6 Förutsättningar bana och landskap

6 Förutsättningar bana och landskap För att säkra att tågtrafiken löper störningsfritt och att framtida trafikeringsupplägg blir så flexibelt som möjligt måste möjligheten att koppla mot anslutande banor liksom var tåg skall kunna passera varandra sderas. Landskapet som järnvägen skall passera skiftar i karaktär och förutsättningar på sträckan. Förutsättningarna ger olika behov av lösningar för att järnvägens funktion skall säkras och intrång och konflikter med andra intressen skall lösas eller minska. 6.1 Trafikfunktionella förutsättningar Spårsystemet illustreras översiktligt i figur 6.1.1 nedan. I den illustrerade sträckningen finns några avsteg från rekommenderad geometri för höghastighetsjärnväg, se tabell 6.1.1. Samtliga hastighetsnedsättningar ligger inom Röd korridor på delen Gersta-Sillekrog där endast Röd korridor finns, det är alltså inte alternativskiljande. Nedsättningen på km 0+000-4+350 beror på att banan ansluter till Grödingebanan som tillåter maximalt 230 km/tim. Nedsättningen på km 17+800-20+500 beror på att minsta krav på horisontalradie frångåtts för att placera stationen i önskat läge. Vid Gersta viker Ostlänkens spår av från Grödingebanan/Västra stambanan. Det blir en stor kopplingspunkt där Ostlänkens spår är kopplade till Grödingebanan. Det finns även möjlighet att, vid störningar på Grödingebanan köra över till Västra stambanans spår via Södertälje hamn mot Stockholm. För att förenkla kopplingspunkten och inte väsentligt störa trafiken på Västra stambanan under byggtiden har man gjort avkall på möjligheten att köra parallellt. Västra stambanans yttre spår läggs mellan Ostlänkens och Grödingebanans spår. Vagnhärads bytespunkt kan utföras med sidoplattformar eller mittplattformar. Alternativet med sidoplattformar bedöms som bättre, se kapitel 5.4. Plattformarna i Vagnhärad föreslås bli 225 meter långa och sidoplattformar 6 meter breda. Vid mittplattform behöver den vara 12 meter bred. Tabell 6.1.1 Hastighetsnedsättningar Plats km Hastighet Radie Gersta 0+000 till 3+000 260 km/tim 2950 m Gersta 3+000 till 4+350 300 km/tim 3800 m Vagnhärad* 17+800 till 20+500 300 km/tim 3800 m *Illustrerad sträckning i västra delkorridoren SSB mot Norrköping Loddby SSB mot Katrineholm Godsspår mot Händelö/Braviken SSB mot TGOJ mot Flen SSB mot Lång bibana via TGOJ TGOJ mot Flen Kopplingspunkt Väst Skavsta SSB mot Kort bibana till Skavsta Skavsta TGOJ mot Oxelösund Kopplingspunkt Väst TGOJ mot Oxelösund Kopplingspunkt Ost Kopplingspunkt Ost SSB VSB TGOJ Vagnhärad med sidoplattform Vagnhärad med mittplattform VSB mot Katrineholm Ostlänken huvudspår Ostlänken sidospår/bibana Befintliga spår Plattformar Västra stambanan TGOJ-banan Gersta VSB mot Södertälje Grödingebanan mot Södertälje Syd/ Stockholm Figur 6.1.1. Ostlänkens spårsystem 42

Bytespunkten vid Skavsta flygplats föreslås med en mittplattform mellan sidotågspåren till Ostlänkens upp- och nedspår. Väster om plattformen anordnas ett vändspår mellan sidotågspåren. Växlarna in till sidotågspåren byggs för 130 km/tim och sidospårens längd inklusive växlar blir ca 2 500 m. Plattformen vid Skavsta föreslås bli 225 m lång med mittplattform, med en bredd på 12 m. Möjlighet bör finnas till framtida förlängning till 320 m då hela Götalandsbanan är utbyggd. Höghastighetståg kan då vid kraftiga trafikstörningar (totalt trafikavbrott) stanna vid Skavsta för att släppa av resenärer. Vid kopplingspunkt Ost för bibana ska trafik norrut på bibanan korsa Ostlänken planskilt innan den ansluter mot huvudspår. Kopplingspunkten är dimensionerad för 160 km/tim. Hastigheten i den illustrerade sträckningen för bibanan är 160 km/tim. I centrum är hastigheten 110 km/tim fram till bytespunkten som planeras till ett läge väster om Brunnsgatan. bytespunkt föreslås med en mittplattform. Väster om plattformen reserveras plats för ett framtida vändspår. Plattformarna i föreslås bli 225 meter långa med mittplattform, med en bredd på 12 meter. Väster om bytespunkten i anordnas anslutning mot sgrenen mot. Eftersom sgrenen kommer att ha mycket lite trafik behövs inte dagens planskilda korsning med TGOJ-banan. Sidospåret vid s station förlängs så att parallellkörning kan förekomma för att uppnå robusthet för de interregionala tågen. För den västra anslutningen av bibana till Ostlänkens huvudspår finns två olika systemlösningar: lång och kort bibana. Lång bibana nyttjar TGOJ-banan fram till den västra kopplingspunkten till huvudbanan. Från bytespunkten vidare västerut mot kopplingspunkt Väst är hastigheten först 160 km/tim. Kort bibana ansluter till huvudbanan öster om Skavsta station. Länken upp till Skavsta är dimensionerad för 130 km/tim förutom den sista kilometern in till Skavsta bytespunkt där hastigheten är 120 km/tim. Bibanan går över Ostlänkens södergående spår och ansluter till plattformsspåren i den östra änden av bytespunkten. Vid Loddby passerar Ostlänken under befintligt godsspår mot industrianläggningen Bravikens pappersbruk. Ostlänken kan även passera under det triangelspår för gods från Händelö som utreds. Vid Loddby läggs Ostlänken intill s spår, på den östra sidan av spåren. Exempel på en kopplingspunkt mellan banor där spåren korsar planskilt. Pendolino, ett snabbtåg i Italien. 43

6 f ö r u t s ät t n i n g a r b a n a o c h l a n d s k a p 6.2 Fysiska förutsättningar Nargivna förutsättningar Geologi Ostlänkens del mellan Järna och Norrköping berör ett landskap som mer än de flesta svenska områden präglats av rörelser i grunden. De har gett upphov till förkastningar och sprickdalar som blivit grundläggande för narlandskapets form. Inlandsisarna har kraftigt påverkat landskapets topografi och den senaste inlandsisen har gett landskapet dess nuvarande form. Den mest iögonfallande geologiska formationen i utredningsområdet är urshorsten Kolmården med branta förkastningar i både norr och söder. Berggrunden har flera mineralstråk som har haft stor ekonomisk betydelse främst i form av järnmalm i Svärta och Kolmården. Genom Hölö, Vagnhärad och Kolmården löper kalkförande stråk som gett upphov till kalk- och marmorbrott. Norra delen av utredningsområdet domineras av Sörmlandskustens sprickdalslandskap, med sprickor i nordväst-sydostlig riktning. Sprickdalarnas sidor består av ur med moränjord i sluttningarna. Dalgångarna präglas av sedimenterade lerjordar med varierande lermäktighet. Isälvsavlagringar med grus och sand finns inom Ostlänkens område vid Stigtomta-, Larslunds- och Skavstamalmarna. Vid Kyrksjön och Lillsjön finns ett större område med finsediment med sannolikt stora mäktigheter och i Kyrksjön förekommer gyttjig lera. Även söder om Vagnhärad, vid Trosaåns dalgång, finns ett större sammanhängande område med finsediment. Här förekommer lera, gyttjig lera, silt och isälvssediment med delvis stora mäktigheter. Vid Holmsjön förekommer lera och gyttjig lera. Norr om Hovrasjön finns ett större lerområde. Jorden i sån dalgång är finsediment bestående av lera och silt. Befintliga mellan Sjösa och samt TGOJ-banan från fram till i höjd med Skavsta går i låglänt terräng på i huvudsak lermarker. Skavsta Loddby mer. Skavstamalmes ytliga jordartsmaterial utgörs av grovsilt-finsand-grovsand vilka underlagras av vattenförande grusmaterial. Isälvsmaterialet i Stigtomtamalmen blir finare ju längre västerut man kommer. Ett par kilometer sydväst från terminalbyggnaden på Skavsta finns Larslundsmalmen. På sträckan mellan och Loddby utgörs landskapet till största delen av skogsmark på och moränområden med mellanliggande lägre områden med lera, torv, silt och sand samt svallsediment. I dalgången vid Åla bruk har leran sannolikt ingen stor mäktighet. Jorden i Getåravinen utgörs av postglacial grovsilt. På slätten vid Norrköping utgörs marken till största delen av lera, silt och svallsediment med sannolikt stora mäktigheter. På sträckan mellan Skavsta och Loddby består grunden nästan helt av graniter och gnejser. regional DiabasgångarFörkastning, är vanligt förekommande, speciellt Gruvområde mellan Kila och Norrköping. Malmar Vid Skavsta är landskapet relativt flackt men bölsprickzon jande. Skavsta-, Larslunds- och Stigtomtamalmen bildades i ett eller flera isälvsdeltan under den senaste istiden. Jorden utgörs till största delen av silt och sand men även lera, morän och förekomtysta Tysta äärta rta Malmarna Gersta Skavsta Mellan Gersta och Skavsta består landskapet till stora delar av öppna flacka dalgångar med mellanliggande högre partier med i dagen och morän. Leran i dalgångarna är mäktig. Berggrunden består till största delen av sedimentgnejser men även granit, urkalksten och leptit samt diabasgångar förekommer i området. rterna är växellagrade och det finns gott om svaghetszoner med uppkrossad grund och sprickplan. Sprickzonerna ligger främst i dalgångarna. En större krosszon finns längs med sjön Sillen. 44 Kiladalen Kolmården Förkastning, regional Gruva Malmar Sprickzon Figur 6.2.1. Landskapets geologi. Ur Ostlänken järnvägsutredning - Kulrmiljöanalys del 1 och del 2.

Hydrogeologi Inom utredningsområdet finns de största grundvattenförekomsterna vid Skavsta-, Larslunds- och Stigtomtamalmen. Vid Skavstamalmen bedöms vattengenomsläppligheten i jorden på stora delar av Skavsta flygplats vara låg. Grundvattenmagasinen (akvifärerna) är däremot stora och silten/finsanden underlagras områdesvis av grusmaterial. På Skavsta flygplats finns två huvudströmningsriktningar för grundvattnet, en öst-/nordöstlig och en väst-/nordvästlig. Det betyder att det finns en grundvattendelare som löper genom området i nordvästligsydöstlig riktning. Larslundsmalmen utgörs av ett isälvsdelta och fungerar som s vattentäkt. Ca 5 km väster om Skavstas terminalbyggnad ligger Stigtomtamalmen. Hydrogeologiskt karaktäriseras malmarna av god tillgång på grundvatten av bra kvalitet. Grundvattenytan är belägen ca 1 meter under markytan. Ovanför Kolmårdens södra förkastningsbrant ligger den mycket näringsfattiga och djupa sjön Skiren. Sjön utsätts för mycket liten omgivningspåverkan. Den har en extremt lång omsättningstid och ett, i förhållande till sjöytan, ovanligt litet avrinningsområde. Skiren saknar vattentillförsel via ytvattendrag. Viss tillförsel sker via ytavrinning framförallt från hällmarker runt sjön. Den största tillrinningen sker förmodligen via ytligt grundvatten då jordarna runt Skiren är grovkorniga. Lite grundvatten tillförs även från ets sprickor och sprickzoner. Förändringar i grundvattennivåer kan påverka narmiljön samt fornlämningar. För narmiljön kan det få konsekvenser genom förändringar i artsammansättningen. Fornlämningar kan brytas ned genom förändringar i markens och grundvattnets egenskaper. Tekniska förutsättningar ny anläggning Geoteknik Förutsättningarna för grundläggning av banan varierar kraftigt. I områden med är förutsättningarna goda medan i områden med mestadels lera är förutsättningarna mindre goda och det är behov av förstärkningsåtgärder. En höghastighetsjärnväg ställer krav på stora radier i både plan och profil vilket på sina håll medför stora bankhöjder och djupa skärningar. Bankhöjderna och skärningsdjupen påverkar omfattningen av förstärkningsåtgärder samt metoder. Omfattande erosionskydd bli akellt i skärningsslänter. Geologin inom utredningsområdet innebär även att övergångarna mellan fast mark och lera samt silt ofta sker på mycket korta sträckor. En kort övergångssträcka mellan olika geotekniska förhållanden ställer särskilt höga krav på förstärkningsåtgärder för att undvika att sättningar. Dimensionering för hastigheter på 320 km/tim innebär ökad risk för starka markvibrationer, det s.k. höghastighetsfenomenet, se vidare Gemensam del kapitel 4.7. Där järnvägen ligger i nära anslutning till E4:an föreslås förstärkningsmetoder väljas för att inte påverka motorvägen och dess grundläggning. Vid korsningar med vägar bör brolängder väljas på sådant sätt grundläggning kan ske på fast mark. De geologiska förhållandena som redovisas är generaliserade och skall endast ses som allmän karaktär för respektive område. Kompletterande geotekniska undersökningar måste utföras i senare skeden längs hela sträckan. De järnvägsprofiler som tagits fram inom järnvägsutredningen har visat marknivå och inte nivå. Det kan finnas svackor i et som inte kan tolkas fram från befintligt kartmaterial. Detta kan påverka nnelsträckningarna, nnellängderna och utförandet av nnlarna. Tunnlar De kortare dubbelspårsnnlarna föreslås drivas enligt konventionell teknik med borrning och sprängning. Järnvägsnnlarna bör sprängas med skonsam sprängning och förstärkas med helingjutna stålbultar och fiberarmerad sprutbetong. På vissa håll och vid nnelpåslagen kommer sannolikt kraftigare förstärkningsåtgärder att krävas. De långa enkelspårsnnlarna kan med fördel drivas med hjälp av nnelborrmaskin, för att minska störningen till omgivningen samt korta tiden som störningen pågår. Med det underlag som finns tillgängligt i järnvägsutredningen bedöms möjligheterna att uppnå rimlig täthet i nnlarna vara god. Med en god täthet kommer miljöpåverkan vara acceptabel. Injektering för att täta nnlarna kommer i första hand att utföras som förinjektering. Täthetskraven för de olika nnlarna kommer att bestämmas i ett senare skede och baseras på detaljerade hydrogeologiska utredningar och krav från miljödom. Täthetskraven kan vara relaterade både till risker för grundvattenpåverkan och till nnelns funktion i driftskedet. Grundvattenflödet i de akella arterna sker i princip helt och hållet i sprickoch krosszoner. Vid kritiska passager kan metoden MWD (measurement while drilling) användas. Mätningar görs då i borrhål framför nnelfronten för att ge information om den kommande massans kvalité. Informationen kan användas för att anpassa injektering och förstärkning efter den verkliga siationen. För att säkerställa en noggrann prognos som underlag för nneldesign krävs kompletterande undersökningar längs nnelsträckningarna, se mer under kapitel 10. Byggnadsverk Där det är möjligt och profilen medger bör Ostlänken placeras över korsande vägar, se kapitel 5.4. Ostlänken kommer att behöva korsa väg E4 på minst två ställen på sträckan. Detta är komplicerade korsningar. Eftersom järnväg och motorväg går parallellt på stora delar av sträckan är det sannolikt att korsningarna kommer att ske i en flack vinkel. Vid sneda korsningspunkter kan det vara fördelaktigt att dela på spåren och anlägga enkelspårsbroar för att optimera spännvidden och konstruktionshöjden. Sneda korsningar behandlas även i kapitel 5.4. El-, signal- och teleanläggningar Generella förutsättningar för el-, signal- och teleanläggningar beskrivs i Gemensam del kapitel 4.7. Stor hänsyn måste tas för att lösa den gränsproblematik som uppstår vid anslutningspunkterna mellan ny signalanläggning och konventionell teknik i Järna samt i Norrköping. För Ostlänken krävs att det byggs ett tiotal nya basstationer för tågradiosystemet. Inga sättningsberäkningar har utförts i detta skede. För bankhöjder överstigande 4 meter har det förutsatts förstärkning med bankpålar eller påldäck. 45

6.3 Risk och säkerhet I Gemensam del kapitel 4.7 och bilaga Förslag till tolerabla risknivåer för Ostlänken beskrivs arbetet med risk och säkerhet i järnvägsutredningen. I bilaga 2 till denna rapport återfinns den riskanalys som utförts för denna sträcka. Risk Identifiering av riskobjekt I järnvägsutredningen har kommunerna utmed Ostlänken tillfrågats om vilka skyddsobjekt som finns inom vissa avstånd från de olika alternativen. Exempel på skyddsobjekt, d.v.s. mottagarna som utsätts för risk, är bostäder, sjukhus, riksintressen mm. Information om områden där risk finns för översvämning har hämtats från Räddningsverket. Information om områden med risk för skred har analyserats från tillgängligt geotekniskt underlag och närhet till vattendrag. I den utförda analysen har det antagits att sannolikheten för olycka är likvärdig för de olika korridorerna och att det endast är växlar som medför en förhöjd sannolikhet för olycka. Utifrån identifierade riskobjekt, riskhändelser och skyddsobjekt har ett antal matriser utarbetats som underlag för en riskklassning. Risklassningen är genomförd för följande händelser: Beskrivning av sträckan Stora delar av den terräng som Ostlänken kommer att passera är starkt kuperad vilket innebär att järnvägen på sträckor kommer att förläggas i nnel. Detta påverkar risk och säkerhet både positivt för omgivningen där järnvägen är nnelförlagd och negativt för dem som färdas med tåget i händelse av olycka. En förutsättning är att det skall finnas väg fram till spåret och väg fram till alla nnelmynningar så att evenella räddningsinsatser kan komma fram. Tillgängligheten till spåret behövs också för underhållsarbeten. Del I Gersta Sillekrog Röd korridor Korridoren passerar nära samhällen som Järna, Hölö och Vagnhärad där det finns förhöjd risk för påkörning. Korridoren passerar Trosaåns översvämningsområden där även skredrisk kan förekomma. Del II Sillekrog Skavsta Båda korridordelarna passerar Skavsta flygplats med ökad risk för olyckor med tredje man. Även passagerna av sån och sjön där det finns risk för översvämningar och skred är gemensam för korridordelarna. Röd korridor Del III Skavsta-Loddby Röd korridor Med Röd korridor kommer troligen antalet och längden på nnlarna bli större än i Grön korridor eftersom terrängen är mer kuperad. Detta inverkar på risknivån i korridoren. Grön korridor Grön korridor innehåller mycket lite bebyggelse. Del IV Bibanan passerar de mest tätbebyggda delarna av Ostlänken genom Södermanland vilket ger risk för påkörningsolyckor. Inne i passerar korridoren sån med risk för översvämningar och skred. Kort bibana ligger i utkanten av det område av sån där risk finns för översvämningar och skred. Lång bibana ligger på en sträcka parallellt med Kilaån vilket ger en risk för skred. Klimat och sårbarhet Större och intensivare nederbördsmängder innebär att järnvägsanläggningar utsätts för risk för översvämningar och genomspolning av banvallen. Detta kan i sin r leda till skred och ras. Vid ökade flöden i vattendrag kan erosionen bli större vid brostöd och brobankar. Lågt liggande nnlar som i övrigt är relativt okänsliga för klimatförändringar kan drabbas av översvämning. Med mildare vintrar följer minskad risk för rälsbrott medan varmare somrar kan öka underhållsbehovet av banan på grund av solkurvor. Vid temperarer kring noll ökar risken att is som lossnar från fordon blockerar växlarna. Nedisningen av kontaktledningarna bedöms inte öka. Högre vindhastigheter ger ökad risk för stormfällning som kan påverka kraftförsörjningen till banan. Även själva konstruktionen kan påverkas. Åska kan påverka elleveranser och elektronisk utrustning. Dagens bana är enkelspårig och trafikeras med eldrivna fordon. Den passerar ett antal vattendrag där det idag finns skredrisk. Vid driftstörningar finns små möjligheter att omleda trafik för passagerare som har målpunkter på sträckan mellan Vagnhärad och Krokek. Spårolycka som drabbar tredje man (boende, vistandes utmed bansträckningen) Röd korridoren passerar nära s norra stadsdelar vilket ger risk för påkörningsolyckor. Spårolycka som drabbar resande Påkörning på spår som drabbar uppsökande (barn och ungdomar från skolor och daghem) Påkörning på spår som drabbar uppsökande (övriga) Grön korridor Med Grön korridor kommer troligen antalet och längden på nnlarna bli större än i Röd korridor eftersom terrängen är mer kuperad. Detta inverkar på risknivån i korridoren. Olycka vid externa riskobjekt som drabbar resande 46

6.4 Landskapets förutsättningar I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning av landskapet som berörs av Ostlänken. I MKB kapitel 3.1 finns en utförligare beskrivning av området. Kartor återfinns som översiktskartor längst bak i rapporten. Ostlänkens utredningskorridorer mellan Järna och Norrköping berör ett landskap som skiftar i karaktär och öppenhet i olika delar vilket ger olika förutsättningar för järnvägens anpassning till landskapet och vilka konsekvenser som järnvägen leder till. Det finns storskaliga jordbrukslandskap, småbrutna mosaiklandskap och skogsbygder. Det vi ser i landskapet idag utgör ett resultat av de nargivna förutsättningarna och människans prägel på landskapet vilket gör det mycket viktigt som historiskt dokument. Även idag förändras landskapet ständigt med de förändringar som sker med bruksmetoder, markanvändning och klimat. E4:an är en stor barriär i landskapet för både människor och djur. De större jordbruksområdena ligger vid Järna, i såns dalgång, i Kiladalen och slättlandskapet söder om. I de öppna landskapsavsnitten präglar de stora, sammanhållna åkermarkerna och de stora gårdarna landskapet. På vissa ställen är gårdarnas dominans av landskapet extra tydlig med imponerande alléer och påkostade byggnader, en produkt av 1600-talets säteribildningar. Inom Ostlänkens närområden finns ett femtontal herrgårdsmiljöer, varav flera ligger i s närhet. Söder om Kolmårdsbranten breder Malmölandet ut sig med bl.a. Björnsnäs herrgård. I jordbrukslandskapet är den värdefullaste narmiljön knuten till vattendragen, lövskog, småbiotoper och betesmarker. Flera av åarna har mycket stormusslor och kontakten med Östersjön gör flera åar till lekvatten för öring. Även utter förekommer i flera av vattendragen. Mosaiklandskap finns främst mellan och Vagnhärad. I mosaiklandskapet är landskapet varierat med en växling mellan öppen mark och skogsklädda höjder. Gårdarna är mindre och dominerar inte landskapet. På många platser kan man läsa ut de landskapliga förändringarna med landhöjningen. Ett mycket tydligt exempel på detta är Vagnhärad. I mosaiklandskapet är narmiljön varierad och har i vissa delar höga värden, värdetrakter för lövskogsmiljöer har identifierats vid Tysta och Vagnhärad. Sammanhållna skogsmarker finns i Tullgarn, mellan Vagnhärad och, vid malmarna väster om samt i Kolmården. I de flesta skogs- trakter är terrängen ig. Skogsbygden är glesbefolkad med enstaka torpställen med små arealer brukad mark. Utredningsområdets första bosättningar uppstod i Kolmårdenområdet som mycket tidigt steg ur havet. Stenåldersbosättningar kan även återfinnas vid t.ex., Tysta och Svärtaområdet. Skogarna är främst barrskogar som domineras av gran och tall med inslag av lövträd. Värdetrakter för barrskog finns i Tullgarnsområdet, kring Tysta-Sdsvik och Kolmården. Skogsmarken har en rik fauna med havsörn, kungsörn, uv och skogshöns som orre, tjäder och järpe. Lodjur finns stabilt men glest i området. En av landets starkaste stammar av kronhjort lever i Kolmården. Älg, dovhjort, rådjur och vildsvin förekommer utmed hela sträckan. Ostlänkens korridorer går till vissa delar genom områden som är att betrakta som opåverkade områden eftersom större infrastrukranläggningar och andra stora störningar inte finns. Dessa områden är viktiga både för narmiljön och friluftslivet. Områden som berörs är Svärta skog, området runt Runnviken, området norr om Hovrasjön, området söder om samt Kolmården norr om E4:an. Tidigare bebyggelsecentrum har funnits längs med viktiga kommunikationsstråk. Under bronsåldern gick det att komma fram vattenvägen via bl.a. Trosaåns dalgång till Mälaren. såns dalgång var en viktig vattenled mot de inre delarna av Sörmland. Vid båda dessa åar finns rikligt med lämningar av tidiga bosättningar återfinns i form av bl.a. hällristningar. I både Trosaåns och såns dalgångar har bebyggelsecentrum successivt för flyttas med landhöjningen till dagens stadslägen. Under 1600-talet kom bruksdriften att sätta en stark prägel på bebyggelsen och landskapet. Detta gäller både landsbygden och de samhällen som fanns då. Utvecklingen av bruken och industrialiseringen under 1700- och 1800-talet genererade nya verksamheter och bebyggelsestrukrer. växte till med en rad industrier knutna till sån och dess vattenkraft. Under 00-talets början byggdes järnvägen och många nya stationssamhällen växte fram. Järnvägen går genom flera samhällen och delvis mycket nära bostadsbebyggelse. De orter som berörs av dagens järnväg är Järna, Vagnhärad, Tysta,, Enstaa, Jönåker, Åla, Krokek och. Hölö passeras i utkanten av samhället. är exempel på den begynnande industrialisering av landsbygden som följde i järnvägarnas spår. De större tätorterna som berörs av Ostlänken är Järna, Vagnhärad och. Idag består s bebyggelse till stor del av låg bebyggelse. De narområden som finns i närheten av tätorterna är i de flesta fall viktiga som närrekreationsområden. Vägar, befintlig järnväg och Skavsta flygplats m.fl. verksamheter gör att det bullrar i deras närområde. Trafikeringen på dagens järnväg är låg varför medelljudnivån också är låg. Däremot kan framförallt godståg som passerar på nätterna ge höga maximala ljudnivåer. Figur 6.4.1. Översikt över landskapstyper. Ur Ostlänken, Övergripande gestaltningsprogram Järna-Linköping. 47

48 Bråhovda rp Sm ronäs Smedstorp H Grinda Flenmo Sundby Fornebo ranhed 68 Stav 28 Mellösa Enebåga Harpsund Hy Yxtaholm 73 Fållökna Björk Orrhammar teri Grysta Talja Skebo- 25 Ängsgan kvarn Vegers Floda 25 Ekenäs Gäversnäs Ha 87 Horn- Hall Valsta Skedevi Hägerbo Stav Öja sund Hålbonäs torp Ådö Helgesta Sköldinge 64 Nästorp Skalunda Årsta Spånga Sjöholm Frändesta N ggetorp Sågmon Knutsta Fimta 59 Malstanäs Hulta Forsnäs Speteby Veckla Hedenlunda Forssa Årdala Sa 20 Sofielund Lerbo Barksätter Vadsbro 22 R Ö Vingåker Duveholm St. Djulö St. Malm 63 Skalltorp Sund Djulökvarn 67 57 Katrineborg Simora Lagmansö Blacksta Stäringe Bjurstorp Forssjö Ekenäs Fyrby Gustavsvik Beckershov Forsa HarlingeÅlspånga Gryt Eriks Tisnarebaden Oppeby Ramsta Brenäs Skaresta Nora 69 Åkforsån Bettna Torp Akalby Lid Strångsjö Toltorp Broby Lundby Bo hage Kappsta Asp- Stavvik 75 42 R Hofsta Edstorp Bro Sila Starrnäs 71 Fall 30 Tärnö Malm Råby-Rönö 76 Vikstorp Marie Yngersstrand Halla Vrena Bränntorp Ändebol Hagbya Mjälnäs Århammar Kalbo Glindran Näs Länninge Edeby Nästorp 20 61 Hormesta Husby 88 42 Björkvik Täckhammars bro 102 Bremyra Djupvik Danbyholm Kjulsta Svärta Kisäng 91 57 Skåra 47 Valinge Åsby Hovra Hagnesta Simonstorp Skogsby Ottekil Björkviks fpl. Vik Oxbacken 51 57 Sjösa 122 mossa Rällinge Gammelsta Enstaa Jönåker Hjärmesta Ång Kila Svalsta 126 Lida Lunda - Tuna Tuna Horn Brannebol Rodga Bergs- hammar S 124 Stavsjö Brogetorp 130 Åla Örstigsnäs Näkna Sjöa Klingstad 51 Vik 77 Lunda- Böksjö Lövhälla skog Marsäng St. Bene 117 79 Strömsfors Vivesta Norrtorp Ågelsjö Granstorp 121 84 149 Sjögesätter Fjällmossen Skriketorp Hällfallstorp Fredön Djursvik 171 Gräsdalen Hultsbruk Nylund Getå Busk- Kårkelösa Sgubråten Björnsnäs hyttan Svärtinge Timmergata Smedskärr Jursla Koppartorp Tuna Kvillinge Loddby Malmö Kvarsebo 92 49 Hulta- Dövestad Krusenhov Säter Djupvik Nävekvarn Svärtinge gård Herstad Järstad Skenäs Lövvik Händelö Svärdstorp S St. Sidus 27 Björkhaga Bråborg Flämminge Järn- Maurits Vreta Fyren Vi valla Viudden Beteby Selingstad Tuna Utantorp Linnäs Torps 41 Eksund sund Gökstad Möllestad Dags Hult Kron- Brogsten Ö Stenby Ö Husby Tallebo Ljunga Sten Lundby Såneby Borg Konung- sund Eda Väsby Skränge Klinga Styrstad Eneby Boa 48 Åkerby Svenneby 59 Åke- Hylinge Resebro mossen Åselstad Malm Furingstad Grinneby hammar Härads- Skogsby Resea Låstad Hollstad Åsvittinge Hestad Aspa Ludden Örminge Gårdsjö Alsätter 35 Gullborg 76 Öbonäs Gnedby Lundby Satte Restad Markgärdet Grönhög Kuddby Visätter Tingstad Fristad Melby Unnerstad 87 Hagsätter Gisselö Hageby 102 L. Mariehov Tåby stad Hjärte- 27 Snöveltorp Loddby Målslätten rum Skörtinge Minsjö Varby Mariehov 86 Å Lundby Lundby Mariedal dala V Husby Karlslund Göta kanal Hestad Kvästad Ringeby Storån Närby H storp Ala Hedtorp Baggetorp Nedingen Orrhammaren Fors Rockelsta Jägern Kyrksjön ten Lindbro Göttersta Vallmotorp ärr Varbro Gnesund Torp Forssa Finnsta Näsnaren Veckeln Hässle Genne Stensjön Skälbynäs Gladd Nygård Rävsnäs Mälby Uren Långhalsen Tuvekärr sgan Brotorp Brakärr hyttan Flättna Aspa Täljaren Remröd Långhalsen Gribäcken Myrkärr Gotthards Glippsta Sitna Hagby Svärdsta Tisnarbro Hönstorp Vevelsta Ånsta Finnängen Lidsjön Glabol Udden Storsjön Valsta Sjölunda Eneby Viggaren Farneby St. Gryten Brännkärr Ä Hålvetten Kälkesta Almudden Hårsta Bränntorps Malmsjön Lång- Fjälaren Hult halsen fritidsomr. Hossebo Nylingen Hjulbo Nykvarn Nylingstorp Näsnaren Hallbosjön Frogetorp Stockbäcken Tagnetorp Bjärsätter Magnehult Linddalen Fläten Mjälnäs Mota Nord-näset Skogstorp Lövsten Enaren Slätten viken Brottninge Svart- Nya Tummetorp Virlången Kosjöhult Humle- Svängbågen kärr Rinkebysj. Virlångs- hult Gromossen St. Brevik Kvarsjöhult Hjälmstorp Yddetorp Bysjön Holpen Sävsebo Norrsj. Råsta Vekmangeln Stenstorp Ysjön St. Älgsjön Korsbäcken Slättkärr Harsta Stocksjön Hustorp Brogetorp Bålsjön Gårdstens- Vinter- Brannäs Lövsjön Gälkhyttan Källmossen Kärrboda näset Pumptorp Loddby- Frank- Bötet hyttan Marsviken Ågelsjön Skyttholmen Nyäng Krognäs Joge Nävsjön Torskär Egelp Kolmården Esterön Fågelhamn Skara Udden Ringstad Pampus Svindra Ållonöfj. Skeppsvik Utterv Djurön Fyrby Roten Mögö Svensksundsv. Fyrby Lönö Yxnö Smedby Vilen Ensjön Kårtorp Ensjön Luddingsbo Asplången Husby 6.5 Riksintressen Med riksintressen menas områden eller anläggningar som har ett stort värde eller är av stor betydelse ur ett nationellt perspektiv. Riksintressen regleras i miljöbalken 3 och 4 kap. Riksintressen ska så långt som möjligt skyddas från påtaglig skada. Vid avvägning mellan olika riksintressen ska företräde ges till den användning som på lämpligaste vis främjar en långsiktig hushållning med mark, vatten och den övriga fysiska miljön. Inom utredningsområdet finns flera riksintressen för narmiljö, kulrmiljö, friluftsliv, narresurser och kommunikationer, se sammanställningen i tabell och karta 6.5.1 och 6.5.2. I MKB kapitel 3.2 finns utförligare beskrivning av riksintressena. Sverige har genom medlemskapet i EU förbundit sig att skydda narmiljöer i ett nätverk kallat Nara 2000. Nara 2000 infördes inom EU för att hejda utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer förstörs. Bestämmelserna om Nara 2000 regleras i miljöbalken 7 kap. Nara 2000-områden är också riksintressen och finns redovisade i tabell och karta 6.5.1. Glan GRÄNS FÖR JÄRNVÄGSUTREDNNG Loddby Kungsängens fpl. Lindö Kolmårdens strövområde Bärsjöskogen Skiren Algutsbo Getåravinen Norrköping Krokek Bråviken Kolmården Ramundsbäck -Vretaån Gamla vägen Stavsjö-Krokek SÖDERMANLANDS LÄN ÖSTERGÖTLANDS LÄN Bråvikens förkastningsbrant Fjällmossen Figur 6.5.1. Nara 2000-områden samt riksintressen för narmiljö, kulrmiljö och friluftsliv. Kilaån Kilaån kommun kommun s Norrköpings 216 Kiladalen E4 52 T GOJ Stigtomta Lång bibana Bergshammar Arnö St Kungsladugården såns dalgång Kort bibana Skavsta- sån 53 näs Skavsta 53 Arnö Malmköping Svärtaån Fjäll 22 Grön Bi bana Sjösa-- Sjösa

ronäs Bråhovda rp ödra Stålbåga Finkarby Lina Salem 89 Kvartinge ö Stångarö Nygård Linahage 103 92 Hanstavik Turinge Svartbro Eklund Svinsjön Tullinge fpl. Körnstorp Ramtorp Riksten 33 Mälby 84 Ekudden Almnäs Laxne Hall Smedsta Röl Hökmossen Tveta Dunker Vreta Altnäs 77 24 85 Hosjö kvarn Skeppsta Grödinge Pålamalm Smedstorp Ånhammar 69 Eknäs Lerhaga gård Grinda Blacksta 38 Borg Vackå Kungsdalen Sundby Hammersta Ullsta Avla Sibble Uringe Ullevi Kallfors Gersta Väländan 91 sund hamra Bröta Herrökna Dillnäs gården Viad Fornebo 68 Solbacka 73 Moräng av Vängsö Hedetorp Farsta Ogan Näs Tegelvreten udden Högtorp Gryt torp Näs- Lundby Enebåga säteri Västerby Hyltinge Rams Stby Österby Fållökna Jordanstorp Fastmyra 23 Gåsinge lm 73 Väsby Björkhult Grane Över- Norrna järna Ytterjärna Grönslätt Vinaren Fejbol Stjärnhov Norrby Kattnäs Snorp Ängs- Frölunda Hemfosa Sparreholm Björnlunda Boxtorp Nibble Söderna holm Fina 82 Skebo- en 86 sgan kvarn 22 Kolke Rösund Frusna Mölnbo Källsta Aska Grödby Rösjön Al Visbohammar Vrå Hagen Hasselö Lövnäs Ör N Enby N Rangsta 86 Gäversnäs orn- Hall 26 80 Skedevi Hejsta äng Segersnd Starrkärr Hällesta Vårdinge Tyrved 80 Ådö Helgesta Hållsta Ragnarök Ulvsund Hjortsa Hölö kvarn Sorunda 64 Körunda 42 Kleva Hölö nga Frändesta Båven Mälby Nådhammar Vrå Väggarö 26 29 Näsby 21 53 Sofielund Axala Edeby Kjulsta Mörkö Egelsvik Överfors Ogesta Edeby Edesta 24 Grimsta Hårby Kasholmen Svalsta rssa Hundby Lyngsta Vansta Sittesta Årdala Stenkulla Ärendal 85 73 strand Gryt Hacksjön Lövsta 2 Ripsa Söräng 63 Fållnäs Simora Sund 70 Torsåker Stora Vika Björsta Vappersta 38 92 Trosa 58 Brunn Taxinge Solsa Aspa Marö Åda Djursnäs Åda Norsbol Oppeby Lundby Värlund amsta Ludgo Västerljung Skärlinge Landshammar Akalby Lid Spelvik Lindö Erikslund Sten- Kappsta Ökna Gärdesta sund 5 Sättersta Stavvik Runna Snesta Ökna Norrby 7 storp säteri Bro Runna Bogsta Baljesta Lagnöviken 20 åby-rönö 76 Lövsund 28 Tysta Gillsvik Tysta Örboholm Bälinge 8 76 Sulsta Grinda Husby Måstena Svärta Ekekulla Hovra 80 Hagnesta Oxbacken Hånö säteri Sjösa Hälgö 12 Ånga Horn Brannebol Svärdsklova Örstigsnäs ta Lid-Runna-Spelvik- Ludgo- Björklida Björknäs Stensättra Visättra Magsjön Vretarna St. Lida Bredsjön Turingen Karlhov Gladö kvarn Björndammen Ronna Lida Mora gård Uttran Storvreten Sbbetorp Geneta Östertälje Uttran Måsnaren Skäcklinge sätter N Yngern Saltskog Södra Hovsjö Nerhyttan Lida Kvarnsj. Hammarbo- Solvik Yngsön St. Skogssj. Dunkern Stadavik Rosenhill Johannesnäs S Yngern Strömshammar Vällingen Övre Klämmingen Ala Misteln Hållsättra Gällringen Åkersnäs Pungsund Baggetorp Ensta Avlasjön Kagg Risbro Ricksj. Nedingen Klövsta- Sjundasjön Näslandet Järna Mörkar- Molsta Fagersjö Rockelstafjorden Storsjön Valsund Bocksfj. Dåderö Frönäs Lockvattnet Harbro Aspön Ulla Stavbofj. Sanda Bjursnäs Ledarön Axvik Gnesund Tängslinge Pers- Trön Sillen Finnsta Forssa Horna Kyrksjön Grundsdal Långsjön Muskan Bjurkärr Örnbo Åboö Tyviken Dalsjö Oaxen Lund Skälbynäs Gladdinge Likstammen Pålsundet Vidby- näs Holmby näs Ämtvik Stortrön Mälby Åläng Valsjö Sola Kallas- Fållnäsv. vik Dalsjö Mörköfj. an Bro- Baggebol Fräken- kärret Anderviken Eriksö Ekö Vreten Granlund Skälla Hästnäs ta Eknaren Grönsö Ånsta Lidsjön Udden Ludgosjön Gälö Marietorp Gisesjön Öbo- Gisekvarn Hålls- viken landet Fågelö Ärsta Hårsta Runnviken Hållsnäs Sundbysj. Grönsö Hänö Ekla Björken ebo Axmora Björke Bokö Hybble Viksnäs Stockbäcken Tofsö Fågelö Ådalen Trobbo- Sibbo- Svirsgan Grytmar Ången Flättna Aspa 53 s dalgång ngsån yköping rnö Tabell 6.5.1. Nara 2000-områden samt riksintressen för narmiljö, kulrmiljö och friluftsliv Geografiskt område Nara 2000-områden Riksintresse för narmiljö Riksintresse för kulrmiljö Riksintresse för friluftsliv Mörkö - Oaxen - Hölö Ytterjärna AB-K3 Mörkö - Oaxen - Hölö Ytterjärna Tullgarn SE0110003 Tullgarn NRO 04008 Tullgarnsområdet NRO 01033 Tullgarn-Mörkö AB-K2 Tullgarn FRO01009 Tullgarn D:3 Tullgarn Vagnhärad och Trosaåns dalgång SE0220203 Lånestaheden D-K46 Trosaåns dalgång Likstammen-Trön - Vedaån SE0220701 Vedaån NRO 04 010 Likstammen-Trön Lid-Runna-Spelvik-Ludgo- D-K47 Lid-Runna-Spelvik- Ludgo- Svärtaån SE0220702 Svärtaån D-K57 sån NRO 04 037sån D-K52 såns dalgång D:5 sån Kilaån SE0220304 Kilaån NRO 04 003 Kilaån D-K55 Kiladalen SE0220105 Ramundsbäck- Vretaån Kolmården och förkastningsbranten SE0230281 Algutsbo NE 57 Skiren NE 58 Getåravinen NE 60 Bråvikens förkastningssystem D-K58 Gamla vägen Stavsjö- Krokek KE-54 Krokeks kloster FE5 Kolmårdens strövområde Svärtaån 223 Grön bibana Bi bana Sjösa--Ryttartorpet Brannäs Malmköping Sjösa Malmköping Fjällveden Mörkö-Oaxen- Hölö-Ytterjärna Bogsta E4 Likstammen-Trön Vedaån s kommun Trosa kommun Gnesta Sillekrog 224 2 SÖDERMANLANDS LÄN STOCKHOLMS LÄN Södertälje kommun Trosa kommun Tullgarn-Mörkö Lånestaheden Tullgarns Trosaåns dalgång narreservat Tullgarns kronopark Tullgarn 218 Vagnhärad Västra stambanan Hölö Mörkö Gersta Järna Lisö Sveal ands ba nan GRÄNS FÖR JÄRNVÄGSUTREDNING Lantmäteriet, Dnr M2001/1502 Pershagen Riksintressen Miljö Röd utredningskorridor Grön utredningskorridor Bibana Riksintresse för nar Riksintresse för kulrmiljö Riksintresse för friluftsliv Nara 2000 Begränsningslinje å N2000 4kap 4 MB 4 kap 2 MB 0 2,5 5 km Ösmo ³ Sep 2009 Vårsta Södertörn 49 Rå f S 13 Dy F

Sjösa 89 jörklund Södra 103 Ek Nälen Bråhovda 33 Fräkentorp Mälby 84 Smedsta Röl Dunker Bronäs Altnäs 24 Smedstorp Hosjö Ånhammar kvarn 69 Grinda Flenmo Sundby Ullsta te 91 Herrökna Fornebo Granhed 68 Solbacka 73 Stav Högtorp Gryt 28 Mellösa Enebåga Harpsund Rams Fastmyra tnäs Hyltinge Fållökna Jordanstorp 23 Yxtaholm 73 Björkhult Grane Orrhammar Fejbol Stjärnhov Norrby Ökna säteri Grysta Talja Sparreholm Bj 92 Skebo- Boxtorp 25 Ängsgan kvarn 22 Rösund Vegers Floda 25 Ekenäs Gäversnäs Hagen Hasselö Horn- Hall 26 87 Valsta Skedevi Hägerbo Stav Öja sund Hålbonäs Starrkärr Hä 78 torp Ådö Helgesta Sköldinge Ulvsund ulltorp 64 Nästorp Skalunda 42 Ålsätter Kleva Spånga Sjöholm Årsta Frändesta Båven 29 Näsby 21 Sågmon Sofielund Axala gölet Baggetorp Knutsta Fimta 59 Malstanäs Edeby sen- Hulta Forsnäs Speteby Veckla dal Hedenlunda Forssa Årdala 20 Sofielund 73 Lerbo Barksätter Vadsbro 22 Ripsa Hacksjön Ö Vingåker Duveholm St. Djulö St. Malm 63 Skalltorp Sund Djulökvarn 67 57 Katrineborg Simora 70 Lagmansö Blacksta Stäringe Bjurstorp Forssjö Ekenäs Fyrby Gustavsvik Beckershov Forsa HarlingeÅlspånga Gryt Taxinge 44 Eriks Aspa Marö Tisenhult Tisnarebaden Oppeby Lundby Värlund Veda Ramsta Trollesund Brenäs Skaresta Ludgo Mullsätter Landshammar Nora 69 Åkforsån Bettna Torp Akalby Lid Spelvik Lindö Strångsjö Toltorp Broby Lundby Bo hage Kappsta Kallmyra Ökna Gärdesta 5 Sättersta Asp- Stavvik Runna Snesta Ökna Norrby 75 42 Hofsta 7 Edstorp säteri Bro Sila Starrnäs 71 Fall 30 Bogsta Tärnö Baljesta Malm 28 72 Råby-Rönö 76 Runna Tysta Selesjö Vikstorp Marie 47 Ölmetorp Yngersstrand Halla Vrena Bränntorp Ändebol Tysta Ö Hagbya Mjälnäs Århammar Glindran Länninge Näs Bälinge Kalbo Edeby 76 Sulsta Grinda Nästorp 20 Hormesta 61 Rejmyre Husby 88 42 Björkvik Täckhammars bro Måstena 102 gård Bremyra Djupvik Danbyholm Kjulsta Svärta Kisäng Ekekulla 91 57 Skåra 47 13 Valinge Åsby Fjällskär Hovra Hagnesta 80 Simonstorp Skogsby Ottekil Björkviks fpl. Vik Oxbacken Hånö säteri 51 57 Sjösa Tå mossa Virå Sdsvik Häradstorp 122 Rällinge Hälgö Väderbrunn 12 Rippestorp Gammelsta Enstaa Åla gård Jönåker Hjärmesta Svalsta Ånga 126 Kila Lida Åkersta - Bergs- Lunda Tuna Arnö Vreta Tuna hammar Horn Brannebol Rodga Svärdsklova 124 Stavsjö Brogetorp Åla 68 Örstigsnäs 91 130 Lämmetorp Näkna Sjöa Klingstad Lämmenäs 51 Vik 77 Lunda- Böksjö skog Marsäng St. Bene 117 79 Strömsfors Vivesta Norrtorp Ågelsjö Granstorp 121 84 149 Melby Sjögesätter Fjällmossen Skriketorp Hällfallstorp Fredön Djursvik Kolstad 171 Gräsdalen Hultsbruk Nylund Solklint Getå Busk- Ryssnäs Kårkelösa Sgubråten Björnsnäs hyttan Svärtinge Timmergata Smedskärr Jursla Koppartorp Tuna Kvillinge Loddby Malmö Kvarsebo 92 49 Hulta- Dövestad 21 Krusenhov Säter Djupvik Nävekvarn Svärtinge gård Herstad Järstad Skenäs Lövvik Händelö Svärdstorp St. Utt St. Sidus 27 Björkhaga Bråborg Flämminge Järn- Maurits Vreta Fyren Vi valla Viudden Beteby Selingstad Tuna Utantorp Linnäs Torps 41 Eksund sund Gökstad Möllestad Dags Hult Kron- Brogsten Ö Stenby Ö Husby Kuller- stad Tallebo Ljunga Sten Lundby Såneby Borg Konung- sund Eda Väsby Skränge Klinga Styrstad Eneby Boa 48 Åkerby Svenneby 59 Åke- Hylinge reby Resebro mossen Åselstad Malm Furingstad Grinneby hammar Härads- Skogsby Resea Hollstad Låstad Åsvittinge Hestad Aspa Ludden Örminge Gårdsjö Alsätter 35 Gullborg Öbonäs Gnedby Lundby Sattersta Kimstad 76 Restad Markgärdet Grönhög Kuddby Visätter Tingstad Vång Fristad Melby Unnerstad olm 87 Hagsätter Gisselö Hageby 102 L. Mariehov Tåby stad Hjärte- 27 Loddby rum Skörtinge Minsjö Snöveltorp Målslätten Ö Varby Mariehov 86 Å Lundby Lundby Mariedal dala V Husby lund Göta kanal Ringeby Storån Närby Hov Hylinge Bleckstad Åbacka Sköna Lund Munkårdeby Kort bibana Skavsta- Magsjön St. Lida Björndammen Mora gård Sbbetorp ssbro Kvarnsj. Dunkern Johannesnäs Strömshammar Ölmstorp Övre Ala Misteln Gällringen Hedtorp Åkersnäs Pungsund Baggetorp Ricksj. Nedingen Orrhammaren Fors Rockelstafjorden Jägern Kyrksjön Valsund Bocksfj. Frönäs Bråten Lindbro Lockvattnet H Göttersta Vallmotorp Aspön Ulla Nordan- kärr Bjursnäs Varbro Gnesund Torp Forssa Finnsta Horna Näsnaren Veckeln Grundsda Bjurkärr Örnbo Åboö Tyviken Hässle Dalsjö Genne Stensjön Skälby- Sola näs Gladdinge Likstammen Nygård Holmby Rävsnäs Ämtvik Stortrön Bärle Mälby Uren D Långhalsen Tuvekärr sgan Bro- Täljaren Baggebol Remröd Långhalsen Fräken- kärret Gribäcken Myrkärr Gotthards Glippsta Sörviken Sitna Hagby Vreten Svärdsta Tisnarbro Hönstorp Vevelsta Ludgosjön Yttersjön Ånsta Finnängen Lidsjön Glabol Udden Storsjön Valsta Eknaren Sjölunda Utterstorp Eneby Viggaren Farneby St. Gryten Brännkärr Ärsta Hålvetten Kälkesta Almudden Hårsta Runnviken Bränntorps Malmsjön Lång- Hult halsen Ekla Björken Fjälaren Sundbysj. fritidsomr. Hossebo Axmora Hunn Nylingen Hjulbo Nykvarn Nylingstorp Näset Näsnaren Hallbosjön Frogetorp Hybble Bremyreö Stockbäcken Tagnetorp Bjärsätter Rosenlund Tofsö Magnehult Linddalen Fläten Mjälnäs Mota Nord-näset Skogstorp Ådalen Lövsten Enaren Älgsjöbron Slätten Trobbo- Svart- viken Brottninge Nya Svirsgan Tummetorp Virlången Sibbo- Tv Kosjöhult Humle- kärr Svängbågen Rinkebysj. Grytmar Virlångs- hult Gromossen St. Brevik Kvarsjöhult Hjälmstorp Yddetorp Bysjön Ången Holpen Sävsebo Dr Norrsj. Råsta Vekmangeln Stenstorp Korsbäcken Rågön Ysjön St. Älgsjön Slättkärr Getsjön Harsta hyttan Stocksjön Hustorp Brogetorp Gårdstens- Bålsjön torp Vinter- Brakärr Flättna Aspa Brannäs Gälkhyttan Källmossen Kärrboda näset Lövsjön Pumptorp Loddby- Frank- Bötet Marsviken Ågelsjön hyttan Skyttholmen Nyäng Krognäs Jogersö Nävsjön Torskär Egelprång Kolmården Esterön Fågelhamn Skara Udden Ringstad Pampus Svindra Ållonöfj. Skeppsvik Uttervik Djurön Fyrby Roten Mögö Ha Svensksundsv. Fyrby Lönö Yxnö Smedby Vilen Ensjön Kårtorp Ensjön Luddingsbo Asplången Husby ärblacka 50 ") E4 Glan Tabell 6.5.2. Riksintressen för kommunikationer, narresurser, energi och försvar Riksintresse Typ Objekt Riksintressen för kommunikationer Vägar E4 Väg 52 Väg 53 Järnväg Västra stambanan, sträckan mellan Järna och Katrineholm. från Järna till Norrköping samt från Katrineholm till Norrköping TGOJ-banan från Flen till hamnen i Oxelösund. Den planerade Ostlänken och Götalandsbanan hävdas av Banverket som ett riksintresse för kommunikationer. Sjöfart Hamnen i Oxelösund. Hamnen i Norrköping. Flyg Flygplatsen i Norrköping. Luftfartsstyrelsen överväger att betrakta flygplatsen Stockholm-Skavsta som riksintresse för kommunikationer. Riksintressen för narresurser Inga områden med värdefulla ämnen av riksintresse berörs av utredningsområdet. Riksintressen för fiske Riksintressen för energiförsörjning Riksintressen för försvaret ") 51 Loddby Norrköping GRÄNS FÖR JÄRNVÄGSUTREDNING Kungsängens fpl. Lindö ") 55 21 ")209 Tisnaren Bråviken utgör riksintresse för yrkesfisket. Inget område eller stråk av riksintresse för energiproduktion berörs av utredningsområdet. Inget område av riksintresse för försvarsmakten berörs av järnvägsutredningen. Kolmården Figur 6.5.2. Riksintressen för kommunikationer, narresurser, energi och försvar Krokek Bråviken Vi ") E4 SÖDERMANLANDS LÄN ÖSTERGÖTLANDS LÄN kommun kommun s Norrköpings ") 52 ") E4 T GOJ Stigtomta Lång bibana Hälleforsnäs ") 56 ") 57 ") 221 ") 53 ") 53 Skavsta ") 55 Bibana Sjösa--Ryttartorpet Arnö Malmköping ")223 ") 53 Malmköping Fjällveden Grön bibana ") 57 Bogsta ") 2 ") 223 s kommun Trosa kommun Gnes Sö

Kallas- vik Almnäs Tveta Hall G Eknäs Lerhaga gård 38 Borg Vackå Kungsdalen Sibble Kallfors Gersta sund hamra gården Viad Moräng Hedetorp Farsta Ogan Näs Tege torp Näs- Stby Väsby Över- Norrna järna Ytterjärna Grönslätt Kattnäs Snorp Ängsrnlunda Nibble Frölunda Söderna holm Fina en Kolke Frusna Mölnbo Visbohammar Rösjön Al Vrå Lövnäs Ör 26 80 Hejsta Hällesta Vårdinge Hållsta Hjortsa Hölö kvarn eva Hölö 29 Mälby Nådhammar Vrå Axala Edeby Kjulsta Edesta Hårby Hundby Ärendal 85 Lövsta Fredriksdal Torsåker Sund Marö Veda Ökna Sättersta k ckvattnet Bjursnäs Örnbo ") 223 Grundsdal Dalsjö Likstammen Stortrön Baggebol Harbro Gnesta Dalsjö Tängslinge Åläng ") 224 Sillekrog ") 57 Storsjön Trön SÖDERMANLANDS LÄN Sillen STOCKHOLMS LÄN en Klövsta- Långsjön Södertälje kommun Trosa kommun Sjundasjön Molsta Hölö ") 57 Ensta Stadavik Västra stam banan Kyrksjön S Yngern Vällingen Risbro Ledarön Gersta Järna Järna Dåderö Stavbofj. Sanda a eneta Östertälje Saltskog Södra Hovsjö ")E20 Svealand sbanan GRÄNS FÖR JÄRNVÄGSUTREDNING ") E4 Näslandet Hålls- viken Fräkenkärret Vreten Mörkar- Pershagen ") 225 Kagg ") 6.6 Gestaltning För hela Ostlänken har ett övergripande gestaltningsprogram tagits fram, se bilaga till Gemensam del. Programmet baseras på försdiens underlag och behandlar övergripande gestaltningsfrågor. Det är i första hand avsett att fokusera på metodfrågor och på att identifiera gestaltningsprinciper. En del i det övergripande gestaltningsprogrammet har varit att ta fram projektspecifika mål för gestaltning. Utifrån det övergripande gestaltningsprogrammet samt den landskapsanalys som har upprättats inom arbetet med MKB har känsliga områden och frågeställningar pekas ut för fördjupade gestaltningssdier i utredningsskedet. Arbetet har fortfarande skett på en övergripande nivå, men utifrån de fördjupade förutsättningar som framkommit i järnvägsutredningen. Moraåns dalgång; sträckning och profil, bro, landskapsanpassning, korsning med E4 Lillsjön och Kyrksjön; sträckning, bro, nnelmynning Vagnhärad bytespunkt Trosaåns dalgång: sträckning och profil, bro, nnelmynningar Mosaiklandskapet: - Röd korridor norr om Tysta: sträckning och profil, nnelmynningar - Grön korridor vid Sättersta Bogsta: sträckning och profil, nnelmynningar Svärtaåns dalgång - Röd korridor tvärs dalgången: sträckning och profil, bro, korsning med E4 - Grön korridor (bibana) längs med dalgången; sträckning och profil, korsning med E4 såns dalgång: profilläge, bro, landskapsanpassning s bytespunkt Kolmårdsbranten: profilläge, bro, nnelmynning, landskapsanpassning Parallellförläggning väg E4 och Ostlänken Röd korridor Blå korridor Grön korridor esta ysta Tysta Bälinge Grinda tena ") 21 7 Gärdesta Björken s kommun Trosa kommun 28 Gisesjön Gisekvarn Örboholm 8 Vappersta Trosaån ") E4 Granlund Erikslund Hillesta Marietorp Öbolandet Hållsn Grönsö ")2 Skälla Västerljung Lagnövike Stensund Trosa Åda ")218 Vagnhärad Åda 86 Källsta Aska N Enby N Ran Tyrved Ragnarök Sorunda Körunda Väggarö 26 53 Mörkö Egelsvik Överf Sund 24 Grimsta Kasholmen Svalsta Lyngsta Vansta Sittesta Stenkulla strand Gry Söräng Fållnäs Stora V 38 58 B Mörköfj. Anderviken Eriksö Gä Pålsundet Mörkö Ekö Axvik Pers- Oaxen Lisö Lantmäteriet, Dnr M2001/1502 Fållnäsv. Riksintressen Planering Röd utredningskorridor Grön utredningskorridor Bibana Riksintresse för flyg Riksintresse för vägar Riksintresse för järnväg ") 225 ³ Riksintresse för yrkesfiske Riksintresse totalförsvar Muskan 0 2,5 5 km Ösmo Sep 2009 Figur 6.6.1 Principiell problematik inom respektive korridor. Tangeringsproblematik i Röd korridor, ett stort antal tätortspassager i Blå korridor och passage genom skogsmark i Grön korridor. Ur Övergripande gestaltningsprogram 51