Gris. producenter nr 2



Relevanta dokument
Gris. producenter

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Suggorna har potential utnyttja den!

mjölk och nöt producenter nr 4

Piggfor

V A L L B E R G A L A N T M Ä N S U N I K A F O D E R S O R T I M E N T V e r s i o n GRISFODER. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Leif Göransson

Hälsa och tillväxt för högpresterare

Ekomavit som fodertillskott till digivande suggor. - inverkan på kullstorlek och omlöpsfrekvens

100% ekologiskt foder från 2012

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Finska Foders nya Pekoni-smågrisfoderprogram

Vägen till lönsam lammproduktion

Sis-aminosyra (t.ex. sis-lysin) anges för varje fodermedel och rekommendationerna om tillförsel via fodret anges på samma sätt.

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

EDEL Nöt Framgång föder framgång

datamix MULTIFEEDER 5000 FODERKURVER KAPITEL - 4 -

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-SUGGOR

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Strategi för uppfödning av slaktsvin

NÖT

Utfodring av slaktgrisar

Foder - utfodring och hälsa

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Uppfödning av gyltor till hållbara suggor i bruksbesättningar

NYTT&NYTTIGT. Om Gris. Röst från fältet Daniel Ohlsson på Ljusekullens gård. För en effektivare grisproduktion. AMINOBalans

Nätverket Grisforsk 2020 fortsätter diskutera forskningsbehov för svensk grisproduktion

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Skötselrutiner foderanläggning

HIPPOS. Framgång föder framgång

Nytt&Nyttigt. Om Gris. Helheten Vägen till lönsam. Amino Balans För en effektivare. grisproduktion. grisproduktion. AMINOBalans

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

vitafor HÄSTMINERALER

Hållbara rekryteringsgyltor fodertilldelning och lysinnivå i fodret under uppfödningen (SLF H )

Utfodring Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

EFFEKTIV SLAKTGRISPRODUKTION.

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER.

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

NYTT&NYTTIGT. Vi kan bättre! Om Gris. FiberBalans. Sverige! Fördelar med. Ledaren. NÖT foder. AMINOBalans

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

Produktionsrapport - förklaringar

Plan för dagen. Bakgrund Den nyfödda gyltan Gyltans uppväxt Grisning Diperioden Avvänjning Betäckning Dräktighet Ta med hem

Leif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder

SUGGOR, SMÅGRISAR OCH SLAKTSVIN UTFODRING AV SVIN MED FRISKA DJUR OCH GOD AVKASTNING SOM MÅL

Svenska erfarenheter av att förbättra utnyttjandet av N & P i foderstater till grisar Kerstin Sigfridson

MJÖLK&NÖT PRODUCENTER GUIDE NR 3

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Få den bästa starten

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

HANDBOK OM UTFODRING AV SVIN

Din gris och Du. Några råd om skötsel av Linderödssvin. Föreningen Landtsvinet 2013: Din gris och Du

Betfor en riktig klassiker!

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Djurhållning 5.4 Grisar

Internationella rapporten 2009 Resultat från

Användning av cups till smågrisar

Internationella rapporten 2011

Betfor en riktig klassiker!

Nytt & Nyttigt om Gris

ExpertgruppTillväxtgrisar

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Nytt på Fodermix Gris Produkter

Svensk djurhållning utan soja?

Framgång föder Framgång framgång föd

Internationella rapporten 2010

* Hur mkt soja används i Sverige? * Fördelning mellan djurslag * Alternativ biologiska effekter * Vilka är de största hindren?

Gyltor. Planering av rekrytering och uppfödning

Utfodring av dikor under sintiden

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Fodertillverkning på gården

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Internationella rapporten 2012

Vitblommig åkerböna (Vicia faba) i fodret till suggor

Internationella rapporten 2014

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

Blötfoderanläggning, att tänka på i samband med investering

TIO i TOPP Smågrisproduktion (föregående års placering inom parantes) 1 (1) 2 (-) 3 (-) 4 (-) 5 (6) 6 (-)

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

Studie med amsuggor i svenska besättningar

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

Vallfoder som enda foder till får

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Internationella rapporten 2017

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Utfodringspraxis Mjölby nov

Transkript:

Gris producenter nr 2

För säker och lönsam grisproduktion I denna broschyr har vi samlat information till dig som är grisproducent. För att få goda resultat och trygghet i din produktion krävs bra foder, rätt produkter och stor kunskap om grisproduktion. KLF förstår dina villkor. Vi är en lokal, effektiv och serviceinriktad partner som arbetar för du ska göra en bra affär. KLF Kristianstadsortens Lagerhusförening bildades 1931 och ägs av lantbrukare i nordöstra Skåne och västra Blekinge. Våra verksamheter finns i Åhus, Karpalund och Rödaled, med huvudkontor i Kristianstad. Kompetent personal, lokal förankring, moderna anläggningar och korta avstånd gör KLF till en mycket konkurrenskraftig samarbetspartner med helhetslösningar för sydsvenskt lantbruk. Som medlem i inköpsföreningen Den lokale Andel, DLA Danmark, kan vi som lokal aktör ta del av fördelarna genom stora inköpsvolymer. Vårt mål är att skapa bästa möjliga lönsamhet i medlemsföretagen. Sedan några år tillbaka har KLF och Lantmännen även ett gemensamt produktionsbolag för fodertillverkning i fabriken i Åhus. Där tillverkas KLF:s foder efter egna recept och körs sedan ut i gemensamma bilar.

digivande suggor 5 Hjälp suggan att hålla formen Varje grisningsomgång är en tuff match för suggan. Dels ska hon ge sina smågrisar en bra start i livet, dels måste hon hålla sig själv i god form. Vi kan hjälpa henne genom de tuffa perioderna genom att erbjuda god omsorg, bra miljö och ett smakligt foder som är väl anpassat för den digivande suggan. Ibland måste man av praktiska skäl kompromissa om vilka foder som ska användas på gården. Ha alltid den digivande suggan i fokus när du bestämmer vilket/vilka foder som då ska väljas. Vi på KLF är alltid redo att diskutera och hjälpa dig välja rätt foder för din aktuella produktion. Fodring vid grisning Ungefär en vecka innan grisningen flyttas suggan till BB-avdelningen. Då bör hon utfodras med det foder som hon ska äta under digivningstiden. Under perioden fram till grisningen, och 2-3 dagar efter, får suggan sin dräktighetsgiva en gång per dag. Därefter görs en successiv ökning till max fodergiva under ca 10-12 dagar, vilket för de flesta suggor innebär så mycket de orkar äta. För en sugga med 10 smågrisar motsvarar detta ca 90 MJ NEs/dag. Under perioden som fodergivan ökas ändras antalet utfodringstillfällen till 3-4 per dag. Ökningen av fodergivan ska göras i en sådan takt att suggan efter varje utfodring äter upp sitt foder inom någon timme. Gammalt foder ska alltid rensas bort från fodertråget. Kontrollera att suggan alltid har tillgång till friskt vatten med ett flöde på 3-4 l/min. Tänk också på att ge extra vatten i tråget till nygrisade suggor. Om utfodringsstrategin lyckas kommer suggan vid avvänjningen att vara någonstans mellan tunn och medel på hullbedömningsskalan. Magra suggor löper större risk att komma i brunst senare, löpa om eller få färre levande födda i nästa kull. Dessutom minskar risken för bogsår under digivningen om suggan kan hålla sitt hull. Vägledande fodergivor för digivande suggor* Dag mj NEs**/dag Fodergivor/dag 1 (grisning) 23 1 2 33 1 3 43 3 4 53 3 5 63 3 6 73 4 7 83 4 8 till avvänjning 90 4 Totalt under 33 dagar 2711 * Det finns fler foderkurvor att använda sig av. Detta är ett exempel. ** NEs = nettoenergi suggor

6 Gyltor Gyltan behöver extra omtanke Gyltan är besättningens framtid. För att få en gylta som blir hållbar och med hög livstidsproduktion finns det en del att tänka på. Uppfödningen av gyltor skiljer sig från uppfödningen av slaktgrisar. Slaktgrisar ska växa fort och ha hög köttansättning. Gyltorna däremot ska växa upp till hållbara suggor med hög livstidsproduktion. För att uppnå detta krävs att gyltan har en långsammare tillväxt och samtidigt får ett starkt skelett som kan bära upp en tung kropp. För gyltorna är fettansättningen viktig, t.ex. har en mager sugga svårare att visa brunst och bli dräktig. Suggfoder har rätt mineral- och vitaminnivå och passar växande gyltor. För att uppnå optimal fettansättning och tillväxthastighet är rekommenderad utfodringsnivå 90 % av SLU-normen till slaktgrisar. Principen för utfodring av gyltor är att de ska ha uppnått följande mål vid betäckning: en ålder på 220-240 dagar ca 140 kg levande vikt 12-13 mm ryggspäck 2:a eller 3:e brunst Utfodringsnorm Detta är en vägledande norm som kan behöva anpassas för att uppnå önskat resultat i din besättning. Från avvänjning fram till en vikt på mellan 30 och 50 kg utfodras gyltorna med fri tillgång på tillväxtfoder. Vid 30-50 kg ska byte ske till ett suggfoder, som sedan används fram till grisning. Rekommenderat innehåll av lysin är 0,57-0,73 sis lysin/mj NEs. Ju högre innehåll av lysin desto tidigare går det att byta till suggfoder. Rekommenderad utfodring är 90 % av SLU-normen till slaktgrisar. För att gyltorna ska nå önskat hull vid betäckning kan fodergivan behövas höjas efter att gyltorna nått 90 kg och fram till betäckning. Flusching kan tilllämpas vid betäckning för att ge fler ägg vid ägglossning och fler levande födda smågrisar hos gyltor. Flusching görs genom att fodergivan höjs till ca 31 MJ NEs i 5-10 dagar innan betäckning. Direkt efter betäckning sänks fodergivan till dräktighetsnivån. Under dräktigheten utfodras gyltorna efter hull. Långsiktigt tänkande Under dräktigheten bör suggorna utfodras så att de vid grisning har ett ryggspäckmått på minst 16 mm. Då har de rätt förutsättningar att klara den kommande digivningen. Vägledande norm för utfodring av växande korsningsgyltor Vikt mj NE*/dag 10 6,2 15 8,3 20 10,4 25 12,4 30 14,5 35 14,8 40 16,5 45 18,2 50 19,9 55 21,6 60-90 23,2 90 betäckning 23,2-25 Dräktighet, gott hull 23,2-27 Dräktighet, sämre hull Minst 27 * NEv fram till ca 50 kg och därefter NEs. (NEv = nettoenergi växande, NEs = nettoenergi suggor)

Dräktiga suggor 9 suggor foder AJOUR Ajour är ett foder väl anpassat till dräktiga suggor. Det är inte lika koncentrerat som ett digivningsfoder, och innehåller mer fiber, så den dräktiga suggan kan äta mer och uppnå en högre mättnadskänsla. Den dräktiga suggan är alltid hungrig ALSTRA ACTION Alstra är ett dräktighetsfoder för suggor som behöver äta upp sig till rätt hull inför nästa grisning. Action är ett foder till digivande suggor. Fodret fungerar bra i väletablerade besättningar med suggor som har en hög konsumtionsförmåga. Kan även ges som foder till dräktiga suggor. AKTIV Aktiv är det bästa foder du kan använda till dina suggor. Det är ett mycket smakligt foder med samma råvarusammansättning vid varje leverans. Aktiv passar bra i besättningar med många unga djur eller där produktionen ligger i topp. ASTRID Astrid liknar Aktiv i sin sammansättning, men har något lägre protein- och energiinnehåll. Fodret passar utmärkt i besättningar med hög produktion och där suggorna har en god konsumtionsförmåga. Under dräktigheten är suggornas behov av energi och protein betydligt lägre än under digivningen. De dräktiga suggorna vill äta mycket och deras foder behöver inte vara koncentrerat. Det får gärna ha ett högt fiberinnehåll därmed vara mer mättande för den dräktiga suggan. Bland de dräktiga suggorna är konkurrensen om fodret stor. Därför är det viktigt med individuell utfordring så att varje sugga får det hon behöver. Suggor som hålls i mindre boxar, och som utfodras i tråg, ska grupperas efter ålder och storlek så att alla får chansen att äta. Vid blöt utfodring är det viktigt att inte ha för många suggor per ventil, annars får kanske inte de svagaste suggorna tillräcklig mängd foder. Fodret ska vara så blött att det rinner ut ordentligt i tråget. Dräktiga suggor utfodras lämpligen en gång per dag. Efter seminering sänks givan och anpassas till suggans vikt och hull. För lämpliga utfodringsnivåer se tabell. Under de två sista veckorna under dräktigheten ska fodergivan inte överstiga rekommendationen, för att minska risken för difeber. Koncentrat och premixer skräddarsyr vi utifrån gårdens förutsättningar. Vägledande fodergiva för dräktiga suggor Dräktighetsdagar mj NEs*/dag Normalt hull Mager 0 85 23 27+ 85 grisning 23 23 Totalt 2645 2985+ * NEs = Nettoenergi suggor

10 Smågrisar Smågrisar 11 Ge smågrisen en smakstart i livet FRISKA 1103 SMÅGRISAR avvänjningsfoder Friska 1103 är ett avvänjningsfoder för besättningar med god hälsostatus och högproducerande djur. FRISKA 2100 Friska 2100 är ett säkert avvänjningsfoder som även kan användas som tillväxtfoder. FRISKA FLINK Friska Flink är ett tillväxtfoder som används efter Friska 1103 eller Friska 2100. Lyckas vi med suggans utfodring under digivningsperioden är smågrisen tung vid avvänjningen. För att klara avvänjningen, och undvika mag/tarmstörningar, behöver smågrisen ett foder med hög smältbarhet. Cirka 10 dagar efter avvänjningen har tarm och tarmflora anpassat sig till fodret. Då kan utfodringen ökas på att för få god tillväxt på grisen. I en besättning med ett gott hälsoläge svarar grisarna på ett foder med hög aminosyranivå. Upp till att grisen väger 30 kg bör lysinnivån i fodret vara mellan 0,94-1,03 g sis lysin/mj NEv. Smågrisar bör utfodras 4 gånger per dag. Minst en gång per dag ska foderanläggningens funktion kontrolleras och boxarnas fodergivor korrigeras. En timme efter utfodring kontrolleras om det finns restfoder i trågen. Är trågen helt rena ökas fodergivan, om det finns foder kvar minskas tilldelningen. Optimerad fodersammansättning KLF:s foder är sammansatta för att vara snälla mot grisen och ge god funktion Innehåller bra råvaror som grisen kan utnyttja på bästa sätt Ger smidig övergång mellan avvänjnings foder och tillväxtfoder Har balanserad sammansättning av fettsyror för att ge en stark och frisk gris Har balanserad aminosyrasamman sättning för bästa tillväxt Är ett smakligt foder som smakar likadant vid varje leverans FRISKA 2098 Smågriskoncentrat gör vi efter gårdens förutsättningar och råvaror. Friska 2098 är ett enhetsfoder med enklare råvarusammansättning för besättningar med friska smågrisar som har en bra tillväxt. Vägledande norm för utfodring av smågrisar Vikt mj NEv*/dag 10 6,2 15 8,3 20 10,4 25 12,4 30 14,5 * NEv = Nettoenergi växande djur

Slaktgrisar 13 Glada grisar ger bättre resultat Några av de faktorer som påverkar resultatet i en slaktgrisbesättning är hälsoläget, vilken fodernorm som används, djurmaterial, aminosyranivå i fodret m.m. Grisar med ett bra foderutnyttjande växer snabbt. Därmed måste dagsgivan justeras snabbare än till grisar med sämre foderutnyttjande. Minst en gång om dagen bör utfodringsanläggningen kontrolleras och fodergivorna korrigeras. Riktlinjen för grisar under 60 kg är att lite foderrester ska finnas kvar trettio minuter efter utfodring. Är tråget renslickat efter trettio minuter får grisarna för lite foder. Prisvärda fodermedel I Skåne och Blekinge finns flera olika produkter från livsmedelsindustrin som är lämpliga att använda i grisproduktionen, t.ex. vetedrank, kornblötfoder och permeatvassle. Dessa produkter är ofta prisvärda och har egenskaper som är positiva för grisarna. Dock behövs ett kompletteringsfoder som bidrar med de näringsämnen som råvaran har ett lägre innehåll av, och som ger balans mellan de olika näringsämnena. För att öka vår kunskap om hur olika produkter från livsmedelsindustrin fungerar i praktisk produktion gör KLF produktionsuppföljningar på en gård utanför Kristianstad. Där prövar vi också andra förändringar i fodret, t.ex. olika proteinnivåer mm. Vi på KLF har stor kunskap och erfarenhet av hur alternativa råvaror kan användas till olika djurgrupper. Vi kan ta fram förslag och diskuterar gärna hur dessa passar in på just din gård. Vi kan också ta prover på råvarorna för analys och hjälper dig att värdera analysvärdena. Vägledande norm för utfodring av växande grisar* Ex. normer för lysin till växande djur: Vikt, kg mj NEv/dag Vikt, kg mj NEv/dag 10 6,2 15 8,3 20 10,4 25 12,4 30 14,5 35 16,4 40 18,3 45 20,2 50 22,1 55 24 60 25,9 28,5* 10 30 0,94 1,03 30 60 0,85 0,94 60 90 0,74 0,81 90 120 0,63 0,70 Enhetsfoder 30 120 0,74 0,82 * En högre slutgiva ger högre tillväxt och något sämre klassning

14 Fodersorter Slaktgrisar råvaror 11 CAVAT torrutfodring eller blött med vatten Cavat är ett insättningsfoder/första fas-foder som är anpassat för att grisarna ska få en bra start i slaktsvinsstallet. Cavat har högt näringsinnehåll för att ge eventuellt svagare/mindre grisar en bra start. CENTRAL Central är ett enhetsfoder med ett näringsinnehåll som är anpassat för att fungera i de flesta besättningar. COMPE- TENT Competent är ett foder som kan användas som ett enhetsfoder eller som ett slutfasfoder i ett fasprogram. Complett 8300 Complett 8300 är ett koncentrat för torrutfodring eller blött med vatten. Ger 0,83 g sis lysin/mj NEv. DRANK Detta är foder som passar till olika inblandningar till drank, antingen som ett enhetsfoder eller som en del i ett fasutfodringsprogram beroende på vilka nivåer av drank som ges under uppfödningen. Den färdiga blandningen ger 0,83 g sis lysin/mj NEv. 8311 8311 15-30 % drank. 8321 8321 30-45 % drank. 8331 8331 45-60 % drank. råvaror Till dig som blandar foder själv hemma på gården kan erbjuda soja eller rapsmjöl. Räcker inte din egen spannmål kan vi även sälja detta till dig. 8322 permeatvassle 8322 används till ca 25-30 % permeatvassle. Detta foder passar till Skånemejeriers permeatvassle. Den färdiga blandningen ger 0,83 g Sis lysin/mj NEv. Smågris Gristorw specialprodukter Smågris Gristorw är en järnberikad produkt som ger sunda smågrisar Är ett järnberikat fodertillskott till smågrisar Används som komple ll järninjektioner Ökar välbefinnandet hos smågrisar drank & permeatvassle Den färdiga blandningen ger 0,83 g sis lysin/mj NEv. Pigi mjölkersättning Pigi mjölkersättning är ett enhetsfoder med ett näringsinnehåll som är anpassat för att fungera i de flesta besättningar. 8313 8313 15-30 % drank & 25-30 % permeatvassle. 8323 8323 30-45 % drank & 25-30 % permeatvassle. 8333 8333 45-60 % drank & 25-30 % permeatvassle. Vitaminer E100 vitaminer e100 är ett foder som kan användas som ett enhetsfoder eller som ett slutfasfoder i ett fasprogram. Myrsyra myrsyra med selen är ett flytande tillskottsfoder. Lämpligt som extra E-vitamintillskott till alla husdjur när det finns misstanke om brist på E-vitamin.

Timmermansgatan 3 291 25 Kristianstad Tel: 044-28 52 00 www.klf.nu navigator 2014