Syfte. - Projektet integrerar ämnesdidaktik i historia, samhällslära, religion, filosofi, psykologi, modersmål och litteratur.

Relevanta dokument
5.15 Religion. Mål för undervisningen

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

Del II Teori och perspektiv - För en målmedveten religionsundervisning 31

LRE110, Religionskunskap för lärare 1, 30 högskolepoäng

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Välkommen till

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Religionsundervisning?

Vi7 workshop

LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Demokratidaktik i skolans verksamhetskultur delaktiga elever och meningsfullt lärande

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION (KATOLSK) 3 6

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

LRE 210, Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Lärare kan totta kai!

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Sigys-konferens februari 2010

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

LÄROPLAN Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan Mångvetenskapliga lärområden

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

5.16 Livsåskådningskunskap

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Utveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017

Tio tumregler för god ekumenik

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Samhälls och beteendevetenskap 1

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

SJÄLVVÄRDERING SURSIK SKOLA 2016 MIN MÅNGSIDIGA KOMPETENS

Humanistiska programmet (HU)

Dokumentera med ipad i förskolan

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Samhällsorienterande ämnen för grundskolans senare skolår 90 hp (60p) Svenska för grundskolans senare år 90 hp (60p)

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Dubbelbehörighetsprojektet Start-up! I Åbo och Vasa den 8 mars 2017 Introduktion Christina Nygren-Landgärds, vicerektor

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Statsrådets förordning

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Antagen av kommunfullmäktige

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Kursbeskrivning UM7026

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren

Se människan Ersta diakonis värdegrund

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

FORTBILDNING HÖSTEN Svenska skolan för synskadade.

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

VFU-kursplaneutredning för 2011-års lärarutbildningar

LMS100, MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE 1, 20 poäng. Man, Nature and Society 1, Introductory level.

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Gun Oker-Blom 1

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

Transkript:

FLYKTING 2016 Handledande lärare: Mårten Björkgren, religion Tom Gullberg, historia och samhällslära Anders Westerlund, modersmål och litteratur Charlotta Hilli, historia, samhällslära, digitala utmaningar Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Mårten Björkgren 15.2.2016 1

Syfte - Projektet integrerar ämnesdidaktik i historia, samhällslära, religion, filosofi, psykologi, modersmål och litteratur. - Syftet är att ge de studerande kunskaper, färdigheter och kompetenser att planera och konkretisera en temastudiehelhet i gymnasieutbildningen. - Den ämnesintegrativa uppgiften avgränsas till temastudiekurs 2. Undersökande projektarbete med hjälp av digitala arbetssätt (TS2). - Projektet utgör empiri för forskning vid FPV Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Mårten Björkgren 15.2.2016 2

Upplägg Vecka 5 Teoretisk referensram Ämnesdidaktisk och tematisk Pedagogisk referensram, pekplatta, blogg, imovie Vecka 6-8 Självständigt arbete med litteratur och referenser > blogginlägg Pekplattorna kan lånas under v. 6 (må-fre) av Mårten (E708) 25.2. Idé- och materialseminarium (F724) Vecka 9 Litteraturcirkel som avstamp i referenser Intervjuer görs måndag förmiddag material för video Journalistiska perspektiv och verktyg (Ingrid Svanfeldt) Den pedagogiska och ämnesintegrerande videon (3 min) planeras och färdigställs Vecka 14 Presentation 7.4. i Akademisalen då Ann-Catrin Östman, Camilla Kronqvist och Peter Nynäs från Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi föreläser över temat och kommenterar videoklippen Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Mårten Björkgren 15.2.2016 3

Grupperna Grupp 1 Östling Ida, Sandelin Kasper, Öhman Alexander, Biström Henrika, Östman Hanna Grupp 2 Degerlund John, Mård Lena, Sweins Sabina, Sandell Josefin, Wärn Christoffer Grupp 3 Lento Teemu, Stenfors-Merikallio Denice, Holmberg Niklas Haavisto Pia, Skogvall Sabina Gruppen Mo & litt i Helsingfors Hägglund Sofia, Malmefjäll Leila, Piipponen Daniela, Syrén Marcus, Tigerstedt Linda, Wackström Jenna, Wiik Hanna Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 4

1. Individuella uppgifter Uppgifter a) Ta del av artikeln Mot en ämnesintegrativ helhetssyn ett digitalt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning och annat material som finns angivet på bloggen, plus ämnesspecifikt material enligt eget val. b) Skriv ett blogginlägg (ca 300 ord) där du utgående från det material du bekantat dig med i a) kommenterar ämnesintegrativt arbete och temat flyktingkrisen ur ett ämnesperspektiv. Fokusera speciellt på de didaktiska möjligheterna med digitala och ämnesintegrativa projekt. Länka gärna till det material du hänvisar till. Deadline: 24.2 c) Skriv två kommentarer till andras blogginlägg. Deadline: 27.2 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 5

Uppgifter 2. Gruppuppgifter a) Planera ett helhetstänkande kring temastudiekursen 2. Undersökande projektarbete med hjälp av digitala arbetssätt b) Skicka er videoidé till ingrid.svanfeldt@iki.fi senast 26.2. c) Skapa en video (max 3 min.) som ett ämnesintegrativt inslag i kurshelheten. Deadline: 2.3. d) Skriv ett blogginlägg med en kommentar till filmen (och kursplanen). Vilka didaktiska överväganden ligger bakom upplägget? Deadline: 21.3 e) Presentera kort er ämnesintegrativa video vid seminariet den 7.4. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 6

Bedömning Godkänd / Icke godkänd Kriterier för godkända prestationer är: Aktivitet Blogginlägg Samarbete Slutprodukten (ämnesintegrerad video) Presentationen 7.4. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Mårten Björkgren 15.2.2016 7

Religionsdidaktiska perspektiv på projekt Flykting 2016 Ämnesperspektiv Flykting; från fientlighet till gästfrihet Ämnesdidaktiska perspektiv Lärande till, om, av, för Ämnesintegrerade perspektiv Bildning Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 8

Ämnesperspektiv teologi & religionsvetenskap - Från hat och fördomar till öppenhet, intresse och ömsesidig tillit - Det mångkulturella är de kristna kyrkornas eget landskap; växelverkan mellan olika etniska och kulturella grupper - Enligt kristen tro har Guds rike inga nationalistiska gränser - Kristen människosyn - människan får sitt värde genom att vara skapad - hen är inte en produkt utan ett under; bär på helighet - genom att respektera människan (vem som helst) bekänns den kristna tron - Kristen tro försvarar människan rätt till helighet, skönhet, gemenskap, ansvar - Trons fiende är inte annan tro, utan gränslös individualism, materialism och fräck själviskhet - Gästfrihet mot flyktingen är ett gemensam kulturellt arv och värdegemenskap i religionerna Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 9

Ämnet religion i läroplansgrunderna Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning Läroämnet stödjer de studerande att utvecklas till ansvarsfulla medlemmar i det demokratiska samhället. Varierande studiemiljöer samt de möjligheter som digitala verktyg ger ska mångsidigt utnyttjas i undervisningen. Aktiverande arbetssätt ska betonas. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 10

Målen för religionsundervisningen I LP2015 nämns till exempel följande utveckla sin kulturella läskunnighet i anslutning till religioner och livsåskådningar uppfatta begreppet helig i olika religioner och kulturer och hur det påverkar människors beteende respektera de mänskliga rättigheterna och kunna analysera religioner och livsåskådningar ur ett människorättsperspektiv utveckla förmåga att leva som en ansvarsfull och aktiv medborgare Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 11

Religionsdidaktiskt perspektiv (Learning into... Lära sig till...) Konfessionell RE Learning about... Lära sig om... Learning from... Lära sig av... Learning for life... Lära sig för livet Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo Mårten Björkgren 15.2.2016 12

Ämnesintegrativt perspektiv religionsämnets bidrag till gymnasiets bildningsuppdrag Bildning innebär att kunna utveckla en omdömesförmåga på basis av kunskap, etisk reflektion och genom att sätta sig in i en annan människas situation, både individuellt och i grupp. Bildning innebär även förmåga och vilja att på ett etiskt, empatiskt och konstruktivt sätt hantera konflikter mellan ideal och verklighet. Bildning kommer till uttryck i omsorg, tolerans, en mångsidig uppfattning om verkligheten samt i en vilja att arbeta för positiva förändringar. Bildningsidealet i gymnasiet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.2.2016 13