Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta tvskärmar, hembiopaket, dvd-spelare, mp3-spelare och spelkonsoler. Vissa tekniker försvinner på bekostnad av nya, kassettbandspelare är ett sådant exempel. 1 Det betyder inte att vi har slutat lyssna, bara att vi ersatt kassettband med andra förmedlingsformer cd, dvd, mp3 som låter oss lyssna på musik eller bokuppläsning. Men förutom att äldre uppspelningsformer ersätts med nya får vi också nya funktioner genom t.ex. mobiltelefon och dator. Många nya medietekniker har på olika sätt koppling till traditionella: jag kan se film i datorn, få väderrapporter i mobilen etc. Det blir därför allt viktigare att undersöka spridningen och användningen inte bara av de tidigare rena teknikerna som har en unik funktion vardera utan också av moderna, sammansmälta former. I det här kapitlet är syftet att ge en uppdaterad översikt av tillgången till medieteknik i svenska hushåll. Dels visas på utvecklingen över tid, dels analyseras det samlade utbudet i olika hushåll. Därtill analyseras användningen av en allt mer utbredd medie- och kommunikationsteknik i hemmen: internet. En ny våg av medietekniker i hemmen I början av 000-talet fanns en stor mängd olika tekniker för medieanvändning på marknaden. Flera av dem är välkända sedan länge, dessa har också ofta stor spridning. Radio, TV och telefon är exempel på medier som i stort sett alla hushåll har haft tillgång till i många år. Innehavet har däremot förtätats man har fler TVapparater och fler telefoner idag. Många av de nyare teknikerna är antingen utvecklingar av äldre, eller möjliggör ytterligare användningsområden som kopplas till befintlig teknik. Så såg vi t.ex. video och text-tv få spridning i svenska hem under 1980-talet båda nya funktioner kopplade till tvn (figur 1). Kort därefter gjorde CD-spelaren entré och fick snabbt spridning i hushållen. Med tiden har dessa tekniker kommit att bli allt billigare och har också kommit att ingå som standard när man köper utrustning. En modern tv innehåller i de flesta fall även text-tv-funktionen t.ex. År 004 var det runt 85 procent av de svenska hushållen som hade tillgång till någon av dessa tekniker. 363

Annika Bergström Figur 1 Tillgång till några olika medie- och kommunikationstekniker i svenska hushåll 1987-004 (procent av befolkningen) 100 90 80 70 Mobiltelefon Text-TV CD-spelare Video Internet totalt Persondator Internet i hemmet Procent 60 50 0 10 0 DVD-spelare Bredband Digital-TV Handdator Mp3 1987 1988 1989 1990 1991 199 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 Med nästa våg fick vi mobiltelefon och persondator in i hemmen. Från 1993 fram till början av 000-talet hade vi en konstant ökning av dessa medier. Därefter har andelen hushåll med tillgång stabiliserats, för mobiltelefonen på ca 90 procent av befolkningen, för persondator på ca 70 procent. Strax efter att spridningen av persondator tagit fart fick datorn sällskap av internet datorn hade blivit ett möjligt kommunikationsmedel. Spridningen av internet har gått förhållandevis snabbt och 004 10 år efter genombrottet hade nästan alla persondatorhushåll också tillgång till internet. I början av 000-talet startade en ny våg av hushållstekniker med medieanknytning. De som snabbast fått spridning är DVD-spelare, digital-tv och bredband medan handdator och mp3-spelare fortfarande når en begränsad andel svenskar. Att på detta sätt mäta tillgång är inte helt oproblematiskt. Teknikerna smälter samman och uppträder i olika former och på flera ställen. De flesta moderna datorer har CD-spelare och allt fler är också utrustade med DVD. Därtill kommer separata hårddiskar för t.ex. nerladdning av tv-program som rent tekniskt är en dator men som i praktiken även kan fungera som in- och uppspelningsapparat som vi traditionellt känner dem från videon. Via datorn kan vi ladda ner och spela upp både musik och film. En modern spelkonsol som t.ex. Play Station eller X-Box möjliggör uppspelning av både CD- och DVD-skivor. Nyare modeller av mobiltelefoner tillhandahåller mobila tjänster via internet både i GSM- och i 3G-näten. Detta medför att det är svårt att göra mer exakta bedömningar av tekniktillgången eftersom vi inte vet hur människor bedömer dessa korsmöjligheter. 364

Den fjärde vågen Spridningen av medietekniker följer välbekanta utvecklingsmönster för innovationer. Det är framför allt unga och högutbildade personer som finns med i början av varje ny våg. 3 För text-tv finns inte längre några signifikanta skillnader beroende på kön, ålder eller utbildning, för video och CD-spelare är fortfarande innehavet något lägre bland pensionärer även om skillnaderna minskat. Även mobiltelefoninnehavet är förhållandevis spritt i olika befolkningsgrupper, men trots att det skett en utjämning med tiden är fortfarande pensionärer och lågutbildade efter genomsnittet. 3G-telefoner har ännu inte nått ut till så många, men man ser också här en tydlig åldersklyfta (tabell 1). Tabell 1 Tillgång till medietekniker i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (procent) Alla Kön Ålder Utbildning Kv M 15-9 -49 50-64 65-85 Låg ML MH Hög Text-TV 88 87 90 87 90 90 83 86 91 91 89 Digital-TV 8 5 31 35 8 14 5 35 6 4 Mobiltelefon 78 76 79 88 81 76 65 68 8 8 84 Mobiltelefon 3G 3 3 4 7 3 1 3 4 4 Video 8 80 85 86 90 86 63 73 88 84 87 DVD-spelare 51 47 56 76 68 44 1 31 60 58 59 CD-spelare 84 83 84 94 94 85 56 69 90 90 91 Persondator 7 70 75 84 87 75 35 47 79 84 88 Handdator 11 10 1 16 15 9 4 6 11 13 18 Internet 78 77 78 95 93 80 34 53 85 88 93 - i hemmet 69 67 7 8 86 70 31 46 76 77 85 - på arb.pl/skola 46 47 45 63 6 49 1 47 56 71 - på annan plats 8 8 8 1 7 4 4 10 9 8 Bredband 45 44 46 63 50 31 35 45 48 50 Antal svar 3533 1856 1756 699 1155 997 761 945 1188 699 701 Tillgången till internet, digital-tv och DVD-spelare är betydligt vanligare bland yngre personer och vad gäller internet och DVD är tillgången också större med ökande utbildning. Flera av medieteknikerna i den här vågen följer alltså välbekanta spridningsmönster mönster som vi känner igen också från nyintroduktioner sedan radions barndom. För att ytterligare belysa tillgången till medietekniker kan man mäta tätheten i olika hushåll, genom att lägga samman tillgången till teknikerna ovan och titta på genomsnittligt antal medietekniker i olika befolkningsgrupper. Skalan går mellan 0 och 11 och det genomsnittliga antalet medietekniker i befolkningen som helhet är 6,3 (figur ). 365

Annika Bergström Figur Sammanlagd tekniktillgång i svenska hushåll, olika grupper, hösten 004 (genomsnitt) Alla 6,3 Män Kvinnor 6, 6,6 15-19 år 0-9 år -49 år 50-64 år 65-85 år 4 6,3 7,1 7,3 7,8 Låg utb. Medellåg utb. Medelhög utb. Hög utb. 5,1 6,8 7 7,1 Enpersonshushåll Flerpersonshushåll 4,6 7,1 0 1 3 4 5 6 7 8 9 Kommentar: De tekniker som återfinns i tabell 1 ingår i figuren och antalet tekniker per hushåll kan variera mellan 0 och 11. Den sammanlagda tekniktillgången ser olika ut beroende på vems hem man tittar in i. För män och kvinnor ser det i stort sett likadant ut, männens hem är något mer tekniktäta, men skillnaderna är små. Ålder är den faktor som har störst betydelse för tekniktätheten. Bland personer mellan 15 och 49 år är medelvärdet högre än bland 50-64-åringar och betydligt högre än bland pensionärer. Det samlade innehavet ökar också med stigande utbildning. Medelvärdet bland lågutbildade är betydligt lägre än för medel- och högutbildade. Ytterligare en faktor som påverkar medelvärdet är huruvida man bor ensam- eller i flerpersonshushåll. Det finns en bredare tillgång till medieteknik i hemmet bland dem som delar hushåll med ytterligare någon person. Vi ser att historien upprepar sig gång på gång när det gäller tillgången till medietekniker i hemmen. Unga och högutbildade går i bräschen för spridningen, många äldre införskaffar aldrig nya tekniker, och i den mån de gör det är det inte sällan ett uttryck för att det inte går att undvika t.ex. att köpa en tv utan text-tv-funktion eller en dator utan cd/dvd. 366

Den fjärde vågen Användning av medietekniker exemplet internet Många nya tekniker är utvecklingar och förlängningar av redan befintliga och används också på liknande sätt. DVD-spelaren möjliggör former av datoranvändning och av tv-tittande, digital-tv vidgar tv-tittandet ytterligare. Två av de här undersökta nyare teknikerna har i någon mån unika användningsområden. Mobiltelefonen ger förutsättningar för nya typer av kommunikationsformer och analyseras av Göran Bolin i föreliggande bok. Internet innebär också i många avseenden en annorlunda användning än traditionell medieanvändning även om vissa tillämpningar känns igen. Internetanvändning analyseras i det följande. Att spridningstakten för internet har mattats av leder i förlängningen också till att internetanvändningen planar ut så till vida att andelen är i stort sett på samma nivå som i 003 års SOM-undersökning. Närmare två tredjedelar (6 procent) av befolkningen i Sverige använde nätet minst någon gång i veckan hösten 004. Den kraftiga utvecklingen som vi såg i slutet av 1990-talet har sedan flera år planat ut, vilket märks också i mätningen av faktisk användning en genomsnittlig dag. 4 Figur 3 Andelen internetanvändare med olika användningsfrekvens, 1995-004 (procent av befolkningen) 100 90 90 80 79 70 60 64 50 0 10 0 5 1 1 10 8 9 5 8 9 4 7 1 3 49 51 Flera gånger i veckan 48 37 36 41 33 9 8 8 Aldrig 13 13 13 14 13 9 1 Någon gång i veckan 8 7 9 7 8 6 Någon gång i månaden 7 6 6 5 5 Mer sällan 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 Men med publiktillväxten och utbudsexpansionen börjar det bli dags att revidera synen på regelbunden användning. Veckomåttet som använts i tidigare framställningar upplevdes frekvent 1998 medan det sex år senare snarast är den mer eller mindre dagliga användningen som kanske bör betraktas som regelbunden. Att 367

Annika Bergström betrakta den som använder tv, radio eller dagstidning någon gång i veckan som regelbunden publik är inte aktuellt och för dessa medier används minst 5 dagar i veckan i vanemätningar som mått på regelbundenhet. I den här studien har vi möjlighet att använda flera gånger i veckan som mått på regelbunden internetanvändning. Det visar sig om man studerar utvecklingen över tid att det är de mest frekventa användarna flera gånger i veckan som ökar medan andelen som använder internet någon gång i veckan har varit stabil på drygt 10 procent sedan 1998. Även mer sporadiska användare har varit ungefär lika många sedan dess. Det är omkring hälften av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan och i 001 års mätning var denna grupp för första gången större än gruppen som aldrig använder nätet. Sedan dess har gapet ökat (figur 3). Användningsfrekvensen på internet påverkas också av vilken typ av anslutning till nätet man har. Det finns en betydligt större andel frekventa internetanvändare bland personer som har bredband eller någon typ av fast anslutning: 7 procent jämfört med 59 procent bland modeminnehavare. Det är väl känt att den generella användningen av internet är mer utbredd i vissa befolkningsgrupper än i andra. Mönstren som vi känner från tillgången upprepas i användningen. Medan kurvan för internetanvändning flera gånger i veckan lutar starkt uppåt för unga människor och högre tjänstemän är utvecklingen för framför allt pensionärer blygsam. Skillnaden mellan de yngsta och de äldsta i undersökningen med avseende på frekvent internetanvändning är 66 procentenheter i årets mätning (figur 4). Figur 4 Användning av internet flera gånger i veckan i olika grupper, 1995-004 (procent av befolkningen) 90 80 70 67 69 66 78 74 78 15-19 år 74 Högre tjänstemän 60 63 50 46 37 55 49 36 43 36 46 45 41 38 36 53 48 43 36 55 Män 51 Alla 47 Kvinnor 4 Arbetare 0 10 0 3 9 7 7 8 0 0 16 14 16 1 13 1 1 65-85 år 11 8 5 7 5 7 8 8 4 3 1 3 1 1 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 Kommentar: I 001 års mätning har vi pga ett mätfel inte data för 15-19-åringarna. 368

Den fjärde vågen Det finns också en klyfta mellan arbetarfamiljer och högre tjänstemän/akademiker i det här avseendet. Denna är på 3 procentenheter och skillnaden i internetanvändning beroende på upplevd familjeklass har minskat något de senaste två åren. Under de här tio åren se man också en liten klyfta mellan män och kvinnor. Det är något större andel män som använder nätet flera gånger i veckan. Skillnaden var som störst 1999 och har sedan minskat sakta fram till årets mätning där differensen var åtta procentenheter. Användningens inriktning har förändrat sig något över de ca 10 år som vi har haft en mer allmän tillgång till internet. Generellt har vi sett en övergång från en bredare användning med en viss grad av nöjesbetoning, mot en mer nyttoinriktad vardagsanvändning. Med ett förhållandevis trubbigt mätinstrument kan vi se en tillbakagång för bland annat nöje, och i årets undersökning, där pornografi/erotik mättes för första gången kan vi se att detta användningsområde inte har någon huvudsaklig plats i vår internetanvändning även om det anses vara ett utbrett område (figur 5). Figur 5 Huvudsyften med den privata internetanvändningen, 1998-004 (procent av befolkningen) 70 60 Informationssökning E-post 50 Bank 0 Nyheter Inköp Myndighetsinformation/blanketter Nöje Musik 10 0 1998 1999 000 001 00 003 004 Datorteknik Chat/Lyssna på radio Annat Pornografi/erotik Allmän informationssökning och e-post upptar de flesta användares internetvardag. Nyheter är ett användningsområde som är underordnat just dessa två 5, men som ändå ungefär en tredjedel av befolkningen lägger till sin vardagliga internetanvändning. De bland ungdomar vanligt förekommande användningsområdena chat och olika typer av musikanvändning är, sett på befolkningsbasis, förhållandevis små. 369

Annika Bergström Men vi vet att musikområdet är viktigt och ständigt föremål för debatt och diskussion kring dess eventuella negativa inverkan på skivindustrin. Det här sättet att mäta användningsinriktning på är förhållandevis trubbigt. Man bör snarare betrakta det som ett sätt att se på olika användningsområdens relation till varandra. E-post är stort, chat är litet etc. Även andra undersökningar kommer fram till liknande rangordning för internetområden, även om frågekonstruktionerna och nivåerna kan skilja sig något. 6 Internetanvändningen är således huvudsakligen nyttofokuserad och underordnat till detta är olika typer av nöje, förströelse och underhållning. Medietekniker i vardagen Våra hem rymmer allt fler tekniker, det visar utvecklingen av tillgång tydligt. Vi slänger inte ut gamla apparater när det kommer nya. Men den samlade kunskapen om medieanvändning visar samtidigt på en ganska stor stabilitet: vi förändrar inte våra medievanor i någon större utsträckning när nya tekniker kommer in på arenan. 7 Det finns helt enkelt ett ganska litet förändringsutrymme i människors vardag. Men detta till trots kan man ändå tänka sig vissa förskjutningar i uppfattningar och värderingar kring de nya teknikerna och deras innehåll. Om vi gör ett nedslag i attityder kring internet kan vi konstatera att det inte har varit någon större moralpanikdebatt. Men med jämna mellanrum får vi veta genom t.ex. nyhetsmedier att barnpornografi är utbrett på nätet, att mer och mindre kända personer porrsurfar på arbetstid etc. Frågan är hur allmänheten ser på huruvida barn och unga påverkas negativt av olika medier, däribland internet. Och det är en utbredd uppfattning att det faktiskt sker en negativ påverkan av pornografiska inslag/sexscener som förekommer på nätet. Pornografisk film upplevs värre i det avseendet men internet upplevs göra mer skadlig inverkan än t.ex. tv-serier och tv-reklam och dokusåpor. Det här exemplet tillsammans med kunskaperna om spridning och användning visar att en av de nyare medieteknikerna, internet, är etablerad på olika sätt i samhället. Det finns områden där nätet helt klart fyller en funktion för allt fler men exemplen visar också på att etableringen, inte bara av användning utan också av värderingar går långsamt. Det blir också tydligt att uppfattningarna om just internet varierar beroende på vilka användningsområden vi frågar efter. Nya medietekniker tar plats i vardagen, men inte på bekostnad av de gamla vare sig det gäller konsumtion eller hur man ser på dem. 370

Den fjärde vågen Noter 1 Se t.ex. Nordicoms Mediebarometer 004 (005). Jfr t.ex. Enlund (00). 3 Se t.ex. Rogers (1995). 4 Jfr. Mediebarometern 004 (005). 5 Bergström (005). 6 Jfr Internetbarometern 004 (005), SCB (004), Svenskarna och Internet 003 (004). 7 Jfr Mediebarometern 004 (005). Referenser Bergström, Annika (005) nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998 till 003. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universtitet. Enlund, Nils (00) Morgondagens teknik finns i dagens laboratorier. I Hvitfelt, Håkan och Nygren, Gunnar (red) På väg mot medievärlden 00. Journalistik, teknik, marknad. Lund: Studentlitteratur. Internetbarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Mediebarometern 004 (005). Göteborg, Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. SCB (004). Privatpersoners användning av datorer och Internet 003. Stockholm, Statistiska Centralbyrån. Svenskarna och Internet 003 (004). Gävle: World Internet Institute. 371