Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005

Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 fokus på 9 diagnoser Frida Hjalte & Ulf Persson IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi Thor Lithman Epidemiolog, Lithman Consulting ISSN 1651-8179

Innehåll Förord... 3 1 Introduktion... 4 2 Syfte... 6 3 Data... 7 4 Metod... 8 5 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005... 10 5.1 Produktionsbortfall för alla sjukskrivningar... 10 5.2 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar vid 9 utvalda diagnoser... 11 6 Produktionsbortfall till följd av väntetider vid 9 utvalda diagnoser i Region Skåne 2005... 13 6.1 Produktionsbortfall till följd av väntetider enligt en retrospektiv metod.. 13 6.2 Produktionsbortfall till följd av väntetider enligt en prospektiv metod... 14 6.3 Genomsnittlig väntetid för 9 diagnoser... 14 7 Utvecklingen av sjukskrivningarna 2004-2008... 15 8 Diskussion och slutsatser... 17 Referenser... 19 2

Förord Långa väntetider i vården innebär negativa konsekvenser både för patienter och för samhället i stort. Patienten i form av försämrad livskvalitet och samhället i form av kostnader för sjukskrivningar. Det finns flera studier och analyser kring väntetider och tillgänglighet i den svenska sjukvården. Emellertid finns det begränsat med studier som beräknar värdet av den produktion som bortfaller på grund av sjukskrivning vid väntetider till ett första möte hos specialist. På uppdrag av Region Skåne har IHE i denna rapport försökt beräkna en del av samhällets kostnader för sjukskrivningar med väntetider vid nio utvalda diagnoser från primärvårdens preliminära diagnos till ett första möte hos specialist i Region Skåne år 2005. Lund i april 2009 Ulf Persson VD 3

1 Introduktion En nationell vårdgaranti infördes i Sverige 2005 [1]. Vårdgarantin innebär att en patient ska bli erbjuden kontakt, antingen per telefon eller genom besök samma dag som patienten söker hjälp. Om kontakt med läkare krävs får väntetiden vara högst 7 dagar och efter beslut om remiss ska ett besök inom den specialiserade vården erbjudas inom 90 dagar. Efter beslut om behandling ska denna kunna erbjudas inom 90 dagar. På webbplatsen Väntetider i Vården kan man följa telefontillgänglighet och väntetider till besök, undersökningar och behandlingar i landstingen/regionerna avseende ett urval av diagnoser och åtgärder. Dessa uppgifter kommer in med hjälp av landstingen/regionernas rapportörer och patientadministrativa system. Den nationella vårdgarantin har utvärderats av Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen och utvärderingen har visat att landstingen ännu inte uppfyller vårdgarantins krav. Med anledning av detta har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting nyligen tagit initiativ till en ny prestationsbaserad modell där det finns krav på resultat för att få ta del av de finansiella medel som regeringen satsar. Från och med år 2010 till och med 2012 avsätts årligen en miljard kronor i statsbudgeten, den så kallade Kömiljarden, för att få en fungerande vårdgaranti och korta sjukvårdsköerna. Enligt en avstämning den 31 oktober 2008 som gjorts med hjälp av en av landstingen regelbunden rapportering av väntetider i databasen Väntetider i vården skulle endast sex landsting få ta del av Kömiljarden [2]. I januari 2009 hade andelen patienter som får vänta längre än 90 dagar på en behandling eller operation sjunkit, och sju landsting skulle då ha fått ta del av Kömiljarden [3]. Det är dock avstämningen den 30 november 2009 som kommer att ligga till grund för fördelningen av de medel som finns avsatta. Den större delen av kömiljarden, 900 miljoner, fördelas utifrån befolkningsunderlag till de landsting som har en svarsfrekvens som överstiger 90 procent och når upp till att minst 80 procent av andelen besök och operationer/åtgärder sker inom 90 dagar. Ytterligare 100 miljoner fördelas till de landsting som har en svarsfrekvens på 90 procent och når upp till att minst 90 procent av andelen besök och operationer/åtgärder sker inom 90 dagar. Databasen Väntetider i Vården tillhandahåller uppgifter på tillgänglighet och väntetider men innehåller inget om eventuella sjukskrivningar i samband med väntetiden. Emellertid kan långa väntetider i sjukvården medföra att personer blir sjukskrivna längre än nödvändigt [4-6]. Dessa väntetider har effekter både för patienten och för samhället i stort. Väntetiden kan 4

medföra negativa medicinska effekter genom att patientens tillstånd förvärras vilket i sin tur kan leda till längre sjukskrivningar och eventuellt högre behandlingskostnader i ett senare skede. Patientens livskvalitet kan dessutom förväntas påverkas negativt genom ett förlängt lidande. Vidare innebär sjukskrivningarna kostnader i form av produktionsbortfall, dvs. den produktion samhället förlorar på grund av patientens minskade arbetskapacitet under väntetiden. I en analysrapport från Försäkringskassan visar resultat från en undersökning, RFV-HALS (Hälsa Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivningar), att personer som varit sjukskrivna för problem med rörelseorganen uppger att de fått vänta längre på åtgärder inom sjukvården än patienter med andra diagnoser [7]. MORSE (Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige) är ett samarbetsprojekt mellan sjukvården i Region Skåne och Försäkringskassan Skåne för att öka kunskapen kring sjukskrivningar och ohälsa som orsakas av rörelseorganens sjukdomar. Projektet som startade 2006 planeras fortgå fram till 2011. Huvudsyftet med MORSE-projektet är att skapa ett kunskapsunderlag för att kunna förbättra sjukskrivningsprocessen och reducera ohälsan vid rörelseorganens sjukdomar. Sjukdomar och skador i rörelseorganen är vanligt och drabbar en tredjedel av den vuxna befolkningen. I Sverige finns flera studier och analyser kring väntetider och tillgänglighet i den svenska sjukvården. Emellertid finns det begränsat med studier som beräknar värdet av den produktion som bortfaller på grund av sjukskrivning vid väntetider. I en studie från 2002 beräknas det produktionsbortfall som uppkommer med andledning av arbetsoförmåga i väntan på ortopediskt ingrepp [8]. Dock har värdet av den produktion som bortfaller till följd av sjukskrivningar vid väntetiden till bekräftad diagnos hos specialist inte tidigare studerats. 5

2 Syfte Huvudsyftet med denna studie är att beräkna en del av samhällets kostnader, i form av produktionsbortfall, för sjukskrivningar med väntetider vid nio utvalda diagnoser från primärvårdens preliminära diagnos till bekräftad diagnos av specialistvården i Region Skåne år 2005. Urvalet av diagnoser baseras på dessa diagnosers tio i topplacering på väntetidslistan i Region Skåne 2005. För att sätta produktionsbortfallet för väntetiderna i relation till bortfallet för de totala sjukskrivningarna är två delsyften i rapporten att i) beräkna produktionsbortfallet för alla sjukskrivningar i Region Skåne, och ii) beräkna produktionsbortfallet för alla sjukskrivningar vid de nio diagnoserna. 6

3 Data Grundmaterialet i rapporten baseras på data från Försäkringskassans sjukförsäkringsregister och Region Skånes vårddatabaser. I databearbetningarna har dels Diagnos och arbetsplatsregistrering (DOA) använts vilket är ett kompletterande register till sjukskrivningsregistret som förs av Försäkringskassan. Dels har ytterligare en sambearbetning gjorts av sjukförsäkringsmaterial från Försäkringskassan och diagnosregister från Region Skånes vårddatabaser för åren 2003-2006 för 9 olika diagnoser klassificerade enligt ICD-10: Skulderledsbesvär (M75), Knäartros (M17), Höftartros (M16), Ljumskbråck (K40-41), Senil katarakt (H25), Karpaltunnelsyndrom (M560), Sömnstörning (G47), Triggerfinger (M653) och Ryggvärk (M54). Uppgifterna från de olika registren har samkörts med hjälp av kodade personuppgifter. Sjukskrivningslängden kan beräknas i antal brutto- respektive nettodagar där bruttodagar även innefattar dagar med deltidssjukskrivning medan nettodagar motsvarar heltidsekvivalenter. I DOA finns enbart bruttosjukskrivningsdagar registrerade medan det andra materialet innefattar både brutto och nettodagar. Beräkningen av produktionsbortfall i den här studien baseras på SCBs lönestatistik för 2005 [9]. 7

4 Metod Analyserna i denna studie innefattar kostnadsberäkningar för produktionsbortfall. Med produktionsbortfall avses de kostnader för samhället som uppstår till följd av sjukdom och beräknas på den tid som personen är frånvarande från arbetet. När man beräknar värdet av produktionsbortfallet används oftast humankapitalmetoden [10]. Man värderar den tid som inte kan användas till produktion och utgår från den lön som personen har. Vanligtvis används den genomsnittliga bruttoarbetsinkomsten plus sociala avgifter. Arbetsinkomsterna i den här studien har justerats för sociala avgifter med 41 procent, vilket är ett genomsnitt av arbetsgivarens totala avgifter för arbetare och tjänstemän [11]. Ekvationen som använts för beräkningen av produktionsbortfallet är som följer: (antal sjukskrivningsdagar_ ålder och kön /365) * (årlig arbetsinkomst_ män resp kvinnor *1,41). Analyserna har gjorts i 3 steg och avser år 2005: 1. Produktionsbortfallsberäkningar för alla sjukskrivningar i Region Skåne. 2. Produktionsbortfallsberäkningar för alla sjukskrivningar för de 9 utvalda diagnoserna i Region Skåne. 3. Produktionsbortfallsberäkningar för väntetiderna för de 9 diagnoserna, dvs. produktionsbortfallet för sjukskrivningarna före diagnos hos specialist, enligt en retrospektiv metod. Produktionsbortfallsberäkningar för väntetiderna för de 9 diagnoserna, dvs. produktionsbortfallet för sjukskrivningarna före diagnos hos specialist, enligt en prospektiv metod. Vid produktionsbortfallsberäkningarna för väntetiderna använde vi oss av två olika metoder för att omfattningen av väntetider skulle kunna uppskattas med större säkerhet. I den retrospektiva metoden gjordes ett urval av sjukförsäkringsmaterialet från Försäkringskassan och diagnosregistret från Region Skånes vårddatabaser. Först identifierades alla patienter med någon av de nio diagnoserna hos allmänläkare eller specialistläkare under 2005. Därefter valdes den grupp som fått sin första specialistdiagnos under 2005. I nästa steg identifierades hur många av dessa som var sjukskrivna vid detta specialistbesök. Sedan sökte vi bakåt i tiden för att få fram de besök i primärvården som låg under samma sjukskrivningsepisod. Om en patient haft flera primärvårdsbesök under den studerade perioden valdes det första besöket. För detta besök noterades även om den av allmänläkaren ställda diagnosen låg i samma diagnosområde (samma huvudgrupp) som den aktuella diagnosen hos specialist. Därefter beräknades antalet dagar mellan noterad vårdkontakt i primärvården och vårdkontakt hos 8

specialist med angiven diagnos. Denna tid har vi definierat som sjukskrivning i väntan på diagnos eller väntetidsdagar. Detta leder till att en stor mängd sjukskrivningsdagar kan reduceras ner till en mindre mängd säkra väntetidsdagar. Därefter har vi gjort en uppräkning för de diagnoser där det saknas en specificerad diagnoskod. Denna uppräkning är gjord genom att anta att andelen patienter som faktiskt har den aktuella diagnosen hos specialist i dessa grupper motsvarar andelen patienter med diagnosen av samtliga diagnoser. I den prospektiva metoden använde vi oss av DOA materialet och tog för de valda diagnoserna fram alla sjukskrivningsepisoder år 2005 där sjukskrivning gjorts i privatvård eller vid vårdcentral. Därefter exkluderades alla episoder där diagnosen funnits vid någon sjukskrivningsepisod före 2005. Då flera episoder fanns för samma person i diagnosen under 2005 valdes den första i tiden, och datum noterades. Sedan sökte vi framåt i tiden och tog fram vårdkontakter i specialistvård för 2005 och senare för de personer med aktuell diagnos vid denna kontakt (samma som i DOA) samt datum för denna kontakt. Vid flera sådana kontakter valdes den första i tiden. De kontakter hos specialist där sjukskrivningsepisoden fortfarande pågick sorterades sen ut och därmed kunde tid från startdatum för sjukskrivning beräknas. Denna tid har vi definierat som sjukskrivning i väntan på diagnos eller väntetidsdagar. Sammanfattningsvis, i den retrospektiva metoden utgår vi från specialistdiagnosen och letar bakåt i tiden upp primärvårdsbesöket. I den prospektiva metoden går vi åt motsatt håll, vi utgår från primärvårdsdiagnosen och söker oss fram till specialistdiagnosen. 9

5 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar i Region Skåne 2005 5.1 Produktionsbortfall för alla sjukskrivningar I DOA finns enbart antalet bruttosjukskrivningsdagar registrerade vilket gör att vi beräknar produktionsbortfallet baserat på arbetsinkomst för samtliga i åldern 20-64 år, det vill säga både hel och deltidsarbetande. Arbetsinkomsten som använts i beräkningarna är hämtad från SCBs lönestatistik 2005 och justerad med sociala avgifter på 41 procent, se Tabell 1. Det totala antalet bruttodagar i DOA för alla diagnoser i Region Skåne under 2005 finns presenterade uppdelat på män och kvinnor i Tabell 2. I Tabell 3 presenteras produktionsbortfallet beräknat för respektive kön och åldersgrupp. Ekvationen som använts för beräkningen av produktionsbortfallet är som följer: (antal bruttodagar_ ålder och kön /365) * (årlig arbetsinkomst_ män resp kvinnor *1,41). Tabell 1 Genomsnittlig arbetsinkomst för samtliga personer 20-64 år 1, 2005. (SEK) 2005 års priser Arbetsinkomst 20-64 år Inklusive sociala avgifter (41 %) Män 251 800 355 038 Kvinnor 175 700 247 737 Totalt 214 100 301 881 Tabell 2 Antal bruttodagar med sjukskrivning för män respektive kvinnor i Region Skåne 2005, enligt DOA. Män Kvinnor Totalt Åldersgrupp 15-24 194 495 288 509 483 004 25-44 1 512 079 2 857 232 4 369 311 45-64 2 410 797 3 238 219 5 649 016 65-74 28 662 25 067 53 729 Totalt 4 146 033 6 409 027 10 555 060 Tabell 3 Produktionsbortfall totalt för män och kvinnor i Region Skåne 2005 (SEK) Åldersgrupp Män (SEK) Kvinnor (SEK) Totalt (SEK) 15-24 189 186 619 195 820 148 385 006 767 25-44 1 470 809 600 1 939 293 381 3 410 102 981 45-64 2 344 998 754 2 197 881 261 4 542 880 016 65-74 27 879 724 17 013 763 44 893 486 Totalt 4 032 874 697 4 350 008 553 8 382 883 250 1 Ej samtliga i sysselsättning utan samtliga personer 20-64 år i Sverige. För personer 65-74 år finns ingen lönestatistik tillgänglig så beräkningarna är gjorda på arbetsinkomst för personer 20-64 år. 10

5.2 Produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar vid 9 utvalda diagnoser De nio diagnoserna som avses är: Skulderledsbesvär, Knäartros, Höftartros, Ljumskbråck, Senil katarakt, Karpaltunnelsyndrom, Sömnstörning, Triggerfinger och Ryggvärk. Från DOA har vi tagit fram det totala antalet sjukskrivningsepisoder samt antal personer, där sjukskrivningen gjorts hos vårdcentral eller privatläkare i Region Skåne under 2005, se Tabell 4. Skillnaden mellan antalet episoder och antalet personer förklaras av att en och samma individ kan ha flera sjukskrivningsepisoder. Tabell 4 Antal sjukskrivningsepisoder och personer med diagnos i DOA, 2005 (med vårdcentral och privatläkare som sjukskrivningsinstitution) Episoder Episoder Totalt antal Antal personer Män Kvinnor episoder Skulderledsbesvär (M75) 275 313 588 552 Knäartros (M17) 110 124 234 216 Höftartros (M16) 37 26 63 61 Ljumskbråck (K40-41) 113 14 127 126 Senil katarakt (H25) 1 1 2 2 Karpaltunnelsyndrom (M560) 75 251 326 312 Sömnstörning (G47) 14 13 27 27 Triggerfinger (M653) 52 141 193 182 Ryggvärk (M54) 2 150 2 243 4 393 4 044 TOTALT 2 827 3 126 5 953 5 522 För att beräkna produktionsbortfallet för de totala sjukskrivningarna (gjorda hos vårdcentral eller privatläkare 2005) för de nio diagnoserna använde vi oss av bruttodagarna i DOA. För att få fram antalet nettodagar, dvs. antalet dagar med heltidssjukskrivning, justerade vi dessa med brutto/nettokvoter för varje diagnos, ålder och kön från det andra materialet, baserat på sjukförsäkringsregistret och Region Skånes vårddatabaser. Antalet nettodagar för de olika diagnoserna finns i Tabell 5. Eftersom vi nu räknar på antalet nettodagar med sjukskrivning beräknar vi produktionsbortfallet på den genomsnittliga arbetsinkomsten för helårs och heltids anställda, se Tabell 6. Produktionsbortfallet, Tabell 7, är beräknat enligt ekvationen: (antal nettodagar_ ålder och kön /365) * (årlig arbetsinkomst_ män resp kvinnor *1,41). 11

Tabell 5 Antal nettodagar (bruttodagar inom parentes) med sjukskrivning för män och kvinnor vid 9 olika diagnoser i Region Skåne 2005 Diagnos Män Kvinnor Totalt M75 Skulderledsbesvär 43 065 49 112 92 177 (114 713) M17 Knäartros 19 591 22 738 42 330 (57 058) M16 Höftartros 6 405 5 951 12 356 (16 283) K40, K41 Ljumskbråck 5 530 613 6 144 (8 443) H25 Senil katarakt 37 152 189 (247) G560 Karpaltunnel 6 800 22 696 29 495 (39 718) syndrom a) G47 Sömnstörning 1 725 2 028 3 753 (5 825) M653 Triggerfinger b) 2 916 5 605 8 521 (12 385) M54 Ryggvärk 254 142 258 748 512 890 (649 424) TOTALT 340 212 367 643 707 856 (904 096) a) G56 i DOA, b) M65 i DOA Tabell 6 Genomsnittlig arbetsinkomst, inklusive sociala avgifter (41 %) för helårs och heltidsanställda personer 20-64 år, 2005. (SEK) 2005 års priser Män Kvinnor Totalt, män och kvinnor Åldersgrupp 20-24 334 768 278 434 318 155 25-44 470 640 377 860 434 064 45-64 520 958 409 252 470 796 Totalt 20-64 488 623 392 062 448 562 Tabell 7 Produktionsbortfall för män och kvinnor vid 9 olika diagnoser i Region Skåne 2005 Diagnos Män Kvinnor Totalt M75 Skulderledsbesvär 58 884 932 53 103 942 111 988 875 M17 Knäartros 27 738 254 25 393 575 53 131 829 M16 Höftartros 9 101 782 6 540 234 15 642 016 K40, K41 Ljumskbråck 7 628 145 540 426 8 168 571 H25 Senil katarakt 53 218 170 061 223 279 G560 Karpaltunnel 9 080 111 24 253 008 33 333 118 syndrom a) G47 Sömnstörning 2 100 986 2 269 823 4 370 809 M653 Triggerfinger b) 3 913 317 6 138 125 10 051 442 M54 Ryggvärk 344 209 558 275 826 579 620 036 137 TOTALT 462 710 303 394 235 773 856 946 076 a) G56 i DOA, b) M65 i DOA 12

6 Produktionsbortfall till följd av väntetider vid 9 utvalda diagnoser i Region Skåne 2005 I kapitel 5 har vi beräknat produktionsbortfallet för all sjukskrivning i Region Skåne 2005. I detta avsnitt ska endast produktionsbortfallet för väntetider beräknas. Vid produktionsbortfallsberäkningarna för väntetiderna använde vi oss av två olika metoder. I den retrospektiva metoden gjordes ett urval av sjukförsäkringsmaterialet från Försäkringskassan och diagnosregistret från Region Skånes vårddatabaser. I den prospektiva metoden använde vi oss av DOA materialet. 6.1 Produktionsbortfallet till följd av väntetider enligt en retrospektiv metod Antalet väntetidsdagar inklusive uppräkning för bortfall för de olika diagnoserna, beräknat enligt den retrospektiva metoden, samt produktionsbortfall för dessa finns i Tabell 8. Produktionsbortfallet är beräknat på samma sätt som tidigare och baserat på genomsnittliga arbetsinkomsten för helårs och heltids anställda enligt Tabell 6. Tabell 8 Antal brutto respektive nettodagar och produktionsbortfall för väntetider till specialist för de 9 utvalda diagnoserna, 2005 med retrospektiv metod Diagnos a) Antal personer Bruttodagar Nettodagar Produktionsbortfall 2005 (SEK) M75 Skulderledsbesvär 137 10 399 7 534 9 258 211 M17 Knäartros 116 8 131 5 883 7 230 299 M16 Höftartros 29 1 767 1 145 1 407 246 K40, K41 Ljumskbråck 3 34 34 41 392 H25 Senil katarakt 5 2 116 1 547 1 900 690 G560 Karpaltunnelsyndrom 39 3 221 2 661 3 269 652 M653 Triggerfinger 10 703 548 673 789 M54 Ryggvärk 191 10 269 7 589 9 326 418 TOTAL 530 36 640 26 940 33 107 696 a) För Sömnstörning (G47) fanns inga väntetidsdagar. 13

6.2 Produktionsbortfallet till följd av väntetider enligt en prospektiv metod I Tabell 9 finns antalet väntetidsdagar för de olika diagnoserna presenterade, beräknade enligt den prospektiva metoden, samt produktionsbortfallet för dessa. Produktionsbortfallet är beräknat på samma sätt som tidigare och baserat på genomsnittliga arbetsinkomsten för helårs och heltids anställda, se Tabell 6. Tabell 9 Antal brutto respektive nettodagar och produktionsbortfall för väntetider till specialist för de 9 utvalda diagnoserna, 2005 med prospektiv metod Diagnos Antal personer Bruttodagar Nettodagar Produktionsbortfall 2005 (SEK) M75 Skulderledsbesvär 65 7 940 6 310 7 618 738 M17 Knäartros 46 5 214 3 926 4 462 709 M16 Höftartros 29 2 473 1 909 2 392 935 K40, K41 Ljumskbråck 31 1 078 818 1 089 724 H25 Senil katarakt 1 86 64 68 598 G56 Karpaltunnelsyndrom 37 3 273 2 428 2 661 561 G47 Sömnstörning 1 118 80 85 986 M65 Triggerfinger 6 246 165 180 136 M54 Ryggvärk 252 28 380 22 430 27 391 796 TOTALT 468 48 808 38 130 45 952 184 6.3 Genomsnittlig väntetid för 9 diagnoser Enligt vårdgarantin ska en patient kunna erbjudas ett besök inom den specialiserade vården inom högst 90 dagar efter beslut om remiss. I tabell 10 finns genomsnittlängden och medianlängden på väntetiderna med sjukskrivning för de utvalda diagnoserna med flest antal väntetidsdagar (brutto) enligt DOA. Hälften av patienterna med skulderledsbesvär är sjukskrivna och får vänta mer än 109 dagar och av knäartrospatienterna är det hälften som får vänta mer än 83 dagar på att komma till specialist. För höftartros, karpaltunnelsyndrom och ryggvärkspatienterna är det hälften som får vänta mer än 53 dagar. Tabell 10 Genomsnitts- och medianväntetiderna för några av diagnoserna Diagnos Antal personer Bruttodagar Medel Median M75 Skulderledsbesvär 65 7 940 122 109 M17 Knäartros 46 5 214 113 83 M16 Höftartros 29 2 473 85 53 G56 Karpaltunnelsyndrom 37 3 273 88 55 M54 Ryggvärk 252 28 380 113 56 14

7 Utvecklingen av sjukskrivningarna 2004-2008 Materialet i denna rapport baseras på år 2005 men det är av intresse att belysa hur utvecklingen sett ut under senare år. Det är väl känt att sjukskrivningarnas omfattning förändrats och under år 2007 minskade till exempel antalet sjukskrivningsdagar totalt i Sverige med i genomsnitt 12 procent [12]. Dessutom har väntetiderna förändrats genom införande av den nationella vårdgarantin. Som framgår i Tabell 11 minskade det totala antalet nya sjukskrivningsepisoder för samtliga diagnoser i Region Skåne från drygt 110 000 år 2004 till knappt 97 000 år 2007. I Tabell 11 presenteras även utvecklingen år 2004-2008 för de diagnoser med flest sjukskrivningsdagar enligt redovisningen i denna rapport. För flera av diagnoserna var antalet sjukskrivningar ganska stabilt. Mellan åren 2005 och 2007 har utvecklingen av sjukskrivningarna för de redovisade diagnoserna i stort följt utvecklingen för samtliga diagnoser. Tabell 11 Antal nya sjukskrivningsepisoder baserat på sjukskrivningsregistret i Region Skåne 2004-2008 Diagnos År 2004 2005 2006 2007 2008 a) M75 Skulderledsbesvär 1 480 1 594 1 590 1 356 869 M17 Knäartros 950 1 003 984 921 629 M16 Höftledsartros 509 551 477 510 351 G56 Karpaltunnelsyndrom 1 182 1 310 1 384 1 375 888 M54 Ryggvärk 7 470 7 875 7 385 6 734 4 257 TOTALT 11 591 12 333 11 820 10 896 6 994 Samtliga diagnoser 110 310 110 416 105 491 96 796 60 808 a) januari-november Antal långtidssjukskrivna i december olika år redovisas i Tabell 12. Totalt minskade antalet med drygt en tredjedel från 2005 till 2008. För flera av rapportens diagnoser var minskningen än större; omkring 50 procent. 15

Tabell 12 Antal långtidssjukskrivningar a) i Region Skåne 2005-2008 Diagnos År 2005 2006 2007 2008 M75 Skulderledsbesvär 514 446 339 229 M17 Knäartros 393 352 295 226 M16 Höftledsartros 176 150 128 126 G56 Karpaltunnelsyndrom 158 150 111 74 M54 Ryggvärk 1 918 1 865 1 347 883 TOTALT 3 159 2 963 2 220 1 538 Samtliga diagnoser 22 567 21 779 18 024 13 085 a) antal sjukskrivna mer än 60 dagar vid en viss tidpunkt i slutet av respektive år enligt Försäkringskassan i Skånes sjukfallskartläggning För att se hur väntetiderna har förändrats över tiden så har Region Skåne försett oss med uppgifter på väntetider vid diagnoser för handkirurgi 2006 2008, däribland diagnosgruppen Karpaltunnelsyndrom. Vänteläget för besök till handkirurgi mellan oktober 2006 och oktober 2008 ökade från omkring 2 700 till runt 3 000 personer, varav med väntetider mer än 90 dagar cirka 2 000 båda åren. I januari 2009 fanns dock en minskning till cirka 2 300 respektive 1 400 personer. Väntan mer än 90 dagar till första besök visade dock en ordentlig minskning mellan 2007 och januari 2009 (från ca 2700 till 1400). Specifikt för karpaltunnelsyndrom (G56) minskade antal väntande till besök från 306 i oktober 2006 till 281 i januari 2009. Motsvarande med väntetid mer än 90 dagar var 59 respektive 24; en minskning som skedde mellan oktober 2008 och januari 2009. 16

8 Diskussioner och slutsatser Med syfte att få en fungerande vårdgaranti i Sverige har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting nyligen tagit initiativ till den så kallade Kömiljarden. Förhoppningen är man genom denna ska kunna korta vårdköerna i svensk sjukvård. Denna rapport beräknar produktionsbortfallet vid sjukskrivningar som uppkommer till följd av väntetider från primärvårdens diagnos till bekräftad diagnos hos specialist. Produktionsbortfallet för alla diagnoser i Region Skåne 2005 beräknades till drygt 8 miljarder kronor, baserat på drygt 10 miljoner sjukskrivningsdagar. Produktionsbortfallet för sjukskrivningarna för de 9 utvalda diagnoserna gjorda på vårdcentral eller hos privatläkare i Region Skåne 2005, baserat på drygt 900 000 dagar, skattades till 857 miljoner. Detta motsvarar knappt 9 procent av sjukskrivningsdagarna och cirka 10 procent av produktionsbortfallet till följd av sjukskrivning för alla diagnoser. Produktionsbortfallet för väntetiderna, det vill säga väntetiderna för att komma till specialist, för de 9 utvalda diagnoserna skattades i den retrospektiva metoden till drygt 33 miljoner kronor. Detta är knappt 4 procent av det totala produktionsbortfallet för de 9 diagnoserna. I skattningarna genom den prospektiva metoden blev produktionsbortfallet för väntetiderna knappt 46 miljoner kronor, alltså drygt 5 procent av de totala produktionsbortfallet för de 9 diagnoserna. Summan av sjukskrivningsdagar för de nio diagnoserna blir med den prospektiva metoden, 48 808, således cirka 25 procent fler än vid beräkningen med den retrospektiva metoden (36 640). Det är inte genomgående fler patienter och dagar fångade med den prospektiva metoden utan antalet för vissa av diagnoserna skiljer sig åt mellan metoderna. Den retrospektiva metoden verkar ha fångat fler med skulderledsbesvär och knäartros medan den prospektiva metoden verkar ha fångat fler med ryggvärk. I den retrospektiva metoden utgår vi från specialistdiagnosen och letar bakåt i tiden upp primärvårdsbesöket. I den prospektiva metoden går vi åt motsatt håll, vi utgår från primärvårdsdiagnosen och söker oss fram till specialistdiagnosen. Genom att använda två metoder där såväl underlaget som beräkningsmetoderna för väntetiderna är olika kan en uppskattning av omfattningen av väntetider göras med större säkerhet. 17

Det finns en svaghet med båda beräkningsmetoderna i att en del väntetider sannolikt utelämnas. De patienter som missas är de som inte fått rätt diagnos i primärvården, som blir sjukskrivna och som sen får en annan ( rätt ) diagnos hos specialist. Dessa väntetidsdagar med sjukskrivning fångas varken genom den retrospektiva eller genom den prospektiva metoden. Dessutom fångas inte de patienter som varit sjukskrivna endast en del av tiden mellan primärvårdsbesöket och specialistvårdsbesöket. Vidare missar vi de patienter som inte blivit sjukskrivna direkt utan väntat ett tag och jobbat ytterligare en tid innan de fått sitt sjukintyg. Hur många patienter och hur många väntetidsdagar det handlar om är emellertid svårt att uppskatta. Vi kan bara konstatera att det är rimligt att anta att de finns. Denna rapport har analyserat läget i Region Skåne år 2005 men utvecklingstrenden för det totala antalet sjukskrivningar i Region Skåne visar att antalet sjukskrivningar för de nio diagnoserna minskat under senare år. Det är således möjligt att även väntetiderna för de nio diagnoserna minskat. I vår kännedom finns inga liknande studier som kostnadsberäknar väntetider till diagnos hos specialist. De exakta beräkningarna i studien bör tolkas med försiktighet men studien antyder att det finns kostnadsbesparingar att göra för samhället genom att korta väntetiderna för specialistbesök. Efter specialistbesöket kan patienten behöva vänta ytterligare för att få behandling vilket i vissa fall innebär vidare sjukskrivning med ytterligare produktionsbortfall som följd. Denna väntetid ligger emellertid utanför vår kostnadsanalys men motsvarande beräkning för väntetider till behandling skulle kunna vara fokus för en framtida studie i Region Skåne. 18

Referenser 1. Sveriges Kommuner och Landsting, Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om en nationell satsning för en fungerande vårdgaranti. http://www.tillgangligvard.nu/images/stories/cirkeln/overenskommelse_vardgaranti.p df. 2008. 2. Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdgarantins effekter, Uppföljningsrapport 11, En lägesbild inför "kömiljarden". 2008, Sveriges Kommuner och Landsting. 3. Sveriges Kommuner och Landsting, Kömiljarden kortar köer, http://www.skl.se/artikel.asp?c=361&a=58195. 2009. 4. Alexanderson, K., Brommels, M., Ekenvall, L., et al., Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. 2005, Karolinska Institutet: Stockholm. 5. Fölster, S. and Morin, A., Varannan sjukskriven i onödan. 2004, Svenskt Näringsliv. 6. Socialstyrelsen, Sjukskrivningsprocessen i primärvården, Återföring av tillsynsbesök 2004. 2005. 7. Försäkringskassan, Sjukskriven i onödan? 2005:5, Enheten för forskning och utveckling, Försäkringskassan. 8. Hansson, T., Hansson, E., and Karlsson, J., Fyra år i operationskön - en dyr historia. Läkartidningen, 2003. 100(16): p. 1428-1434. 9. Sveriges Statistiska Centralbyrå (SCB), www.scb.se. 2005. 10. Liljas, B., How to calculate indirect costs in economic evaluations. Pharmacoeconomics, 1998. 13(1): p. 1-7. 11. Ekonomifakta, Sociala avgifter. www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsgivaravgift. 2008. 12. Sveriges Kommuner och Landsting, En miljard för minskade sjukskrivningar, http://www.skl.se/artikel.asp?a=50468&c=361. 2008. 19