1 2014-01-13 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-02-10 2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin har funnit sedan 2009. Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. 2. Föregående års satsning, på att tydliggöra att rehabiliteringen ska ha fokus på arbetsförmåga och återgång i arbete efter sjukskrivning eller på att kvinnor och män delvis kan stanna kvar i arbete trots nedsatt arbetsförmåga, fortsätter. Vården ska ha rutiner för att inhämta och journalföra patientens samtycke till samordning och samverkan med andra aktörer när det bedöms värdefullt såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten (kommunen). 3. Nytt för 2014 från och med kvartal 2 är att vårdgivaren för alla patienter som har en arbetsgivare ska inhämta patientens samtycke och på lämpligt sätt ta kontakt med arbetsgivaren så att denne blir delaktig i patientens rehabilitering i syfte att tidigt kartlägga varje patients möjligheter och förutsättningar att ta tillvara sin arbetsförmåga. Detta ska göras i samband med att en rehabiliteringsplan görs inför eller i början av en behandling eller rehabilitering. 4. Målgrupp är kvinnor och män inom två sjukdomsgrupper: Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta Lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stress 5. Behandling som ger medel till landstinget från garantin är: Multimodal rehabilitering (MMR) av team för smärtproblematiken Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) för den psykiska ohälsan 6. Patienterna ska vara i åldern 16-67 år och behöver inte vara sjukskrivna. 7. Det är viktigt att arbetet med rehabiliteringsgarantin inte medför att andra typer av insatser som ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag undanträngs eller uteblir.
2 8. Nationella direktiv är framtagna av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen och återfinns på SKL s hemsida www.skl.se/sjukskrivningar. Vårdgivaren ansvarar för att ta del av och följa de dokument från Landstinget i Uppsala län, SKL och socialdepartementet som beskriver krav och kriterier. För multimodal smärtrehabilitering gäller även de medicinska indikationerna som återfinns på samma hemsida. Nedanstående punkter är i linje med dessa nationella riktlinjer och gäller för Landstinget i Uppsala län. 9. MMR i detta sammanhang Med MMR avses ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Personalen ska arbeta i ett integrerat team, vara tränade på att arbeta patientcentrerat och i nära samarbete med andra aktörer. Rehabiliteringen ska präglas av ett biopsykosocialt synsätt och ett psykologiskt förhållningssätt. Programmet ska innehålla undervisning om smärta och dess konsekvenser samt egna hanteringsstrategier och hemuppgifter, fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet i kombination med olika form av aktiv återhämtning för att åstadkomma en balans. Patienten ska bedömas kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram. Patienten ska få såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Den skriftliga får vårdgivaren själv ta fram. Om programupplägget är 2-3 ggr/vecka ska programmet pågå längre tid, 6-8 veckor. Är programmet mer intensivt såsom 4-5 ggr/vecka kan programmet löpa över kortare tid, 4-5 veckor. Det är effektivt och även uppskattat av patienter att denna rehabilitering sker individualiserat i ett gruppkoncept om 6-10 patienter, men rehabiliteringen kan även ske individuellt. Varje team ska fylla i en framtagen mall som beskriver teamet och programupplägget. Vid förändringar ansvarar teamets kontaktperson för att processansvarig på hälso- och sjukvårdsavdelningen får en uppdaterad beskrivning. För att få leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska teamet vara representerat vid varje nätverksträff då alla team i Uppsala län möts för kompetensutveckling. Träffarna äger rum cirka 2 gånger per termin. Eventuellt förhinder ska prövas av landstingets processansvarig. Det finns två nivåer av MMR. Indelningen handlar om bland annat om smärtsjukdomens komplexitet samt teamens kompetens och kapacitet. Skillnaden på MMR1 och MMR2 är i detta sammanhang inte lika med vårdnivå (primärvård respektive sekundär sjukhusaknuten vård). Se beskrivning i de mediciniska indikationerna. MMR1 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast och psykolog/socionom/motsvarande. Teamkonferens ska äga rum minst 3 gånger under det sammanhållna programmet. Enhetens team bör rehabilitera minst 20 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. När nationellt kvalitetsregister för MMR1 finns tillgängligt (troligen mot slutet av 2014) ska enheten på egen bekostnad ansluta sig till detta för att få lov att leverera inom ramen för garantin.
3 MMR2 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som mycket komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Teamkonferens minst 1 gång per vecka under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 30 patienter per år. Får teamet svårigheter med att uppfylla volymrekommendationen tas en diskussion med landstingets processansvarig som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Enheten ska rapportera till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). 10. KBT och IPT i detta sammanhang Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) är det fokus på att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning bland annat med hjälp av olika övningar och hemuppgifter. Inom IPT (interpersonell terapi) är inriktningen främst på patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem här och nu. För att få ta del av garantin krävs att KBT eller IPT genomförs, efter utredning och medicinsk och psykologisk bedömning, i en behandlingsserie som ska omfatta minst 8 ggr. Vidare krävs det av vårdgivaren att man samarbetar med vårdgrannar och vid behov med andra aktörer kring patienten. Behandlingen kan ske individuellt eller i ett gruppkoncept. Behandlaren ska vara leg psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning, leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT eller IPT, behandlare med adekvat grundläggande utbildning (som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvararar steg 1-utbildning). Behandlare med grundläggande utbildning bör ha handledning. Behandling ska inte ske med ersättning från garantin av medarbetare under utbildning. 11. MMR1 ersätts med 24 000 kr som en fast summa, ingen moms. MMR2 ersätts med 35 000 kr som en fast summa, ingen moms. KBT/IPT ersätts med 10 000 kr som en fast summa, ingen moms. 12. Efter kvartal 2 görs en avstämning för att se om prognosen för 2014 håller utifrån tilldelade medel för vårt landsting. Eventuella justeringar av ersättningsnivåerna för kvartal 3 och 4 kommer då vid behov att övervägas. 13. Såväl landstingsdrivna som privata verksamheter med landstingsavtal samt företagshälsovården i länet är välkomna att rapportera och redovisa i enlighet med krav och kriterier i detta dokument. En enskild psykolog/psykoterapeut ska ha avtal med landstinget alternativt att den enhet man är anställd av har avtal. För att få leverera och ta del av rehabiliteringsgarantin krävs att vårdgivaren är godkänd av landstinget. Kontakt för godkännande sker med landstingets processansvarig på Hälsooch sjukvårdsavdelningen. Stimulansmedlen kan tillkomma utöver anslagsfinansierad respektive avtalsfinansierad budget. Det är den leverantör av vård som ger den faktiska rehabiliteringen som erhåller stimulansmedel. När det gäller enheter såsom Smärtcentrum, Psykiatridivisionen, Primärvården, privata vårdcentraler, Närpsykiatrin och olika företagshälsor betalas summan ut till respektive enhet/verksamhetsområde. 14. Det åligger alla vårdgivare som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin att för dessa stimulansmedel på olika sätt förbättra och förstärka kvaliteten i arbetet till gagn för de två sjukdomsgrupperna t.ex. med kompetensförstärkning, utveckling av
4 arbetssätt, utveckla utredningarna inför rehabilitering, aktivt delta i nätverk, öka produktion och tillgänglighet. De vårdgivare som är intresseserade av internetstödd KBT ska även utan extra ersättning kunna delta i förberedelsearbete som startar under 2014. På anmodan och minst en gång per år ska vårdgivaren redovisa till landstinget hur dessa medel använts. Inget speciellt formulär används för detta, utan det sker i kortfattad valfri löpande text. Den rena produktionen, det vill säga antalet patienter, rapporteras dock enbart i exceldokument varje kvartal. 15. Rehabilitering ska föregås av medicinsk utredning och bedömning. För sjukdomsgruppen smärta innebär bedömning minst en läkarbedömning och för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa innebär det en bedömning av läkare och gärna psykolog/psykoterapeut. Ersättning utgår enbart för avslutad behandlingsserie, inte för utredning eller enbart separata bedömnings- och/eller motivationssamtal. 16. Journalplikt och vårdgarantin gäller som vanligt. Patientens avgift för behandling påverkas inte av rehabiliteringsgarantin utan gäller som vanligt. 17. Redovisning med bestämda parametrar (patientidentifikation, kön, ålder, behandlingsform, tidpunkt för avslutad rehabilitering, behandlare/team, arbetsställe, privat eller offentlig vårdgivare) sker kvartalsvis via mejl på för detta avsett exceldokument till landstingets processansvarig. Landstingets processansvarig ska inte i rapporten se individers personnummer utan det ska vara kodade avidentifierade patienter. Leverantören ska ha kontroll på kodning så att journaler vid behov kan granskas. Landstinget gör en sammanställning till Försäkringskassans huvudkontor som i sin tur sköter utbetalningen till landstinget. 18. För att få ersättning ska, utöver de kvartalsvisa parametrarna (punkt 17) även nedan parametrar redovisas via mejl i samma excelfil med rätt format (se röd triangel i varje kolumns rubrik i exceldokumentet) per varje kvartal på alla patienter: sjukskrivningsgrad i fjärdedelar (0, 25, 50 75 eller 100 %) före och efter behandling (med sjukskrivning avses i detta sammanhang all form av ersättning från Försäkringskassan i form av t.ex. sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). om patienten varit sjukskriven mer eller mindre än 3 månader i direkt anslutning till påbörjad rehabilitering om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Försäkringskassan om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med arbetsgivare om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med socialtjänsten 19. Varje vårdgivare får ombesörja och ansvara för hur man organiserar och administrerar sitt sätt att sköta dokumentation, rapporteringar och redovisningar. För de vårdgivare som kan och önskar finns en dynamisk mall att tillgå i det elektroniska journalsystemet Cosmic. 20. Det är avslutade behandlingar som ska rapporteras och inte påbörjade. För MMR innebär avslutad behandling när det samlade programmet är avslutat, inte efter eventuella uppföljningstillfällen. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det röra sig om behandlingsserier som är tydligt skilda från varandra tidsmässigt, och framförallt genom olika dokumenterade beslut.
5 21. Efter vårdgivarens kontakt på mejl med landstingets processansvarig får vårdgivaren en excelfil där det i varje rubrik vid röd triangel finns en kort instruktion för vad som ska stå i varje kolumn och i vilket format. Med rätt format avses t.ex. att skriva 1 eller 2 och inte x i kolumnerna samt att använda korrekt format på datum 22. Avslutade behandlingsserier som inte tagits med på underlag för innevarande kvartal kan tas med på underlaget för nästkommande kvartal. 23. Redovisning sker varje kvartal med ifylld excelfil via mejl till processansvarig. Vårdgivaren ska räkna samman alla kolumner som kan summeras i excelfilen samt ange vilken totalsumma i kronor som vårdgivaren gör anspråk på. Exceldokumentet ska av vårdgivaren döpas med namn på vårdenheten samt vilket kvartal det avser. kvartal 1 (jan, febr, mars) senast fre 11 april 2014 kvartal 2 (apr, maj, juni) senast fre 15 augusti 2014 kvartal 3 (juli, aug, sept) senast fre 17 oktober 2014 kvartal 4 (okt, nov, dec) senast fre 13 mars 2015 (se punkt 24) 24. Patienter för 2014 får pågå ända fram till fre 6 mars 2015 då de ska vara avslutade. Behandlingsperioden ska vara påbörjad under 2014. Redovisning av avslutade behandlingar ska ske senast fre 13 mars 2015. 25. Vårdgivaren får fakturera landstinget för varje kvartal först när summan har bekräftats över mejl från processansvarig. Detta sker i ett utskick omkring; 28 maj för kvartal 1 30 sept för kvartal 2 28 nov för kvartal 3 29 april 2015 för kvartal 4. 26. Fakturaadress: Rehabiliteringsgarantin Birgitta Pleijel Landstingets ledningskontor FE73, Box 6363 751 35 Uppsala Ref nr CK 752 00 15