Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete

Nya Småföretagare Hälsa, livsstil och arbete Rapport S6/98 ISSN 1403-865X Anna-Lisa Hellsing Sofia Loodh Småföretagsenheten Yrkes- och miljömedicinska kliniken Regionsjukhuset 701 85 ÖREBRO Tfn: 019-15 35 83 Fax: 019-12 04 04

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 SYFTE 5 DESIGN 5 Urval 6 Bortfall 7 RESULTAT 7 Enkätsvar - hela gruppen 7 Jämförelser mellan branschgrupper 10 Jämförelser mellan regionens län 11 Jämförelser mellan kvinnor och män 12 DISKUSSION 14 Slutsats 16 REFERENSER 17 TABELLER 18-23 BILAGA SCB Enkät Nyföretagare 2

Sammanfattning Ett viktigt arbetsområde för Yrkes- och miljömedicinska kliniken är att följa utvecklingen i arbetslivet genom att studera hur hälsan påverkas i olika grupper. Begreppet arbetsmiljö har det senaste decenniet fått en vidgad innebörd och omfattar nu både fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala samband. Projektets syfte var att belysa hälsa, arbetsmiljö och livsstil hos nya småföretagare och att jämföra fyra län, branscher, omsättningsklasser samt könen i dessa avseenden. Studiegruppen bestod av 795 företag inom regionen (Örebro-, Sörmlands-, Värmlands- och Västmanlands län) som startade 1993. Företagsägarna tillsändes en postenkät i februari 1998. Svarsfrekvens var 66%, 515 företag, av dessa var 342 fortfarande verksamma, 64 st med kvinnlig- och 278 med manlig ledning. Mellan länen fanns skillnader både vad gällde fysiska symtom, fysisk och psykisk arbetsmiljö, framtidsplaner och livsstil. I Örebro län angav man t ex lägre frekvens av både luftvägsbesvär och nack/axelbesvär än i övriga län. Större andel av företagarna i Örebro län än i övriga län bedömde sina utvecklingsmöjligheter som stora. I Sörmland fanns högst andel som arbetade mer än 60 timmar per vecka i företaget, och också högst andel som försörjde sig på företaget. I Sörmland hade en något högre andel än i de andra länen startat på grund av arbetslöshet. Företagen representerade ett stort antal branscher. För att praktiskt kunna studera dessa har företagen sammanförts i tre branschgrupper: 1. Industrinäringar, bygg/tillverkning, 2. Varuhandel, transport och 3. Tjänstenäringar, service, konsulter. Av företagarna i gruppen tjänster hade 49% flera jobb att sköta mot endast 17% i bygg- /tillverkningsföretagen. Därmed sammanhänger förmodligen att 80% av bygg/tillverkningsföretagarna försörjde sig på företaget jämfört med 69% inom de båda andra branschgrupperna. I enkäten fick företagaren uppge ungefärlig omsättning 1997. Utifrån omsättningen indelades företagen i tre klasser: 1. Upp till 300.000, 2. Över 300.000 upp till en miljon och 3. Över 1 miljon. Något över hälften av företagen i både bygg/tillverkning och varuhandel/transport hörde till omsättningsklass 3, medan endast 38% av tjänsteföretagen tillhörde den högsta omsättningsklassen. En tredjedel av kvinnorna, men bara en femtedel av männen hörde till lägsta omsättningsklassen. Upplevelsen av jäkt och stress var minst i omsättningsklass 1. Utvecklingsmöjligheterna bedömdes som störst av företag i omsättningsklass 3. Företagare med många ohälsosymtom återfanns framför allt i den högsta omsättningsklassen, men frihet från symtom visade inget samband med omsättning. Nyföretagarna visade i flera avseenden en annan bild när det gällde jämförelser mellan kvinnor och män än totalbefolkningen. Kvinnorna rapporterade generellt sett inte mer ohälsosymtom än männen, vilket ofta annars är fallet. Männen besvärades mer än kvinnorna av fysiska arbetsmiljöfaktorer och en större andel män besvärades av huvudvärk. Män och kvinnor gav ungefär lika svar avseende psykosocial arbetsmiljö. 3

Bakgrund Ett viktigt arbetsområde för Yrkes- och miljömedicinska kliniken är att följa utvecklingen i arbetslivet genom att bl a studera hur hälsan påverkas i olika grupper. Begreppet arbetsmiljö har det senaste decenniet fått en mycket vidgad innebörd och omfattar nu både fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala samband (ref 13). Småföretagsenheten vid kliniken har under de drygt 20 år den existerat studerat små företag i olika branscher. Branscher har valts utifrån de upplevda risker som signalerats från branschföreträdare. Undersökningar har genomförts med hjälp av enkäter samt mätningar och intervjuer vid personliga besök. Kartläggningarna har oftast resulterat i rekommendationer till åtgärder för att minska de risker man observerat (ref 19). Storleken på företaget har stor betydelse för hur man hanterar och arbetar med arbetsmiljöfrågorna. Situationen i de allra minsta företagen präglas ofta av kunskaper, läggning och intresse hos en enda person, företagsledaren. Företagsledare i företag med 20-50 anställda kan däremot delegera till egna specialister att bevaka arbetsmiljöfrågorna (ref 2, 6). Småföretagaren ägnar mycket energi åt företaget och eftersträvar att hela tiden ha en god kontroll över alla delar av verksamheten. I de minsta företagen är företagaren direkt engagerad i produktionen och påverkas av samma arbetsmiljöfaktorer som personalen. Starka psykologiska drivkrafter binder samman företagaren med företaget. Det egna företaget representerar förutom materiella, även känslomässiga värden för företagaren. Företaget och den egna identiteten är en mycket viktig helhet (ref 3). Det finns många gemensamma drag hos de minsta företagen där ägaren/grundaren tidigare arbetat i ett större företag med likartade produkter eller kunder och där ägaren/företagaren är samma person. Företagarens formella utbildning varierar starkt och många saknar t ex kunskaper i administration och ekonomi. Det viktiga med att driva företag är ofta att få vara oberoende. Man arbetar likaså under stark tidspress och har svårt att planera långsiktigt. Företagaren är mycket beroende av personalens arbetsinsatser, särskilt av vissa nyckelpersoner och känner i regel ett stort ansvar gentemot sina anställda. Företagaren har ett helhetsperspektiv där allting hänger samman och eventuella problem är ofta koncentrerade till personal-, ekonomi- och planeringsfrågor (ref 5). Det lilla företagets kontakt med omvärlden är också beroende av den lokala företagsmiljön på orten. För småföretagaren är det viktigt att känna samhällets och företagskollegornas stöd och uppskattning (ref 16). Historik till jämförelser mellan kvinnor och män Situationen för kvinnan har genomgått stora förändringar genom århundradena. Redan de olika landskapslagarna varierade mycket när det gällde kvinnans ställning och rättigheter (ref 17). Man kan i handlingar från 16- och 1700-talen finna dokumenterat att kvinnorna var företagare där detta var möjligt. I Örebro fanns vid 1600-talets mitt åtminstone fyra gästgiverskor. Krögerska var det vanligaste kvinnliga näringsidkaryrket i Stockholm under perioden 1750-1850. En kvinna kunde få tillstånd att ha krog om hon t ex kunde hänvisa till mannens oförmåga att försörja familjen (ref 14). Ända sedan registreringen av arbetsskador startade har kvinnor rapporterat en högre frekvens av arbetsrelaterade fysiska besvär än män, medan män varit mer utsatta för olyckor. Dessa skillnader har dock utjämnats under de senaste åren. Skärpningen av arbetsskadelagstiftningen från 1993 innebär en sämre ställning för den typ av påfrestning som de monotona jobben innebär, dvs sämre ersättningsmöjligheter för de skador där kvinnor dominerar (ref 13). 4

På 1980-talet jämfördes kvinnliga och manliga företagare i en stor enkätstudie som visade att de manliga företagarna hade bättre utbildning, mer tillgång till nätverk och större ekonomisk omsättning. Inom en och samma bransch var däremot skillnaderna små (ref 10). Ensamföretagaren är Sveriges vanligaste företagare (ref 11) och man kan fråga sig om tillvaron som ensamföretagare är en bra chans för dagens kvinnor. Som ensamföretagare är man ofta sitt eget redskap och man måste alltid vara frisk och arbetsför alla dagar året runt, samtidigt som man sällan är knuten till någon företagshälsovård (ref 11). I en intressant studie på två industrier i Linköping överenskom man på båda arbetsplatserna att förbättra situationen ur jämställdhetssynpunkt. Över en tvåårsperiod visade det sig att det inte räckte med att bli medveten, och att bestämma sig för ett ändrat beteende. Handlingsmönstret var djupare förankrat (ref 15). Kvinnornas prioritering av yrkesliv i förhållande till resten av livet ser ofta annorlunda ut än för männen (ref 7), och kvinnliga chefer stressas som en följd därav mer än sina manliga kollegor av sitt dubbla ansvar (ref 9). Även om vi inte alla är medvetna om den långa historien bakåt bär vi med oss ett mycket slitstarkt arv av attityder och beteenden och inför denna studie frågade vi oss hur det såg ut bland dagens småföretagare. Syfte Denna studie syftar till att kartlägga och beskriva företagarens situation i nystartade små företag med mindre än 10 anställda. Vi vill framför allt belysa situationen avseende hälsa, arbetsmiljö, livsstil och ekonomi samt jämföra regionens fyra län, olika branscher samt kvinnor och män i dessa avseenden. Med resultaten som grund är ett vidare syfte att projektet skall kunna stimulera till nya idéer hos dem som formulerar småföretagspolitik, forskningsområden samt praktiska anvisningar. Vunna kunskaper skall också föras ut till företagarna själva och till dem som är kontaktpersoner inför start av företag. Frågeställningar 1. Vilka observerbara skillnader i hälsovariabler finns mellan småföretagare i de fyra länen, mellan företagare i olika branscher och mellan småföretagande kvinnor resp män? 2. Hur skiljer sig män och kvinnor åt avseende upplevelsen av sin arbetsmiljö? 3. Skiljer sig lusten, och planerna på att expandera mellan kvinnor och män? 4. Vilken betydelse har arbetstid/övertidsarbete för hälsa och välbefinnande? 5. Hur förhåller sig omsättning/lönsamhet till bransch-, köns- och länstillhörighet? Design Studien är en tvärsnittsstudie av företag inom regionen (Örebro-, Sörmlands-, Värmlands- och Västmanlands län) som startade 1993. Inklusionskriterierna var att företaget skulle ha verkat i en tid, ungefär 5 år och ha startat med högst 9 anställda. 5

Företag inom regionen som stämde med kriterierna definierades av Statistiska Centralbyrån (SCB), som också ansvarade för utsändande och insamlande av enkäter, liksom för en första sammanställning. Urval SCB s register byggs upp genom att rapporter om nyregistrerade företag inkommer från Riksskatteverket. Riktigheten i uppgifterna kontrolleras, och till ett obundet, slumpvis urval av dem som registrerats sänds en enkät i februari året därpå. De som svarat på enkäten utgör registret, och antalet räknas sedan upp till full skala. De som nyregistrerades i Örebro län 1993 var föremål för en extra undersökning av Forum för Småföretagsforskning som sände en enkät till hela gruppen. Detta totalurval utgör registret för Örebro län det året, vilket är förklaringen till att Örebro län jämfört med de övriga länen kom att utgöra en mycket större grupp. Konstruktion av enkät Enkäten skulle vara kort, endast innehålla fyra sidor, en vikt A3-sida (bil 1). Frågor om aktuell verksamhet och ekonomiska förhållanden överensstämde med frågor i SCB s småföretagsenkäter liksom frågor om råd och stöd från olika statliga och kommunala rådgivnings- och stödformer (ref 18). På några orter fanns aktiva Resurscentra för kvinnor, vilka fungerade både som rådgivare och kursanordnare. För att få en bild av dessas verksamhet inkluderades frågan specifikt i uppräkningen av möjliga rådgivare. Den formella och informella ledningen inom företaget kan se helt olika ut varför även detta efterfrågades. Frågor om småföretagarens situation modifierades efter kontakter med referensgrupp och testgrupper. Frågor om symtom och om den fysiska och psykosociala miljön hämtades från tidigare använda enkäter på kliniken (ref 21). Frågor om rökning, snusning och fysisk aktivitet modifierades av författarna, i avsikt att vara kortare än tidigare använda frågor. Tre frågor om trötthet hämtades från en aktuell studie vid kliniken (ref 1). Studier från Nutek har visat att endast en liten del av småföretagen har någon önskan att växa. För att få en bild av aktuella tillväxtplaner bland de relativt nya företagarna i regionen konstruerades fyra frågor om framtidsplaner. Frågor om medlemskap i företagarorganisation, arbetstid och eventuella andra jobb inkluderades eftersom vi förväntade oss att se statistiska samband mellan dessa faktorer och t ex hälsa och arbetsmiljö. Indelning av branscher De ingående företagen representerar ett stort antal SNI-koder (Svensk näringsgrensindelning). För att möjliggöra någon form av jämförelse har företagen sammanförts i tre grupper. Branschindelning Tillverkning och byggverksamhet - Industrinäringar (koder 14-45) Varuhandel, transport, hotell och restauranger (koder 50-64) Tjänstenäringar, uppdragsverksamhet, konsulter, sociala och personliga tjänster (koder 65-93) 6

Bortfall Som bortfall betraktades 280 st, 35% av företagen, som inte svarade på enkäten. Bortfallet har analyserats av SCB ur olika aspekter. De 173 företagare som svarat trots att de inte var aktiva hade företagen vilande, nedlagda eller i konkurs. Dessa är inte att betrakta som ett reellt bortfall. Det förelåg ingen nämnvärd skillnad i bortfallsfrekvens mellan dem som fått starta-eget -bidrag och dem som inte fått sådant bidrag. Företagare med invandrarbakgrund visade generellt inte något högre bortfall än övriga. Svarsbortfall i förhållande till omsättning första året, 1994, visade inget enhetligt mönster. Bortfallsfrekvensen var något högre bland kvinnor än bland män. Resultat Av 795 utsända enkäter inkom 515 svar (66%). De 342 företagare som fortfarande var verksamma ingår i analyserna. Resultaten presenteras i tre huvuddelar, dels för hela gruppen, dels som jämförelser mellan branscher och län samt som jämförelser mellan könen. Eftersom huvudfrågan var sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och hälsa analyserades även resultaten övergripande i en regressionsanalys (tabell 15). Enkätsvar - hela gruppen Fortfarande verksamma.: 342 st Kvinnlig ledning 64 företag, manlig ledning 278 företag 327 företag var möjliga att branschkoda Medelålder: 45 år, både kvinnor och män Antal sysselsatta Nästan hälften var ensamföretagare, drygt en fjärdedel hade en anställd och en tredjedel hade två eller fler anställda. I 19% av företagen fanns ingen heltidssysselsatt. Antal företag % 1 person (soloföretagare) 149 44 2 personer 89 26 3 personer eller fler 104 30 Totalt 342 100 Kontakter före start Den vanligaste kontakten inför företagsstarten var bank och/eller revisor-juridisk rådgivare. Därnäst kom Arbetsförmedlingen med drygt hälften så många kontakter (tabell 1). Av dem som svarat på hur de blivit bemötta tyckte över 80% att de blivit bra bemötta av banker, revisorer, uppfinnarförening, branschorganisation och Euroinfo Centre. 7

En annan fråga var om man ansåg sig ha haft stor nytta av informationen. Störst andel ansåg sig ha haft stor nytta av kontakten med revisor eller juridisk rådgivare, därnäst kom kontakten med annan organisation (tabell 1). Speciella Resurscentra för att hjälpa kvinnliga företagare fanns på några orter. Dessa startade emellertid först 1993-94 och har därför inte hunnit få genomslag i denna enkät, endast 4 personer hade tagit den kontakten. Motiv för start Motiv för företagsstart förekom i olika kombinationer. Det vanligaste motivet var en önskan att få arbeta självständigt. Arbetslöshet var näst vanligast som anledning till företagsstarten (tabell 2). Medlemskap i företagsorganisation och nätverk Nästan hälften, 42%, var medlemmar i företagarorganisation, men endast en fjärdedel, 25% ingick i något nätverk med andra företagare. Flera jobb - Försörjning - Arbetstid Av nyföretagarna uppgav 29% även annat jobb förutom att sköta företaget, dvs dubbelarbete och 14% av dessa dubbelarbetande arbetade mer än 40 timmar/v utanför företaget. Av dem som ej försörjde sig på företaget hade ett stort antal även annat jobb. Mer än 40 timmars arbetstid/v uppgavs av 62%, dvs närmare 2 av 3 nyföretagare, 14% uppgav arbetstid på 60 timmar per vecka eller mer. Verksamma företagare, n=338 Antal % Har flera jobb 99 29 Kan försörja sig på företaget 242 71 Utvecklingsmöjligheter - Expansionsplaner - Export I de flesta fall såg man möjligheter till utveckling, varav stora sådana i 38% och begränsade i 52%, medan 8% inte såg några utvecklingsmöjligheter. Planer på att expandera hade 40% medan 18% inte kunde och 39% inte ville expandera. Cirka två tredjedelar, 62% av företagarna uppgav sig ha någon form av handlingsplan för framtiden. Oro för nedläggning förekom ibland eller ofta hos 34%. Mindre än 10% av företagen hade någon form av export. Fysisk arbetsmiljö De sex frågorna om fysisk arbetsmiljö: dåligt ljus, buller, kroppsansträngningar, tunga lyft, obekväma arbetsställningar samt mycket stillasittande hade fyra svarsalternativ. Högst frekvens visade besvär av mycket stillasittande samt av obekväma arbetsställningar. Om svarsalternativen för besvär av den fysiska miljön gavs siffervärden 1-4 (4 = alltid besvär) kunde man konstruera ett index för besvär av dessa miljöfaktorer. Ett besvärsindex lika med eller över 8, av min 6 och max 24, angavs av 176 personer, 51%. Skillnaderna mellan könen var de mest intressanta, varför andelen som besväras ofta eller alltid för varje miljöfaktor redovisas uppdelat på kvinnor och män i tabell 3. 8

Ohälsa - Symtom Av de efterfrågade elva symtomen var bortfallet stort när det gällde besvär av allergi, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet varför dessa resultat är osäkra och ej medtages. Frekvenserna i hela gruppen av åtta symtom redovisas i tabell 4. Vanligast var värkproblem i nacke/axlar och rygg/ben. Psykosocial arbetsmiljö Några av de efterfrågade variablerna har valts ut och redovisas i tabell 5. En hög andel, 80% angav att de ofta eller alltid arbetade på högvarv, men ännu fler, 90% upplevde ändå arbetet oftast som intressant och stimulerande. Endast drygt hälften, 52% kunde ofta eller alltid få hjälp om det körde ihop sig. Livsstil De två frågorna om rökning och snusning hade svarsalternativen ja eller nej. Frågan om man åt ordentlig mat i lugn och ro hade fyra svarsalternativ: aldrig, sällan, ofta eller alltid. Frågan om fysisk aktivitet åtminstone 30 min per dag hade tre svarsalternativ: ja, ja mer eller nej mindre. Antal % Röker 52 15 Snusar 49 14 Äter ofta/alltid ordentligt 184 54 Fysiskt aktiv minst 30 min/dag 113 34 Andel som är rökare och snusare är alltså nästan lika. Fyra personer var både rökare och snusare. Omsättning I enkäten angav företagaren omsättningen för 1997. För att studera omsättningens samband med några andra faktorer delades företagen in i omsättningsklasser. Klass 1 - de med lägst omsättning, upp t o m 300.000 var 70 st Klass 2 - de med omsättning över 300.000 och upp till 1 miljon var 103 st Klass 3 - de som angav omsättning över 1 miljon var 150 st När de tre frågorna som speglade livsstil fördes samman utgjordes den positiva sidan av de som ej rökte eller snusade, som ofta eller alltid åt ordentlig mat i lugn och ro samt såg till att de rörde på sig åtminstone 30 min per dag. En positiv livsstil angavs av 34% av företagarna i omsättningsklass 1, av 21% i klass 2, och av 15% i klass 3. Högre omsättning innebar också en känsla av mer jäkt, så att 44% av företagare i omsättningsklass 3, 39% i klass 2 och 21% i klass 1 hörde till den grupp som ofta/alltid arbetade på högvarv eller arbetade under stor tidspress och ej hann prioritera arbetsuppgifterna. Nästan alla, oberoende av omsättning, upplevde dock mycket omväxling och positiv stimulans. Tio frågor rörde fysiska symtom såsom t ex muskelvärk, magproblem eller luftvägsbesvär. Den negativa extremen bestod av dem som ofta eller alltid besvärades av tre eller fler fysiska symtom. Denna negativa extrem uppgavs av 25% i omsättningsklass 3, 31% i klass 2, och 15% i klass 1, alltså inte lika tydlig fallande skala som när det gällde upplevelse av jäkt. Den positiva extremen 9

utgjordes av dem som inte upplevde några symtom ofta eller alltid. Den positiva extremen var mer jämnt fördelad med 41%, 36%, resp 45% i vardera omsättningsklassen. Jämförelser mellan branschgrupper Skillnader mellan branschgrupperna resp mellan länen framkom vid bearbetningen av svaren. Därför redovisas även några av resultaten uppdelade på branschgrupper och på län. Andelen företag inom var och en av de tre branschgrupperna (sid 6) var jämnt fördelade i Sörmland medan däremot bygg/tillverkning utgjorde en mindre andel i de övriga länen (tabell 6). I samband med de observerade länsskillnaderna när det gäller t ex symtom på ohälsa bör denna snedfördelning inom branscher hållas i minnet. Kontakter vid start Inom alla tre branschgrupperna hade mellan 35 och 40% av företagarna markerat att de tagit fler än tre olika typer av rådgivande kontakter i samband med starten. Av de 111 som inte tagit några av de uppräknade kontakterna inför starten fanns 49 st, 44% i gruppen varuhandel/transport. Startmotiv Nästan hälften, 47%, startade företaget för att nå självständighet. Skillnader fanns mellan branschgrupperna så att 44% av dem inom tjänsteföretag, men endast 18% av företagarna inom bygg-/tillverkningsföretag angav självständighet som startmotiv. Arbetslöshet som motiv till företagsstart var ungefär jämnt fördelad mellan branscher, med 31-35% av företagarna i alla tre branschgrupperna. Fler jobb att sköta - Försörjning - Arbetstid Möjligheten att försörja sig på företaget har naturligtvis ett samband med om man har fler jobb än företaget att sköta. Av företagarna i branschgruppen tjänster, uppdrag hade 48 st (37%) fler jobb att sköta mot endast 15 st, 20% i bygg-/tillverkningsföretagen. Av bygg-/tillverkningsföretagarna angav 80% att de försörjde sig på företaget medan endast 69% inom de andra två branschgrupperna angav detta. Utvecklingsmöjligheter - Expansion I de tre grupperna bedömde sig 28 st, 38%, av bygg-/tillverkningsföretagare, 39 st, 33%, av företagarna inom varuhandel/transport och 59 st, 46%, inom tjänster/uppdrag ha stora utvecklingsmöjligheter. Expansionsplaner hade 25 st, 35% av bygg-/tillverkningsföretagare, 59 st, 49%, av varuhandel- /transportföretagare och 49 st, 39%, av företagarna inom tjänsteföretagen. Omsättning Inom bygg-/tillverkningsföretag hörde 53% och inom handel/transportföretag 51% till högsta omsättningsklassen (sid 9), medan endast 38% av tjänste-/uppdragsföretagen hörde till den högsta omsättningsklassen. Inom den mellersta omsättningsklassen var fördelningen jämnare mellan branschgrupperna. 10

Hälsa - Arbetsmiljö När det gällde om man ofta eller alltid besvärades av dåligt ljus, buller, kroppsansträngningar och tunga lyft angav företagare inom bygg/tillverkning av naturliga skäl mer besvär än företagare inom övriga branscher. När det gällde besvär av stillasittande dominerade i stället företagarna inom tjänstenäringar (tabell 7). Jämförelser mellan regionens län Kontakter vid start Hur företagarna utnyttjat rådgivning inför starten framgår av tabell 8. Även vid uppdelning på län står sig bilden att banker och/eller revisorer är de mest kontaktade. Delvis beror skillnaderna på tillgången, Nyföretagarcentra fanns t ex inte på alla orter och likaså varierar förekomsten av företagarföreningar och branschorganisationer. Totalt i regionen hade 111 företag inte tagit någon kontakt före start med ungefär jämn fördelning mellan länen. Motiv till start Endast små skillnader fanns mellan länen när det gällde startmotiv, dock hade något högre andel i Sörmland än i de andra länen startat på grund av arbetslöshet. Fler jobb att sköta - Försörjning - Arbetstid Arbetstiden varierade tydligt mellan länen med 23% av de verksamma företagen i Sörmland som angav 60 timmar eller mer mot i genomsnitt 12% i de tre övriga länen, en skillnad som var statistiskt signifikant (OR=2,3; χ 2 =5,7). I Värmland angav endast 7% att de arbetade mer än 60 timmar per vecka i företaget. I Sörmland fanns följdriktigt högst andel som försörjde sig på företaget. Värmland hade högst andel av kvinnliga företagare, men totala antalet verksamma var lågt och antalet kvinnor var endast 14 mot 41 män. Utvecklingsmöjligheter - Expansion Vissa skillnader fanns mellan länen när det gällde hur man bedömde sina utvecklingsmöjligheter och hur man planerat för expansion. I Sörmlands- och Värmlands län angav drygt 30% av företagarna stora utvecklingsmöjligheter, mot drygt 40% i de två övriga länen. I Sörmlands- och Värmlands län fanns expansionsplaner hos 31%, medan 46% av företagarna saknade vilja att expandera. I Örebro och Västmanlands län var motsvarande siffror 46% resp 34%. Omsättning I Sörmland hade endast en tiondel av företagen mycket låg omsättning mot ca 25% i de övriga länen. I alla länen hade omkring hälften (44-53%) av företagen en omsättning över 1 miljon (tabell 9). Hälsa - Fysisk arbetsmiljö Mellan länen fanns skillnader vad gällde ohälsa och symtom. I tabell 10 kan ses att man i Sörmland hade högst andel som ofta/alltid hade huvudvärk och ofta/alltid ögontrötthet samt att man i Örebro län angav lägre frekvens av både svårare 11

luftvägsbesvär och nack/axelbesvär än i övriga län. Denna lägre frekvens av vissa symtom motsvarades inte av högre frekvens av andra problem i Örebro län. Endast små skillnader fanns mellan länen när det gällde besvär av olika arbetsmiljöfaktorer. Ingen större skillnad i trötthet fanns mellan länen, men i Sörmland ansåg man i något högre utsträckning att den trötthet man upplevde hade samband med arbetet. Psykosocial arbetsmiljö Små skillnader fanns mellan länen i hur stor andel som ofta/alltid arbetade på högvarv. Skillnaderna var ännu mindre när det gällde om arbetet var intressant och stimulerande. I alla länen motsvarade alltså situationen den som rådde i den totala gruppen (tabell 5). Nästan lika stor andel i de olika länen angav också att man kunde diskutera problem med någon eller få hjälp om det körde ihop sig. Livsstil Andelen rökare och snusare i Sörmland, 20 resp 19% var något över genomsnittet på 15 resp 14% (sid 9). Skillnaden var mindre mellan länen när det gällde fysisk aktivitet och kosthållning. Jämförelser mellan kvinnor och män I fråga om jämförelser mellan kvinnor och män koncentrerades resultatredovisningen kring de variabler där vi funnit intressanta skillnader. Jämförelser försvårades av att kvinnorna var en liten grupp i förhållande till männen. Kvinnlig ledning i företaget angavs av 64 st, 19%, av de verksamma som svarat. Fördelning av ingående företagare efter bransch och kön Den första jämförelsen mellan kvinnor och män har gjorts oberoende av bransch eftersom kvinnorna var få både totalt sett, och framförallt i bygg-/tillverkningsföretagen. I tabell 11 kan ses att endast 6 st kvinnor, 9 %, etablerat sig inom bygg/tillverkning. Inom tjänster/uppdrag fanns drygt hälften, 53%, av kvinnorna. Fler jobb att sköta - Försörjning - Arbetstid Skillnader i om man hade fler jobb att sköta och om man försörjde sig på företaget fanns mellan könen. Större andel av männen försörjde sig på företaget och större andel av kvinnorna hade fler jobb än företaget att sköta. På frågan om man var medlem i någon företagarorganisation var svaret ja för knappt hälften, utan någon större skillnad mellan könen (tabell 12). Utveckling - Expansionsplaner Fler män än kvinnor såg utvecklingsmöjligheter för företaget, 46% av männen hade expansionsplaner mot endast 23% av kvinnorna. Omsättning Till omsättningsklass 1 (sid 9 ) hörde 33% av kvinnorna, men bara 19% av männen. Till klass 3 hörde 25% av kvinnorna resp 52% av männen. 12

Hälsa - Fysisk arbetsmiljö Den vanliga uppfattningen att kvinnor har mera besvär kunde inte bekräftas i denna studie. På frågan om man besvärades ofta/alltid av felaktigt ljus, buller, kroppsansträngningar, tunga lyft, obekväma arbetsställningar eller för mycket stillasittande uppgav männen besvär i högre utsträckning (tabell 3). En större andel av männen hade alltså frekventa besvär. De sex frågorna om fysisk arbetsmiljö hade fyra svarsalternativ och om dessa gavs siffervärden från ett till fyra kunde man konstruera ett index för besvär av dessa miljöfaktorer (sid 8). Ett värde lika med eller över 8, av max 24, blev resultatet för 41% av kvinnorna och 56% av männen. Ohälsa - Symtom Ofta förekommande huvudvärk led större andel av männen av, medan kvinnorna angav högre frekvens av nackbesvär, sömnproblem och ögontrötthet (tabell 12). Att ofta/alltid besväras av magproblem eller ryggbesvär angavs ungefär lika ofta av män som kvinnor. Psykisk arbetsmiljö Män och kvinnor skiljde sig endast obetydligt åt i frågor såsom om man arbetade på högvarv, om man hann prioritera arbetsuppgifterna eller om man tyckte att arbetet var positivt omväxlande, intressant och stimulerande. Möjligheten att diskutera problem med en kompanjon eller vän speglade en viktig del av arbetsmiljön. Av kvinnorna svarade 79% att de kunde detta ofta/alltid mot 72% av männen. Att småföretagandet är ett ensamarbete speglades också av svaret på frågan: Kan Du få hjälp om det kör ihop sig?, där nästan hälften svarade aldrig eller sällan. Mellan könen fanns där ingen större skillnad i svaren. På frågan om man den senaste tiden känt sig onormalt trött och orkeslös svarade drygt 40% ja, något större andel män än kvinnor. Trots detta kände sig 83% av kvinnorna och 85% av männen ofta/alltid engagerade och pigga. Livsstil Rökning var vanligare hos kvinnorna medan snusning var vanligare hos männen. Något förvånande var kanske att endast hälften av kvinnorna, 52 %, och något större andel av männen, 65 % svarade att de ofta/alltid brukade äta ordentlig mat i lugn och ro. Större andel av kvinnorna än av männen var fysiskt aktiva (tabell 14). Logistisk regression - Hälsa Skillnader fanns alltså i många fall både mellan branscher, mellan län, mellan kön och utifrån företagets omsättning. Eftersom vår huvudfrågeställning var hälsa och arbetsmiljö testades även alla variablers inbördes betydelse för hälsan. Symtomindex I enkäten efterfrågades fysiska symtom i elva frågor. På två av frågorna, som delvis kan ha annan bakgrund, om man besvärades av nedstämdhet eller av koncentrationssvårigheter visade det sig vara stort bortfall, 48 resp 47 personer. På frågan om man led av allergi var bortfallet 174 personer. Dessa tre frågor exkluderades och svaren på resterande åtta symtomfrågor bildade grunden för ett symtomindex. Ja-svar, innebar att man sagt sig ofta/alltid besväras av symtomet. Antal ja-svar summerades. 13

De personer som inte hade något symtom ofta/alltid, har jämförts med de som ofta/alltid hade två eller fler symtom. Att ha ett symtom betraktade vi som relativt lindrigare och använde därför ytterligheterna i denna analys. För att kunna ta hänsyn till flera variabler samtidigt genomfördes en logistisk regressionsanalys. Med avsikt att tydliggöra om något samband med hälsobesvär förelåg inkluderades variablerna kön, bransch, län och antal arbetade timmar i företaget per vecka som oberoende variabler i modellen. Enstaka bortfall fanns även på övriga frågor så att när de med endast ett ja-svar togs bort återstod 245 företagare som ingick i den logistiska regressionsanalysen. Underlag för logistisk regressionsanalys Noll eller två eller fler ja-svar på symtomfrågor Antal personer med noll ja-svar Antal personer med två eller fler ja-svar 245 st 139 st 106 st Analysen resulterade inte i några statistiskt säkerställda samband. Konfidensintervallen för kön (0,91-3,50) och arbetade timmar i företaget (0,97-2,90) antyder dock att kvinnor kan ha något högre andel med hälsoindex >1 jämfört med män. Oddskvoterna och konfidensintervall för variabler i modellen presenteras i tabell 15. Diskussion Enkätens utseende och innehåll utarbetades i samarbete med SCB. Vad detta betytt för svarsfrekvensen är osäkert. Eftersom vi inte hade någon total baslinjeundersökning blir den bortfallsanalys som gjorts något ofullständig. Troligen har dock bortfallet inte någon avgörande betydelse för resultatet. Vi har analyserat de verksamma företagarnas svar eftersom det interna bortfallet var stort bland de ej längre verksamma, även om de svarat på enkäten. Det hade även varit önskvärt med totalurval av företagen i alla de fyra länen för att göra länsjämförelserna säkrare, men detta var tyvärr inte möjligt. Branschindelningen hade kunnat göras på annat sätt, men vi valde att ha endast tre grupper för att kunna genomföra analyserna. Även med denna grova indelning fanns skillnader mellan branschgrupperna t ex vad gällde omsättning, försörjnings- och utvecklingsmöjligheter. Skillnader mellan branschgrupper avseende upplevelse av arbetsmiljön är tydlig och tämligen självklar. Skillnader mellan könen förklaras troligen i stor utsträckning av att kvinnor och män etablerar företag inom skilda områden. Tyvärr fanns inte, som vi hade hoppats någon bransch där både män och kvinnor verkade i tillräckligt stor omfattning för att kunna jämföra inom en och samma branschgrupp. Jämförelserna gäller således småföretagande som gemensam företeelse. När det gäller rådgivning och kontakter före företagsstart har statliga och kommunala organ en mycket stark ställning. I denna undersökning är det dock tydligt att banker och revisorer är dem man oftast haft kontakt med, och god nytta av. 14

Resultatet visar att arbetslöshet inte var den främsta anledningen till att starta företaget. En önskan att få arbeta självständigt var den största drivkraften, men det kunde i den här gruppen inte utläsas att startmotivet påverkade utvecklingen. I Statistiska meddelanden om nyföretagandet 1996 och 1997 (ref 20) anges att arbetslöshet/risk för arbetslöshet var startmotiv för 20% av företagarna. Att i vår grupp denna siffra var 36% kan tala för att överlevnaden efter fem år varit god i denna grupp. Sammanfattningsvis kan också sägas att med högre omsättning ökade upplevelsen av jäkt, färre låg på den positiva sidan när det gällde sund livsstil och högre andel upplevde fler fysiska ohälsosymtom. Att antalet arbetade timmar i företaget visade sig ge det starkaste sambandet med fler än två ohälsosymtom kan också ses som en varningsflagga. Samhällets stora förhoppning om att små företag skall växa och anställa fler personer kan möjligen få även negativa konsekvenser för hälsotillståndet, och detta bör också medräknas i sammanhanget. Det vanligaste ohälsosymtomen såsom värk i nacke och rygg angavs ungefär i samma omfattning som i befolkningen totalt, möjligen något lägre (ref 4, 8, 12). Småföretagande kan alltså inte utan vidare betraktas som extremt belastande ur denna synpunkt. Denna grupps engagemang och intresse för arbetet har förmodligen en skyddande effekt. Att andelen rökare bland kvinnor var högre än bland män stämmer med hälsoundersökningar inom regionen(ref 4, 8, 12). Om snusare räknas in var dock tobaksbruket högre bland männen. Männens högre frekvenser av ohälsosymtom kan dock inte utan vidare kopplas till tobaksbruket. Tyvärr var antalet deltagande kvinnor mycket lågt varför generaliseringar i jämförelserna mellan kvinnor och män skall göras med försiktighet. I denna grupp var 19% av företagarna kvinnor. Andelen kvinnor i genomsnitt för riket bland nystartade företag är 28% (ref 20). Förklaringen till denna lägre andel kvinnor i den aktuella studien kan t ex vara kvinnornas lägre svarsfrekvens eller att kvinnornas företag i större utsträckning upphört över femårsperioden. Effekten av bransch borde elimineras för att korrekt jämföra hälsosituationen mellan kvinnor och män och detta var alltså tyvärr inte möjligt i denna grupp. Att kvinnornas hälsoläge i denna studie var bättre än männens kan möjligen tyda på att kvinnorna valt en för dem gynnsam nivå i sitt företagande. Större andel av kvinnorna än av männen ägnade sig t ex på deltid åt företaget. Dubbelarbete kanske inte är givet negativt för hälsan, utan kan möjligen bidra till omväxling eller ökad trygghet om man t ex har en anställning bredvid företagandet. Som i alla enkätundersökningar finns tolkningssvårigheter av typen: vad menar just den här företagaren med stora utvecklingsmöjligheter och vad innebär det för den här personen att kunna försörja sig? Svaren är vars och ens individuella bedömning. Sambandet mellan företagskultur, livsstil och hälsa kan i denna enkätundersökning endast anas. Hur mycket utbildning och kompetens betyder för företagandet är också svårt att analysera. Svårigheten att nå bakom det korta enkätsvaret är bakgrunden till att ett andra steg i projektet beslutats. Avsikten är då att djupintervjua 16 män och 16 kvinnor i Örebro län. I förlängningen av projektet finns även syftet att ägna speciellt studium åt soloföretagare, eftersom dessa är en stor grupp, som är speciellt utsatt ur vissa aspekter. Eftersom småföretagen är aktuella och ej så mycket studerade kommer en del av projektets förlängning även att innebära spridning av resultaten till företagare, deras organisationer, aktörer och forskare. 15

Slutsats Studiens frågeställningar kan besvaras så att hälsoskillnader fanns både mellan länen, mellan branschgrupperna och mellan könen. Det var inte skillnad mellan länen när det gällde trötthet i allmänhet, däremot den trötthet som relaterades till arbetet. Skillnader fanns också i frekvensen av t ex luftvägsbesvär och nack-/axelbesvär. Mellan könen (och branschgrupperna) fanns skillnader när det gällde vissa fysiska besvärsupplevelser, men när det gällde t ex magproblem och ryggbesvär besvärades män och kvinnor ungefär lika. Männen uppgav mer besvär av fysiska arbetsmiljöfaktorer än kvinnorna, vilket förmodligen har samband med att männen var verksamma inom de fysiskt ansträngande branscherna. När det gällde de psykiska arbetsmiljöfaktorerna skiljde sig könen obetydligt från varandra. I den logistiska regressionen visade sig dock det enda sambandet med ohälsa, som närmade sig signifikans vara arbete mer än 40 tim/vecka i företaget. Fler män än kvinnor och fler inom tjänsteföretag än andra branscher hade planer på expansion och såg större utvecklings-möjligheter för sitt företag. Högst omsättning/lönsamhet visade bygg-/tillverkningsföretag och handel/transportföretag där över hälften av företagen uppgav en omsättning över 1 miljon kronor under 1997. Även mellan länen fanns skillnader i omsättning, men till en del förklaras detta förmodligen av skillnader i branschtillhörighet. Mellan könen fanns skillnader i omsättning, så att större andel av kvinnorna uppgav omsättning i den lägsta klassen och större andel av männen fanns i den högsta omsättningsklassen. Företagarens vanligaste kontakt före start var bank och revisor. Vill man påverka de råd som ges vid företagsstart är alltså dessa de viktigaste kontakterna. Trots att majoriteten arbetade på högvarv tyckte man samtidigt att arbetet var intressant och stimulerande. Den självständighet och beslutsutrymme man har, om företaget går bra kan säkert vara en förklaring till den relativt sett goda hälsosituationen med upplevda symtom snarast något lägre än hos genomsnittsbefolkningen. Kvinnorna i denna grupp hade generellt sett inte heller mer symtom än männen. Något alarmerande får det nog anses vara att mindre än hälften var fysiskt aktiva så litet som att gå eller cykla åtminstone 30 min per dag. 16

Referenser 1. Andersson T, Linton SJ, Wahlström L, Hur sover Sverige? Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 1998. 2. Arbetsmiljöfondens småföretagsprogram, Arbetsmiljöfonden, Stockholm, 1990. 3. Beckérus Å, Roos B, Affärer som livsstil, Libers Förlag, Stockholm, 1985, 4. Befolkningsundersökning 1996-97, För bättre hälsa i Västmanland Hela Livet! Levnadsvanor i Västmanland, Delrapport nr 3, Samhällsmedicin, Landstinget Västmanland, 1998. 5. Bornberger-Dankvardt S, Karlsson E, Miljöservice och företagshälsovård för småföretag i Örebro län - Rapport S 10/95, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro, 1995. 6. Bornberger-Dankvardt S, Hälsa, Arbetsmiljö och Företagshälsovård i småföretag, Rapport S 6/97, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro, 1997. 7. Drake I, Sohlberg AG, Kvinnor och ledarskap, s. 98-101, 110, 293, Studentlitteratur, 1991. 8. Elo S, Häggström H, Karlsson J, Ydreborg B, Kvinnors livsvillkor, livsstil och ohälsa, Rapport nr 8/1994, Samhällsmedicinska enheten, Örebro Läns Landsting, 1994. 9. Frankenhaeuser M, Stress and gender, European Review Vol. 4. No 4, 313-327, 1996. 10. Holmquist C, The other side of the coin or another coin? - Women s entrepreneurship as a complement or an alternative? Entrepreneurship & Regional development; 9: 179-182, 1997. 11. Hult E-B, Småföretagare - varför? Konsultförlaget AB, s. 14, 1996. 12. Hälsoundersökning - 96, FOU-enheten, Landstinget Sörmland, 1996. 13. Järvholm B, red. Arbetsliv och hälsa - en kartläggning, s. 99, 213-216, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsfoskning, 1995. 14. Ohlander A-S, Strömberg A-B, Tusen svenska kvinnoår, s. 58-59, Rabén Prisma, 1996. 15. Pettersson L, Ny organisation, ny teknik - nya genusrelationer? S. 276-281, Tema teknik och social förändring, Linköpings Universitet, 1996. 16. Ramström D, Åberg S, Att ge småföretag kompetens för arbetslivet, bil 1, SOU 1994:48. 17. Ramnefalk ML, Westberg A, Kvinnornas Litteraturhistoria, Författarförlaget, 1981. 18. Småföretagens villkor och verklighet 1996, Tabeller från Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, Statistiska Centralbyrån, Örebro, 1996. 19. Småföretagsenhetens rapportsammanfattningar, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro, 1996. 20. Statistiska meddelanden, SCB/NUTEK, Best nr Nv 12 SM 9801. 21. Örebroformulär, Företagsformulär, FSF Metod AB, Örebro. 17

Tabell 1. Rådgivande kontakter före start Kontakter inför start/bemötande och nytta Totalt Bra bemötande Stor nytta Rådgivningsorgan antal Antal % Antal % ALMI 52 38 73 8 15 Nyföretagarcentrum 65 49 75 22 34 Arbetsförmedlingen 96 69 72 31 32 Banker 185 152 82 74 40 Kommunens näringslivssekretariat 23 13 57 5 22 Länsstyrelsen 62 49 79 20 32 Lokal företagsförening 44 31 70 3 7 Revisor/juridisk rådgivare 187 171 91 126 67 Euroinfo Centre 7 6 86 2 29 NUTEK 11 7 64 3 27 Uppfinnarföreningen 5 4 80 1 20 Branschorganisationer 50 41 82 15 30 Annan organisation 5 5 100 3 60 Tabell 2. Startmotiv för 342 företag (Fler alternativ kunde anges.) Procent av antal verksamma företag Motiv Antal % Självklart val/ självständighet 160 47 Arbetslöshet 122 36 Enda chansen att bo kvar 10 3 Annat 95 28 Ej svar 10 3 S:a 397 Tabell 3. Fysiska arbetsmiljöfaktorer Besvär ofta/alltid Totalt Kvinnor Män Arbetsmiljöfaktor Antal Antal % Antal % Felaktigt ljus 42 4 6 38 14 Buller 57 2 3 55 21 Kroppsansträngningar 89 12 19 77 29 Tunga lyft 83 11 18 72 27 Obekväma arbetsställningar 95 15 24 80 30 För mycket stillasittande 114 17 27 97 36 18

Tabell 4. Ohälsa - symtom n=342 Besvär ofta/alltid Totalt Symtom Antal % Huvudvärk 41 12 Magproblem 47 14 Hud-/eksembesvär 29 9 Hosta/luftvägsbesvär 23 6 Besvär nacke/axlar 102 30 Besvär rygg/ben 92 27 Sömnproblem 42 12 Ögontrötthet 58 17 Tabell 5. Psykosocial arbetsmiljö n=342 Procent av avgivna svar för varje fråga Totalt Psykosocial arbetsmiljöfaktor Antal % Arbetar ofta/alltid på högvarv 271 80 Arbetet är ofta/alltid intressant och stimulerande 306 90 Kan ofta/alltid få hjälp när det kör ihop sig 179 52 Tabell 6 Företagen uppdelade efter branschgrupp och län n=327 Totalt Branschgrupp Tillverkning/ bygg Varuhandel/ transport Tjänster/ uppdrag Län Antal Antal Antal Antal Södermanland 62 19 20 23 Värmland 52 12 20 20 Örebro 153 31 61 61 Västmanland 60 13 22 25 S:a 327 75 123 129 19

Tabell 7. Fysiska arbetsmiljöfaktorer uppdelat efter bransch Bygg/tillverkning Handel/-transport Tjänster % Besvär ofta/alltid Antal % Antal % Antal % Dålig lukt/felaktigt ljus 21 51 15 37 5 12 100 Buller 29 54 20 37 5 9 100 Kroppsansträngningar 35 42 30 36 19 23 100 Tunga lyft 35 42 30 36 19 23 100 Obekväma arbetsställningar 36 39 29 31 28 30 100 För mycket stillasittande 15 13 44 40 52 47 100 Tabell 8. Kontakter inför start per län Rådgivningsorgan Totalt Antal Sörmland n=62 Värmland n=50 Örebro n=155 Västmanland n=68 ALMI 52 7 7 28 10 Nyföretagarcentrum 65 16 3 44 2 Arbetsförmedlingen 96 17 17 46 16 Banker 185 38 25 81 41 Kommunens näringslivssekretariat 23 4 2 9 8 Länsstyrelsen 62 15 10 24 13 Lokal företagarförening 44 12 4 17 11 Revisor el. juridisk rådgivare 187 36 29 85 37 Euroinfo Centre 7 1 0 5 1 NUTEK 11 2 2 3 4 Uppfinnarföreningen 5 3 0 1 1 Branschorganisationer 50 12 7 19 12 Annan organisation 5 3 1 1 0 Tabell 9. Omsättningsklasser - verksamma företag i respektive län Totalt Sörmland Värmland Örebro Västmanland Omsättning Antal n=62 n=50 n=155 n=68 1. 97 < 300 tkr 74 6 15 38 15 2. 97 301-1000 tkr 106 29 9 48 20 3. 97 > 1000 tkr 159 28 29 69 33 S:a 339 63 53 155 68 20

Tabell 10. Ohälsa - symtom Procentuell andel av svaren i varje län Södermanland n=64 Värmland n=55 Örebro n=155 Västmanland n=68 Symtom Ofta/alltid Antal % Antal % Antal % Antal % Huvudvärk 5 23 5 9 13 9 8 12 Magproblem 8 13 7 13 20 13 12 18 Eksem 5 8 4 7 12 8 8 12 Luftvägsbesvär 5 8 5 9 5 4 8 12 Besvär nacke/axlar 20 31 22 40 36 23 24 35 Besvär rygg/ben 16 25 17 31 37 24 22 32 Sömnproblem 9 14 7 13 19 13 7 10 Ögontrötthet 16 25 9 15 19 13 4 21 Allergi * 6 10 2 4 8 5 4 5 * stort bortfall Tabell 11. Företag efter branschgrupp och kön Totalt Kvinnlig ledning Manlig ledning Branschgrupp Antal Antal % Antal % Tillverkning, bygg 90 6 9 84 30 Varuhandel, transport 123 24 38 99 36 Tjänster, service 129 34 5 95 34 S:a 342 64 100 278 100 Tabell 12. Fler jobb och försörjning Procent av företagare inom respektive kön Totalt Kvinnor Män Aktuell situation Antal Antal % Antal % Fler jobb än företaget 99 25 39 74 27 Försörjer sig på företaget 242 33 52 209 76 Medlem i företagsorganisation 145 28 44 117 43 21

Tabell 13. Ohälsa - symtom uppdelat på kön n=342 Besvär ofta/alltid Kvinnor n=64 Män n=278 Symtom Antal % Antal % Huvudvärk 6 9 35 13 Magproblem 9 14 38 14 Besvär nacke/axlar 27 42 75 27 Besvär rygg/ben 18 28 74 27 Sömnproblem 10 16 32 12 Ögontrötthet 16 25 42 15 Tabell 14. Livsstilsfaktorer Procent av företagare inom respektive kön Totalt Kvinnor Män Livsstilsfaktor Antal Antal % Antal % Röker 52 14 22 38 14 Snusar 49 1 2 48 18 Äter ofta/alltid ordentlig mat i lugn och ro 184 27 52 157 65 Fysiskt aktiv minst 30 min/dag 113 26 41 87 32 22

Tabell 15. Risk för ofta/alltid uppleva minst två av de angivna fysiska ohälsofaktorerna Logistisk regression Variabler Antal OR* 95% CI Kön Man 196 - - Kvinna 49 1,79 0,91-3,50 Bransch Bygg, tillverkning 52 - - Varuhandel, transport 90 1,30 0,63-2,67 Tjänster 103 0,86 0,42-1,77 Län Södermanlands län 46 - - Värmlands län 37 0,98 0,40-2,37 Örebro län 113 0,64 0,31-1,30 Västmanlands län 49 1,26 0,55-2,87 Arbetade timmar i företaget < 40 91 - - > 40 154 1,67 0,97-2,90 * Justerad för kön, län, bransch och timmar i företaget Kommentar: Att arbeta mer än 40 timmar/vecka i företaget är den enda variabel som närmar sig signifikans. 23