Kommunkansliet i Kimito den 5 juni 2015

5/2015 KALLELSE 1 Sammanträdestid Tisdag den 26 maj 2015 kl. 16.00 Sammanträdesplats Kommunkansliet i Kimito Beslutande Övriga Ärenden Underskrift Wilhelm Liljeqvist Martti Murto Brita Drugge Hanna Backman Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Kim Viljanen Inger Wretdal Rune Friman Michael Oksanen Jorma Leppänen Tom Simola Erika Strandberg, sekreterare Gunilla Granberg Mats Johansson Lars Nummelin Maria Wallin Tomy Wass Linus Guseff 76 89 Ordförande ordförande I vice ordförande II vice ordförande medlem fge ordf. fge I vice ordf. fge II vice ordf. fge III vice ordf. kommundirektör förvaltningschef utvecklingschef bildningschef teknisk chef omsorgschef näringslivschef ungdomsrepresentant Sekreterare Justering, tid och plats Wilhelm Liljeqvist Kommunkansliet i Kimito den 5 juni 2015 Erika Strandberg Brita Drugge Protokollet framläggs till påseende Kimito den 8 juni 2015 Hanna Backman Erika Strandberg

5/2015 FÖREDRAGNINGSLISTA Utfärdad den 20.5.2015 2 Sammanträdestid Tisdag den 26 maj 2015 kl. 16.00 Sammanträdesplats Kommunkansliet i Kimito Ärendets nummer Ärendet 76 LAGLIGHET OCH FÖRHET... 3 77 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE... 4 78 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN... 5 79 BUDGET 2015 Tilläggsanslag, förvaltningsavdelningen... 6 80 INVESTERINGSBUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Ändring, Kimitoöns Vatten... 9 81 INLÄMNAD MOTION "Införande av servicesedlar"... 11 82 ÄNDRING AV SPRÅKKRAV Kommundirektör... 16 83 DELTAGANDE I PROJEKTET Mera närmat i Egentliga Finland... 17 84 DELTAGANDE I PROJEKTET "Kustens mat"... 18 85 FÖRSÄLJNING AV AKTIER Arv till kommunen... 19 86 ANHÅLLAN OM BIDRAG FÖR HISTORIK... 20 87 VERKSTÄLLIGHETSÄRENDEN Fullmäktiges beslut 13.4.2015... 21 88 AV FÖRTROENDEORGAN OCH TJÄNSTEINNEHAVARE... 22 89 DELGIVNINGSÄRENDEN... 23 Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Ordförande Kimito den 8 juni 2015 Wilhelm Liljeqvist

3 76 LAGLIGHET OCH FÖRHET FÖRSLAG Sammanträdet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört.

4 77 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE beslutar utse två protokolljusterare att justera protokollet. I tur att väljas till protokolljusterare är Brita Drugge och Hanna Backman.

5 78 GODKÄNNANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN godkänner föredragningslistan.

6 Dnr: KONCERN 197/2014 79 BUDGET 2015 Tilläggsanslag, förvaltningsavdelningen Kst 26.5.2015 79 BEREDNING (förvaltningschef Erika Strandberg) Kommunen har sedan årets början ett projekt Arbetskompaniet. har 26.8.2014 beslutat att söka EU finansiering för ett sysselsättningsprojekt. Projektets syfte är att jobba med sysselsättande åtgärder på Kimitoön. Projektets målgrupp är de personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden, oberoende av ålder eller kön. I projektet utvecklas olika åtgärder, såsom återvinningsverksamheten och arbetspoolen. Projektet består ekonomiskt av två delar; projekthelheten och anslag för lönesubvention (sysselsättningsstöd). Då budgeten bereddes under hösten 2014 var det ytterst osäkert om projektfinansieringen skulle beviljas. Samtidigt bollades internt med flera olika modeller om var i organisationen projektet skulle ligga. Projektet och projektmedlen flyttades slutligen under fullmäktiges budgetmöte 7.12.2014 från socialenheten till förvaltningsavdelningen. Samtidigt flyttades också anslagen för lönesubvention. Projektet beviljades finansiering 28.1.2015. Projektet startades från 1.2.2015. Projekttiden är 1.2.2015 31.12.2017. Projektets budgetering Socialenheten hade under hösten 2014 budgeterat för projektet enligt samma modell som i det tidigare SYKO-projektet, dvs med en anställd sysselsättningskoordinator. Socialenhetens budgetering byggde på att man oberoende av om projektet beviljas finansiering eller inte, skulle kunna anställa en sysselsättningskoordinator. Projektplanen bygger på två anställda, en sysselsättnignskoordinator/projektledare och en arbetsledare till det kommande Ekocentret. Projektets finansiering godkändes så sent så att projektplanen inte hann beaktas i kommunens budget. Projektfinansieringen täcker 75 % av kostnaderna för två anställda och projektets direkta kostnader. I kommunens budget finns nu beaktat: Då projektets budget beaktas: Projektinkomster 0 Projektinkomster 72 636 Personalkostnader 40 300 Personalkostnader 77 220 Experttjänster 6 500 Övriga kostnader (flat rate) 13 128 Ekocenter, startkostnader 10 000 (utanför projektfinansiering) Netto: 40 300 Netto: 34 212 Budgetändringen för projektets del betyder alltså en nettominskning i kommunens budget på 6 088 euro.

7 Anslag för lönesubvention Anslagen för lönesubvention (sysselsättningsstöd) är projektets verktyg. Lönesubvention beviljas av arbets och näringsbyrån. Lönesubventionen är 30, 40 eller 50 % av lönekostnaderna. Hur stort stöd som beviljas och för hur lång tid det beviljas beror på hur länge den arbetssökande varit arbetslös. Med hjälp av lönesubventionerna anställs arbetslösa till kommunen. Lönesubventions anslag enligt bokslut: Bokslut 2013 Bokslut2014 Budgetutfall 1-4/2015 49 395 193 531 119 923 Från och med år 2014 har sysselsättningen prioriterats i kommunen genom två projekt. Under år 2014 verkade sysselsättningsprojektet Syko med en anställd, och från år 2015 framåt i nuvarande projekt Arbetskompaniet. I budgeten som socialenheten gjorde upp hösten 2014 budgeterades för 100 000 euro i lönekostnader för lönesubventioner. Projektplanen för Arbetskompaniet ställde som mål att under tre år omfatta 140 personer. I det antalet ingår också personer som anställs på lönesubvention i företag och personer som är i rehabiliterande arbetsverksamhet. På årets fyra första månader har 33 personer anställts till kommunen på lönesubvention. Av dessa är 23 personer nya anställningar för år 2015 medan 10 personer är sådana vars arbetsförhållande fortsatt från föregående år. Det betyder att målet på 140 personer i projektet antagligen kommer att nås på ett enda år och enbart i form av lönesubventioner till kommunen. Utöver det har projektet under mars april 2015 sysselsatt 6 personer på lönesubvention utanför kommunen och 2 personer på arbetsprövning. Under mars april har i medeltal 10 personer fått sysselsättning per månad, vilket är en ökning med 50 % från fjolårets medeltal på fem personer per månad. I skrivande stund har staten gett besked att lönesubventionsmedlen är slut i regionen. Nya lönesubventioner beviljas endast för personer som fått arbetsmarknadsstöd i 300 dagar, vilket i praktiken oftast betyder att personerna varit arbetslösa över 800 dagar. Det är oklart om/när nya statliga medel finns, men det är skäl att i kommunens budget reservera medel enligt att verksamheten kan fortsätta. Projektledare Jessica Sundell presenterar projektets verksamhet på mötet. FÖRSLAG föreslår fullmäktige att a) dispositionsplanen för förvaltningsavdelningen ändras så att projektet Arbetskompaniets kostnader beaktas: Projektinkomster 72 636 Personalkostnader (projektfinansierade till 77 220 Experttjänster 6 500 Övriga kostnader (flat rate) 13 128

8 Ekocenter, startkostnader 10 000 (utanför projektfinansiering) Netto 34 212 b) ett tilläggsanslag på 250 000 euro för lönesubventioner för sysselsättande verksamhet. Tilläggsanslagen, nettoökning 243 912 euro, finansieras med ökade statsandelar mot budgeterat.

9 Dnr: KONCERN 197/2014 80 INVESTERINGSBUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Ändring, Kimitoöns Vatten Vafd 19.5.2015 BEREDNING (VD Roger Hakalax) Vid upphandling av nytt transportavlopp Björkboda-Nivelax och med option för svängning av transportavloppets pumpningsriktning Nivelax-Lammala visa sig det finnas för lite budgetanslag för hela linjen. Hela den upphandlade linjen behöver vara i funktion för att det skall vara möjligt att stänga Lammala reningsverk. Enligt tidtabellen och enligt vad som lovats åt dem som bor i bla Lammala så borde detta ske i december 2015. På sitt möte den 8.4.2015 valde direktion entreprenör för projektet men de budgeterade anslagen för 2015 räckte endast för den första delen av entreprenaden. För optionen, byggherreverksamhet och ersättningar krävs ytterligare 200 000 tilläggsanslag. Optionen godkändes villkorligt. Villkoret är att kommunfullmäktige beviljar Kimitoöns Vatten utökade investeringsfullmakt för 2015. Om inte tilläggsanslag kan beviljas så förskjuts stängandet av Lammala reningsverk fram till sensommaren 2016. Enligt fattade beslut och enligt investeringsbudgeten och ekonomiplan så är Kimito reningsverk planerat att byggas om till slammottagningspunkt för slam som hämtas från norra Kimitoön. Södra Kimitoöns slam kommer som tidigare att köras direkt till reningsverket. Detta förfaringssätt kommer att möjliggöra sakliga transportsträckor och kostnader för samtliga fastighetsägare på Kimitoön som inte bor på vattentjänstverkets verksamhetsområde. Systemet med två mottagningspunkter för slam på Kimitoön jämnar också belastningen på reningsverket. Denna ombyggnad har av budgettekniska kostnadsskäl planerats till 2016. Men när Kimito reningsverk stängs i oktober 2015 så måste även slammottagningen i Kimito stoppas innan den planerade slammottagningspunkten har förverkligats. Rivningsarbeten, ombyggnadsarbeten, inklusive automation, planering och byggherrekostnader beräknas nu uppgå till 300 000. Kostnaderna är med andra ord lite högre än vad som tidigare har kalkylerats. En uppskjutning av investeringen kommer att resultera i att tömningarnas transportkostnader stiger avsevärt för fastighetsägarna under 2 års tid samtidigt som reningsverket belastas ojämnt. Enligt ekonomiplan och enligt tidigare beslut har en investering i en komposteringsanläggning planerats till 2017-2018, denna investering har beräknats uppgå till ungefär 300 000. Enligt nu uppgjord upphandling och enligt sammarbetsöverenskommelse med en lokal företagare så är det inte ekonomiskt försvarbart att bygga en egen komposteringsanläggning i detta skede. Därmed föreslås att anslaget för byggandet av en komposteringsanläggning stryks. Rivning av ur bruk tagna byggnader är inte investering som man kan avskriva på varför dessa punkter stryks från investeringsbudgeten. Tidtabellen för byggandet av transportlinjerna på Kimitoön är samtliga mera utdragna än vad som ursprungligen planerades och tillbyggnad av Tyskaholmens reningsverk kom igång först riktigt i slutet av 2014. Detta och gynnsamma ekonomiska tider för investeringar resulterade i att investeringsbudgeten för 2014 underskreds med ungefär 470 000. Samma omständigheter resultera också i att Kimitoöns Vatten under åren 2012-2014 sammanlagt lyft ungefär 930 000 mindre lån än vad som enligt finansieringsanalysen borde ha behövts. Inesteringsbudget ändringen som föreslås gör ekonomi planeperiodens investeringar betydligt mera framtunga men samtidigt skärs investeringsnivån för kommande år ner. Det totala investeringsanslaget för 2015-2017 stiger med 210 000 men när man beaktar den stora underskridningen 2014 så sjunker det totala investeringsbehovet 2014-2017 med 260 000.

10 Den godkända investeringsbudgeten och ändringsförslaget framgår från bilaga 1 och den reviderade finansieringsanalysen från bilaga2. Driftsbudgeten för 2015 beräknas gå enligt budget enligt de uppgifter som för tillfället finns tillhanda. De kända avvikelserna tar ut varandra vilket innebär att driftsbudgeten inte nämnvärt kommer att påverka finansieringsanalysen. FÖRSLAG (VD Roger Hakalax) Direktionen för Kimitoöns Vatten beslutar: 1. Godkänna den ändrade investeringsbudgeten och finansieringsanalysen för 2015 och ekonomiplaneperioden 2016-2017. 2. Föreslår för kommunstyrelsen att investeringsfullmakten för 2015 höjs till 2 480 000 och att låneupptagnings fullmakt ökas för 2015 med 680 000 enligt finansieringsanalysen. : Beslut enligt förslag. Kst 9.6.2015 80 föreslår fullmäktige att 1. godkänna den ändrade investeringsbudgeten och finansieringsanalysen för 2015 och ekonomiplaneperioden 2016-2017 2. investeringsfullmakten för 2015 höjs till 2 480 000 euro och att låneupptagnings fullmakt ökas för 2015 med 680 000 euro enligt finansieringsanalysen. Bilagor Budgetändring och finansieringsanalys 80/1 2

11 Dnr: KONCERN 81/2013 81 INLÄMNAD MOTION "Införande av servicesedlar" Oms 3.9.2013 72 BEREDNING (ledande tandläkare Anna-Maija Hamido, omsorgschef Maria Wallin) Carola Antskog, Kristian Ek, Rune Friman, Jenna Moberg, Sami Lappalainen, Veijo Lücke och Matti Murto har den 4.3.2013 lämnat in en motion gällande ibruktagning av servicesedlar i Kimitoöns kommun. Man önskar att man i samarbete med andra kommuner och Finlands företagare utarbetar en plan för att ta i bruk servicesedlar. Man skriver bl.a. att servicesedlar ökar individens valmöjligheter samtidigt som det lättar på belastningen på de kommunala serviceinrättningarna så att kötiderna förkortas. Man anser att det nuvarande systemet placerar kommuninvånarna i ojämlik ställning en del av invånarna är av ekonomiska skäl tvungna att vänta på den långsammare kommunala servicen. Man föreslår att tandvården kunde vara lämplig för ett första försök att ta i bruk servicesedlar och fortsätter med att man kan få köa över en månad för att få värkande tänder omskötta. Följande svar på motionen avges: Med hjälp av lagen om servicesedlar kan kommunen öka patienternas valfrihet och förbättra tillgången till service samt förbättra samarbetet mellan privata serviceproducenter och kommunen. Om kommunen beslutat att börja använda servicesedlar betyder det att kommunen förbinder sig att ersätta den som producerar tjänsterna till högst ett värde som på förhand bestämts av kommunen. Patientens egen andel är den del av priset som inte täcks av värdet på servicesedeln och som patienten själv skall betala. Kommunen bestämmer om de tjänster som skall omfattas av användning av servicesedlar i enlighet med Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (733/1992) 4, mom. 1 punkt 5. Kommunen skall godkänna de privata serviceproducenter som kan användas av kunderna. Kommunen skall hålla en förteckning över de serviceproducenter som godkänts av kommunen. Information om tjänsteproducenterna och deras prisuppgifter skall tillhandahållas offentligt. Servicesedlarnas värde skall definieras så att det ur klientens synvinkel är skäligt. När man bedömer vad som är skäligt skall man beakta de kostnader, som skulle föranledas av att kommunen själv producerar motsvarande service själv eller som skaffas av kommunen som köptjänst och den egna andel som man uppskattar att kunden själv kommer att betala. Situationen inom tandvården på Kimitoön Av tre tandläkartjänster är endast en besatt tillsvidare. Resten av tandläkarresursen skaffas av personaluthyrningsföretag. Problemet är att dessa är dyrare än att ha egen personal. Tidvis har det också varit svårt att erhålla hyrd arbetskraft. För tillfället har samma hyrda arbetskraft arbetat på orten länge. Hälsovårdslagen förutsätter att brådskande vård ordnas dagligen. Så är det också i Kimitoöns kommun. Problem med detta har inte funnits. Under veckosluten ordnas brådskande vård på ÅUCS och Egentliga-Finlands hälsocentralers samjours mottagning.

12 Ickebrådskande vård skall enligt lagen ordnas inom sex månader. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är väntetiderna för ickebrådskande munhälsovård 22-90 dagar på över hälften av hälsocentralerna och 91-180 dagar på 43 % av hälsocentralerna. Vi är helt klart i en bättre situation än medeltalet. Väntetiden för ickebrådskande vård, t.ex. granskning av tänderna kan tidvis vara 6-8 veckor. Också när det gäller spruckna tänder kan man tidvis få vänta några veckor, men vid behov kan tandskötaren eller munhygienisten lappa dem med en tillfällig plomb redan samma dag eller inom några dagar. Inom munhälsovården har servicesedlar använts för att kunna förverkliga grundvården, vilket omfattat granskningar och förebyggande vård, i Helsingfors och i Jyväskylä, i ett experiment som stöddes av Folkpensionsanstalten. Om man tar i bruk en servicesedel förutsätter detta att hälsocentralen hänvisar patienterna till en viss typ av vård. Då gör hälsocentraltandläkaren granskningen och vårdplanen. Om man vill ta i bruk en servicesedel förutsätts att man räknar ut det verkliga priset för alla åtgärder inom munhälsovården på i frågavarande hälsocentral. Servicesedeln täcker detta pris och resten, dvs. patientens egen andel av den privata tandläkarens räkning betalar kunden själv. Den egna andelen berättigar inte till ersättning av Folkpensionsanstalten. Om en patient använder servicesedlar inom den privata sektorn eller som köptjänst skrivs alla åtgärder in i hälsocentralens patientregister. Även detta kräver arbete och arbetskraft. T.ex. i Helsingfors har man räknat ut att de administrativa kostnaderna för varje patient är över 100 euro. I Helsingfors har servicesedlar varit i bruk under det förra och innevarande år och av ekonomiska skäl har man beslutat att upphöra med servicesedlar vid årsskiftet. Inom allmän medicin har man använt servicesedlar på vissa hälsocentraler gällande vissa ingrepp, t.ex. ögonoperationer och små kirurgiska ingrepp. Servicesedlar inom tandvården i Kimitoöns kommun Enligt ledande tandläkare Anna-Maija Hamido kan man inte motivera användningen av servicesedlar inom tandvårdens grundvård. Användningen skulle förutsätta mycket inledande kalkylerande arbete och under alla omständigheter skulle granskningen av tänderna och uppgörande av en vårdplan göras på hälsocentralen. Privata tjänster fås närmast i Salo och i Åbo. Med hyrd arbetskraft förverkligas vården på den egna orten. Dessutom har Kimitoön egen vårdpersonal, som inte kunde användas, om man skulle köpa vård med servicesedlar eller som köptjänst av privata serviceproducenter. När det gäller vård hos specialtandläkare har man redan i åratal använt köptjänster av privata tjänsteproducenter i Åbo. Detta är berättigat eftersom man inte på orten kan producera vård på specialtandläkarnivå. För denna verksamhet har man 2013 budgeterat 20 000 euro. Användning av servicesedlar inom omsorgsavdelningens tjänster Man kommer inom omsorgsavdelningen att utreda möjligheterna att ta i bruk servicesedlar inom avdelningens tjänster. Det är för tidigt att säga huruvida detta är möjligt. Bilaga 72/1. FÖRSLAG (omsorgschef Maria Wallin) Omsorgsnämnden besluter att denna utredning ges kommunstyrelsen och -fullmäktige till kännedom.

13 Enligt förslag. Kst 10.10.2013 146 antecknar informationen för kännedom och föreslår fullmäktige att den är slutbehandlad. Godkändes. Fge 14.10.2013 65 ÄRENDETS HANDLÄGGNING FS:s fullmäktigegrupp/sami Lappalainen föreslog att motionen inte konstateras slutbehandlad för att fullmäktige ska kunna följa upp hur utredningen av möjligheterna att ta i bruk servicesedlar inom avdelningens tjänster framskrider. Ordförande konstaterade vidare att det finns ett understött förslag och föreslog följande omröstningsförfarande: Ordförande föreslog att man röstar med namnupprop så att den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar JA och den som stöder FS-gruppens förslag röstar NEJ. Vid omröstning genom namnupprop där de som stödde kommunstyrelsens förslag röstade ja och de som stödde FS-gruppens förslag röstade nej, fick kommunstyrelsens förslag tolv (12) röster och FS-gruppens förslag femton (15) röster. Fullmäktige beslutade efter omröstning i enlighet med FS-gruppens förslag. Bilaga: Omröstningsprotokollet 65/1. Oms 12.5.2015 30 BEREDNING (äldreomsorgschef Eva Manelius) Motion om införande av servicesedlar, daterad 4.3.2013 har remitterats till omsorgsnämnden för en mera mångsidig utredning av möjligheterna att ta i bruk servicesedlar inom omsorgsavdelningens tjänster. I beredningen till omsorgsnämnden den 3.9.2013 tog man fasta på motionens exempel om att tandvården kunde vara lämplig som första enhet att ta i bruk servicesedlar. Under handläggningstiden har det framkommit att tandvården endast var ett exempel, och att

14 den målgrupp motionen avsett var bredare än så. I motionen föreslås att kommunen utarbetar en plan för att ta i bruk servicesedlar. Fullmäktige för Kimitoöns kommun har den 9.3.2015 godkänt Plan för att stödja den äldre befolkningen 2014-2017. Under punkt 4, Åtgärder, föreslås införande av servicesedlar inom äldreomsorgen. Enligt planen ska servicesedlar inom Vård i hemmet erbjudas vårdbehövande i liten utsträckning fr.o.m. år 2016, förslagsvis 5 klienter. Målet är att utöka användningen av servicesedlar år 2017 till 10 klienter. Fr.o.m. år 2017 utökas även målgruppen till att omfatta effektiverat serviceboende, 2 klienter. Förslagsvis kunde processen gå enligt följande: 1. Vård i hemmet - Vård i hemmet som ordnas med hjälp av servicesedel förutsätter att ansvariga förmannen har bedömt klientens servicebehov, utarbetat en service- och vårdplan samt fastställt servicens innehåll och omfattning tillsammans med klienten och vid behov de anhöriga. - Ansökan om att bli klient inom Vård i hemmet görs via hemvården i det egna distriktet. Under kartläggningen av vård- och servicebehovet föreslås att möjligheten till servicesedel erbjuds. Klienten besluter själv om han eller hon vill använda servicesedeln för att ordna servicen eller få servicen på något annat sätt. Klienten får ett skriftligt beslut om beviljande av servicesedel. Beslutet åtföljs av en förteckning över serviceproducenter som kommunen har godkänt. Sedan klienten valt en lämplig serviceproducent ingår klienten eller klientens anhöriga ett avtal om servicens innehåll med serviceproducenten. De som producerar servicesedeltjänster använder en godkänd avtalsblankett. Serviceproducenten gör ett avgiftsfritt kartläggnings- och avtalsbesök, i samband med vilket klienten överlämnar kommunens beslut om servicesedel till serviceproducenten. Mot servicesedeln fakturerar serviceproducenten kommunen en summa som motsvarar sedelns värde. De kostnader som överstiger servicesedelns värde (självriskandel) fakturerar serviceproducenten klienten i enlighet med avtalet. - Om klienten vill kan han eller hon köpa mera tjänster av serviceproducenten som klienten betalar själv, eftersom servicesedeln inte täcker dem. Det är möjligt att ansöka om hushållsavdrag för dessa tjänster. 2. Effektiverat serviceboende - Ansökan om servicesedel för vård på effektiverat serviceboende, d.v.s. vård med dygnetrunt service, kunde förslagsvis ske på samma blankett som ansökning till kommunalt effektiverat serviceboende. Detta kräver sannolikt en konkurrensutsättning, både med tanke på att klart definiera tjänsternas förväntade innehåll och med tanke på priset för tjänsterna. Motionen och omröstningsprotokollet (Fge 14.10.2013 65) som bilaga 30/1. FÖRSLAG (omsorgschef Maria Wallin) Omsorgsnämnden besluter att denna utredning ges kommunstyrelsen och -fullmäktige till kännedom. Carola Antskog föreslog att svaret på motionen kompletteras med att målgruppen för servicesedlar utökas till att omfatta också lätt serviceboende. Förslaget vann inte understöd. Enligt förslag.

15 Kst 26.5.2015 81 antecknar informationen för kännedom och föreslår att motionen är slutbehandlad. Bilaga Inlämnad motion 81/1

16 Dnr: KONCERN 153/2015 82 ÄNDRING AV SPRÅKKRAV Kommundirektör Kst 26.5.2015 82 BEREDNING (förvaltningschef Erika Strandberg) Kimitoöns kommuns tjänster inrättades i slutet av 2008 (Fge 12.11.2008 10). I beslutet fastslogs behörighets och språkkrav. För tjänsten som kommundirektör krävs lämplig högre högskoleexamen och utmärkta kunskaper i både svenska och finska. Av övriga ledande tjänsteinnehavarna förutsätts endera lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högskoleexamen beroende på tjänst. Språkkraven är definierade som utmärkta kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska för de övriga ledande tjänsteinnehavarna. Språkkunskaper kan visas i samband med studier eller genom avläggande av särskilda språkprov anordnade av Utbildningsstyrelsen. Efter att språklagen förnyades från år 2004 har kraven för språkprov på samtliga nivåer skärpts. Då kommundirektörstjänsten blir vakant och en ny kommundirektör ska rekryteras är det skäl att se över språkbestämmelserna. Mot dagens skärpta krav är det inte motiverat att kräva utmärkta kunskaper i både svenska och finska. Andra kommuner som nyligen rekryterat kommun eller stadsdirektör har haft rätt moderata språkkrav. På många håll (Pargas, Sibbo, Hangö) har man krävt goda kunskaper i svenska och finska. Raseborg rekryterade med uttrycket behärskar i tal och skrift både svenska och finska. Lägre språkkrav betyder också möjlighet till en bredare grupp sökande. Samtidigt måste man utgå ifrån att kommunens högsta tjänsteinnehavare, kommundirektören, knappast kan ha lägre språkkrav än den övriga organisationen. FÖRSLAG (förvaltningschefen) föreslår fullmäktige att språkkraven för kommundirektörstjänsten ändras till utmärkta kunskaper i det ena inhemska språket, goda kunskaper i det andra.

17 Dnr: KONCERN 154/2015 83 DELTAGANDE I PROJEKTET Mera närmat i Egentliga Finland Kst 26.5.2015 83 BEREDNING (projektkoordinator Sven Ivars, företagsrådgivare Mats Nurmio) Projektet Mera närmat i Egentliga Finland är ett koordineringsprojekt som omfattar Egentliga Finland. Målsättningen är att stöda livsmedelsbranschen och företagen genom att öka samarbetet och nätverken. Projektet består av ett starkt nät av närmatskunnande där de regionala insatserna är centrala. Målgrupperna är primärproducenterna, startande och verkande livsmedelsföretag, detaljhandeln, yrkesköken, livsmedelsövervakningen och övriga målgrupper (t.ex. kommunerna). Närmat är en växande sektor som behöver nya, innovativa företagare för att fylla konsumenternas förändrande behov. Projektet uppmuntrar till nyföretagande bl.a. genom att aktivera samarbetet med läroinrättningarna och deras vuxenutbildning. Projektet vill göra Egentliga Finland till ett modellandskap för närmat, där närmatsnätverket samarbetar intimt för att förbättra näringens lönsamhet. Då får man nya företag till branschen och de verkande företagens omsättning och lönsamhet förbättras. Livsmedelsbranschen är inne i en omvandling där korta distributionskedjor allt mera kommer som komplement och alternativ till de traditionella distributions och försäljningskanalerna. En viktig åtgärd i projektet är att utveckla dessa distributionskedjor (t.ex. gårdsförsäljning, näthandel, REKO, matcirklar) runt om i Egentliga Finland. Närmatskedjorna fungerar i nära kontakt med konsumenterna. Via projektet ökar därigenom kundorienteringen och kännedomen om marknaderna genom hela kedjan från livsmedelsföretagaren till handeln, yrkesköken och livsmedelsövervakningen. En mångsidig kommunikation om affärsmodeller, trender, samarbetsmöjligheter och livsmedelslagstiftningen gentemot företagen förbättrar närmatsaktörernas verksamhetsförutsättningar. Också en ökad kännedom om den inverkan på lokalekonomin som närmaten har och om landskapets matkultur är viktiga i projektet. Projektets huvudman är Brahea-centret vid Turun yliopisto, övriga parter Yrityssalo Oy, Ukipolis Oy, Auranmaan Yrityspalvelut, Loimaa och Pargas. För Kimitoön ger projektet förutom det ovan beskrivna också en kontakt till den betydande kunskapsbas gällande livsmedelsförädling som finns på Brahea. Projektets totalbudget är 1 484 254 euro och egenfinansieringsandelen är 10 %. Kimitoöns andel av egenfinansieringen är 5 102 euro. Projekttid 1.9.2015 31.12.2018 Kimitoöns kommunstyrelse godkänner en finansieringsförbindelse på 5 102 euro som Kimitoöns andel av projektet Yhteisillä eväillä lähiruoka kasvuun Varsinais-Suomessa.

18 Dnr: KONCERN 155/2015 84 DELTAGANDE I PROJEKTET "Kustens mat" Kst 26.5.2015 84 BEREDNING (projektkoordinator Sven Ivars, företagsrådgivare Mats Nurmio) År 2013 genomförde Åboland i samarbete med Västnyland ett projekt under namnet Mathantverk. Projektet utföll väl och var avsett som ett pilotprojekt med tanke på en större satsning under innevarande programperiod. Nu är avsikten att förverkliga denna satsning i hela Svenskfinland i form av ett projekt över flera landskap. Då kan vi projektvägen svara på den efterfråga av utbildning som pilotprojektet gav upphov till och samtidigt erbjuda utbildning i alla sex grenar (bär o. frukt, grönsaker, spannmål, mjölk, fisk och kött). Samtidigt integreras tredjestadieutbildningen i verksamheten så, att mathantverk efter denna period kan utvecklas självständigt. En storsatsning gör också att mathantverk som begrepp får en större spridning bland konsumenterna och därmed ett större marknadsvärde. För Kimitoön betyder projektet flera nya mathantverkare och samtidigt ger det möjlighet till en specialisering för primärproducenter. Livsmedelsförädlingen på Kimitoön har naturliga förutsättningar att utvecklas, särskilt nu när basnäringarnas relativa betydelse klart har ökat är detta viktigt. Projektet stöder den här målsättningen. Vi kan inte förvänta oss att få någon stor livsmedelsförädlare till området, för att få igång nya möjligheter måste man börja i liten skala. Samtidigt vet vi att dagens konsumenter värdesätter mat som har så lite tillsatsämnen som möjligt, där man känner till ursprunget och där kedjan från producent till konsument är så kort som möjligt. För detta kan man få ett mervärde. Projektets mål är att aktivera folk som har ett intresse för marhantverk, erbjuda utbildning för dem enligt ett vedertaget koncept och få dem att börja som företagare. Målsättningen är alltså att skapa nya näringar och därmed nya arbetstillfällen till orten. Budgeten omfattar en projektanställd, i övrigt består budgeten i huvudsak av kostnader för ordnande av utbildningarna. Budget Projektets huvudman är yrkeshögskolan Novia, Ekenäs. Totalbudgeten för Åbolands del av det treåriga projektet är c. 280 000 euro, varav 168 600 euro är lönekostnader. Finansiering: Medel ur landsbygdsprogrammet, 90 % Privatfinansiering, 10 % Ingen kommunalfinansiering c. 252 000 euro c. 28 000 euro Förutsatt att projektet får stödfinansiering godkänner Kimitoöns kommunstyrelse ett deltagande som projektpart i projektet Kustens mat.

19 Dnr: KONCERN 149/2015 85 FÖRSÄLJNING AV AKTIER Arv till kommunen Kst 26.5.2015 85 BEREDNING (förvaltningschef Erika Strandberg) Västanfjärds kommun har år 2004 genom testamente ärvt en aktieportfölj efter Nils Johansson. Nils Johanssons maka Lisa Johansson hade fram till sitt frånfälle 2012 rätt till avkastningen från aktieportföljen. Makans bodelning har slutförts under år 2015 och kommunen är nu slutligen innehavare av aktieportföljen och dess avkastning. Enligt testamentet ska, efter att begravningskostnader och gravskötsel är skött, 75 % av kapitalet gå till delfinansiering av det nya servicehemmet i Västanfjärd, dvs Silverbacken 25 % ska avsättas till Lisa och Nils Johanssons fond, vars avkastning används för åldringarnas trivsel i det nya servicehemmet. Aktieportföljens värde är i dagsläget kring 650 000 euro. Av detta är ca 65 % Wärtsiläaktier och resterande 35 % fördelar sig på sex andra bolag. Avkastningen (dividender) har i år varit sammanlagt 15 970 euro. Kommunen har träffat Nordea Banks placeringsrådgivare för att diskutera alternativ för en lägre riskprofil på kapitalet. Eftersom hela kapitalet finns i aktier är risken hög och dessutom är portföljden dåligt diversifierad. Banken föreslog att kommunen säljer aktierna och går in i en blandfond i stället för att sprida riskerna. Aktieportföljen skulle avyttras i två steg, hälften och hälften, för att minska den tidsmässiga risken. Steg ett skulle ske i maj 2015 och steg 2 i maj 2016. Testamentet som bakgrundsmaterial. besluter att aktierna i aktieportföljen säljs i två steg (hälften och hälften) i maj 2015 och i maj 2016. Kapitalet omplaceras till en blandfond i Nordea Bank. diskuterar om hur kapitalet och avkastningen i dagens förhållanden ska användas för att svara mot testamentets anda.

20 Dnr: KONCERN 568/2010 86 ANHÅLLAN OM BIDRAG FÖR HISTORIK Kst 26.5.2015 86 BEREDNING (bildningschef Mats Johansson) Bakgrund I februari 2011 anhöll Sagalunds museistiftelse om ett bidrag för att skriva en historik om kommunerna Dragsfjärd, Hitis, Kimito och Västanfjärd. Historiken blir en del av serien Kimitobygdens historia. Projektets totalbudget var år 2011 60 000 euro och den kommunala andelen föreslogs vara 16 500 euro per år. Den 15.6.2011 beslöt kommunstyrelsen enhälligt att summan på 16 500 euro skulle tas med i budgetberedningen för 2012. förutsatte även att fler finansiärer söks. Den 7.2.2012 beviljar kultur och fritidnämnden ett bidrag på 16 500 euro åt museistiftelsen. Nämnden förutsätter att museistiftelsen ger en rapport över projektet och bidragets användning innan nya pengar beviljas. Behövs pengar för 2013 skall en anhållan inlämnas senast 31.8.2012. Nuläget Historiken har framskridit långsammare än planerat, projektet har ej haft behov av pengar åren 2013 och 2014. Nu är projektet på slutrakan och målet är att historiken skall vara klar inom oktober 2015. Den 11.5.2015 var kommundirektören, förvaltningschefen och bildningschefen kallade till ett möte med museistiftelsen för att diskutera den slutliga finansieringen för projektet från kommunens sida, efter diskussionen inlämnade museistiftelsen en anhållan för den kvarvarande kommunala delen på 22 500 euro. Se bilaga 86/1. Bidraget på 22 500 euro ryms inom budgetramen för 2015, inga tilläggsanslag i budgeten krävs. Bilaga Anhållan 86/1 beviljar Sagalunds museistiftelse 22 500 euro för att slutföra historikprojektet.

21 Dnr: KONCERN 96/2015 87 VERKSTÄLLIGHETSÄRENDEN Fullmäktiges beslut 13.4.2015 Kst 26.5.2015 87 konstaterar att fullmäktiges nedannämnda beslut har tillkommit i riktig ordning och även i övrigt är lagliga och beslutar verkställa besluten enligt följande: Fullmäktige 13.4.2015 19, Kimito centrum detaljplanändring, handelskvarteret, godkännande av planen, har delgivits de som lämnat in anmärkningar, NTM-centralen, lantmäteriverket, Egentliga Finlands förbund, tillsyns- och planläggningsenheten. Planen kungörs då den vunnit laga kraft. 20, Westankärr stranddetaljplanändring fastigheterna 1:162, 1:163 i Westankärr by och 5:20 i Helgeboda by, godkännande av planen, delgivits de som lämnat in anmärkningar, NTM-centralen, lantmäteriverket, Egentliga Finlands förbund, tillsyns- och planläggningsenheten. Planen kungörs då den vunnit laga kraft. 21, invånarinitiativ skyddsavstånd om 1 500 meter mellan bostäder och vindkraftverk, har delgivits initiativtagaren. 22, inlämnad motion, Snabbladdstationer för elbilar, har delgivits Sami Lappalainen/Fri Samverkan. 23, utredning om möjlighet att ta emot flyktingar, har delgivits omsorgschefen och bildningschefen. 24, inrättande av tjänst socialarbetare, har delgivits omsorgschefen, socialchefen och löneräknaren. 25, ändring av grundavtal, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, har delgivits Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. 26, ändring av grundavtal, Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri, har delgivits Varsinais- Suomen erityishuoltopiiri. 27, ändring av grundavtal, Egentliga Finlands förbund, har delgivits Egentliga Finlands förbund. 28, budget 2015, tilläggsanslag, omsorgsavdelningen, har delgivits omsorgsavdelningen och ekonomienheten. 29, eventuella brådskande ärenden, - Fråga till kommunstyrelsen, sänds till kommunstyrelsen.

22 88 AV FÖRTROENDEORGAN OCH TJÄNSTEINNEHAVARE Kst 26.5.2015 88 BEREDNING (förvaltningschef Erika Strandberg) Följande beslut som faller under kommunstyrelsens övervakning har fattats: Bygg och miljötillsynsnämnden 5.5.2015 33 45 Omsorgsnämnden 12.5.2015 22 32 Svenska skolsektionen 13.10.2014 33 38 Tekniska nämnden 27.4.2015 75 99 Kommundirektören beslut nr 14 15 Förvaltningschefen beslut nr 71 79 Utvecklingschefen beslut nr 12 Antecknas för kännedom.

23 89 DELGIVNINGSÄRENDEN Kst 26.5.2015 89 BEREDNING (förvaltningschef Erika Strandberg) 1. Befolkningsutvecklingen 3/2015 Vid utgången av mars månad 2015 har invånarantalet i Kimitoöns kommun minskat med -1 personer jämfört med månaden innan. Födelseunderskottet var -7 personer och nettoflyttningen +6 personer. Ändringen från 1.1.2015 är -18 personer. 2. Arbetslösheten 3/2015 Arbetslösheten i Kimitoöns kommun var i mars 2015 9,0 % (268 personer). Motsvarande siffra i mars 2014 var 10,3 % (310 personer). 3. s preliminära mötesdatum, hösten 2015 25.8 22.9 20.10 10.11 24.11 15.12 Fullmäktige I september-oktober enligt behov 16.11 (skatteprocenterna) 8.12 (budget) 4. Aktuell översikt av kommundirektören. Antecknas för kännedom.