tröghetsmmoment) Handleds flektion/extension Tyngdöverföring, kinetisk kedja Balans Träff fas Höjd och kroppsläge Huvudets position Vinkel mellan arm och överkropp Rackets rörelsebana och vinkel Avslutningsfas Position där fot landar Inåtrotation i axelled Bålrotation Racketavslutning Återgång till utgångsposition Balans Figur 11: Analysschema kvalitativ rörelseanalys 14

I tabell 2 ser vi en sammanställning av antalet träningspass som varje spelare i projektet genomfört under den 12 veckor långa interventionsperioden. Varje träningspass var en timme långt och genomfördes på en tennisbana. Utrustning i form av Panasonic NVMX500EG videokamera, Dartfish Software 6 Team Pro, bärbar dator med firewire kabel samt rullbord fanns tillgängligt i samband med varje träningspass. Orsaker till att spelarna inte genomfört varje träningspass har varit sjukdomar och tävlingsresor. Spelare 1 blev skadad i ett finger i samband med fritidsaktivitet och kunde därför inte delta på träningspassen mellan V15 till och med V20. I bilaga 2 visas översiktligt syfte och metod som tillämpats på träningspassen samt vilka spelare som deltagit på respektive träningspass. Tabell 2: Visar antalet träningspass som spelare 1-4 genomfört under interventionen Spelare 1 2 3 4 Antal träningspass 4 7 8 8 Spelarna tränade även ca 5-10 timmar i veckan utanför Dala Sports Academys regi. Träningen bestod då av tennisträning, idrottsspecifik träning på tennisbanan samt allmän grundträning av de fysiska grundegenskaperna uthållighet, snabbhet, styrka, koordination och rörlighet. Så uppskattningsvis genomfördes ca 6-12 timmars träning per vecka under träningsperioden varav 1 pass per vecka planerades och genomfördes av Dala Sports Academys projektkoordinator. 15

4.3. Analys av testresultaten Samtliga testresultat dokumenterades i ett Excel ark i samband med för och efter test. Ett poängsystem skapades sedan där ett visst testresultat gav en viss poäng. Systemet skapades utifrån referensvärden på elitjuniorer i åldrarna 13-15 år från olika sport institut i Australien som presenteras i boken Physiological Tests For Elite Ahletes av John Gore. En del referensvärden togs även från Svenska Tennisförbundets redovisning av tester som genomförts på de svenska elitjuniorerna. I tabell 3 ser vi hur detta poängssystem ser ut. Tabell 3: Poängssystem testbatteri för tennis baserat på referensvärden från elitjuniorer 13-15 år. Testpoängsystem testbatteri för tennis (referensvärden) Test 1 Test 2 Test 3 Test 4 Kapacitet Cyklisk rörelsesnabbhet Tennistest Snabbhet Snabbstyrka ben, bål och armar Test 5 m 10 m uthållighet M. boll (V) M. Boll (H) Löp Med (V) Löp Med (H) Enhet (s) (s) (s) medel (m) (m) (m) (m) 1 poäng 1,45 2,25 75-104 21,0 4 4 6 6 2 poäng 1,40 2,20 105-139 20,5 5 5 7 7 3 poäng 1,35 2,15 140-175 20,0 6 6 8 8 4 poäng 1,30 2,10 176-209 19,5 7 7 9 9 5 poäng 1,25 2,05 210-244 19,0 8 8 10 10 6 poäng 1,20 2,00 245-268 18,5 9 9 11 11 7 poäng 1,15 1,95 269-293 18,0 10 10 12 12 8 poäng 1,10 1,90 294-337 17,5 11 11 13 13 9 poäng 1,05 1,85 338-362 17,0 12 12 14 14 10 poäng 1,00 1,80 363-430 16,5 13 13 15 15 M. boll (V) = Slungkast med medicinboll från vänster sida av kroppen M. boll (H) = Slungkast med medicinboll från höger sida av kroppen Löp = Medicinbollkast föregås av en löpning på 5 meter Som vi ser i tabell 3 så ger en tid på 5 meter acceleration på 1,1 till 1,06 sekunder 8 poäng. Ett kast med medicinboll från stillastående position från vänster sida av kroppen på 12 till 12,99 meter ger 9 poäng. Varje testperson får sedan en medelpoäng på testbatteriet baserat på samtliga tester mellan 1-10 poäng. Projektkoordinatorn gjorde efter för testerna en uppskattning vad ett medelvärde motsvarar för ungefärlig spelnivå enligt tabell 4 nedan. Internationell juniorelit definieras som topp 3 på Sverigerankingen i åldrarna 13-15 år. Nationell juniorelit definieras som topp 4-20 på Sverigerankingen för juniorer 13-15 år. Regional topp 5 nivå definieras som topp 21 och lägre på Sverigerankingen för juniorer 13-15 år. Tabell 4: Medelvärde på testbatteri och uppskattad spelnivå. Spelarkategori Medelvärde alla tester Internationell juniorelit 13-15 år 9 till 10 Nationell juniorelit 13-15 år 7 till 8 Regional topp 5 nivå 13-15 år 4 till 6 16

5. Resultat Nedan redovisas resultaten från för och eftertest för spelare 1-4. Tabell 5: Resultat för test spelare 1 Din individuella testpoäng 16 februari 2013 (Spelare 1) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 177 cm 70 kg 1,14 1,96 292 19,62 11,09 10,06 12,62 10,97 Din testpoäng 7 6 7 3 8 7 7 5 6,25 Tabell 6: Resultat eftertest spelare 1 Din individuella testpoäng 18 maj 2013 (Spelare 1) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 177 cm 70 kg 1,07 1,89 254 19,5 10,87 11,2 14,13 13,44 Din testpoäng 8 8 6 4 7 8 9 8 7,25 Som vi ser i tabell 5 och 6 har spelare 1 från för till eftertest förbättrat cyklisk rörelsesnabbhet, snabbhetsuthållighet på tennisbanan samt snabbstyrka i ben, bål och armar. På tennistestet ser vi en liten försämring av resultaten. Den totala medelpoängen på testbatteriet har gått från 6,25 vid för test till 7,25 vid eftertest. Tabell 7: Resultat för test spelare 2 Din individuella testpoäng 16 februari 2013 (Spelare 2) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 165 cm 64 kg 1,05 1,81 284 17,68 12,47 13,06 14,59 15,77 Din testpoäng 9 9 7 7 9 10 9 10 8,75 Tabell 8: Resultat eftertest spelare 2 Din individuella testpoäng 18 maj 2013 (Spelare 2) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 165 cm 64 kg 0,99 1,74 254 17,4 13,59 14,41 16,44 17,04 Din testpoäng 10 10 6 8 10 10 10 10 9,25 Som vi ser i tabell 7 och 8 har spelare 2 från för till eftertest förbättrat cyklisk rörelsesnabbhet, snabbhetsuthållighet på tennisbanan samt snabbstyrka i bål, ben och armar. På tennistestet ser vi en liten försämring av resultaten. Den totala medelpoängen på testbatteriet har gått från 8,75 vid för test till 9,25 vid eftertest. 17

Tabell 9: Resultat för test spelare 3 Din individuella testpoäng 16 februari 2013 (Spelare 3) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 147 cm 38 kg 1,17 2,05 238 20,74 5,57 7,03 6,02 6,24 Din testpoäng 6 5 5 1 2 4 1 1 3,125 Tabell 10: Resultat eftertest spelare 3 Din individuella testpoäng 18 maj 2013 (Spelare 3) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 147cm 38 kg 1,14 2,03 216 20,32 6,24 7,38 6,85 6,61 Din testpoäng 7 5 5 2 3 4 1 1 3,5 Som vi ser i tabell 9 och 10 har spelare 3 från för till eftertest gjort vissa förbättringar på flera av testerna. Dock är skillnaderna små. Den totala medelpoängen på testbatteriet har gått från 3,125 vid för test till 3,5 vid eftertest. Tabell 11: Resultat för test spelare 4 Din individuella testpoäng 16 februari 2013 (Spelare 4) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 164 cm 43 kg 1,14 1,98 265 19,96 6,46 8,15 8,25 9,48 Din testpoäng 7 6 6 3 3 5 3 4 4,63 Tabell 12: Resultat eftertest spelare 4 Din individuella testpoäng 18 maj 2013 (Spelare 4) Medelpoäng Kroppsmått Cyklisk rörelse snab. Tennistest Snabbhets. Ut Snabbstyrka ben, bål, och armar Längd Vikt 5 m 10 m Medelvärde M. boll (V) M. boll (H) Löp M boll (V) Löp M. boll (H) 164 cm 43 kg 1,11 1,96 211 20,06 8,28 9,68 9,18 10,92 Din testpoäng 7 6 5 3 5 6 4 5 5,125 Som vi ser i tabell 11 och 12 har spelare 4 från för- till eftertest förbättrat snabbstyrka i bål, ben och armar. På tennistestet ser vi en liten försämring av resultaten. Den totala medelpoängen på testbatteriet har gått från 4,63 vid för test till 5,125 vid eftertest. 18

6. Diskussion 400 20 Sverigeranking För test Eftertest 1 15 år 13 år 17 år 13 år 2 3 1 4 Figur 12: Spelarnas ranking i jämförelse med testresultaten på testbatteriet vid för och eftertest. I figur 12 har testresultaten jämförts med spelarnas ranking. Vi ser där att spelare 2 som har högst testvärden också är högst rankad av spelarna. Vi kan dock inte urskilja något linjärt samband mellan spelarnas ranking och testresultaten. Det är speciellt spelare 3 som avviker då denne är klart högre rankad än spelare 1 och 4 trots lägre testvärden. Tabell 13: Spelnivå enligt ranking i jämförelse med spelnivå enligt resultat på testbatteri Spelare Spelnivå enligt ranking Spelnivå enligt resultat på testbatteri 1 Regional topp 5 nivå 13-15 år Nationell junior elit 13-15 år 2 Nationell junior elit 13-15 år Internationell junior elit 13-15 år 4 Regional topp 5 nivå 13-15 år Regional topp 5 nivå 13-15 år 3 Regional topp 5 nivå 13-15 år Regional topp 5 nivå 13-15 år I tabell 13 har spelnivå enligt ranking jämförts med spelnivå enligt testresultatet. Vi ser då att för spelare 1 och 2 så är deras faktiska spelnivå enligt ranking lägre än deras spelnivå enligt testresultaten. Detta tyder på att poängnivåerna på testbatteriet är för lågt satta för dessa spelare. Speciellt för spelare 1 som är 17 år gammal. För att ta fram ett poängssystem som är mera tillförlitligt så behövs det göras större datainsamlingar på spelare med olika ranking. Baserat på detta kan sedan nya mera tillförlitliga poängnivåer sättas för spelare med olika ranking. 19

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 Resultat för test Resultat efter test Figur 13: Jämförelse av resultat på testbatteriet mellan för och efter test för spelare 1-4. I figur 13 har resultaten från för och eftertest jämförts för spelare 1-4. Vi ser då att samtliga fyra spelare har förbättrat sin medelpoäng på testbatteriet. Förbättringarna har skett på test 1, 3 och 4 vilket är tester som mäter fysiska kvalitéer av betydelse för de tekniska färdigheterna. Om dessa förbättringar beror på fysiologiska anpassningar som en effekt av träning är det svårt att dra några slutsatser kring. För att kunna göra detta skulle spelarna helst ha genomfört testerna flera gånger såväl innan som efter interventionsperioden. Detta för att undvika att eventuella tillfälliga psykologiska (nervositet) och fysiologiska variationer (dagsform) gör för stora utslag på resultaten vid förtestet såväl som eftertestet. I tabell 5-12 i avsnitt 5 ser vi att på test 2 (tennistestet) så försämrades resultaten för samtliga spelare på eftertestet i jämförelse med för testet. Detta test är tänkt att vara det mest tennisspecifika som i högst grad skulle utvärdera den effekt arbetsmetodiken haft på optimeringen av de tekniska färdigheterna. Att döma av resultaten på testet så har arbetsmetodiken haft negativa effekter på optimeringen av de tekniska färdigheterna. Dock behöver vi ta med i beräkningarna att testets validitet starkt ifrågasatts av såväl projektkoordinatorn som spelarnas tränare. Speciellt del 1 och 2 i testet (se s. 6-8) där träffsäkerhet och tyngd i forehand och backhand topspinn samt forehand och backhand volley mättes 1. Anledningen till att validiteten ifrågasätts är att slagen utförs i en konstruerad situation som inte påminner om tävlingstillfället i tennis. I del 3 testades träffsäkerhet och tyngd i serven. Denna del i testet bedöms ha högre validitet av projektkoordinatorn såväl som spelarnas tränare. Detta då färdigheten serve alltid utförs från samma position och under liknade förhållanden i en match vilket är lättare att konstruera i en testsituation. Färdigheterna forehand och backhand topspinn samt volley slås däremot från olika positioner och under ständigt förändrade förhållanden. Det blir därför svårare att konstruera en testsituation som ger ett tillförlitligt mått på träffsäkerhet och tyngd i dessa färdigheter. En annan orsak som säkerligen 1 Med träffsäkerhet menas ett mått på i vilken grad ett slag når Point Area med så hög poäng som möjligt. Med tyngd menas ett mått på i vilken grad ett slag genererer att bollens andra studs sker i Power Area - Double Points. 20

påverkade att resultaten på tennistestet försämrades till eftertestet är att spelarna påbörjade utomhussäsongen ca 3 veckor innan testtillfället. På grund av detta var spelarna inte vana vid de förhållanden som råder vid inomhusspel då eftertesterna genomfördes. Förtesterna genomfördes däremot mitt under inomhussäsongen på samma tennisbana som spelarna tränade på dagligen under denna period. I arbetsmetodiken tillämpades även matchanalyser med hjälp av Dartfish Software 6 Team Pro. Spelarna fick tillgång till visuell feedback samt statistik på om deras utförande av olika tekniska färdigheter resulterade i vunna eller förlorade poäng. Matchanalyser av detta slag kan säkerligen vara en effektiv metod i syfte att optimera utvecklingen av tekniska färdigheter. Att genomföra matchanalyser är dock mycket tidskrävande. Dessutom är det svårt att på ett vetenskapligt sätt objektivt bedöma vilka effekter metoden haft på optimeringen och utvecklingen av tekniska färdigheter. Däremot är projektkoordinatorns och spelarnas tränares subjektiva bedömning att metoden gett flera positiva effekter på spelarnas tekniska färdigheter. Speciellt när matchanalysen följs upp av träningspass där tränaren tillämpar principerna för kvalitativ rörelseanalys med hjälp av videofilmning. Spelarna har även gjort bra resultat i turneringar under och efter interventionsperioden. I en mer omfattande studie vore det intressant att göra en korrelationsanalys mellan tennisspelares ranking och resultaten på testbatteriet. En bred undersökningsgrupp innefattande såväl vuxna elitspelare som motionärer av båda könen skulle vara fördelaktigt. En studie av detta slag skulle även kunna användas i syfte att hjälpa företag som jobbar med idrott och hälsa med inriktning mot tennis att utveckla nya produkter och tjänster. Att kunna erbjuda kunder på såväl elit som motionsnivå ett testbatteri som är validerat med en vetenskaplig metod bör vara kommersiellt gångbart. Speciellt som tennis är en stor sport i Sverige och delvis redan är kommersialiserad i de större städerna. Att bedöma vilka effekter arbetsmetodiken som använts i denna studie haft på optimering och utveckling av tekniska färdigheter är svårt. Däremot skulle en interventionsstudie med fler försökspersoner, fler träningspass under längre tid, utvecklat testbatteri med högre reliabilitet och validitet samt en kontrollgrupp kunna ge en mer tillförlitlig bedömning av arbetsmetodikens effekter. Dock har projektet gett flera idéer samt värdefull kunskap i syfte att utveckla nya produkter och tjänster i samverkan med Falu Tennis och Fastighets AB och andra företag inom området idrott och hälsa. Exempel på produkter och tjänster som vi kommer att utveckla i nästa del av projektet är: - Matchanalyser av olika slag med möjlighet att ge såväl kvantitativ feedback i form av statistik samt kvalitativ feedback i form av visuella demonstrationer av olika händelser i en match. - Validerade testbatterier som mäter olika fysiologiska kvalitéer som är av betydelse för optimering av tekniska färdigheter. 21

7. Slutsats Att utvärdera vilka effekter denna arbetsmetodik haft på optimering och utveckling av tekniska färdigheter är svårt. För att kunna göra en mera objektiv bedömning av vilka effekter metodiken genererat på dessa punkter behövs en mer omfattande studie genomföras. Däremot har arbetsmetodiken gett flera idéer och värdefull kunskap i syfte att utveckla produkter och tjänster till företag som bedriver verksamhet inom idrott och hälsa med inriktning mot tennis. 8. Referenser Nedan presenteras de vetenskapliga artiklar som utgör den omvärldsanalys som projektkoordinatorn genomförde innan projektet startades. 8.1. Vetenskapliga artiklar inom teknikanalys och feedback Chambers, K. L. & Vickers, J. N. (2006) Effects of bandwidth feedback and questioning on the performance of competitive swimmers. The sport psychologist, 20, s. 184-197. Cutton, D.M., & Landin, D. (2007) The effects of self-talk and augmented feedback on learning the tennis forehand. Journal of applied sport psychology, 19. s. 288-303. Dale, G.A., & Wrisberg, C.A. (1996) The use of a performance profiling technique in a team setting: Getting the athletes and coach on the same page. The sport psychologist, 10. s. 261-277. Durovic, N., Lozovina, V., Pavicic, L., & Mrduljas, D. (2008) New biomechanical model for tennis serve. Acta kinesiologica, 2, s. 45-49. Elliot, B., Reid, M., & Crespo, M. (2003) Biomechanics of advanced tennis. International tennis federation, ITF, Ltd. Guadagnoli, M., Holcomb, W., & Davis, M. (2002) The efficacy of video feedback for learning the golf swing, Journal of sports sciences, 20, s. 615-622. Hanin, Y., & Hanina, M. (2009) Optimization of Performance in Top-Level Athletes: An Action-Focused Coping Approach. International Journal of Sports Science & Coaching, 4 (1) s. 83-91. Hanin, Y., Korjas, T., Jouste, P. & Baxter, P. (2002) Rapid technique correction using old way/new way: Two case studies with olympic athletes. The sport psychologist, 16, s. 79-99 Horn, R. R., Williams, A. M., Hayes, S. J., Hodges, N. J., & Scott, M. A. (2007) Demonstration as a rate enhancer to changes in coordination during early skill acquisition. Journal of sports sciences. 25(5), s. 599-614. Ives, J. C., Straub, W. F., & Shelley, G. A. (2002) Enhancing athletic performance using digital video in consulting. Journal of applied sport psychology, 14, s. 237-245. 22

Kernodle, M. W., Johnson, R., & Arnold, D. R. (2001) Verbal instruction for correcting errors versus such instructions plus videotape replay on learning the overhand throw. Perceptual and motor skills, 92, s. 1039-1051. Knudson, D. (2006) Applying biomechanics to the qualitative analysis of the forehand. In International Society of Biomechanics in Sports, Proceedings of XXIV International Symposium on Biomechanics in Sports, Salzburg, Austria, University of Salzburg, c2006, p.118-122. Knudson, D. (2007) Qualitative biomechanical principles for application in coaching. Sport Biomechanics, 6 (1), s.109-118. Knudson, D., & Shriver, P. (2001) World class tennis technique, s. 246-261. Landin, D. K., Hebert, E., & Cutton, D. L. (1989) Analysing the augmented feedback patterns of professional tennis instructors. The journal of applied research in coaching and athletics, 4, s. 255-271. López de Subijana, C., & Navarro, E. (2009) Kinetic energy transfer during the serve. Journal of human sport and exercise, 2, s. 114-128. Lorimer, R., & Jowett, P. (2010) Feedback of information in the empathic accuracy of sport coaches. Psychology of sport and exercise, 11, s. 12-17. Magill, R. A., & Wood, C. A. (1986) Knowledge of results precision as a learning variable in motor skill acquisition. Research quarterly for exercise and sport, 57, s. 170-173. Miller, G., & Gabbard, C. (1988) Effects of visual aids on acquisition of selected tennis skills. Perceptual and motor skills, 67, s. 603-606. Van Wieringen, P.C.W., Emmen, H.H., Bootsma, R.J., Hoogesteger, M., & Whiting, H.T.A. (1989) The effect of video-feedback on the learning of the tennis service by intermediate players. Journal of sports sciences, 7, s. 153-162. Viciana, J., & Cervelló, E.M. (2007) Effect of manipulating positive and negative feedback on goal orientations perceived motivational climate, satisfaction, task choice, perception of ability, and attitude toward physical education lessons. Perceptual and motor skills, 105, s. 67-82. Ziegler, S.G. (1987) Effects of stimulus talk on the acquisition of groundstrokes by beginning tennis players. Journal of applied behavior analysis, 20, s. 405-411. 23

8.2. Vetenskapliga artiklar inom matchanalys Barnett T., Meyer D. & Pollard G. (2008) Applying match statistics to increase serving performance. Med. Sci. Tennis, Vol. 13, No 2 s. 1-40. Brown E & O Donoghue P. (2008) Gender and surface effect on elite tennis strategy, ITF Coaching and Sport Science Review, 15, s. 9-11. Gillet E., Leroy D., Thouvarecq R., & Stein J F. (2009) A notational analysis of elite tennis serve and serve-return strategies on slow surface. Journal of strength and conditioning association, 23, s. 532-539. Klaassen F. J. G. M. & Magnus J. R. (2006) Are economic agents successful optimizers? An analysis through service strategy in tennis, Tinbergen Institute Discussion Paper, s. 6-48. Klaassen F J G M. & Magnus J. R. (2001) Are points in tennis independent and identically distributed? Evidence from dynamic binary panel data model. Journal of american statistical association, 96, s. 500-509. Klaassen F J G M. & Magnus J. R. (1999) On the advantage of serving first in a tennis set: four years at Wimbledon. The Statistician, 48, s. 247-256. Lees A. (2003) Science and the major racket sports. Journal of Sport Sciences, 21, s. 707-732. Murray S., Maylor D. & Hughes M. (1998) The effect of computerised analysis as feedback on the performance of elite squash players. In Science and Racket Sports II, s. 235 240. Nielson T M. & Mcpherson S I. (2001) Response selection and execution skills of professionals and novice during singles tennis competition. Perceptual and motor skills, 93, s. 541-555. O Donoghue P. & Ballantyne A. (2004) The impact of speed of service in Grand Slam singles tennis. Science in racket sports, 3, s. 179-184. O Donoghue P. & Ingram B. (2001) A notational analysis of elite tennis strategy. Journal of sport sciences, 19, s. 107-115. O Donoghue P. G. & Brown E (2008)The importance of services in Grand Slam singles tennis. International journal of performance analysis in sport, 8, s 70-78. Over S & O Donoghue P. (2008) Whats the point Tennis analysis and why. ITF Coaching and Sport Science Review, Vol. 15, No 45, s. 19-21. Unierzyski P. & Wieczorek A (2004) Comparison of tactical solutions and game patterns in the finals of two grand slam tournaments in tennis. Science in racket sports, 3, s. 169-174. Vergauwen L, Spaepen A. J, Lefevre J & Hespel P. (1998) Evaluation of stroke performance in tennis. Med. Sci. Sports Exercise, Vol. 30, No 8, s. 1281-1288. 24

Wooders M & Wooders J. (2001) Minimax play at Wimbledon. The american economic rewiew, 91, s.1521-1538. 8.3. Övriga referenser Bellardini, H. Henriksson, A. & Tonkonogi, M. (2009) Tester och mätmetoder för idrott och hälsa, SISU idrottsböcker, Stockholm. Gore, C.J. (2000) Physiological tests for elite athletes, Human Kinetics, Australia. Johansson, F. (2008) Effekten på kapacitetsprofilen efter implementering av strategi för fysiska tester och träning, Svenska tennisförbundet, Stockholm. Tonkonogi, M. (2007) Grundläggande träningslära och testlära, Stockholm: Gymnastik och idrottshögskolan. (30 s). 25

Bilaga 1. Projekt: Optimering av tekniska färdigheter inom tennis Syfte: Målet med projektet är att spelarna skall få jobba med att utveckla sina tekniska färdigheter i tennis samt att utveckla en arbetsmetodik för att optimera utveckling av tekniska färdigheter. Beskrivning av projektet: Spelarna får genomgå tekniska tester (precisionstester samt videofilmning med rörelseanalysprogram) samt taktiska tester (matchanalys) vid två tillfällen. Mellan tillfällena får de genomgå träning av två pass per vecka under en 12 veckors period med fokus på utveckling av tekniska färdigheter. Avtalsbestämmelser: - Spelarna deltar på frivillig basis och har tar eget ansvar för att närvara på träningstillfällen men kan när som helst avbryta sitt deltagande i projektet utan att ange någon orsak till detta. - Projektet är kostnadsfritt för spelarna. Tennisklubben bidrar med banor och träningsbollar - Samtycke till att data som samlats in kan komma att användas för utveckling av en arbetsmetodik för att jobba med teknisk och taktisk utveckling. - Samtycke till att data kan komma att användas i utbildningssyfte samt framtida magisteruppsats. - Att målsman tillsammans med spelaren tagit del av denna information och gett sitt samtycke till att dess barn kan delta i projektet. - Falu Tennis och Fastighets AB har tagit del av denna information och gett sitt samtycke till spelarens deltagande i projektet Underskifter från samarbetspartner: Projektledare DSA Målsman för spelaren Falu Tennis och Fastighets AB 26

Bilaga 2 del 1. Träningspassen Vecka Spelare Syfte Metod Vecka Spelare Syfte Metod 9 1 9 3 & 4 10 1 & 2 10 3 & 4 Matning från Att utveckla färdigheten bollkorg och att skapa rackethastighet videofilmning med i snabba förflyttningar på direkt feedback med tennisbanan hjälp av Dartfish Att utveckla färdigheten att förflytta sig i djupled på tennisbanan och använda olika fotställningar Att ge visuell direkt feedback på tekniska färdigheter Att ge visuell direkt feedback på tekniska färdigheter Medicinbollkast med olika fotställningar, matning från bollkorg och direkt feedback med hjälp av Dartfish Forehand och backhand topspinn samt serve filmas med hjälp av Dartfish "Live Delay" funktion Forehand och backhand topspinn samt serve filmas med hjälp av Dartfish "Live Delay" funktion 12 2 12 3 & 4 13 2 13 - Att utveckla tekniska färdigheter med matchanalysen som grund Att förbättra spelarnas taktiska förmåga i syfte att utveckla tekniska färdigheter Att utveckla färdigheterna forehand topspinn samt backhand och forehand slice Träning inställd på grund av junior SM. Feedback från matchanalysen som följs upp av träning på kritiska tekniska moment i färdigheterna forehand och backhand topspinn. Olika spelövningar där regler och tennisbanans storlek ändras. Forehand topspinn filmas med hjälp av Dartfish "Live Delay" funktion och spelaren får direkt feedback och sedan träna slaget. Spelövningar där forehand och backhand slice tränas. 11 1 & 2 Att utveckla de tekniska färdigheterna slice approach och serve Spelövningar där en toppar och en slicar samt övningar med matning från bollkorg där spelarna får träna på slice approach. Feedback från teknikanalyser av serven som följs upp av serveträning 14 1 Att utveckla färdigheterna att förflytta sig snabbt i sidled och djupled på tennisbanan samt servetekniken Matning från bollkorg där spelaren får träna slagkombinationer med snabba förflyttningar i sidled och djupled på tennisbanan. Serveträning med fokus på att utveckla kritiska moment i tekniken med hjälp av videoanalys 11 3 & 4 Att utveckla färdigheterna att använda olika fotställningar i grundslagen samt serveteknik Medicinbollkast med olika fotställningar, matning från bollkorg där spelarna får träna olika fotställningar i grundslagen. Feedback från teknikanalyser av serven som följs upp av serveträning 14 3 & 4 Att utveckla färdigheterna fotarbete samt serveteknik Spelövningar samt övningar med matning från bollkorg där spelarna får träna på snabba förflyttningar på tennisbanan. Serveträning med hjälp av direkt feedback i Dartfish. 27

Bilaga 2 del 2. Träningspassen Vecka Spelare Syfte Metod Vecka Spelare Syfte Metod 15 2 Att utveckla specifika kritiska tekniska moment i färdigheterna forehand och backhand topspinn Matning från bollkorg med fokus på att optimera kritiska moment i färdigheterna forehand och backhand topspinn 18 2 Att utveckla specifika kritiska tekniska moment i färdigheterna forehand topspinn samt serve Feedback från teknikanalyser som följs upp av spelövningar samt övningar med matning från boll korg där främst forehand topspinn tränas. Serveträning där direkt feedback ges med hjälp av Dartfish 15 - Träning inställd på grund av sjukdom 18 - Träning inställd 16 - Träning inställd på grund av sjukdom 19 - Träning inställd på grund av sjukdom och tävlingsresor 16 3 & 4 Att förbättra spelarnas taktiska förmåga i syfte att utveckla tekniska färdigheter Olika spelövningar där regler och tennisbanans storlek ändras. 19 - Träning inställd på grund av sjukdom och tävlingsresor 17 - Träning inställd på grund av träningsläger på annan ort 20 2 Att utveckla specifika kritiska tekniska moment i färdigheterna forehand och backhand topspinn Spelövningar samt övningar med matning från boll korg där främst forehand och backhand topspinn tränas. 17 3 & 4 Att utveckla specifika kritiska tekniska moment i färdigheterna forehand och backhand topspinn samt serve Feedback från teknikanalyser som följs upp av spelövningar samt övningar med matning från boll korg där främst forehand och backhand topspinn tränas. Serveträning där direkt feedback ges med hjälp av Dartfish 20 3 & 4 Att lära spelarna hur de kan träna olika fysiska kvalitéer i syfte att förbättra tekniska färdigheter på tennisbanan Olika övningar där snabbhet, styrka, koordination och rörlighet tränas utifrån tennisens grenspecifika fysiska krav. 28