Nr 1 december 2014. Pris 35 kr xx Tidningen för ett bättre företagarklimat i Stockholm & Uppsala från Kvalitet istället för vinstförbud Immaterialrättsskola del 1 Ta hand om företagets dolda värden. Skatteoptimera Nordafrika nästa? Skapa ditt eget dreamteam Företagaråret som gått Motioner inlämnade: Enklare regler för tjänstebil Företagarna Stockholms stad Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm Adressruta Så jobbar du med PR. foto. Stockholms stad FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 1
Ledare Vart tog företagarpolitiken vägen? Vilken spännande tid det har varit - och är. Jag tänker främst på den politiska situationen. I höstas kände jag mig glad. Innan valet var det som om politikerna, oasvett partitillhörighet, äntligen hade förstått att 4 av 5 jobb kommer i företag med upp till 50 anställda. Partierna var alla ense om att arbetslösheten måste minskas. Jobbfrågan var en av valets viktigaste. Efter valet känner jag mig inte lika uppåt längre. Det beror dels på att utfästelser och samförstånd ställdes på ända i iver att kunna bilda regering och få igenom en budget. Men jag känner mig också skrämd företagarfrågorna tycks redan ha glömts bort! Jag funderar på varför det blivit så här och kommer fram till att en stor förklaring måste vara följande: det finns för få politiker med företagarbakgrund i vår riksdag. Ur ett företagarperspektiv finns efter valnatten flera frågetecken. Diskussionen kring valfriheten i vården har åter hamnat snett. Man pratar inte om kvalitet utan om vinstförbud. Är inte valfrihet och kvalitet mer intressant än vem som utför arbetet? Rut- och rotavdragen är en annan märklig fråga. Varför ska man gynna rotyrken men inte rutyrken? Om rut halveras drabbar det främst kvinnor och ökar svartjobben. Är det vad man vill? Hur tänker man då? det finns för få politiker med företagarbakgrund i vår riksdag. Man höjer till exempel tobaksskatt, bensinskatt och elskatt för att minska konsumtionen. Samma logik gäller tydligen inte arbetsgivaravgiften; vill man att fler företag ska ha råd att anställa borde ju arbetsgivaravgiften sänkas och inte höjas för både ungdomar och pensionärer, eller hur! Det finns också förslag på att kommuner som drabbas av en ökning av arbetsgivaravgiften för unga ska kompenseras, men det gäller inte företag. Hm. Vill man att företag ska växa behöver man se till att det finns möjligheter att få tag i tillväxtkapital och att bankerna verkligen vill låna ut pengar till de som faktiskt betalar högst ränta och andra bankkostnader. Vill man att fler ska få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden från ett utanförskap kanske man ska underlätta för företag att anlita extrapersonal vid toppar, sjukdomar etcetera istället för att kräva att alla ska behöva skriva ett nytt anställningsavtal för varje tillfälle som inte är inplanerat långt i förväg? Vill man ha företagsamma unga invånare kanske skolan borde satsade mer på just ta-sig-församhet, entreprenörskap och företagande? Jag skulle kunna fortsätta lyfta fram områden som gynnar företagande i evighet. Sex av nio partier sa exempelvis att förbifarten skulle byggas. Lika många var överens om att Bromma flygplats behövdes. Nu är Brommas öde åter på tapeten. Politikerna säger en sak, men glömmer alltför snabbt bort att deras kompromissande och beslut Mats Arenander Ansvarig utgivare ställer till det för dem som fixar jobben. De som säkrar välfärden och driver Sverige framåt. Nämligen företagarna. Nu när det ska bli ett extraval är det viktigare än någonsin att kryssa politiker som har företagarbakgrund. Någon som förstår vår verklighet i både hjärna och hjärta. God Jul och Gott Nytt År Mats Arenander Foto: Sussi Lorinder Vi vill starta hemtjänst företag. Vilka tillstånd behövs? stockholm.se/tillstandsguiden 2 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
Fördel Stockholm Innehåll #1/14 Fördel Stockholm...3 Nordafrika nästa?...4 Timanställning?...6 Skatteoptimera...6 Kvalitet istället för vinstförbud...8 Ta hand om företagets dolda värden...9 Skapa ditt eget dreamteam... 11 Företagaråret som gått... 12 Så jobbar du med PR... 14 Medlemsnytt... 15 Stockholms fördelar i världen New York är en av de städer Stockholm gärna tittar på för att hitta goda exempel på hur en världsstad kan växa fram. Men andra städer har också mycket att lära av den svenska huvudstaden. Stockholm ligger i framkant vad gäller hållbar och innovativ utveckling. Stockholmarna har en hög utbildningsnivå, många nya och innovativa företag startar här och vi har ofta ett öppet sinne för nya idéer. Vi kan bli bättre på att berätta om Stockholms fördelar ute i världen. De utmärkelser som staden får är ett kvitto på den dragningskraft som Stockholm har, säger Hanna Brogren, kommunikationsdirektör i Stockholms stad. Stockholm har ett erkänt bra klimat för startup-företag, och är ursprunget för flera världssuccéer de senaste åren, med allt från musikplattformar och mobilspel till betalsystem och kommunikationslösningar. Staden är också en av tre städer som EU nyligen lyft fram som extra intressanta när det kommer till smart tillväxt. Ett exempel är utbyggnaden av teknisk infrastruktur där Stockholms stad var väldigt tidigt ute med att bygga ett av världens mest omfattande fibernät, säger Hanna. Ligger i framkant när det gäller hållbar och innovativ utveckling Hög utbildningsnivå Många nya och innovativa företag Öppet sinne för nya idéer Erkänt bra klimat för startupföretag Omfattande fibernät 6 Skatteoptimera Företagare i Storstad ges ut av Företagarna Stockholms stad, Gamla Brogatan 23 B, 111 20 Stockholm. Ansvarig utgivare: Mats Arenander Redaktör: Veronica Linarfve Redaktionsråd: Mats Arenander, Örjan Hultåker, Nilla Tjälldén Övriga skribenter i detta nr: Caroline Knutsson-Hall, Groth & Co, Joakim Trönnberg, Catharina Nasenius, Produktion: Företagarna Stockholms stad, telefon 08-50 10 41 00 i samarbete med In Good Company. e-post: stockholmsstad@ foretagarna.se Tryck: Modin Tryckoffset AB Annonser: Företagarna Stockholms stad, 08-50 10 41 00 Företagarna Stockholms stad Befattningar 2014 Ordförande: Örjan Hultåker Vice ordförande: Mats Arenander Ledamöter: Hugo Jansson, Joakim Trönnberg, Rose-Marie Danielsson. Suppleanter: Christina Wahlström Stefan Thorberg Verksamhetschef: Nilla Tjälldén nilla.tjallden@foretagarna.se Telefon 08-50 10 41 00 Stan är full av glitter Runt om i city kan omgivning, boende och förbipasserande njuta av 710 708 lampor som tillsammans bildar 35 juliga installationer. Gamla stans julmarknad har blivit korad till en av Europas bästa julmarknader enligt brittiska tidningen The Telegraph. På marknaden får många företagare chans att hitta en ny arena för att sälja sina produkter. Ny topplista ska locka investeringar till Stockholm Stockholm är världsledande inom miljöteknik och nu ska det bli lättare för utländska investerare att hitta partners i Stockholm. Stockholm Cleantech Hotlist är en topplista där regionens hetaste investeringsobjekt presenteras för investerare och innehåller cirka 25 företag. Med Stockholm Cleantech Hotlist erbjuder vi en kvalitetsstämpel. Det finns ett stort intresse för regionen bland utländska investerare, vi har ett starkt anseende i forskarvärlden och massor av spännande företag. Listan foto. Stockholms stad gör grovjobbet åt de som letar investeringsmöjligheter, säger Janey Mehks, Projektledare Cleantech på Stockholm Business Region Development. Rekordmånga reste via Bromma 233 000 resenärer reste till och från Bromma flygplats under september månad. Det är nytt rekord. Inrikesresandet har ökat med fem procent och utrikesresandet med tre procent jämfört med samma period förra året. Företagarna Stockholms stad kämpar för att Stockholms cityflygplats ska få finnas kvar eftersom vi anser att den är viktig för företagandet och tillväxten, inte bara för Stockholm utan hela landet. +37% fler lediga jobb i Stockholms stad Stockholms näringsliv fortsätter att utvecklas positivt och lönesumman visar ökad tillväxt i både Stockholms län och stad. Arbetsmarknaden växer och antalet lediga jobb ökar markant samtidigt som arbetslösheten fortsätter att minska. Det visade Stockholmskonjunkturens andra rapport för 2014. Lediga jobb ökade med 26 procent i länet och 37 procent i staden jämfört med samma kvartal förra året. På Arbetsförmedlingen nyanmäldes 63 688 lediga jobb i länet varav 43 097 i staden. foto: Peter Phillips FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 3
export Nordafrika nästa? Länderna i norra Afrika har tillsammans 180 miljoner konsumenter, en förväntad BNP-tillväxt på 31 procent fram till 2017 och visar alla positiva tecken på att behålla sin position som Afrikas största ekonomi. Efterfrågan ökar stadigt. Därför arrangerade vi tillsammans med Svensk-Nordafrikanska Handelskammaren, SWENACC, en träff för våra medlemmar. Nordafrikas import av tjänster har fördubblats sedan förra decenniet. Den svenska tjänsteexporten har växt snabbare än varuexporten tack vare konkurrenskraftiga tjänsteexportföretag inom kunskapsintensiva branscher. Detta öppnar upp för nya exportmöjligheter till regionen. Procentuellt sett är Nordafrika är den region i världen där svensk export har ökat mest de senaste åren. Det visar exportstatistik från SCB. Under 2013 uppgick den totala tjänsteimporten i Nordafrika till 280 miljarder kronor. Rapporter visar att efterfrågan på utländska tjänster kommer att öka under de närmaste åren. Landet har svårt att producera Börja exportera? 4 tips: Här får du hjälp att komma igång. 1. Exportföretagen Exporttjänsteföretagen är en branschförening för exporttjänsteföretag. Deras medlemsföretag är specialister på att hjälpa svenska företag med internationell tillväxt genom att erbjuda professionell rådgivning och operativ hjälp. Några exempel på tjänster är: Marknadsundersökning, sökning av lämplig partner, företagsetablering, rekrytering men även outsourcing. Exporttjänsteföretagen har också stor kunskap om de olika marknaderna och kan oftast även utföra kundanpassade lösningar alternativt hjälpa till att hitta någon annan som kan utföra uppdraget. Ibland kan tilläckligt med tjänster inom kunskapsintensiva branscher. Men så har det inte alltid varit. Det var först under perioden 2005 2011 som exporten tog rejäl fart. Tillväxten på svensk tjänsteexport är mycket hög i jämförelse med andra OECD-länder och tjänsteexporten har mer än fördubblats sedan 2000. Men svenska tjänsteföretag har traditionellt sett haft fokus på andra länder i Europa. Nu vänder allt fler blickarna mot den Nordafrikanska marknaden, där behovet av svenska tjänster och produkter finns och ständigt ökar. Bland annat finns en stor efterfrågan på tjänster relaterade till infrastruktur och IT. också behovet av att ha tillgång till någon som lokalt kan representera företaget finnas. Genom Länsstyrelsen Stockholm har det tidigare funnits Affärsutvecklingscheckar för Internationalisering. Det är ännu oklart hur dessa kommer att utformas för 2015 men på deras hemsida (lanssyrelsenstockholm.se) kan du anmäla intresse för att få besked och information så snabbt dessa riktlinjer är klara. På exporttjänsteföretagens hemsida kan du enkelt få hjälp med att hitta vilket konsultföretag som bäst matchar dina behov. Läs mer på www.exporttjanster.se Swenaccs lista över Nordafrikanska länder där efterfrågan ökar: Algeriet Egypten Libyen Marocko Tunisien. 2. NoMa Advising NoMa Advising är en ett konsultföretag med inriktning på internationell expansion. De vill skapa fler internationella affärsmöjligheter för små och medelstora företag. De är specialiserade på att sammanföra den europeiska marknaden med den snabbt växande nordafrikanska marknaden genom att agera som mellanhänder, ge rådgivning och underlätta värdefulla affärsrelationer mellan nyckelaktörer på båda marknaderna. Konsulterna är en oberoende grupp av affärsmän som specialiserat sig på att göra affärsförbindelser mellan Europa och Nordafrika. De viktigaste styrkorna är affärskompetens och internationella kontakter. NoMa Advising erbjuder inte bara hjälp och stöd i uppstartsfasen utan även med att säkra etableringen och tillväxten. De kan även ge lokalt stöd för den dagliga verksamheten. Deras affärsmodell bygger på att du inte ska behöva börja betala före intäkterna kommer, men de förbehåller sig rätten till att kunna tacka nej till samarbetet. Konsultationen där bedömningen görs är dock helt kostnadsfri. Alla får också helt gratis ta del av de förfrågningar/upphandlingar NoMa får från exempelvis Algeriet. Via NoMa får också företag erbjuda sina tjänster eller produkter för export. Läs mer på www.nomaadvising.com 3. Business Sweden Business Sweden har i uppdrag från regeringen att främja export och investeringar. En del av deras tjänster är kostnadsfria. För SME-företag (små och medelstora företag) finns ett specialframtaget program som heter Steps to Export, programmet innehåller olika moment såsom; Dialog Du får hjälp att klargöra dina ambitioner och förutsättningar under ett personligt möte samt en presentation av relevanta tjänster och andra aktörers möjlighet att stötta. Affärsplan Du får möjlighet att arbeta fram en exportstrategi, som bland annat ger svar på följande: Hur ser nuläget och framtiden ut? Vilka är ditt företags starka och svaga sidor? Varför ska du exportera? Vem är din kund? Utveckling För dig som har kommit längre med dina internationella affärer, men som ändå skulle uppskatta kvalificerad hjälp. Tillsammans med en erfaren exportrådgivare identifierar du vilken typ av stöd du behöver. För företag som redan är eller bestämt sig för att bli etablerade i andra länder med egna lokaler och egen personal kan Business Sweden vara ett informations- och kontaktskapande nätverk. Ta då kontakt med respektive lands utlandskontor. Dessutom finns en del ingående information på deras hemsida och de anordnar även olika typer av utbildningar och kurser inom hela exportområdet. Se: www.business-sweden.se 4 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
export Stockholm behöver ett samlingsstyre Det behövs uppgörelser över blockgränserna för att den växande storstaden skall klara investeringar i vägar och spårutbyggnader liksom ett bevarande av Bromma flygplats, skriver Örjan Hultåker, ordförande Företagarna Stockholms stad. 4. Exportkreditnämnden EKN Exportkreditnämnden EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Det görs genom att försäkra exportföretag och banker mot risken för att inte få betalt i exportaffärer. För risken tar de betalt i form av en premie (ränta). Olika risker uppstår under en exportaffär. Därför finns garantier anpassade för de flesta situationer under hela affärsprocessen. De garantityper EKN erbjuder är: garanti för exportkrediter finns i olika varianter, beroende på hur lång kredittiden är och om det är exportören eller långivande bank som står för krediten. Garanti för kundfordringar täcker risken att din köpare i utlandet inte betalar fordran enligt avtal. Denna garanti skyddar mot händelser som inträffar från och med dagen då fordran uppstår, vilket oftast är när du levererar. Garantin för fordringsförlust för lång kredittid finns i två varianter. En garanti då exportören är garantitagare och en garanti när långivande bank är garantitagare. Visste du att Garanti för tillverkningsoch fordringsförlust täcker risken för att din köpare i utlandet inte betalar fordran enligt avtal. Den täcker också dina upparbetade kostnader, som du på grund av att köparen bryter avtalet, inte kan fakturera. Storleken på beloppet du kan försäkra med tillverkningsförlustgarantin utgår från dina upparbetade kostnader (faktureringsbelopp minus vinstmarginal). Denna garanti skyddar mot händelser som inträffar från och med dagen då du har ett bindande avtal. Garanti för kontraktsgaranti I många affärer kräver köparen att säljaren, vanligtvis exportören, ställer en kontraktsgaranti till köparens förmån. Det kan till exempel vara en anbuds-, förskotts- eller fullgörandegaranti. Garanti för växlar och remburser innebär att EKN kan dela bankens risk när banken diskonterar växlar och bekräftar remburser. Garanti för rörelsekredit Med en rörelsekreditgaranti delar banken risken med EKN, när banken lämnar rörelsekrediter i form av lån, checkkredit eller övertrasseringsrätt. EKN garanterar 50 procent av det beviljade beloppet. För mer info se www.ekn.se Sverige har en andel av världshandeln med tjänster om knappt 2 %. Motsvarande andel för Indien är ungefär 2,5 %. Tjänsteexporten utgör ca 1/3 av Sveriges totala export och har en betydligt högre tillväxttakt än varuexporten. övriga affärstjänster, som exempelvis företagstjänster, spelar en stor roll och har blivit större över tid från 35 % 2004 till 42 % av svensk tjänsteexport 2013. Inom IT-tjänster utgör den svenska exporten hela 3,1 % av världshandeln. Den bransch där vi har störst andel av världshandeln. Svensk-Nordafrikanska Handelskammaren, SWENACC, är en icke vinstdrivande organisation som bildades 2012 och som har till uppgift att underlätta och utöka handeln mellan Sverige och Nordafrika. Läs mer på www.swenacc.se Stockholm behöver en ny politisk struktur för att klara framtidens utmaningar. I andra svenska regioner kan man enas över partigränser om nödvändiga framtidssatsningar för att få en bättre infrastruktur. I Stockholm stoppas ofta projekten när det blir ny majoritet i stadshuset. För de flesta av partierna är infrastruktur inte någon ideologisk fråga. De partierna är pragmatiska och söker praktiska lösningar på stadens utmaningar. I många fall är man överens över blockgränserna. Men det finns några partier som ser ideologiskt på till exempel trafiksatsningar och de får med nuvarande majoritetsstyre större inflytande än som motsvarar deras storlek. De har nu en nyckelroll vid regeringsförhandlingarna i stadshuset, vilket leder till att majoritetens åsikter skjuts åt sidan i kortsiktiga maktdiskussioner. Vi har sett många exempel på stoppade projekt. Det räcker med att nämna tidigare förslag om Västerleden som äntligen återuppstått i form av Förbifarten. En huvuduppgift för politikerna i Stockholms stadshus är att ta ansvar för den växande stadens utveckling och det kräver en annan politisk struktur. Det underlättas om Stockholm återgår till samlingsstyre där alla de större partierna delar på borgarrådsposterna. Stockholm hade länge ett sådant samlingsstyre men övergick till ett majoritetsstyre för att tydliggöra det politiska ansvaret. Det är bara ett erkänna att det blev fel. Jag var själv politiker under perioden 1970 till 1990 och satt bland annat i fullmäktige och kommunstyrelsen. Jag är alltså själv delansvarig för att det blev fel. Det är tveksamt om det politiska ansvaret blev tydligare med majoritetsstyre eftersom det döljs i olika majoritetsförhandlingar och kompromisser. Men priset blir alltför högt när staden och regionen hela tiden riskerar att få kortsiktiga politiska beslut i stället för långsiktiga infrastruktursatsningar. Majoritetsuppfattningarna säljs bort i förhandlingar om makten. Även vid samlingsstyre får det största blocket en nyckelroll genom att tillsätta finansborgarrådet och kommunstyrelsens ordförande. Verktyget till inflytande och tydlighet blir finansborgarrådets budget. Det bör räcka för den politiska profileringen. Enligt valprogrammen ville både Socialdemokraterna och den borgerliga Alliansen bygga Förbifarten och bevara Bromma flygplats under överskådlig tid. Efter valet har de partierna tillsammans 66 av 101 mandat i kommunfullmäktige, det vill säga en mycket kvalificerad majoritet. Mycket talar dessutom för att Sverigedemokraterna med sina sex fullmäktige också stöder den politiken. Att då låta en minoritet på cirka 25 procent få stoppa Stockholms framtidssatsningar blir en otillräcklig form av demokrati. Ett återinförande av samlingsstyre får inte uppfattas som ett försök av den borgerliga Alliansen att klamra sig kvar vid makten. Partierna i stadshuset bör därför komma överens om att behålla ett samlingsstyre under åtminstone tre mandatperioder. Det är också den tid som krävs för att få fart på infrastruktursatsningarna i Stockholm. Det behövs uppgörelser över blockgränserna för att den växande storstaden skall klara investeringar i vägar och spårutbyggnader liksom ett bevarande av Bromma flygplats. Det behövs också samarbete över blockgränserna för att klara bostadsbyggandet. Det senare kräver långsiktighet och att partierna tillsammans kan dela på ansvaret för att överge gamla överåriga regelsystem. ÖRJAN HULTÅKER Ordförande Företagarna Stockholms stad Denna artikel publicerades i SVD på nätet den 19 sep 2014 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stockholm-behover-ett-samlingsstyre_3932566.svd FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 5
Medlemsfrågan Skatteoptimera Timanställning? Har du extrapersonal som jobbar enskilda timmar? Anställningsförhållandet måste regleras i ett avtal och sannolikt behöver ni skriva ett nytt avtal inför varje arbetstillfälle eller arbetspass. Hej Företagarna Stockholms stad, Till jul behöver vi hjälp. Vi brukar därför skriva timanställningsavtal för de personer vi plockar in. Nu har vi hört att det i Lagen om anställningsskydd inte finns något som heter timanställning. Vad gäller och hur ska vi göra? Fundersam medlem Interim HR Managern Rose-Marie Danielsson svarar: Det är rätt uppfattat, att det inte finns någon anställningsform som heter timanställning. Giltiga anställningsformer i lagen är tillsvidare anställning, vikariat, allmän visstidsanställning, provanställning, säsongsanställning och pensionärsanställning. För att kunna tidsbegränsa en anställning krävs stöd i Lagen om anställningsskydd eller i ett kollektivavtal. Där anges också skälen till tidsbegränsad anställning. Om nu skälet till exempel är, att ni vill ta in extra personal på grund av arbetsanhopning under speciella tider under året kan ni använda anställningsformen Allmän Visstidsanställning. Här nedan ges två alternativ: 1. I anställningsavtalet kryssar ni för Allmän visstidsanställning. Vet ni om att perioden är sammanhängande så anger ni i avtalet från och med och till och med datum. Ni ska även ange arbetstiden per vecka och om lönen ska betalas ut som månads- eller timlön. Personen omfattas då av alla rättigheter och skyldigheter som en anställd har. 2. ni vill nu att personen ska arbeta hos er återkommande korta period, men att arbetspassen i arbetstid och dagar kommer att variera. Ni vill avtala om en så kallad timanställning eller som man oftast brukar säga behovsanställning. Då krävs det formellt ett nytt avtal vid varje tillfälle personen ska utföra ett arbete. I anställningsavtalet kryssar ni för Allmän visstidsanställning och anger den dag/eller de arbetsdagar som ni och arbetstagaren har kommit överens om. I avtalet eller som bilaga till avtalet ska framgå tydligt, att parterna är överens om att mellan arbetspassen föreligger inget anställningsförhållande för arbetstagaren och att arbetstagaren inte är skyldig att acceptera nya arbetspass utan har rätt att tacka nej om arbetsgivaren tillfrågar personen. Om detta inte tydligt framgår i anställningsavtalet kan anställningen komma att omfatta hela anställningstiden och ni som arbetsgivare kan komma att bli skyldiga att betala ut lön för den tid som arbetstagaren inte utfört arbete. Ibland kan det vara klokt att även använda möjligheten till vinstutdelning precis så som de börsnoterade företagen gör för sina investerare. Beloppsgränser 2014 Full Sjukpenninggrundande inkomst: 333 000 SEK Full Föräldraersättning: 459 183 SEK Full Pensionsgrundande lön: 459 183 SEK Statlig inkomstskatt börjar vid: 433 900 SEK Värnskatt börjar vid: 615 700 SEK Kvalificerad utdelning av bolagsvinst schablonbelopp: 155 650 SEK Storleken på den kvalificerade utdelningen beror på företagets totala lönesumma kombinerat med det egna löneuttaget. Till exempel: Vid en lönesumma på 3 500 000 kr behövs ett eget löneuttag på 516 400 kr, för att kunna utnyttja max av den lönebaserade utdelningen 1 750 000 kr. Hela tabellen finns på www.foretagareistorstad. se/fakta. Högsta lön som behövs för att kunna tillgodogöra sig full lönebaserad utdelning är således: 569 000 kr. Vinstutdelningen kan sparas för framtiden vilket kan vara smart om du antar att företaget framöver kommer att generera en hög vinst eller eventuell företagsförsäljning eller pensionsutfästelse. Detta deklareras i blanketten K10. Efter att företaget har betalt bolagsskatt (om ett moderbolag sålt aktier är den köpeskillingen skattefri och exkluderas för bolagsskatt) för vinsten kan företaget göra en vinstutdelning. För detta krävs en bolagsstämma och ett bolagstämmoprotokoll där det formella beslutet om vinstutdelning fattas. Du kan kvalificera dig för vinstutdelning (via deklarationen) utan att utnyttja det. Även ägare till företag som inte går med vinst kan kvalificera sig. Vinstutdelningen är normalt lågbeskattad, 20 procent för kvalificerade andelar, vilket de flesta har. Vill man ta ut mer i utdelning än vad man har på sin K10 deklaration så går det bra så länge man har eget kapital som det ryms inom. Då kallas det för överutdelning och beskattas som inkomst av tjänst, det vill säga med en skattesats mellan 30 och 55 procent. I höstas höll Joakim Trönnberg ett föredrag om ekonomi. Det bästa och mest begripliga jag någonsin varit på sa en medlem efteråt. För exempel på anställningsavtal se: företagareistorstad.se 6 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
ekonomi Lönesummor räknas alltid per kalenderår. Fira gärna framgången med din personal och dina kunder men tänk på avdragsreglerna. Hur stort belopp ett företag får dela ut i lågbeskattad vinstutdelning är helt beroende på företagets totala lönesumma. Beloppet ökar i takt med lönesumman. Har du okvalificerade andelar vilket, är lite ovanligare, så är beskattningen 25 procent och du behöver inte kvalificera sig med eget löneuttag eller beakta företagets totala löner. Hur stort belopp ett företag får dela ut i lågbeskattad vinstutdelning är helt beroende på företagets totala lönesumma. Beloppet ökar i takt med lönesumman. Likaså kravet på ägarens egna löneuttag. Dock har alla företag möjligheten till en lågbeskattad schablonmässig vinstutdelning som för 2014 är 155 650 kr oavsett lönesumma och löneuttag. Utbetalas mer vinstutdelning än den kvalificerade (årets eller sparad) beskattas det per automatik som inkomst av tjänst och då gäller de reglerna istället. Spara utrymme för vinstutdelning Oavsett företagets räkenskapsår räknas alltid lönesummor per kalenderår. Det kan därför vara vettigt att se över det egna löneuttaget så att du inte råkar missa en gräns. Det är ett av tipsen som Joakim Trönnberg, ägare av företaget Enorma som är experter på bolags- och ägarfrågor vill ge alla ägarledda företag inför årsskiftet. Att tänka på innan årsskiftet Har företaget ett betydande eget kapital (tidigare sparade vinster), fastigheter, lager eller liknande kan det vara smart att ha den operativa verksamheten i ett dotterbolag. Moderbolaget bör då startas före den 1 januari. All vinst från ett eller flera dotterbolag kan överföras till moderbolaget. Dotterbolagens lönesummor kan då tillräknas moderbolaget. Tjänstebil och andra förmåner Eftersom storleken på vinstutdelningen är beroende av företagets och ägarens lön är det klokt att inte ha beskattningsbara förmåner. Gör istället ett nettolöneavdrag genom att ta ut lön motsvarande förmånsvärdet och sedan betala till företaget för förmånen. Joakim Trönnberg Gåva och julklappar En julklapp till anställda får, för att inte vara en skattepliktig förmån, inte ha ett marknadsvärde över 450 kr inklusive moms. En gåva till kunder ska ha ett värde som ej är betydande. Annars kan mottagarna bli upptaxerade. Läs mer på skatteverket.se Fundera kring pensionsförsäkringar Alla pensionsavsättningar är egentligen ett sparande. Detta kan göras på andra sätt än de traditionella pensionsförsäkringarna. Till exempel kan du som ägare använda dig av de sparade kvalificerade vinstuttagen istället. På så sätt kanske du kan slippa lite avgifter och skatter genom att helt enkelt spara på ett annat sätt. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 7
xx Opinion Kvalitet istället för vinstförbud Dagens uppgörelse mellan regeringen och Vänsterpartiet riskerar att leda Sverige i riktning mot en ny form av planekonomi, säger Örjan Hultåker som är ordförande i Företagarna Stockholms stad. Privata företag kommer att fasas ut ur viktiga samhällsområden som skola, vård och omsorg. Det slår särskilt hårt mot Stockholm där medborgarna vant sig vid en valfrihet som bygger på att privata företag utvecklat nya idéer. Uppgörelsens utgångspunkt är att det inte skall finnas utrymme för vinstutdelning ens i välskötta företag som bedriver vård av högre kvalitet än den politikerstyrda vården i kommuner och landsting. Så som uppgörelsen presenteras kommer de nya reglerna att stoppa de yrkesgrupper inom välfärdssektorn som vill starta eget. Vilken bank vill låna ut pengar till företag som inte får göra vinst? Enligt förslaget skall det inte finnas utrymme för vinster. Uppgörelsen andas en ideologisk retorik som påminner om löntagarfonderna. Marknaden kritiseras med ord som kommersialisering och beskrivs som ineffektivitet. Det finns inte en stavelse som uppmärksammar den stora ineffektivitet som ryms inom planekonomin. Under senare år har media uppmärksammat vårdproblem inom både den offentliga politikerstyrda vården och inom privata alternativ. För att kunna åstadkomma en förbättring av såväl kvalitet som effektivitet så krävs något annat än regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet. Det behövs en bred uppgörelse mellan regeringen och den borgerliga oppositionen om kvalitetskrav, effektivitetskrav och eventuellt bemanningskrav som är desamma inom både privat och politikerstyrd vård. Se den långsiktiga pensionsuppgörelsen som en modell. Örjan Hultåker Ordförande, Företagarna Stockholms Stad Immaterialrättsskola del 1 Ta hand om företag Det har gått närmare 150 år sedan Nobel lämnade in sin patentansökan på dynamit. Han använde sig av immaterialrätt för att skapa konkurrensfördelar, påskynda sin expansion och bygga bolagsvärde. Precis på samma sätt som du kan göra idag. Varsågod, här är den första delen i skolan som hjälper dig att skydda, stärka och utveckla ditt företag och dina idéer. Av: Groth & Co. Immaterialrätt är ditt företags tillgångar som inte går att ta på. Företagsnamn, logo, uppfinningar, affärsmodeller, spetskompetens, kundregister, processer och så vidare. 86 % av de högst värderade företa Det var under 1800-talets andra halva som industrialiseringen tog fart. I en rasande takt gick vi svenskar från hantverk till storskalighet och maskinell tillverkning. Det var under den här perioden som Sveriges internationellt mest kända uppfinnare, Alfred Nobel, var aktiv. Hans uppfinning Extra Dynamit blev epokgörande för bergsprängningen inom den då så viktiga exportindustrin av järnmalm. Sedan dess har Sverige blivit känt som ett högteknologiskt land fullt av progressiva innovationer. I Silicon Valley pratar man om svenska företag som Skype, Spotify och Soundcloud. Vi är också internationellt kända för bland annat blixtlås, kullager och Pacemaker. Idag vinner det svenska företaget Plantagon internationella priser med sina ultramoderna automatiska växthus för stadsmiljö. Trots att det har gått nästa 150 år mellan Nobel och Plantagon har de en sak gemensamt de har använt sig av immaterialrätt för att skapa konkurrensfördelar, påskynda sin expansion och bygga bolagsvärde. Detta är immaterialrätt Immaterialrätt är ditt företags tillgångar som inte går att ta på. Det kan vara företagsnamn, produktnamn, logotyp, uppfinningar, utseende, text, foto, film, affärsmodeller, spetskompetens, kundregister, processer med mera. Kort sagt intellektuella prestationer, innovationer och kännetecken som kan vara värda att skydda. De mest kända formerna av immaterialrätt är patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Men det finns även andra former, som domännamn, företagshemligheter, know-how och bruksmönster. Skyddsformerna finns för att uppmuntra innovation. Den som tänker nytt får en särskild rätt att använda sitt verk, och en möjlighet att tjäna pengar på sitt nytänkande. Men syftet med immaterialrätten är också att driva samhällsutvecklingen framåt. Man kan se på immaterialrättskydd som ett avtal mellan staten och ett företag om staten får rätt att publicera den kunskap som till exempel en innovation består av får företaget ensamrätt att tillverka och sälja innovationen. Immaterialrätten är därför ett lagstadgat undantag från den fria konkurrensen. Konkurrensfördel och ökat bolagsvärde Det finns många bra anledningar för företag att aktivt arbeta med immaterialrätt. Det skapar konkurrensfördelar, det värderas högt vid kapitalanskaffning och bolagsförsäljningar och det bidrar till ökat bolag- 8 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
MedlemsnyttA xx ets dolda värden. Alfred Nobel Under sitt 63-åriga liv hann Alfred Nobel söka patent för inte mindre än 355 olika uppfinningar. Några av dem betecknas som epokgörande. gen har en stark immaterialrättsportfölj Svenska företagare från Alfred Nobels dynamit till högteknologiska start-ups. svärde. Immaterialrätten ger också möjlighet att agera när en annan företagare kopierar dina uppfinningar, ditt namn eller din logotyp. En undersökning från den europeiska varumärkesmyndigheten OHIM visar på tydliga positiva effekter för företagare att arbeta aktivt med immaterialrätt. Immaterialrättsintensiva företag står för 26 procent av alla jobb i EU, 39 procent av EU:s BNP och betalar ca 40 procent högre löner än genomsnittet. Vid en företagsförsäljning spelar immaterialrätt en väldigt stor roll på bolagsvärdet. MIT gjorde en undersökning på 9000 riskkapitalfinansierade bolag som visade att bland de högst värderade företagen hade 86 procent en stark eller mycket stark immaterialrättsportfölj, och 78 procent av de höst värderade företagen hade en tydlig och implementerad policy kring immaterialrätt. Bland svenska företagare ökar insikten om immaterialrättens positiva effekter på företag kontinuerligt. Antalet ansökningar om varumärkes- och patentskydd fortsätter att öka stabilt i Sverige. I september 2014 ansökte svenska företag om 1 022 patentskydd, 128 designskydd och 155 varumärkesskydd i Sverige och utomlands. Dolda värden Som företagare är det troligt att du redan idag sitter på dolda värden i ditt företag i form av immaterialrätt. Ett bra första steg är att försöka kartlägga dessa för att se hur du ska gå vidare. Har vi ett namn eller logotyp för företaget, en produkt eller en tjänst? Arbetar vi med forskning och utveckling av teknik eller produkter? Har vi en produkt med unikt utseende? Har vi manualer, processer eller idéer som skapar konkurrensfördelar? Har vi databaser, kundregister eller spetskompetens? x3 Tre tips till dig som företagare: 1. Gör rätt från början sätt upp en policy för hur ni ska hantera immaterialrättsfrågor. 2. Ansök om skydd för dina varumärken, dina loggor och dina innovationer. 3. Agera när du misstänker att någon olovligt använder din immaterialrätt. Den som tänker nytt får en särskild rätt att använda sitt verk, och en möjlighet att tjäna pengar på sitt nytänkande. Ansök om skydd för det som är unikt Ansök om skydd för dina varumärken, dina loggor och dina uppfinningar. Fundera över vilka marknader som du är aktiv på idag, och vilka som kan komma att bli aktuella i framtiden. Se till att din skyddade immaterialrätt överensstämmer med din affärsplan. Tala om vad du vill läsa om Har du frågor eller ämnen du vill att vi ska ta upp i tidningen? Maila oss på stockholmsstad@foretagarna.se Groth & Co är ett av medlemsföretagen i Företagarna Stockholms stad och var en av finalisterna i Årets företagare 2014. De är experter på immaterialrätt och i detta och kommande nummer av Företagare i storstad kommer de att dela med sig av sin kunskap om hur företag kan arbeta framgångsrikt med immaterialrätt. De kommer att presentera riktiga problem och riktiga lösningar som har hjälpt andra företagare. Framgångshistorier har de gott om. Groth & Co har nämligen sysslat med immaterialrätt mycket länge. Ända sedan år 1869 för att vara exakt. Det var de som skrev och lämnade in patentansökan för Nobels dynamit. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 9
Motion Enklare regler för tjänstebil motioner inlämnade Som vi tidigare berättat höll bland andra Företagarna Stockholms stad tillsammans med Bilsweden ett föredrag i Almedalen om regelkrånglet för tjänstebilar. Sommarens insats har nu gett resultat: Frågan ska utredas. Förenkla regler för företagsägda bilar. Det var budskapet från en enig panel på det Almedalsseminarium som arrangerades av vår förening (Företagarna i Stockholms stad) i samarbete med Företagarna i Uppsala och Malmö. I dag är bilen ett arbetsredskap. Trots det finns en mängd krångliga och dyra regler som omgärdar de bilar som ägs och används av företagen. Speciellt komplicerat är det för de bilar som bara används i tjänsten. Cirka 40 procent av företagen tycker också att de skattemässiga reglerna är ett hinder. Givetvis påverkar detta också tillväxt och i förlängningen jobben. Att det är krångligt kunde Christina Wahlström från Mama Mia intyga. Mama Mia är Skandinaviens största privata kvinno-, barn- och familjehälsomottagning och hennes medarbetare använder bilen vid exempelvis hembesök och för att åka till olika mottagningar. Istället för att använda företagsägda bilar har medarbetarna förmånsbilar. På grund av allt krångel och alla kostnader som dessa regler medför tvingas de ibland tacka nej till uppdrag. Christina menade att det vore bättre om de kunde ha rena företagsbilar med rätt teknisk utrustning för att exempelvis kunna ta EKG. Men i dag är det tyvärr ingen möjlig lösning på grund av allt krångel. Ricky Anderson driver Effect Reklambyrå i Vimmerby och hans verksamhet är helt beroende av bilen. Han höll med flera andra om att en schablonskatt skulle göra pusslet enklare. Vad många inte tänker på är att flera av de bilar vi ser i städerna är i tjänst. Antalet bilar ökar med antalet invånare och allt fler bilar i storstäderna ägs av juridiska personer. Charlie Magnusson, som är informationschef på MRF, menade att det är nödvändigt att även nyttotrafiken planeras in i städerna i framtiden såsom plats på gator och parkeringar. I panelen fanns även Johan Hedin, riksdagsledamot för Centerpartiet. Han har varit företagare och kommer från Stockholm och kunde vittna om att det fanns brister i trafiklösningarna där. Däremot visste han inte fullt ut hur besvärliga skattefrågorna de facto är för företagen. Han lovade att, om han blev invald i riksagen, lämna in en motion och låta göra en utredning för att bäst se hur problemen ska lösas. Och nu är alltså detta gjort. Panelen bestod av Charlie Magnusson informationschef MRF, Ricky Anderson ägare av Effect Reklambyrå, Christina Wahlström ägare av Mama Mia samt Johan Hedin riksdagsledamot (C). Cirka 40 procent av företagen tycker att de skattemässiga reglerna kring tjänstebilar är ett hinder. Motion För en tid sedan lämnades motionen med nummer 2014/15:2773 in och lyder i sammanfattning: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett system med schablonskatt för privat användning av tjänstebilar. Motivering: För den som i sitt arbete behöver använda bil som arbetsgivaren tillhandahåller, t ex hantverkare, är det inte alldeles lätt att veta vad som gäller skattemässigt om privata ärenden uträttas med tjänstebilen. För den som har företagsbil som är avsedda att användas privat är skattefrågan enklare. Ett fastställt förmånsvärde ska beskattas som lön. Men när det gäller rena tjänstebilar, som ofta är inredda på ett sätt som gör dem olämpliga som privatbilar, finns ett behov av att göra det enkelt att kunna använda bilen för tillfälliga privata ärenden, utan att användaren ska behöva betala förmånsvärde baserat på tjänstebilens inte sällan höga pris. Regeringen bör därför utreda ett schablonskattesystem för detta bruk, som tillåter begränsad privat användning av tjänstebilar som blir enkelt för företagen, och deras anställda, att administrera och hantera. Johan Hedin (C) Företagarna i Stockholms stad och Uppsala kommer fortsätta att driva frågor och visa upp exempel på hur reglerna drabbar deras medlemmar. Vad vill du att vi ska förändra? Hör av dig till oss på stockholmsstad@foretagarna.se 1 2 Motion Ytterligare en motion gällande tjänstbil har lämnats in med ärendenummer 2014/15:2581 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förenklade regler för beskattning av firmafordon hos egenföretagare. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon. Motivering: För många företagare såväl som för anställda är bilen ett nödvändigt arbetsredskap. Dock utgör reglerna för förmånsbeskattning av firma- eller tjänstefordon många gånger stora administrativa hinder och skapar onödigt merarbete. Reglerna för förmånsbeskattning av fordon är i huvudsak anpassade för tjänstemän i större företag där bilen inte i samma utsträckning utgör ett arbetsredskap utan kanske i någon mening en löneförmån. Följden av detta blir att många företagare av skatteskäl tvingas skaffa två bilar istället för en. Givetvis är detta inte något effektivt resursutnyttjande. Företagare kan få undantag från förmånsbeskattning om de kan påvisa att de endast i undantagsfall använder firmafordonet för privat bruk. Dock innebär detta ett betydande merarbete i form av körjournaler och annan administration. Dessa regler måste ses över och förenklas. Idag dubbelbeskattas många företagare på grund av att de måste ha fler bilar än de egentligen behöver. Vid förmånstaxeringen av personbilar ingår ett antal parametrar, vilka sedan bestämmer bilens taxering. I vilken utsträckning bilen är utrustad med inre bekvämligheter eller extrautrustad utgör således taxeringsunderlag för bilen. I dagsläget räknas det mesta som extrautrustning. Exempelvis är vinterdäck att betrakta som extrautrustning. Tidigare räknades även alkolås som ett tillbehör, vilket ökade kostnaden för den som brukade fordonet. En översyn av förmånsbeskattningen av fordon är därför på sin plats. I en sådan översyn bör regeringens mål om att minska företagens regelkrångel sättas i första rummet, varvid många regler bör kunna avskaffas. Vidare bör förenklad regelbörda för tjänstefordon och möjlighet till säkra och miljövänliga resor prioriteras vid en översyn av dagens regler. Jan R Andersson (M) och Jörgen Andersson (M) 10 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
medlemsnytta Catharina Nasenius är utbildad inom både teater och beteendevetenskap. Hon är också författare och har skrivit böckerna Vardagens Dramatik en bok om arbetslivets psykologi och Det är först när du stannar upp som du är på väg. Catharina har tagit fram föreläsningsmetoden professionell interaktiv teater och driver företaget Vardagens dramatik som arbetar med stora organisationer och stora internationella företag. Just nu håller hon på att producera interaktiva utbildningsfilmer som är anpassade för mindre företag. Release 10 februari 2015. Skapa ditt eget dreamteam Sluta slit i ensamhet. Bli bättre på att arbeta tillsammans med andra; personal, samarbetspartner eller kunder. På en medlemsträff i november berättade Catharina Nasenius som har över 30 års erfarenhet av arbetsspsykologi, hur du gör för att lyckas. Catharina, vad är ett dreamteam? Ett dreamteam är en grupp som i princip kan klara det omöjliga och det på kortare tid, samtidigt som det verkar som alla i gruppen har roligt tillsammans. När man frågar en grupp personer om de någon gång upplevt att en grupp fungerar som ett dreamteam så får man oftast någon av följande svar: Antingen ett kort tyvärr inte. Men så finns det andra som säger, med en försiktig längtan i rösten att ja, jag har haft tur som fått ingå i ett sådant team. Vad är nyttan med att jobba i ett välfungerande team? Studier visar att de löser komplicerade arbetsuppgifter bättre. Effektiviteten förbättras med upp till 20 procent. Gruppen mår bättre och allt blir roligare. Gruppens medlemmar tar också ansvar för helheten. I ett dreamteam har alla deltagare en uppriktig vilja som kommer från hjärtat. Alla deltar. Hur många ska ingå i ett dreamteam, finns det några riktlinjer? Upp till tolv personer är lämpligt. Därutöver rekommenderar jag att du skapar flera grupper eftersom det blir för många att hålla ordning på. När jag bygger ett team börjar jag med de som redan finns i personalen eller nätverket. Om du ska rekrytera nya personer är mitt råd att du klargör vad uppdraget går ut på och vad du vill. Motivationen är jätteviktig. Vad är viktigast att tänka på? Fokusera på de fem områdena (se lista här intill) och se till att alla i teamet höjer blicken. Säkerställ att alla vet vil- ket uppdraget är och varför ni gör det här arbetet. Få gruppen att förstå och se helheten, inte bara utföra sin del. Det gäller att lyckas få gruppdeltagarna att höja blicken och förstå vad som är målet och syftet med arbetet. Säkerställ till att ditt team fokuserar på följande fem områden: 1. Uppdraget De flesta är medvetna om sina arbetsuppgifter. Det finns ett skäl till att arbetsplatsen och arbetet finns. Något ska skapas till kunderna. Vad är då uppdraget? Självfallet är det olika för olika företag, men kan exempelvis vara företagets affärsidé och vision. Arbetsuppgifterna är sedan till för att kunna uppfylla uppdraget, vilket gör att de väldigt ofta är flexibla. Ett exempel: En konferenslokal Arbetsuppgifterna kan vara sätta fram stolar och bord, servera kaffe, se till att önskad teknisk utrustning finns och fungerar. Uppdraget är att skapa förutsättningar för konferensen. Något oförutsett kan hända som gör att några arbetsuppgifter tillkommer eller inte behövs. Det gäller att lyckas få gruppdel- Har du varit med om att allt måste gå igenom dig (som chef), att det är du som måste hålla i trådarna och vara drivande för annars rinner allt ut i sanden? Då har du inte ett dreamteam. tagarna att höja blicken och förstå vad som är målet och syftet med arbetet. Att verkligen veta vilka finns vi till för och hur ser de ut? Efter att tydligt ha beskrivit uppdraget kan du få gruppdeltagare och medarbetare att vara lika engagerade (som du som företagsledare är) i det som ska göras. 2. Tillit till kompetens Hur mycket kan gruppen lita på den egna kompetensen? För att veta det behöver teamet veta vad de förväntas klara av. Ställ dig frågorna: Vet alla vilka kompetenser som finns inom gruppen? De flesta personer brukar ha flera olika kompetenser som bara används privat. Kan några av dem komma till nytta? Ibland kan det behövas specialistkompetens för att lösa uppdraget. Det är då viktigt att teamet vet hur de kan få tillgång till just dessa kompetenser. 3. Tillit till person Du behöver känna dig trygg om du ska våga. Det gäller att bygga en kultur där man inte snackar skit om varandra och att skilja mellan sak och person. Alla förslag ska vara välkomna, det ska vara högt i tak och teamet ska våga ta upp saker till diskussion. Finns tillit så vågar man misslyckas. Tänk på att aldrig begära från något i ditt team utan att själv ge/klara/leverera detsamma. 4. Feedback Behövs ofta. Både för att lyfta det som är bra men också för att undvika att eventuella misstag ska upprepas. Det finns olika metoder för att ge feedback men det är alltid viktigt att skilja på känslor och fakta. Man brukar skilja mellan tolkning (fakta) och respons (vad jag känner och tycker). Så var försiktig med respons, det kan skapa ett psykologiskt försvar som gör att feedbacken inte tas emot. 5. Hjälp varandra Hitta metoder och sätt för att lyckas hjälpa varandra bli bättre och vilja dela med sig av kunskap. Det gäller också att bry sig om varandra och kunna unna andra både framgång och beröm. Ett bra team hjälper varandra och ingen har en egen agenda. Ett dreamteam har man när medlemmarnas känsla av att komma till jobbet är: Där bryr man sig Där vill alla leverera Där finns kunskap för att kunna leverera Där pratar man konstruktivt Det är roligt Ett dreamteam är öppet, tar in intryck och skapar välbefinnande. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 11
Företagaråret 2014 Företagaråret som gått Tillväxtfrågor, val, föreläsningar, träffar, debatter, mingel, utmärkelser Här följer en sammanställning av några av årets höjdpunkter. Januari Träff för nya medlemmar Ett glatt och drivet gäng hälsades välkomna och presenterade sina respektive företag. Träff: Praktisk arbetsrätt Medlemmarna fick veta vad det står i lagen, men framför allt gavs konkreta råd och tips hur man ska gå tillväga vid exempelvis en anställning. Anställnings-avtal, uppsägningar och anställningsformer diskuterades och några case från "verkligheten" belystes. Föreläsare: Rose-Marie Danielsson, Roma resurs. Kvinnors företagande Företagarna Stockholms stad utsågs att vara samordnande part för Tillväxtverkets projekt "Ambassadörer för kvinnors företagande". Syftet med projektet, som initierats av regeringen, är att få fler kvinnor att starta företag och göra kvinnors företagande känt. Februari Föreläsning: Lär dig förstå resultat och balansräkning Ägare, chefer och personal i mindre företag måste kunna företagsekonomisk basfakta. Under den här kvällen fick medlemmarna lära sig att tolka och förstå sambanden i balans- och resultaträkningar samt några enkla nyckeltal. Föreläsare var medlemsföretaget Enorma. Mars EU företagens eller medborgarnas projekt Årets stora företagarmingel Mat, mingel och utställning! Konferencier var Anna- Lena Bergelin (f d Brundin). Årets företagare Stockholms stad utsågs och det blev Stefan Schlyter som driver företaget Tryffelsvinet. Prisutdelare var Barbro Engman, ordförande Hyresgästföreningen Stockholm som också pratade om problemet med bostadsbristen en fråga som också vår förening driver. Årets företagare 2014 blev Stefan Schlyter, Tryffelsvinet med motiveringen: Med passionen som främsta framgångsfaktor har de visat att enstaka individer kan rubba stora monopol. I en Davids kamp mot Goliat har de banat väg för en helt ny bransch. Nätverkande och middag på brittiska ambassaden Företagarna Stockholms stad blev inbjudna av Brittiska Ambassadören för att delta i Business Networking där brittiska och svenska företag minglade och knöt kontakter. Senare på kvällen var Företagarna Stockholms stad speciellt inbjudna att diskutera hur vi kan öka samarbetet mellan de båda ländernas företagare. APRIL Föreläsning: Så skriver du bättre texter. Redaktören, journalisten och copywritern Veronica Linarfve på In good company höll en lunchföreläsning i syfte att få medlemmarna att känna sig mer bekväma bakom tangentbordet, hitta ämnen att skiva om och formulera sig så att kundernas intresse väcks. Träff hos oss för att debattera och diskutera företagande inom EU. Örjan Hultåker, vd SKOP och ordförande i Företagarna Stockholms stad presenterade resultatet av undersökningen Allmänhetens respektive företagares syn på EU-frågor. Medverkande: Anders Ydstedt, Svensk tidskrift, Christina Riksén, Stiftelsen Sverige Europa Panel: Kenneth Kastman Krantz - Stiftelsen Sverige i Europa, Jens Hedström Näringslivets Regelnämnd (NNR), Christina Wahlström Mama Mia. Moderator: Maria Eriksson Svensk Tidskrift. MAJ Föreläsning: Ladda ditt varumärke Hur och varför kan du som företagare utan jättestor marknadsföringsbudet nå ut till dina kunder? Veronica Linarfve från medlemsföretaget In good company, föreläste om hur du kan jobba med content marketing - redaktionell marknadsföring. 12 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
Företagaråret 2014 Kongress för Företagarna Sverige Alla lokala företagarorganisationer samlades i Sudsvall för att bland annat diskutera årets viktigaste företagarfrågor, valet och hur föreningen ska arbeta framåt. Företagarstad i världsklass Stockholmsregionen står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen. Trots den snabba inflyttningen till Stockholm vittnar många företag om problem att hitta rätt kompetens när de rekryterar. Hur tar vi tillvara outnyttjade resurser? Sten Nordin, finansborgarråd Stockholms stad, och Peje Emilsson, ordförande Stockholms Handelskammare samlade intressenter, däribland vår förening, till ett stormöte för att diskutera olika lösningar på problemet. Ung resurs och jobbtorget Föreningens verksamhetschef Nilla Tjälldén har ingått i projekt och diskussioner i syfte personer som står långt från arbetsmarknaden ska få jobb. Bland annat har hon deltagit i projekten "Ung resurs" och "Jobbtorget". JUNI JULI Företagsfinansiering hitta kapital på nytt sätt SBR i samarbete med Företagarna. Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist och Fredrik von Platen, NASDAQ OMX talade om en ny marknadsplats; First North Bond Market. Här kan små och medelstora företag notera företagsobligationer som alternativ till banklån och aktier. Även Cathrine Åsklint från FundedByMe, ett företag som erbjuder entreprenörer möjlighet att förverkliga sina idéer med hjälp av crowdfunding, det vill säga gräsrotsfinansiering höll också ett uppskattat anförande. Politikerveckan i Almedalen Bilen är oftast ett viktigt arbetsredskap för företagare och under Almedalsveckan som belyste frågor som; Hur viktig är bilen för företag och samhällsfunktioner? Påverkar dagens skatteregler för bil i tjänsten företagens möjligheter att expandera? Detta har lett till två motioner. Läs mer på sidan 14. Augusti Tysklandsbesök på kontoret I egenskap av koordinator för Ambassadörerna fick vi besök av det tyska nätverket VDU. September Träff: Analys av valet Vad innebar valresultatet för företagarna? Örjan Hultåker, föreningens ordförande tillika vd och analytiker på opinionsföretaget Skop Research AB, gav oss en bild av vad som kan hända framöver. Ambassadörsträff I september hölls en lokal nätverksträff för ambassadörer. Frågor som togs upp var allt från tillväxtarbete till förebilder. Oktober Mässan Eget företag Vi ställde ut på Stockholmsmässan och bjöd in till flera olika seminarier såsom Sociala medier är det något för dig där Caroline Antonsson, Marknadsansvarig Företagarna Sverige, föreläste om sociala medier för företagare utan marknadsbudget och Så lyckas du med säljet där medlemmen Björn Stridh, Strid & Co kom med flera konkreta tips och råd, exempelvis att du alltid bör ställa dig frågan vilken kund vill du ha?. Seminariet Ladda Ditt varumärke med Veronica Linarfve på In good company var också mycket uppskattat. Samtliga seminarium blev helt fullbokade med 250 åhörare på respektive tillfälle. Träff: Sätt ihop ett vinnande säljteam På den här träffen fick vi lära oss knepet och att tänka som en fotbollstränare. Alla drömmer väl om säljare som levererar, som individ och i ett team. Likväl vill säljaren helst av allt också leverera. Så viljan finns där från båda parter, men få lyckas få framgångsrika individer och team. På den här träffen fick vi lära oss knepen för att kunna sätta ihop det perfekta säljteamet. Föreläsare var Björn Strid från Strid & Co. Träff: Tjänsteexport till Nordafrika Nordafrikas handelskammare kontaktade vår förening eftersom de önskade fler kunskapsintensiva ägarledda tjänsteföretag till Nordafrika. På den Nordafrikanska marknaden är Sveriges varumärke starkt och svenska företag förknippas både med hög kvalitet och bra socialt ansvarstagande. Det öppnar upp för ägarledda och mindre företag att börja göra affärer även här. Under den här träffen fick deltagarna reda på marknaden såg ut, vilken hjälp som finns att få och hur man lyckas. Träffen arrangerades i samarbete med Svensk-Nordafrikanska Handelskammaren SWE- NACC, Navilog Transport, ExportKreditNämnden, Exporttjänsteföretagen, NoMa Advising och Business Sweden. Läs mer på sidan 4. NOVEMBER Gesäll- och mästarbrevsutdelning i Blå hallen, Stadshuset Företagarna Stockholms stad hade traditionsenligt hand om utställningen. I år var det 100 gesäller och 34 mästare som fick tåga nerför trappan för att ta emot sina utmärkelser. Årets gesäll blev Erik Söderqvist Mård, Södertälje, Urmakeriyrket. Träff: Skapa ett dreamteam På den här träffen fick deltagarna lära sig allt man behöver veta för att kunna skapa ett perfekt dreamteam, det vill säga en grupp som klarar det omöjliga. Motsatsen till när du som chef måste sköta om allt för att något ska bli gjort alltså. Föredragshållare var Catharina Nasenius, Vardagens Dramatik, som delade med sig av sig av sina närmare 30 år som konsult inom arbetslivs psykologi för storföretag runt om i världen. Läs mer på sidan 11. Business bloggers Ett bloggevent för bloggare som gillar business som hölls på So Stockholm i Kungsträdgården. Föreningen ställde ut och verksamhetschef Nilla Tjälldén höll en föreläsning med temat Konsten att lyckas med sitt företag. Träff: Skatteoptimera På denna träff fick medlemmarna konkreta tips och råd från skatteexperter inom frågor såsom lågbeskattad utdelning, moderbolag och flera bolag, tantiem en möjlighet att vinstutjämna mellan år, rätt lön, rätt skatt, förmåner, ägarstruktur med mera. Föreläsare Joakim Trönnberg, Enorma. Läs mer på sidan 6. DECEMBER Frukostträff: Sökordsoptimera På denna träff fick medlemmarna reda på hur man får sökmotorerna att gilla företagets webbsida. Hur Google fungerar, vad sökmotorerna läser av som viktigt, men också hur man ska anpassa texterna. Föreläsare var Oskar Alm från Jajja Communications. Adventsfrukost Den 17 december årets sista företagarmingel på kontoret på Gamla Brogatan. Mattz Birath FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 13
Medlemsnytta Så jobbar du med PR. Caroline Knutsson-Hall är medlem i vår förening. Hon är utbildad journalist och diplomerad från IHR (Institutet för högre reklam och kommunikationsutbildning på Stockholms universitet) och har arbetat med flera områden inom kommunikation, som journalist på tidningar och inom radio och TV samt som informationschef. Sedan 20 år är hon PR-konsult. Hon arbetar i det egna bolaget Knutsson-Hall & Partners (knutsson-hall.se) och har ett stort nätverk av samarbetspartners. Att vara en duktig och framgångsrik företagare kan gå hand i hand med att veta hur man ska kommunicera om sin tjänst eller produkt, men inte alltid. Det kan vara svårt att ha ett utifrånperspektiv på sin verksamhet och veta hur och var man ska tala om den, och hur man ska få presumtiva kunder och samarbetspartners att förstå den verkliga nyttan med det man erbjuder. Och köpa mer. Många förknippar PR med att bli publicerad i riktiga medier och att det är svårt att bli det. Det är svårt ibland, men det är möjligt. För att vara framgångsrik i ett sådant arbete behöver man förstå medias förutsättningar. Redaktörer är duktiga på att välja material som är intressant och relevant för sin målgrupp. Det är redaktörernas uppgift. Dagligen fattar de beslut om innehållet, vad redaktionen själv ska göra, vilket material man ska tacka ja till från frilansjournalister, PR-konsulter eller andra och vad man ska tacka nej till. Redaktörerna är experter på sitt område, välkomnar tips och förslag från omvärlden och väljer och vrakar i materialet. Inget publiceras om det inte hör hemma där. Tänk PR En PR-konsult kan sällan berätta vad som åstadkommits för en viss kunds räkning, det brukar vara en del i överenskommelsen. Därför kan jag inte ge något företagsrelaterat exempel här, utan lyfter fram ett arbete jag gjorde privat. Exemplet handlar om ett bra samarbete mellan en lågstadieskola och en lokaltidning. Samma principer gäller för dig som företagare när du vill nå ut i media med ditt budskap. Skolan där mina två söner gick sina första tre skolår brukade varje höst bjuda in till en Skolans dag. Man lockade besökare med bland annat loppmarknad, chokladhjul och tipspromenad. Tanken var att barn och föräldrar tillsammans skulle ordna allt detta, lära känna varandra över klass-, ålders- och generationsgränserna, och samtidigt få ihop pengar till kommande läsårs trivselaktiviteter. Arbetsuppgifterna inför och under denna dag var fördelade över årsklasserna. Förstaklassarna och deras föräldrar hade bland annat hand om marknadsföringen. Det brukade innebära att göra lappar och lägga i brevlådor, ringa och bjuda in lokaltidningen till Skolans dag. Det gick sådär, räknat i antal besökare och pengar. Ibland var det en bild och bildtext i lokaltidningen veckan efter hela arrangemanget. Det var verkligen mycket skrik för lite ull. Publiceringen var den smarta vägen dit. Vi kunde ha köpt en annons istället. Det hade vi inte pengar till och annonsen hade inte varit lika stor eller fått samma effekt. Välj rätt tid När jag hade en av mina söner i en förstaklass såg jag till att få ansvar för marknadsföringen av denna dag. Jag skrev en artikel om Skolans dag och om hur viktig den var. Jag tog bilder på några barn ur en förstaklass på skolan, som delade ut lappar i grannskapets brevlådor. Jag hade förstås tänkt ut när jag helst ville att detta skulle publiceras, och det avgjorde när jag skulle ringa och tala med tidningens nyhetschef. Nyhetschefen tackade ja till materialet och det publicerades veckan innan skolans arrangemang. Det var perfekt timing för båda parter. När Skolans dag startade på söndagen var det otroligt mycket folk på skolgården nära och mer långväga grannar men också personer som varit elever i skolan, så länge som 60 år tidigare. Vi sålde rekordbra och det var lång kö till chokladhjulet. Läsåret som just inletts fick mycket mer pengar till klasskassorna än vad man haft tidigare år. Stor spridning Oavsett ändamål har sättet att bli omnämnd på redaktionell plats i media varit i princip samma sedan Hedenhös. Det finns alltid plats för en bra nyhet, och aldrig för en dålig. Exemplet jag ger har förvisso några år på nacken, och idag kompletteras publiceringar i papperstidning nästan alltid med en digital nätversion. En sådan här story skulle man nu länka till flera olika sociala medier, och förstås få ännu större spridning för. Träng igenom bruset och få klirr i kassan Jag ville ha mer pengar i skolans klasskassor, och det fick vi. Publiceringen var den smarta vägen dit. Vi kunde ha köpt en annons istället. Det hade vi inte pengar till och annonsen hade inte varit lika stor eller fått samma effekt. Det är jag säker på. Att bli hörd och sedd och tränga igenom det allmänna bruset är viktigt när man vill utöka sitt nätverk i form av kunder, samarbetspartners, presumtiva anställda och få mer klirr i kassan. Det finns många kanaler att välja på, traditionella såväl som sociala medier. Vad man än väljer är det viktigt att alltid börja med vad som är sant och riktigt, historien eller berättelsen om det som ska kommuniceras. Hitta en slagkraftig berättelse Alla verksamheter har intressanta inslag som skiljer sig från andra och som är värda mer uppmärksamhet, när man tittar efter ordentligt. Tar man sig för att studera medier riktigt noga är det ganska lätt att identifiera material som sannolikt initierats någon annanstans än från redaktionen, stora och små händelser som passar bra i just det mediet. Så mitt råd till dig är att försöka identifiera den slagkraftiga berättelsen, att välja rätt media för rätt budskap och att finna den optimala timingen. Det finns alltid plats för en bra nyhet. Fem viktiga förutsättningar för framgångrikt PR-arbete. Vad gjorde PR-insatserna för Skolans dag så framgångsrika? Tidningen var ensam om en aktuell och bra lokal nyhet och publicerade för att följande fem saker var uppfyllda: 1. Det var en aktuell händelse. 2. Händelsen hade lokal förankring. 3. De erbjöds en bra text och bilder. 4. Tidningen var ensam om nyheten. 5. Det kostade ingenting. x3 Tre exempel på hur du kan använda PR för att synas mer 1. använd en ambassadör att tala väl om dig. Har din produkt/tjänst haft stor betydelse för någon kund som därmed uträttat något speciellt, låt din kund tala för dig. Det är bättre att ha en ambassadör som talar för sin sak än att slå sig själv för bröstet. 2. beskriv problem som du kan lösa. Har du upptäckt en trend inom ditt område som du vill uppmärksamma, låt göra en liten undersökning som styrker det. Berätta om hur det är, vad du tycker att man ska göra åt det och hur bra du är på just det. Var noga med att ha en statistiskt korrekt undersökning med ett tillräckligt stort underlag för att vara trovärdig. 3. Stick ut hakan debattera! Har du upptäckt något i din bransch som du tycker borde vara annorlunda, stick ut hakan, ifrågasätt och debattera. Se till att ha ordning på argumenten och ha tydliga åsikter och förslag. De kan gärna gå stick i stäv med rådande situation inom området du vill ifrågasätta/förändra. 14 FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014
medlemsnytt Två tips! Så skyddar du dig mot bolagsoch id-kapning Tyvärr blir det allt vanligare att både företag och personers id kapas och utnyttjas för bland annat inköp. På Min myndighetspost http://minameddelanden.se/ får du avisering via e-post eller sms så fort Bolagsverket fått ett meddelande som rör ditt företag. Du kan också ansluta flera andra myndigheter. Kostnadsfritt. Hos UC https://www.minuc.se/minuc/tjanster/min-bevakning.html kan du få ett personligt ID-skydd. Du får sms eller e-post om din ekonomi ändras. Kostar 395 kronor per år. Läge att ombilda till aktiebolag? För dig med enskild firma är det smart att göra en "provdeklaration" senast i december. Blir företagets vinst, det vill säga eget uttag över 500 000 kronor kan det vara smart att ombilda till Aktiebolag. Det ska i sådana fall göras innan sista december. Ladda om i jul 3 sajter för företagare Här är tre verktyg till en smidigare, hälsosammare och mer inspirerade arbetsdag. 1. Att tvinga sig att tänka utanför marknadsföringsboxen är ett bra sätt att få fart på sin kreativitet och på företagets affärer. Ta för vana att gå in på TED (www.ted.com) och låt dig inspireras av människor som pratar om ämnen du inte visste att du ville veta mer om. 2. För dig som tenderar att skriva för många att-göra-listor kan SaveYourDay (www.saveyourday.se) vara lösningen. Här samlar du dina listor och får hjälp att strukturera så att du lättare kan prioritera. 3. Visste du att en stillasittande livsstil dubblerar risken att utveckla diabetes och hjärt- kärlsjukdomar? Ladda ner appen Stand up för att hålla koll på hur mycket du sitter ner under en arbetsdag. Regelförenklingar behövs! Vilka regler tycker du bör förändras för att det ska bli lättare, lönsammare och roligare att driva företag? Vad med och gör din röst hörd. Maila oss på: stockholmsstad@foretagarna.se Hur är det med ditt borgenåtagande? Om du någon gång, någonsin, har gått i borgen för ditt företags checkkredit, så kvarligger den ända tills den dag du begär att du inte längre ska vara borgensåtagare. Därför ska du alltid vara extra försiktig när du använder företagets checkkredit. Du, eller ditt dödsbo, kan bli personligt betalningsskyldigt (med skattade medel). Är du osäker på om du har ett borgensåtagande, begär ett så kallat engagemangsåtagande från din bank. Lös likviditetsproblemen Är du som företagare beroende av att din kund betalar dina fakturor i tid? Kanske har du flera långa uppdrag och stora belopp på få fakturor? För att slippa likviditetsproblem kan ett tips vara att sälja fakturan. Många företag riskerar att behöva göra en likvidering (ett förfarande som senare kan upplösa ett aktiebolag om problemen med ekonomin kvarstår) när kunden slarvar med betalningen helt i onödan. Följ oss på Facebook! Vi gillar dig. Gillar du oss? Vi finns även på Facebook, www.facebook.com/foretagarnastockholmsstad Nilla Tjälldén Verksamhetschef Företagarna Stockholms stad Kontakt: 08-50 10 41 00 E-post: nilla.tjallden@foretagarna.se Hemsida: foretagareistorstad.se Kalendarium 2015 Vilken härlig vår det kommer att bli! Vi håller som bäst på att planera alla träffar och seminarier, men ett datum som du kan notera redan nu är den 18 februari då vi korar Årets företagare i Stockholms stad, kl 18.15. Innan middag och mingel håller vi ett årsmöte som börjar kl 17.00. För mer information om finalister etceterasamt för att anmäla dig, se forestagareistorstad.se Kolla in vår nya hemsida! www.foretagareistorstad.se Här samlar vi allt som kan vara av intresse för dig som är företagare i Stockholm/Uppsala. Företagare i storstad Nästa nummer kommer ut i mars 2015. Extra riksdagsval Kryssa en företagare! Den 22 mars 2015 bli det sannolikt ett extra riksdagsval. Vi är många som då vill ha en riksdag som då vill ha en bättre företagspolitik som skapar förutsättningar för växand företag och fler jobb. Erfarenheten från höstens budgetkaos är skrämmande och visar att det behövs fler riksdagsledamöter med erfarenhet av att vara företagare. I alla partier finns kandidater som varit företagare. Genom att aktivt kryssa en kandidat kan vi få fler företagare i nästa riksdag. Redan nu kan du www.kryssaenforetagare.se se vilka kandidater som varit eller är företagare är i "ditt" parti! Hemsidan kommer att uppdateras inför extravalet. FÖRETAGARE I STORSTAD 1/2014 15
Årets Mingelkväll VI korar ÅRETS FÖRETAGARE I STOCKHOLMS STAD Årets Företagare Välkomna till Riddarhuset, torsdagen den 18 februari kl 18.15. Årsmötet börjar kl 17.00 och avrundas med mat och mingel. Max 250 personer, så först till kvarn. Finalister och mer information finns på www.foretagareistorstad.se Jag tänkte starta ett mikrobryggeri och sälja ölen också. Vad behöver jag för tillstånd? stockholm.se/tillstandsguiden