a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Relevanta dokument
a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Standardkostnadsresonemang och avvikelseanalys

Uppgift i kalkyldifferenser 4.0

Uppgift 1 i Kalkyldifferens

Syfte. Användning i verksamheter. För vad och hur? AJK AJK 17 Standardkostnader

Standardkostnader, internprissättning och projektstyrning

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Reflektioner från föregående vecka

Uppgift 1 (max 8 poäng)

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital kronor

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Tentamen lördag februari 2012 FACIT/LÖSNINGSFÖRSLAG

Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Uppgift: Självkostnad och ABC

Uppgift 1.1 i resultatplanering

Inbetalning = kr den 30 juni Intäkt = / 3 månader = kr per månad mellan 1 mars och 1 juni

Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015

Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015

Agenda F3. Internredovisning Produktkalkyl i kontoform. Differenser. Standardpriser. Rep. Efterkalkyl (Ex IR2 a) Förkalkyl Ex.

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014

Produktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl

Uppgift 1.1 i resultatplanering

6 uppgifter och totalt 70 poäng

» Industriell ekonomi

Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014

AJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13

Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag

Ett företag ägnar sig åt att hyra ut båtar: Företagens kostnader för en total uthyrningstid på mellan och timmar ser ut som följer:

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Fråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

TENTAMEN I 722G01 FÖRETAGSEKONOMI I, grk Kalkylerig och Budgetering

Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp

TENTAMEN I HFÖA10 EKONOMISK STYRNING FEK1

Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

Reflektioner från föregående vecka

IEK415 Industriell ekonomi E

Företagsekonomi B Ekonomi- och Verksamhetsstyrning Skriftligt prov, 17 april 2010

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng

» Industriell ekonomi

Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version

Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s Construction Management

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.

IEK102 Industriell ekonomi M IEK 415 Industriell ekonomi E

HÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015

Datum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:

Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015

Tentamen Maj Med utkast till lösningar

Övningsuppgifter, sid 1 [26] självkostnadskalkylering - facit, nivå E

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

6 uppgifter och totalt 70 poäng

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Entreprenörskap, tentamen #1 - facit sid 1 [10]

Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR

Företagsekonomi B Ekonomi- och verksamhetsstyrning (Kurskod: 2FE252) Ordinarie tentamen, 23 mars 2011

3 anställda *1600= timmar /4 800 = 329 kronor/h exkl. moms

Ekonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl

Kod: Tentamensdatum: Tid:

Produktkalkyler. Grundbegrepp. Förädlingsprocess. Ingår ej i kursen Sid Linjär programmering

Resultaträkningen Idé och struktur

Kalkyleringens avvägning

Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 4.. poäng (4p) Fråga 6.. poäng (3p)

Orderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:

Självkostnadskalkylering. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Del 1 och del 2 av tentamen delas ut samtidigt!

Exempelsamling TPYT02

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Företagsekonomiska grunder, tentamen #2 - facit sid 1 [10]

Seminarium 4 (kap 16-17)

LE1 PRODUKTKALKYLERING

Instruktion för Kalkylering av kostnader

Internredovisning. Några förutsättningar för internredovisning

2. Lilla Björn AB tillverkar leksaksdjur. för en av deras produkter gäller följande data:

Ekonomiska grundbegrepp

Allmänt om kalkylering

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET :00 13:00

Tentamen 51FE01 BC17, TPU17 DT15, TI 15 på textilhögskolan. Papper, miniräknare med tomt minne och penna

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Agenda Sex grundläggande ekonomiska begrepp Resultat, Lönsamhet Indelning av kostnader

Totalanalys, tentamen #1 sid 1 [10]

TRANSFERPRISER. Ekonomisk styrning VT Utbredd ekonomisk organisationsform

Kalkyleringens avvägning

Ekonomi och UF-företagande Välkomna!

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling högskolepoäng, avancerad nivå

Normalkalkyl. Divisionskalkyl. Kalkyleringens avvägning. Övning divisionskalkyl Kostnad / styck. Normalkalkyl kostnad / styck =

Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 1000 tillverkningen samt 1100 administration och försäljning.

Introduktion. Av Tobias Lindström KPP039 MDH 2010

Transkript:

Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. PDCA cirkel Vid serieproduktion kan företag dela upp resursförbrukningen i delposter och fastställa en standard för varje del. Vad betyder: b. Standard c. Löpande standard d. Basstandard e. Idealstandard f. Motiverande standard Lösningsförslag 1 a. PDCA cirkel (Plan, Do, Check och Act) är ett beprövat tillgångssätt inom kvalitetsarbete. Plan innefattar identifiering, analys och förslag till åtgärd. Do betyder att planen genomförs och Check att den följs upp. Act ifrågasätter och granskar verksamhetens förutsättningar och rutiner. b. Standardkostnad är en förutberäknad (förkalkylerad) kostnad för resurser eller andra komponenter som ingår i en produkt eller tjänst. c. Löpande standard fastställs genom en rimlig effektivitet som kan nås under den kommande perioden. Detta mått tillåter normala störningar såsom underhåll, reparationer osv. d. Basstandard hålls konstant under flera år och ger en stabil grund för analys av långsiktig kostnadsutveckling. e. En idealstandard förutsätter att verksamheten fungerar utan problem och förutsätter perfekta förhållanden. f. Eftersom en idealisk standard aldrig kan nås använder företag sig av motiverande standard som kan motivera anställda att prestera bättre. Denna standard är möjlig att uppnå men kräver ansträngningar av personalen. Fråga 2 Din arbetsgivare producerar böcker och du har fått i uppgift att göra en kostnadsuppföljning på denna verksamhet. Följande information finns tillgänglig för det senaste kvartalet: Budget Utfall Tillverkad volym 25 000 st 26 500 st Direkt material Omslag 6 700 m á 25 kr/m = 167 500 kr 7 100 m á 24,50 kr/m = 173 950 kr Papper 4 000 m 2 á 55 kr/m 2 = 220 000 kr 4 300 m 2 á 56 kr/m 2 = 240 800 kr Direkt lön 600 h á 175 kr/h = 105 000 kr 575 h á 177 kr/h = 101 775 kr a. Gör en standardkostnadsanalys. b. Vad finns det för möjliga orsaker till avvikelserna?

Lösningsförslag 2 a. Omslag: Prisdifferens = (Pris standard Pris verkligt) * Kvantitet verkligt = (Ps Pv) * Kv = (25 24,5) * 7 100 = +3 550 kr Kvantitetsdifferens = (Kvantitet standard Kvantitet verkligt) * Pris verkligt = (Ks Kv) * Ps = ((6 700 / 25 000) * 26 500 7 100) * 25 = +50 kr Papper: Prisdifferens = (55 56) * 4 300 = -4 300 kr Kvantitetsdifferens = ((4 000 / 25 000) * 26 500-4 300) * 55 = -3 300 kr Direkt Lön: Lönesatsdifferens = (175 177) *575 = -1 210 kr Arbetstidsdifferens = ((600 / 25 000) * 26 500 575) * 175 = +10 675 kr b. (För utförligare se sid 280 f i Göran Anderssons bok.) Priset kan påverkas av bl.a.: Lägre/Högre marknadspris Mindre/Större mängdrabatt Säsongsvariationer Kvantitetsdifferens kan uppstå bl.a. p.g.a.: Maskinfel Ovan arbetskraft Felaktiga instruktioner Lönesatsdifferens kan uppstå p.g.a.: Högre/lägre löneavtal Övertid Mer/mindre andel kvalificerad arbetskraft Arbetstidsdifferens kan uppstå p.g.a.: Maskinfel Materialfel Dålig planering Ovana arbetare Omotiverade arbetare

Fråga 3 Företag A levererar de två produkterna Alfa och Beta. Materialet för produkterna skickas från beställaren, varför företagets huvudsakliga insats består av olika slags arbetsinsatser. Personalen kostar 175 kr per timme i direkt lön enligt standard och den totala lönekostnaden uppgick under Q3 2010 till 980 000 kronor. Övrig information gällande produkterna presenteras nedan: Alfa Beta Normal produktion/försäljning 15 000 st 20 000 st Verklig produktion/försäljning 17 000 st 23 000 st Arbetstidsbehov per enhet 12 min 7 min Rapporterad total arbetstid 3 300 timmar 2 600 timmar Budgeterad försäljningspris per enhet 185 kr 110 kr a. Beräkna arbetsdifferensen (pris och kvantitet) för tillverkningen av såväl Alfa som Beta under Q3 2010. Vad kan ni dra för slutsats/förklaring till resultatet? b. Försäljningsintäkterna för produkterna uppgick total till 6,45 miljoner kronor där Alfa och Beta stod för 50 % vardera av omsättningen. Ange pris-, mix- och försäljningsdifferenserna för Alfa och Beta. c. Den budgeterade fasta tillverkningsomkostnaden (TO fast) är 600 000 kr per kvartal och den rörliga tillverkningsomkostnaden (TO rörlig) är 26 kr per arbetstimma enligt standard. Beräkna de differenser som är möjliga (sysselsättningsdifferens, omkostnadsnivådifferens och total TO differens) att beräkna för tillverkningsomkostnader om TO fast och TO rörlig totalt sett rapporterades till 770 000 kr. Lösningsförslag 3 a. Lönedifferens för båda enheterna = 175 * (3 300 + 2 600) 980 000 = +52 500 kr Arbetstidsdifferens: Alfa = (17 000 * (12 / 60) 3 300) * 175 = +17 500 kr Beta = (23 000 * (7 / 60) 2 600) * 175 = +14 583 kr Båda enheterna har duktiga och kostnadseffektiva arbetare vilket gör att differenserna blir positiva. Eftersom total lön inte är uppdelat på de olika avdelningarna så kan man inte ta fram någon lönesatsdifferens för respektive enhet. b. 6 450 000 / 2 = 3 225 000 kr i omsättning per produkt. Total antal produkter = 17 000 + 23 000 = 40 000 st Alfa Beta Prisdiff. 3 225 (17 * 185) = +80 kr 3 225 (23 * 110) = +695 kr Mixdiff. (17 40 * (15/35)) * 185 = -143 st Fsg.volymdiff (40 * (15/35) 15 ) * 185 = + 396 429 kr (23 40 * (20/35)) * 110 = -143 (40 * (20/35) 20 ) * 110 st = 314 286 kr

c. Budgeterad TO (tid) = 600 000 + 26 * tid = 600 000 + 26 * (3 300+ 2 600) = 753 400 kr Normal produktion = 15 000 * (12/60) + (20 000 * (7/60) = 3 000 + 2 333 = 5 333 Absorbtionstakt = (600 000 + 26 * 5 333) / 5 333 = 138,50 kr dvs TO fasta + TO rörliga = 112,5 + 26 Absorberade TO (tid) = 138,50 * 5 900 = 817 150 kr Verklig TO vid 5 900 h är 770 000 kr Sysselsättningsdifferens = Absorberad TO (5 900) Budgeterad TO (5 900) = 817 150 753 400 = +63 750 kr i överabsorbtion vilket är ett mått på effektivt utnyttjande av kapaciteten Omkostnadsnivådiff. = Budgeterade TO (5 900) Verklig TO (4 700) = 753 400 770 000 = - 16 600 kr Total TO differens = Absorberad To (5 900) Verklig TO (5 900) = 817 150 770 000 = +47 150 kr Fråga 4 I företaget Fina Koppar AB tillverkas exklusiva och dekorerade Thé-koppar (inkl fat) och kaffemuggar av porslin. Dessa produkter tillverkas av samma råmaterial och produceras på samma fabrik och av samma arbetskraft. Inför oktobers budgetering, utgick man från nedan: Thé kopp Kaffemugg Försäljningsvolym 19 000 st 31 000 st Försäljningspris i kr/st 30 kr 20 kr Standardkostnader Råmaterial á 18 kr/kg 7,20 kr/st 5,40 kr/st Direkt arbete á 250 kr/h 6,25 kr/st 3,75 kr/st Omkostnad 120 % på direkt lön 7,50 kr/st 4,50 kr/st Normal produktion är 19 000 Thé koppar och 31 000 Kaffemuggar. Enligt budgeten är de fasta omkostnaderna 94 000 kr per månad och den rörliga omkostnaden är 0,8 kr per direkt lönekrona. Omkostnader fördelas på direkta lönekronor som bas. Följande aktuella resultat rapporterades vid månadens slut: - 17 500 Thé koppar såldes till ett värde av 533 750 kr. - 32 500 kaffemuggar såldes till ett värde av 650 000 kr. - Produktionen blev 18 000 Thé koppar och 33 000 kaffemuggar. - 18000 kg råmaterial inköptes för månadens produktion till en kostnad av 310 480 kr. - 945 timmar arbetades till en total direkt lönekostnad på 233 880 kr. - Faktiska omkostnader blev 275 000 kr. Beräkna nedanstående differenser på intäkts- och kostnadssidan.

a. Total marginaldifferens b. Total mixdifferens c. Total försäljningsvolymdifferens d. Total arbetsdifferens (för både lön och effektivitet) e. Total materialdifferens (för både kvantitet och pris) f. Total omkostnadsdifferens (net variance) Lösningsförslag 4 a. Marginal budget tekopp = 30 (7,25 + 6,25 + 7,50) = 9,05 kr per tekopp. Marginal budget kaffemugg = 20 (5,40 + 3,75 + 4,50) = 6,35 kr per kaffemugg Marginal verklig tekopp = 533 750 / 17 500 20,95 = 9,55 kr Marginal verklig kaffemugg = 650 000 / 32 500 13,65 = 6,35 kr Total marginaldifferens = Marginaldifferens te + marginaldifferens kaffe = 17 500 * (9,55 9,05) + 32 500 * (6,35 6,35) = +8 750 kr b. Total mixdifferens = Mixdifferens te + Mixdifferens kaffe = 9,05 * (17 500 19 000) + 6,35 * (32 500 31 000) = -13 575 + 9 525 = -4 050 kr c. Blir 0 eftersom total budgeterad försäljning är lika med total verklig försäljning. d. Lönesatsdiff = 945 * 250 233 880 = +2 370 kr Arbetstidsdiff. = (18 000 * (6,25 / 250) + 33 000 * (3,75 / 250) 945) * 250 = 0 Total arbetsdifferens = +2 370 kr e. Kvantitet = (18 000 * (7,2 / 18) + 33 000 * ( 5,40 / 18) 18 000) * 18 = -16 200 kr Prisdiff = 18 000 * 18 310 480 = +13 520 kr Total materialdiff = 13 520 16 200 = -2 680 kr f. Kostnadsnivådiff = (94 000 + 0,8 * 233 880) 275 000 = 6 104 kr Sysselsättningsdiff = 1,2 * 233 880 281 104 = -448 kr Total omkostnadsdiff = 280 656 275 000 = +5 656 kr [= 6 104 448 = +5 656 kr] Fråga 5 Inför verksamhetsåret 2006 räknade Bosses kuddar med att tillverka 15 000 kuddar, vilket är att betrakta som en normal årsstandard för tillverkningsvolym. Standardkostnaden för en enhet Mandala såg ut på det här viset:

Kostnad / enhet Direkt material (instoppning) 2 kg * 15 kr/kg = 30 kr Direkt arbete (tyg) 20 kr Direkt arbete 0,5 h * 100 kr/h = 50 kr Omkostnader: Fasta 0,5 h * 120 kr/h = 60 kr Rörliga 0,5 h * 40 kr/h = 20 kr Standardkostnad: = 180 kr Följande avvikelser från standardkostnaderna rapporterades i slutet av 2006 för hela årets produktion: Prisavvikelse instoppningsmaterial. Kvantitetsavvikelse instoppningsmaterial. Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse (production vol variance) Total omkostnadsavvikelse (net overhead variance) -16 000 kr +4 000 kr -34 000 kr +20 000 kr -60 000 kr +20 000 kr a. Visa att producerade antalet kuddar uppgick till 14 000 enheter under 2006. b. Bestäm total materialkostnad för den instoppning som använts i produktionen. c. Bestäm total lönekostnad för producerade antal enheter. d. Bestäm antalet direkta arbetstimmar som rapporterats. e. Bestäm den faktiska lönen per timme som betalats för arbetet i produktionen. f. Bestäm den faktiska nivån på omkostnaderna. Lösningsförslag 5 a. Negativ sysselsättningsdifferens = -60 000 = 60 * ( Qv Qn) => -60 000 = 60 * (Qv 15 000) Qv = 14 000 st b. Vi söker Qv * Pv för instoppning Prisdifferensen för instoppning = Qv * Ps Qv * Pv = 15 * Qv Qv * Pv = -16 000 kr Qv får ur kvantitetsdifferensen = Ps * ( Qs Qv) = 15 * (14 000 * 2 Qv) = + 4 000 Qv = 28 000 4 000 / 15 = 27 733 kg Qv * Pv = 27 733 * 15 + 16 000 = 432 000 kr (16 000 = Prisavvikelse)

c. Vi söker Qv * Pv för arbete: Lönesatsdifferens för arbete = Qv * Ps Qv * Pv = 100 * Qv Qv * Pv = -34 000 kr Qv fås ur Arbetstidsdifferensen = Pv*(Qs Qv) = 100 * (14 000 * 1/2 Qv) = +20 000 kr Qv = 7 000 20 000 / 100 = 6 800 tim Qv * Pv = 6800 * 100 + 34 000 = 714 000 kr d. Qv för arbete = 6800 timmar e. Pv för arbete = (Qv * Pv) / Qv = 714 000 kr / 6800 tim = 105 kr per timme f. Total omkostnadsdifferens = Absorberade omkostnader Verkliga omkostnader = + 20 000 kr Verkliga omkostnader = (60 + 20) * 14 000 20 000 = 1 100 000 kr Fråga 6 Ett företag producerar patékonserver och varje färdig patékonserv, 340 gram, kräver ½ kilo skaldjursråvara som kostar 18 kr kilot, allt enligt standard. I materialstandarden är det naturliga materialbortfallet (inkl skal och svinn under processen) inräknat. 6 400 kilo skaldjursråvara gick åt 1:a kvartalets produktion och kostnaden för detta råmaterial blev 112 000 kr. Enligt standard ska ägaren, som är enda anställd, prestera 20 konserver i timmen och få 50 kr i timmen. Under det första kvartalet 2010 jobbade ägaren 425 timmar och lyfte totalt 25 000 kr i lön för besväret. Det aktuella kvartalets produktion uppgick till 12 500 konserver, vilken är 2 500 mer än normalt. Under ett normalt kvartal budgeteras de fasta omkostnaderna till 40 000 kr och de rörliga omkostnaderna till 25 000 kr. Efteråt visade det sig att 1:a kvartalets fasta och rörliga omkostnader blev totalt 61 000 kr. Eftersom företaget bara gör en produkt fördelas omkostnaderna på antal producerade konserver. Beräkna vad följande blir och redovisa i kronor: a. Material kvantitetsdifferens b. Materialprisdifferens c. Arbetstidsdifferens d. Lönesatsdifferens för arbete e. Sysselsättningsdifferens för verksamhetens omkostnader f. Omkostnadsnivådifferens för verksamhetens omkostnader Lösningsförslag 6 a. Materialkvantitetsdifferens = Ps * (Qs Qv) = 18 * (12 500 * 0,5 6 400) = -2 700 kr b. Materialprisdifferens = Qv * (Ps Pv) = Qv * Ps Qv * Pv = 6 400 * 18 112 000 = +3 200 kr

c. Arbetstidsdifferens = 50 * (12 500/20 425) = +10 000 kr d. Lönesatsdifferensen för arbete = 425 * 50 25 000 = -3 750 kr e. Sysselsättningsdifferensen för verksamhetens omkostnader: Absorbtionstakt = 40 000 / 10 000 = 4 kr/st för fasta TO = 25 000 / 12 500 = 2 kr/st för rörliga TO Budgeterde TO (12 500) = 40 000 + 2 * 12 500 = 65 000 kr Absorberade TO (12 500) = 6 * 12 500 = 75 000 kr Sysselsättningsdifferens = 75 000 65 000 = +10 000 kr f. Omkostnadsnivådifferens för verksamhetens omkostnader: Omkostnadsnivå- eller förbrukningsdifferens = 65 000 61 000 = +4 000 kr Fråga 7 Italian Shoes tillverkar endast en sko och beräknade att producerar 40 000 par skor under det gångna året. Förväntningarna på försäljningen överträffades däremot och företaget sålde 50 000 par skor. Italian Shoes budgeterar med hjälp av standardkostnader och fördelar TO rörlig i förhållande till arbetstid. Följande informations finns: Budget Utfall Läder (volym) 10 000 m 2 12 000 m 2 Läder (pris) 250 kr/ m 2 260 kr/ m 2 Gummiråvara till sulor (volym) 800 kg 1 100 kg Gummiråvara till sulor (pris) 200 kr/ kg 190 kr/kg Direkt lön - Arbetare timmar 12 000 tim 14 500 tim - Lön per timme 150 kr 152 kr Tillverkningsomkostnad rörlig (TO rörlig) 150 000 kr 190 000 kr Genomför en standardkostnadsanalys för dessa kostnadsslag. Lösningsförslag 7 Läder: Prisdifferens = (Ps Pv) * Qv = (250 260) * 12 000 = -120 000 kr Kvantitetsdifferens = (10 000 / 40 000 12 000 / 50 000) * 250 * 50 000 = +125 000 kr Gummiråvara till sulor: Prisdifferens = (Ps Pv) * Qv = (200 190) * 1 100 = +11 000 kr Kvantitetsdifferens = (800 / 40 000 1 100 / 50 000) * 200 * 50 000 = -20 000 kr

Direkt lön: Lönesatsdifferens = (Ps Pv) * Qv = (150 152) * 14 500 = -29 000 kr Arbetstidsdifferens = (12 000 / 40 000 14 500 / 50 000) * 150 * 50 000 = +75 000 kr Tillverkningsomkostnader rörliga: Förbrukningsdifferens = (150 000 / 12 000 190 000 / 14 500) * 14 500 = -8 750 kr Effektivitetsdifferens = (12 000 / 40 000 14 500 / 50 000) * (150 000 / 12 000) * 50 000 = +6 250 kr Fråga 8 Alkemi Co började verksamheten 1:a oktober 2007 enligt nedan. Företaget använder standardkostnader vid kalkyleringen för företagets enda produkt som är en sorts metallbehållare som används i laboratorier. För en behållare gäller följande standard: Kostnad/behållare Råmaterial 5 kg * 20 kr/kg = 100 kr Direkt arbete 1 tim * 100 kr 100 kr TO fasta 50 kr TO rörliga 50 kr I oktober 2007 såldes 3000 behållare. De utgående balanserna för de konton som registrerar råmaterial, produkter i arbete och färdiga produkter såg ut enligt följande: Råmaterial till standardkostnad 2 000 kr Produkter i arbete 0 Färdiga produkter 1 000 st Avvikelserna från standardkostnaderna var registrerade i redovisningen enligt följande: Materialprisavvikelse Materialkvantitetsavvikelse Lönesatsavvikelse Arbetstidsavvikelse Sysselsättningsavvikelse Kostnadsnivåavvikelse +13 000 kr -20 000 kr +22 000 kr -4 000 kr -100 000 kr +50 000 kr a. Beräkna antalet tillverkade behållare. b. Beräkna mängden material som använts i produktionen. c. Beräkna kostnaden för det material som köpts under perioden. d. Beräkna antalet arbetade timmar.

e. Beräkna den total direkta lönekostnaden. f. Beräkna vilken volym i antal behållare som använts när påläggssatsen för omkostnader TO fasta och TO rörliga) beräknades. Lösningsförslag 8 a. Sålde 3 000 behållare och har kvar 1 000 behållare i lager vilket ger oss 4 000 tillverkade behållare, b. Kvantitetsdifferensen för materialet = Ps * ( Qs Qv) c. Prisdifferensen för material = Ps * Qv Pv * Qv d. Arbetsdifferensen = Ps * (Qs Qv) = 20 * (4 000 * 5 Qv) = -20 000 kr (20 000 Qv) = -1 000 -Qv = -21 000 Qv = 21 000 kg = 20 * 21 000 Pv * Qv = 13 000 kr Pv * Qv = 420 000 13 000 = 407 000 kr = 100 * (4 000 Qv) = -4 000 kr 4 000 Qv = -40 Qv = 4 040 timmar e. Qv * Pv för lönen = 100 * 4 040 22 000 = 382 000 kr (22 000 = Lönesatsavvikelsen) f. Sysselsättningsdifferens = -100 000 kr = 50 * (4 000 Qnormal) -2 000 = 4 000 Qnormal Qnormal = 6 000 st OBS! Sysselsättningsdifferensen berörs enbart av över- eller undertäckning av de fasta kostnaderna!