Jobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa

Relevanta dokument
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård Trenden negativ - färre helårsfriska

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor

2017:2. Jobbhälsobarometern

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

2015:1. Jobbhälsobarometern personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

Jobbhälsoindex 2018:2

Jobbhälsobarometern Skola

2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

2016:1. Jobbhälsobarometern

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor

2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

2016:3. Jobbhälsobarometern. Anställ 55-åringar eller äldre då blir sjukskrivningskostnaderna lägre för arbetsgivaren

Jobbhälsobarometern Skola 2015

Jobbhälsoindex 2018:3

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Jobbhälsoindex Rapport 1: Trakasserier i arbetslivet

2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.

Jobbhälsoindex Rapport 2: Är jobbet meningsfullt?

2016:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor

Jobbhälsoindex 2018:1

Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

En företagshälsovård. i arbetslinjen

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Om ledarskapet och andra förutsättningar för en bra arbetsmiljö. En rapport från SKTF

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

41 'eln 1OZ1. Kristdemokraterna. unr... Vad görs åt den ökade sjukfrånvaron bland anställda i sjukvården? INTERPELLATION

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet

DN/Ipsos: Inställning till flyktingmottagande i den egna kommunen 13 november 2015

Pensioner! - En studie om!

Företagarens vardag 2014

Barn och skärmtid inledning!

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Förtroendet för revisorer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

Det visar den här rapporten som bygger på undersökningen Jobbhälsoindex 2018 som genomförs av Svenskt Kvalitetsindex och Jobbhälsoindex i Sverige.

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Sveriges största årliga arbetsmiljökartläggning

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Studentbarometern. Första halvåret Fyll i ev datum här

Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Erbjuder din arbetsgivare friskvårdsbidrag/motionsbidrag? Vilket belopp är detta bidrag på varje år?

Undersökning om lediga arbetsplatser 2009, 1:a kvartalet

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Känner du stress över att inte hinna med dina arbetsuppgifter? Kön Ålder Fackligt uppdrag Abetat inom Posten

ekonomichef i kommunen

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Undersökning om lediga arbetsplatser

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

Vuxnas deltagande i utbildning

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Undersökning om lediga arbetsplatser

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

januari 2015 Upphandlares villkor och förutsättningar

Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv September Stockholm

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

2006:5. Sjukskrivna arbetssökande ISSN

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Optimismen fortsatt god men krymper

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Arbetsskadorna ökar inom LO-området

Kommunindex I två av tre kommuner rekommenderar minst 90 % av de tillfrågade andra att flytta till deras kommun. SKI Kommunindex 2015

Copyright 2007 Team Lars Massage

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv Juni 2015

Folkhälsa Fakta i korthet

Sida i svenskarnas ögon 2018

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Transkript:

Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010

Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell, obunden organisation som på ett samlat sätt tillvaratar företagshälsovårdens intressen. Inom FSF finns cirka 180 medlemsföretag som tillsammans driver cirka 450 företagshälsovårdscentraler runt om i landet, med sammantaget cirka 4 000 anställda. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Oro för framtida ohälsa... 5 Ålder... 7 Sjukskrivning... 8 Utbildning... 9 Näringsgren... 10 Region... 10 Motion... 11 Arbetsmiljö... 12 Motivation... 13 3

Fyra av tio långtidssjukskrivna tror sig behöva sluta jobbet Årets Jobbhälsobarometer visar att 7,8 procent av de anställda med tanke på sin hälsa inte räknar med att kunna arbeta kvar i sitt yrke om två år. Det motsvarar drygt 340 000 anställda i hela landet. Bland de som varit sjukskrivna i mer än 90 dagar det senaste året är det så många som 37,3 procent som uppger att de inte räknar med att kunna arbeta kvar i sitt yrke om två år. Också bland de som har haft färre sjukdagar är oron stor. Bland de som har haft 15-30 sjukdagar tror nästan var femte, 18,8 procent, att deras hälsa kommer att göra det svårt för dem att arbeta kvar i yrket om två år. Sjukfrånvaro och sjukskrivningar innebär både lidande för individen och kostnader för arbetsgivaren och samhället. Därför är det illavarslande att så många anställda känner så stor oro för sin hälsa att de inte tror att de kommer att kunna arbeta kvar i sitt yrke. Genom att i tid göra insatser för att förebygga ohälsa kan arbetsgivarna bidra till att minska sjukskrivningarna och undvika produktionsförluster. Stockholm, januari 2010 Lars Hjalmarsson, vd för Föreningen Svensk Företagshälsovård 4

Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk Företagshälsovård och SKI, Svenskt Kvalitetsindex. Syftet med Jobbhälsobarometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukdagar och upplevelser av arbetsförhållanden i olika avseenden. I denna delrapport från Jobbhälsobarometern tar vi upp de anställdas oro för framtida ohälsa och möjligheter att arbeta kvar på jobbet och hur detta skiljer sig mellan anställdas ålder, utbildning, arbetsmiljö, motion, sjukskrivning och motivation. Genom att förstå dessa samband finns det möjlighet att i tid göra insatser som förebygger ohälsa och därmed förhindra sjukskrivningar och produktionsförluster. Jobbhälsobarometern för 2009 bygger på telefonintervjuer med 3 736 svenskar i åldern 20-65 år som jobbar minst halvtid. Det är tredje året i rad som Jobbhälsobarometern genomförs. De intervjuerna som 2009 års statistik bygger på genomfördes i maj och juni 2009. Frågan som denna delrapport bygger på löd Med tanke på din hälsa, räknar du med att kunna arbeta i ditt yrke även om två år? Vanligen redovisar vi resultaten från Jobbhälsobarometern i en bedömningsskala där värden 0-60 på en 100-gradig skala anges som negativa och 75-100 som positiva. Motsvarande gäller också för en tiogradig skala, där värden 1-6 anges som negativa och 8-10 som positiva. Dessa gränser är erfarenhetsbaserade. 5

Oro för framtida ohälsa 7,8 procent av de anställda räknar med tanke på sin hälsa inte med att kunna arbeta kvar i sitt yrke om två år. Det motsvarar 340 000 anställda i hela landet. Andelen som inte räknar med att arbeta kvar i yrket om två år har varit relativt konstant de senaste åren. År 2008 var andelen 8,0 procent och år 2007 var andelen 7,5 procent. Oro för framtida hälsa Diagram 1. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Samtliga svarande 2009. Troligt 88,3% Ej troligt Varken eller 3,9% 6

Ålder Äldre är mer oroliga för sin framtida hälsa än medelålders De som är 56 år och äldre är mer oroliga för att inte kunna arbeta kvar i yrket om två år jämfört med yngre och medelålders. Den grupp som i lägst utsträckning räknar med att hälsan ska hindra dem i yrket om två år finns i gruppen 31-40 år. I gruppen 20-30 år är oron för framtida ohälsa nästan lika stor som för samtliga svarande. Denna tendens att de yngre de upp till och med 30 år - i större utsträckning än de medelålders ser hälsan som ett problem att arbeta kvar i yrket ser vi nu för tredje året i rad. Ålder Diagram 2. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Svaren är grupperade efter de svarandes ålder. 15% 14,1% 10% 7,3% 5% 4,4% 5,6% 0% 20-30 år 31-40 år 41-55 år 56 år och äldre Samtliga 7

Sjukskrivna Oron är stor bland långtidssjukskrivna De som varit sjukskrivna en längre tid är betydligt mer tveksamma än andra till att arbeta kvar i yrket om två år med tanke på hälsan. Bland de som varit sjukskrivna i mer än tre månader är det 37,3 procent som inte räknar med att de kan arbeta kvar. Även bland de som inte haft en enda sjukdag finns det tvivel. 5,3 procent av dem räknar inte med att de kan arbeta kvar i yrket om två år med hänsyn till hälsan. Sjukskrivna Diagram 3. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Svaren är grupperade efter de svarandes antal sjukskrivningsdagar det senaste året. 40% 37,3% 30% 20% 18,8% 18,1% 10% 5,3% 5,7% 9,8% 0% 8

Utbildningsnivå Oron är större bland de med kortare utbildning Ju kortare utbildning de anställda har, desto större är andelen som inte räknar med att kunna arbeta kvar i yrket om två år med tanke på hälsan. Bland de med endast grundskoleutbildning är det mer än dubbelt så stor andel som inte räknar med att de kan arbeta kvar i yrket, jämfört med de med gymnasie- eller högskoleutbildning. Utbildningsnivå Diagram 4. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke om även två år. Svaren är grupperade efter de svarandes utbildningslängd. 20% 16,4% 15% 10% 8,8% 6,9% 6,5% 5% 0% 9

Näringsgren Anställda inom personliga och kulturella tjänster känner mest oro för sin framtida hälsa Anställda inom personliga och kulturella tjänster räknar i högst utsträckning med att de inte kan arbeta kvar i yrket även om två år med tanke på hälsan. Den näringsgren där de anställda känner minst oro för sin hälsa är handel. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. Näringsgren Diagram 5. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Svaren är grupperade efter vilken näringsgren de svarande är verksamma inom. 4,9% 5,1% 5,4% 6,0% 6,5% 7,1% 7,5% 8,3% 8,6% 9,4% 9,6% Handel Bygg Finans Offentlig förvaltning Jordbruk Kommunikation Verkstad Samtliga Vård och omsorg Utbildning Industri och tillverkning Övriga Personliga och kulturella tjänster 11,0% 0% 5% 10% 15% 10

Motion De som motionerar känner mindre oro för hälsan De som motionerar känner mindre oro för sin framtida hälsa än de som aldrig motionerar. Drygt 7 procent av de som motionerar minst två gånger per vecka räknar inte med att de kan arbeta kvar i yrket om två år med tanke på hälsan. Av de som aldrig motionerar är samma andel över 10 procent. Motion Diagram 7. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Svaren är grupperade efter hur många gånger per vecka som de svarande motionerar. 15% 10,3% 10% 7,2% 7,1% 7,5% 5% 0% Motionerar ej 1 gg/v 2 ggr/v Mer än 2 ggr/v Samtliga 11

Arbetsmiljö Dålig arbetsmiljö ökar oron för framtida ohälsa Det finns ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och oro för den framtida hälsan. Mer än 14 procent av de som upplever att arbetsmiljön är dålig är uppger också att de med tanke på sin hälsa inte räknar med att de kan arbeta i sitt yrke även om två år. Bland de som är nöjda med den fysiska arbetsmiljön är det bara drygt 4 procent som inte räknar med att de kan arbeta i sitt yrke om två år. Arbetsmiljö Diagram 8. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta i sitt yrke även om två år. Svaren är grupperade efter hur de svarande upplever arbetsmiljön. 20% 15% 14,1% 10% 8,8% 4,4% 5% 0% Bra arbetsmiljö Varken eller Dålig arbetsmiljö Samtliga 12

Motivation Motivation på jobbet minskar oron för framtida ohälsa Motivation verkar ha en stor inverkan på oron för framtida ohälsa. Var femte av de som inte känner sig motiverade på jobbet anser att det är troligt att de med tanke på hälsan inte kan arbeta inom sitt yrke om två år. Bland de som känner sig motiverade är andelen bara 4,5 procent. Motivation Diagram 9. Andel i procent som med tanke på sin hälsa inte räknar med att arbeta kvar i sitt yrke om två år. Svaren är grupperade efter om de svarande känner sig motiverade på jobbet eller inte. 25% 21,5% 20% 15% 10,8% 10% 4,5% 5% 0% Motiverad Varken eller Ej motiverad Samtliga 13