Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson, tel 11 15 78 11 Norrköpings brottförebyggande råd
1(33) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Inledning...3 Tobaksvanor...5 Rökning...5 Snusning...7 Hur får man tag i tobak?...8 Alkoholvanor...9 Konsekvenser av alkoholkonsumtion...13 Var får ungdomar alkoholen ifrån?...15 Föräldrars inställning...15 Attityder till alkohol...17 Sniffning/ boffning...18 Narkotikavanor...18 Dopingpreparat...23 Attityder till narkotika...23 Om du skulle upptäcka att en kamrat använde narkotika, skulle du då vilja berätta det för någon vuxen?...24 Spel...25 Skolmiljö...25 Trivsel...25 Skolk...27 Mobbing...28 Någon att prata med...3 Slutsats...31 Bilaga - Enkäten...33
2(33) Sammanfattning Under de senaste åren har drogförebyggande arbete intensifierats i Norrköping. Genom samverkan mellan olika aktörer i kommunen arbetas med nya metoder och forskningsbaserade rön. Drogvaneundersökningen har genomförts varje år sedan 1999, på uppdrag av Norrköpings brottsförebyggande råd. Liknande undersökningar görs på nationell nivå och i kommuner runt om i landet. Årskurs 8 har funnits med sedan starten och sedan 21 finns årskurs 1 i gymnasieskolorna med i undersökningen. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om ungdomars drogvanor, attityder, trender och tendenser gällande droger, samt hur eleverna upplever skolklimat och skolmiljö utifrån frågor om trivsel och mobbing. Förhoppningen är att resultatet används bland elever, föräldrar och personal runt om på skolorna. Läsåret 25/26 genomfördes undersökningen för tredje året digitalt, det vill säga med hjälp av webbenkät. Den främsta anledningen till användandet av denna metod är att underlätta bearbetningen. Med tanke på den unga generationens datavana kan denna metod också underlätta själva svarsprocessen. De flesta skolor, såväl kommunala som fristående har deltagit i undersökningen. Totalt svarade 2 642 elever i årskurs 8 och år 1 gymnasiet på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 81,5 procent, vilket är 1 procentenheter fler än förra året. Årets undersökning är på många sätt glädjande då de flesta resultat går åt rätt håll. Tobaksbruket bland ungdomarna har minskat avsevärt, speciellt i åk 8, där andelen icke- rökare är 8 procentenheter högre än förra året, för flickor den lägsta andelen rökare sedan mätningarna började. Detta kan förmodligen till stor del tillskrivas det tobaksförebyggande arbetet på skolorna. Även snusandet har minskat. I årets undersökning har för andra året en nedgång skett gällande årskurs 8- elevernas totala alkoholkonsumtion, både vad gäller konsumtion och berusningsdrickande. Tyvärr gäller inte detta flickor i åk 8, där vi i stället ser en ökning, medan en avsevärd minskning skett bland pojkar. I gymnasiets årskurs 1 ser vi en minskning för båda könen vad gäller konsumtionen, men inte vad gäller flickornas berusningsdrickande. Det ser alltså ut som om totalkonsumtionen av alkohol bland ungdomar minskat, men flickors berusningsdrickande ökat. Föräldrar förser sina barn med alkohol i allt mindre utsträckning, ökad kunskap bland föräldrar om vikten av gränssättning här tros ligga bakom. En förändring har skett de senaste åren vad gäller vilken typ av alkohol ungdomar dricker, vilket konstaterades redan de två föregående undersökningarna. Andelen hembränd sprit har minskat kraftigt och annan starksprit, alkoläsk/starkcider och starköl har ökat. Detta kan höra samman med att det är lättare för ungdomar att få tag i alkohol som är införd från närliggande länder och återförsäljs till ungdomar, vilket också bekräftas av många i fritextsvar.
Andelen elever i åk 8 som har sniffat har halverats från föregående år, andelen som använt cannabis har minskat, likaså andelen som använt övrig narkotika. 3(33) För gymnasiets årskurs 1 gäller att 13 procent använt cannabis, 3,5 procent ecstacy och 5,6 procent annan narkotika, en minskning på alla punkter. Sammantaget har 14 procent av gymnasieleverna i årskurs 1 uppgett att de använt någon form av narkotika, vilket innebär en minskning med 1 procentenhet från föregående år. I motsats till alkoholkonsumtion ligger pojkarna genomgående högre vad gäller användande av narkotika. De flesta elever trivs bra i skolan, mobbing och skolk har minskat från föregående år. Inledning Under andra halvan av 199-talet och de första åren på 2-talet ökade både alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande bland våra ungdomar efter att ha legat på en relativt låg nivå under 8-talet. Ökningen nationellt sett har nu avstannat och en försiktig nedgång kan skönjas i riket de senaste tre åren, dock främst bland pojkar. På nationell nivå har en satsning på förebyggande insatser, forskning med mera skett under de senaste åren, man betonar vikten av de lokala förebyggande insatserna och har avsatt pengar för detta. I november 25 beslutade regeringen om fortsatt satsning på detta via nya nationella handlingsplaner för alkohol- och narkotikapolitiken för 26-21. Där vill man fortsätta på den inslagna vägen och dessutom knyta detta arbete ännu tydligare till folkhälsomålen. Även fortsättningsvis kommer kommunerna i Sverige att kunna söka utvecklingsmedel för fortsatt utveckling av drogförebyggande insatser. Nödvändigheten av detta arbete är tydlig: Tillgången på alkohol och narkotika har ökat för våra unga och är kanske större än någonsin tidigare. Vuxnas alkoholvanor har ändrats betydligt de senaste 1 åren och konsumtionen av alkohol i Sverige har ökat med över 3%. Traditionella medel såsom pris- och gränskontroll har blivit svårare att använda. Omvärldsfaktorer, internet och övrig media har en allt större inverkan på attityder. Allt detta sammantaget gör att det förebyggande arbetet blir viktigt också i fortsättningen. I kommunens Program för välfärd och hållbar utveckling för 26-29 anges under målområde Hälsa och livsstil : höjd debutålder för alkohol, minskade alkoholskador, nolltolerans mot narkotika och dopning samt minskat spelmissbruk. Man vill särskilt uppmärksamma vuxnas ansvar för de unga, man vill att det drogförebyggande arbetet stärks och att drogfria miljöer och arrangemang ska stödjas och erbjuda. Den gemensamma uppdragsplan Nolltolerans mot narkotika som antogs av fyra berörda nämnder 23, upphör i och med att samtliga fyra nämnder i stället har mål för arbetet inskrivet i sina respektive uppdragsplaner. Dock gäller även fortsättningsvis gemensam och gränsöverskridande samverkan för att förebygga och motverka experimenterande med droger. Sedan 23 har kommunen en samordnare för det drogförebyggande arbetet, som ska fungera som stöd för arbetet ute i verksamheterna. En ökad mobilisering kring frågor om tobak, alkohol och narkotika fortsätter i Norrköping, genom att fler och fler som dagligen möter barn, unga och deras föräldrar engagerar sig i det förebyggande arbetet. Goda främjande miljöer med tydliga, engagerade vuxna, ökad kompetens och
kunskap, bra evidensbaserade metoder där unga får möjlighet att samtala och reflektera över livsfrågor samt möjlighet för deras föräldrar att mötas och få ökad kunskap om drogsituationen är en del av det som forskning och erfarenhet visar som framgångrikt. Som ett hjälpmedel här kan också drogvaneenkäten fungera. 4(33) Tack vare de nationella handlingsplanerna har mycket forskning skett inom området alkohol och narkotika de senaste åren. Exempelvis finns flera forskningsrapporter utgivna av Mobilisera mot narkotika som handlar om varför personer intresserar sig för och börjar använda narkotika (bl a Lalander 25). Stort fokus inom forskningen har på senare år hamnat på skydds- och riskfaktorer, alltså vilka faktorer som ökar risken respektive fungerar skyddande mot framtida missbruk och annat destruktivt liv. Dessa faktorer finns såväl på individ-, familj-, närmiljö- som samhällsnivå. (Källa: Knut Sundell: Att förebygga problembeteenden 23) I undersökningen, som genomförts i åk 8 samt gymnasiet år 1, får eleverna besvara frågor som rör alkohol- tobak- och övriga drogvanor samt attityder till detta. Frågor om spel har tillkommit i årets undersökning. Även frågor kring skolklimat och mobbing finns med. Flera av frågorna kommer att användas av flera kommuner i Östergötland, för att kunna stärka det gemensamma arbetet inom länet i dessa frågor. Dessa frågor finns också med i CAN: s årliga undersökning, varför vi också kan jämföra med riket. Varje deltagande skola och dess nätverk av socialtjänst och fritid får under vårterminen sina respektive resultat utskickade, tillsammans med resultaten för kommunen i sin helhet. Enkätresultaten kan med fördel användas som diskussionsunderlag bland elever och föräldrar, i personalgrupper och av förtroendevalda. Undersökningen läsåret 5/6 genomfördes för tredje gången digitalt. Första året medförde detta vissa problem för några skolor, vad gällde tillgång på datorer med mera, men de sista två årens undersökningar tycks ha genomförts utan stora problem. Framför allt gällande bearbetningen är modellen med digital undersökning att föredra, sammanställningen går snabbare och smidigare. Dessutom kan unga människors naturliga förhållande till datorer och digital kommunikation ha betydelse för svarsprocessen. Årets undersökning genomfördes veckorna 3-7, sammanställningen påbörjades omgående och ambitionen är att kunna sprida resultaten så snart som möjligt. Detta för att man redan under det aktuella läsåret ska kunna använda resultaten i verksamheterna. I årskurs 8 besvarades enkäten av 1 261 elever varav 629 pojkar och 632 flickor. På några gymnasieskolor är dock bortfallet ansenligt och någon grundskola saknas helt i sammanställningen. I gymnasiets årskurs 1 fanns 1 381 svarande, 735 pojkar och 646 flickor. Detta innebär en svarsfrekvens på 73 procent i årskurs 8 och 91 procent i gymnasiets årskurs 1. Webbenkäten var så utformad att alla frågor behövde besvaras för att kunna avsluta, varför partiellt bortfall inte förekommer. För första året visas tidsserier även för gymnasiets år 1. Eftersom de inte varit med mer än tre år, har det inte varit meningsfullt att göra tidsserier tidigare, utan har bara omfattat åk 8.
Tobaksvanor Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige, ca 7 personer avlider årligen i vårt land till följd av rökning (källa: Folkhälsoinstitutet). Man beräknar att samhällets totala kostnad för tobaksrökning uppgår till 26 miljarder per år (källa: Tobaksfakta). Tidig tobaksdebut är också en av riskfaktorerna för framtida missbruk av andra droger. Enligt en undersökning från Arbetslivsinstitutet 24, är andelen vuxna rökare hög i Norrköping jämfört med riket i genomsnitt. Cirka 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige är rökare, vilket är bland de lägsta siffrorna i världen. 5(33) I det drogförebyggande arbetet ingår också insatser mot tobak. Den så kallade kontraktsmetoden för skolelever (Team Smart) har spridit sig till 12 skolor i kommunen detta läsår, ca 2 elever har skrivit på en läsårsbunden överenskommelse om att inte använda tobak. Metoden har vunnit stor och bred framgång och ofta sker samverkan mellan skola och fritidsgård i området, i flera fall även det lokala föreningslivet och socialtjänsten. Näringsliv,idrottsföreningar, hälsoråd med flera stödjer också arbetet. 8 procent av rökarna börjar före 18 års ålder, så det finns all anledning att arbeta mot tobaksbruk bland barn och unga, vilket främjar god hälsa och minskar samhällskostnaderna på sikt. En annan del av det tobaksförebyggande arbetet rör information och kontroll riktad mot tobakshandlarna. Detta sker dels genom att en informationsfolder om tobakslagen tas fram under 26, dels genom egenkontrollprogram samt tillsyn av särskild alkoholhandläggare med ansvar för tobaks- och folkölsförsäljning Utöver detta förekommer olika slag av ANT (alkohol-narkotika och tobak)-undervisning och hälsofrämjande arbete. Rökning Andel som svarat "ja" eller "ibland" på frågan "Röker du?" 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9,7 3,6 33,1 12,3 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 I årskurs 8 har 89 procent av eleverna svarat att de inte röker vilket betyder att icke-rökande elever i åk 8 ökat sedan förra läsåret med 8 procentenheter!! De flesta- knappt 6 procent- som svarat att de röker i årskurs 8, har använt alternativet ibland. Bland de stadigvarande
rökarna, drygt 5 procent, är flest flickor. Här har en minskning med 2 procentenheter skett sedan förra undersökningen. 6(33) Röker du? Andel elever i årskurs 8 som svarat "Ja" eller "Ibland" 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 26 Gällande flickor i åk 8 ser vi i år den lägsta andelen rökare sedan mätningarna började 1998. För pojkarna har en lägre notering gjorts år 2/3. I gymnasiets år 1 är det 15,5 procent som röker ibland, medan de mer stadigvarande rökarna uppgår till drygt 16 procent. Även här är de stadigvarande rökarna fler bland flickorna. Den totala andelen rökare är drygt 5 procentenheter lägre än i fjolårets undersökning. Röker du? Andel elever i gymnasiet år 1 som svarat "Ja" eller "Ibland" 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-26 I CAN:s (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) undersökning i åk 9 för hela riket är den totala andelen rökare 19 procent bland pojkar och 3 procent bland flickor 25. Andelen rökande flickor har varje år varit högre än andelen rökande pojkar, medan det omvända gäller för snusning.
Snusning 7(33) Andelen elever i årskurs 8 som snusar i stort sett varje dag är enligt undersökningen drygt 3 procent - en minskning med 2 procentenheter - motsvarande andel i gymnasiets år 1 är 11,5 procent. Andel som svarat "ja" eller "ibland" på frågan "Snusar du?" 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 11,2 2,7 29 9,6 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 De som snusar är till största delen pojkar, andelen flickor har minskat igen efter en kraftig ökning de senaste åren. Andel elever i årskurs 8 som svarat ja eller ibland på frågan om de snusar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-26
8(33) Andel elever i gymnasiet år 1 som svarat ja eller ibland på frågan om de snusar 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 23-26 Hur får man tag i tobak? En ny fråga i årets undersökning gäller på vilket sätt man får tag i tobak, det är 18-årsgräns i vårt land för att få köpa tobak. Bland åk 8-elever är det vanligast att man får tobaken från kompisar, drygt 12 procent uppger detta, men en förvånansvärt stor grupp- drygt 8 procent- uppger att de själva köper sin tobak. I gymnasiets åk 1 uppger drygt 12 procent att de får tobak från kompisar och så stor andel som 28, 4 procent att de köper tobaken själva. Hur får du oftast tag på tobak? Hur? Köper själv 8,2% 28,4% Gymnasiet år 1 Åk 8 Från kompisar 12,2% 12,1% Från föräldrar 3,5% 1,3% Från annan person (över 18 år) 4,% 3,2% Använder inte tobak 52,% 75,2% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av svarande Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26
9(33) Alkoholvanor Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 3 procent sedan 1996, vilket är ett hot mot folkhälsan. Vi ser också nya alkoholmönster och en ökad tillgång på alkohol, främst genom införsel. Tidig alkoholdebut medför ökad risk för framtida beroende och alkoholskador. På nationell nivå ökade ungdomsdrickandet från mitten av 199-talet fram till 21, för att sedan ha planat ut något. CAN: s senaste undersökning för 25 visar en minskad alkoholkonsumtion bland pojkar, men en ökning bland flickor (gäller åk 9). Den åldersgrupp som dricker mest alkohol är 18-25 år. I samband med att alkoholkonsumtionen ökat, ser vi också ett ökat antal trafikolyckor till följd av detta. Ca 15 människor dödas och ca 1 skadas allvarligt varje år på grund av rattfylleri och det verkar som ungdomars attityder till att köra alkoholpåverkade har blivit mer liberala. Vägverket bedriver under fem år ett projekt : Don t Drink and Drive som riktar sig till ungdomar i gymnasieåldern. Under 25 deltog 6 av gymnasieskolorna i Norrköping i projektet och under 26 tillkommer ytterligare gymnasieskolor. Alkohol och trafik är ett prioriterat område i regeringens handlingsplan för alkoholpolitiken 26-21. Andel elever som en eller flera gånger under de tre senaste månaderna druckit alkohol i någon form 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 79,6 78,5 51,9 46,7 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Knappt hälften av eleverna (49,4 %) i årskurs 8 hade druckit alkohol i någon form de senaste tre månaderna. Motsvarande andel i gymnasiet var drygt 79 procent, en minskning med en procentenhet i bägge grupperna. Vi vet inte vilken typ av alkohol eller vilken mängd som svaren på frågan omfattar. En tydligare indikation på riskkonsumtion får man i gruppen som druckit upprepade gånger de senaste tre månaderna, samt gruppen som uppger att de varit berusade, särskilt flera gånger. Av de svarande hade drygt 21 procent av eleverna i årskurs 8 och knappt 54 procent i gymnasiets årskurs 1 druckit alkohol flera gånger under de senaste tre månaderna. För andra året har en nedgång skett i bägge grupperna; 2 procentenheter i åk 8 och 3 procentenheter i gymnasiets årskurs 1. För årskurs 8 gäller
nedgången endast pojkar, medan vi i stället ser en ökning av flickor som druckit flera gånger de senaste tre månaderna. 1(33) Frågan har varit ställd på samma sätt sedan 1999 och årskurs 8 har deltagit varje år. Nedan visas diagram för resultatet över åren 99-6. Elever i årskurs 8 som svarat att de har druckit alkohol flera gånger de tre senaste månaderna 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 26 En kraftig minskning för pojkar med 5,5 procent, men en ökning för flickor på drygt 1 procent. Elever i gymnasiet år 1 som svarat att de har druckit alkohol flera gånger de tre senaste månaderna 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 23 26 Årets notering är den lägsta för både pojkar och flickor i gymnasiets årskurs 1. En minskning från föregående år med drygt tre procentenheter för pojkar och knappt tre procentenheter för flickor.
11(33) Andel elever som svarat att de en eller flera gånger druckit så mycket alkohol att de blivit berusade 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24,8 28,4 73,5 68,3 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Av de svarande i årskurs 8 har drygt 1 procent av pojkarna och knappt 11 procent av flickorna varit berusade en gång, medan 13,4 procent av pojkarna och knappt 18 procent av flickorna svarat att de varit berusade flera gånger. Här ser vi en minskning i alla grupper förutom gällande flickor som varit berusade flera gånger, där en ökning med en procentenhet skett. I motsvarande grupp pojkar har en minskning med nästan tre procentenheter skett. nas alkoholkonsumtion är högre än någonsin över hela landet (Källa:Alkoholkommittén). Antalet unga kvinnor som vårdas för alkoholförgiftning har tredubblats på ett antal år. Orsakerna till detta och även ökat berusningsdrickande bland flickor är något som diskuteras i olika sammanhang och är viktigt att ta i beaktande och arbeta vidare med. Elever i årskurs 8 som svarat att de varit berusade en gång eller flera gånger 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-26 Sammantaget har 26,7 procent av eleverna i åk 8 varit berusade, vilket är en nedgång för andra året i rad i år med drygt två procentenheter från förra året.
I gymnasiets år 1 har drygt 13 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna varit berusade en gång, medan drygt 6 procent av pojkarna och drygt 55 procent av flickorna varit berusade flera gånger. En minskning bland pojkar (3 procentenheter) och en ökning bland flickor (1,3 procentenheter) även här. Sammantaget har 71 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs 1 varit berusade. 12(33) Elever i gymnasiet år 1 som svarat att de varit berusad en eller flera gånger 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2/3 3/4 4/5 5/6 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-26 År Medelåldern för första berusningstillfället är 13 år för åk 8 elever och drygt 14 år för gymnasieelever, vilket inte skiljer sig från föregående läsår. Vad man har druckit då man blivit berusad, årskurs 8 läsåret 4/5 Hembränd sprit Starksprit, ej hembränd Alkoläsk/starkcider 7,4% 4,6% 17,6% 13,5% 24,4% 14,5% Tjej Kille Vin Starköl Folköl 8,9% 7,8% 8,9% 8,7% 14,7% 18,% Har aldrig varit berusad 68,5% 7,7% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av svarande Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Knappt 27 procent av eleverna i årskurs 8 har varit berusade. dricker mest starköl, alkoläsk/starkcider och starksprit, medan flickor dricker alkoläsk/starkcider följt av starksprit och därefter starköl.
13(33) Vad man har druckit då man blivit berusad, gymnasiet år 1 läsåret 4/5 Hembränd sprit Starksprit, ej hembränd 18,7% 19,9% 52,2% 56,9% Tjej Kille Alkoläsk/starkcider 49,5% 62,8% Vin 21,6% 34,4% Starköl 38,4% 59,9% Folköl 14,4% 15,2% Har aldrig varit berusad 26,6% 22,9% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av svarande Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 71 procent av eleverna i gymnasiets år 1 har varit berusade. Även här använder pojkar mest starköl när de blir berusade, medan flickorna mest dricker alkoläsk/starkcider. På andra plats för båda könen kommer starksprit. Tidigare år har man sett en kraftig minskning gällande andel som druckit hembränd sprit och en kraftig ökning vad gäller starksprit, starköl och alkoläsk/cider. I år har inga större förändringar skett jämfört med förra året. Vi vet att det är tämligen enkelt för unga att få tag i alkohol, främst genom försäljning av införd alkohol, vilket också många av fritextsvaren i enkäten bekräftar. Konsekvenser av alkoholkonsumtion För andra året fanns en fråga som handlar om huruvida eleverna haft några problem i samband med att de druckit alkohol. Det är viktigt att fokusera på att tonårsdrickande även kortsiktigt kan medföra problem av olika slag.
Har du någonsin haft något eller några av följande problem i samband med att du druckit alkohol? Flera svarsalternativ har kunnat anges. Åk 8 Inga problem Sämre relation till föräldrarna Sämre skolprestationer oönskat sex Oskyddat sex Bestulen/rånad Polisingripande Olycka eller skadats Bråkat eller slagits Grälat Dricker inte alkohol 4,% 1,7%,8% 1,9%,6% 1,3% 1,4% 2,4%,2% 1,%,9% 3,% 2,2% 2,2% 2,8% 4,1% 5,2% 3,% 33,7% 33,5% 59,2% 61,7% Tjej Kille 14(33) % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel svar Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Har du någonsin haft något eller några av följande problem i samband med att du druckit alkohol? Flera svarsalternativ har kunnat anges. Gymnasiets år 1. Inga problem Sämre relation till föräldrarna Sämre skolprestationer oönskat sex Oskyddat sex Bestulen/rånad Polisingripande Olycka eller skadats Bråkat eller slagits Grälat Dricker inte alkohol 8,5% 5,9% 4,5% 4,9% 5,6% 7,1% 13,% 16,9% 3,3% 4,6% 6,2% 12,1% 7,6% 11,8% 1,1% 21,% 2,1% 18,% 23,1% 2,4% 45,7% 46,7% Tjej Kille % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av svarande Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 5,9 procent av eleverna i åk 8 uppger att de haft ett eller flera problem i samband med att de druckit alkohol. I gymnasiets åk1 år motsvarande andel 32,2 procent.
Var får ungdomar alkoholen ifrån? 15(33) På frågan Hur får du vanligen tag på alkohol? svarar de allra flesta att de får alkoholen från kamrater. Eleverna uppger att de också i hög grad får från andra vuxna (ej föräldrar) och annat. I en tilläggsfråga kunde eleverna i fritext beskriva var de fått alkoholen ifrån. Många av svaren bekräftar återigen att försäljningen av importerad alkohol till unga ökat i omfattning. Många uppger att de ringer ett mobilnummer och får alkoholen levererad. Drygt 8 procent av eleverna i årskurs 8 och 13,5 procent av eleverna i år 1 gymnasiet har uppgett att de får sin alkohol från sina föräldrar. Se vidare nedan. Föräldrars inställning Vi vet numera via upprepad forskning att föräldrars inställning till ungdomar och alkohol är mycket betydelsefull för hur de ungas konsumtionsmönster formas. Exempelvis är det inte så som många tror, att om man tillåter en viss mängd alkohol, så blir det mindre intressant och ungdomar dricker mindre. Det fungerar precis tvärtom. Några frågor handlar just om föräldrarnas attityder till tonåringarnas drickande. Drygt 15 procent av eleverna i årskurs 8 och 47 procent av gymnasieeleverna år 1 uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Detta är en minskning med 6 procentenheter gällande åk 8 och drygt 3 procentenheter gällande gymnasieeleverna! På frågan om föräldrarna någon gång köpt ut alkohol svarar 4,5 procent i årskurs 8 och 22,5 procent av gymnasieeleverna Ja. Diagrammet nedan visar förändringen av svar på frågan sedan år 1998 för årskurs 8. Andel elever i årskurs 8 vars föräldrar köpt ut alkohol till dem 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1998-26 Vi ser alltså att betydligt färre föräldrar i åk 8 köpt ut alkohol till sina barn än förra året, vilket är glädjande. Årets noteringar är de näst lägsta sedan mätningarna började, de lägsta var 1998. Vad gäller gymnasieeleverna har en ökning skett från föregående år med ca 1,5 procentenheter.
En annan fråga rör föräldrars bjudvanor; knappt 32 procent av eleverna i årskurs 8 och knappt hälften av gymnasieeleverna svarar att de blir bjudna på alkohol hemma, de allra flesta ibland. Bland föräldrar till åk 8-elever har benägenheten att bjuda hemma minskat med 6 procentenheter sedan förra undersökningen, mycket positivt. För gymnasiegruppen ser vi en minskning med någon procentenhet. Det är alltså 32 procent av åk 8- eleverna som uppger att de blir bjudna på alkohol någon gång eller ofta, medan bara 15 procent uppger att de får dricka alkohol. 16(33) Flera undersökningar visar, tvärtemot vad många tror, att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer alkohol även utanför hemmet. En mer tillåtande attityd till tonåringens drickande från hemmet medför större alkoholkonsumtion för den unge totalt, medan en mer restriktiv hållning från hemmet visar motsatt resultat (Koutkakis, Stattin 23). Även i vår egen undersökning ser vi ett tydligt samband gällande föräldrars bjudvanor och berusningsdrickande: Diagrammet nedan visar sambandet i drogvaneundersökningen i Norrköping våren 25 mellan bjudvanorna hos föräldrarna och om ungdomarna har varit berusade. Samband mellan att bli bjuden på alkohol av sina föräldrar och om man varit berusad 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 11,6% 26,4% 62,% 13,1% 52,5% 34,4% Ja, berusad en gång Ja, berusad flera gånger Nej, ej varit berusad 9,1% 75,8% 15,2% Aldrig Ibland Ofta Blir du bjuden på alkohol av dina föräldrar? Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Vi ser alltså ett tydligt samband mellan de som blir bjudna på alkohol hemma ofta och de som varit berusade flera gånger, likväl som sambandet mellan att aldrig bli bjuden hemma och aldrig varit berusad är tydligt. Även i gruppen som ibland blir bjuden på alkohol hemma ser vi ett större andel som varit berusade. Diagrammet visar att bland de som ofta blir bjudna på alkohol av sina föräldrar är det knappt 76 procent som har varit berusade flera gånger. Det kan jämföras med de ungdomar som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar bland dessa var det drygt 26 procent som varit berusade flera gånger. Antalet ungdomar som ofta blir bjudna på alkohol av sina föräldrar var dock lågt i jämförelse med övriga grupper 67 stycken.
Vid Örebro Universitet har man arbetat fram en metod, kallad Örebro Preventionsprogram, där man med enkla medel informerar föräldrar om ovanstående, samt uppmuntrar till diskussioner om gemensamt förhållningssätt. Runt 55 personer från skola, socialtjänst och fritid i Norrköping har under 25 utbildats i metoden och den har använts sedan höstterminen 5 på de flesta grundskolor i kommunen. 17(33) Attityder till alkohol När det gäller att fördröja alkoholdebuten, betyder attityderna till alkohol bland unga mycket, de kan påverkas, medan tillgången på alkohol kan vara svårare att påverka. Av åk 8-eleverna tycker 44,5 procent att det är okey att ungdomar på högstadiet dricker alkohol, en minskning med 8,5 procentenheter sedan förra året! I gymnasiegruppen är det drygt 68 procent som tycker så, vilket i stället är en ökning med drygt 2 procent från föregående år. Endast 15 procent av samtliga svarande anser att alkohol skulle få säljas i livsmedelsaffärer utan åldersgräns 5 procentenheter färre än föregående år. Större delen av eleverna 54,5 procent i årskurs 8 och 69,5 procent i år 1 gymnasiet- tycker att föräldrar själva skulle få bestämma om de vill köpa alkohol till sina tonåringar. Här har en minskning skett med 9 procentenheter på två år i åk 8, för gymnasiegruppen är årets resultat drygt 5 procentenheter lägre än för två år sedan, men 4,5 procentenheter högre än för ett år sedan. En fråga söker svaret på vilken/vilka anledningar det finns till att ungdomar dricker alkohol. Varför tror du att ungdomar dricker alkohol? Flera svarsalternativ har kunnat anges. Anledning Gymnasiet år 1 Åk 8 Annat Det är vanligt hemma Det ger status Grupptryck Man har det jobbigt på något sätt För att våga mer Det är roligt Det är gott Vet ej 7,2% 5,6% 7,1% 3,4% 2,9% 23,% 39,9% 53,1% 2,8% 16,7% 43,6% 22,4% 61,% 29,9% 42,4% 22,% 8,2% 13,1% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1 % Andel av svarande
Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 18(33) Här ser man att bägge grupperna anser att grupptryck är en stor anledning till ungdomars alkoholkonsumtion, särskilt åk 8-eleverna, där 53% anger detta som anledning. Detta är en viktig kunskap att ha med sig när man arbetar med dessa frågor. I gymnasiegruppen är den största anledningen dock det är roligt och därefter för att våga mer. Sniffning/ boffning Sniffning brukar debutera i de nedre tonåren eller rentav tidigare och bör alltid tas på största allvar. Tändargas, hårspray, bensin och doftspray är exempel på medel som ungdomar sniffar/boffar. 4,5 procent av eleverna i årskurs 8 har sniffat gas eller lösningsmedel för att berusa sig, vilket är en halvering sedan förra året och en nedgång med 6,5 procentenheter på två år, vilket är mycket glädjande. Drygt 2 procent har gjort detta flera gånger, en minskning med 3 procentenheter på två år. I år är det fler pojkar än flickor som uppger att de sniffat/boffat, det omvända gällde föregående år. I årskurs 1 gymnasiet svarar 8 procent att de sniffat/ boffat, varav 4,5 procent flera gånger. Även här ser vi en nedgång med 2 respektive 1 procentenhet sedan förra året. Andelen pojkar är högre än andelen flickor. Elever i årskurs 8 som svarat att de sniffat flera gånger 16 14 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Narkotikavanor Gällande narkotika så visar CAN:s riksomfattande undersökning att antalet ungdomar som provat narkotika efter att ha ökat stadigt fram till 21, minskat under ett par år och sedan legat tämligen oförändrat. I Norrköping minskar andelen elever i åk 8 för andra året i rad och vi ser även en minskning för gymnasiegruppen. Vanligast förekommande bland narkotikaklassade medel är cannabis, såsom tidigare. Exctacy har blivit vanligare de senaste åren; för andra året fanns en särskild fråga rörande exctacy med i undersökningen (se nedan). Annan
narkotika som används är bland annat amfetamin, kokain och heroin, men även övriga preparat såsom magiska svampar, subutex med mera nämns i fritextsvaren. 19(33) Andel som svarat att de kan få tag på narkotika om de vill 1 9 8 7 6 5 4 49,6 49,8 3 27, 23,6 2 1 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Drygt 25 procent av eleverna i årskurs 8 har angett att de kan få tag på narkotika om de vill. Detta är en ökning från föregående år med knappt 3 procentenheter. I gymnasiets årskurs 1 har 49,5 procent svarat att de kan få tag i narkotika, en minskning med 2,5 procentenheter. En för året ny tilläggsfråga gällde var man kunde få tag på narkotika (gällde dem som svarat ja på ovanstående). Var kan du få tag på narkotika? Flera svarsalternativ har kunnat anges. Anledning Annat Internet Hemma hos langare Hemma hos kompis Pub, disco eller liknande Utomhus i park eller på gata På fest I skolan eller på skolgården 17,2% 1,2% 11,4% 6,7% 15,1% 5,5% 13,6% 5,3% 11,1% 4,6% 15,% 7,4% 21,5% 9,5% 7,4% 3,3% Gymnasiet år 1 Åk 8 % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel av svarande Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Här ser vi att vanligast är på fest, följt av annat. Utomhus samt hemma hos kompis är också relativt vanligt. Knappt 7 procent av åk 8- eleverna och drygt 11 procent av eleverna i gymnasiets åk1 uppger att de kan få tag på narkotika på internet.
2(33) Andel som svarat att de använt cannabis (hasch eller mariujana) en eller flera gånger 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1,5 1,7 5,1 7,8 Åk 8 Gymnasiet år 1 En gång Flera gånger Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 I årets undersökning är det 3,3 procent av eleverna i årskurs 8 som anger att de använt cannabis en eller flera gånger. Det betyder en minskning från förra året med 1,5 procentenheter. Av de som använt cannabis var det något fler (1,7%) som använt flera gånger än de (1,5%) som använt cannabis en gång. som använt cannabis en gång uppgår till 1,7 procent, pojkar som använt cannabis flera gånger uppgår till 2, 7 procent. För flickorna i åk 8 är fördelningen en gång- 1.3 procent, flera gånger,8 procent. I gymnasiets år 1 uppger 13 procent att de använt cannabis en eller flera gånger, vilket innebär en minskning med 1 procentenhet från förra undersökningen, som i sin tur dock visade en uppgång. I årets undersökning är det 8 procent av dem som använt cannabis som gjort det flera gånger, detta är ingen förändring från fjolåret. Könsmässigt är fördelningen följande: en gång- 6,1 procent, pojkar flera gånger 11,4 procent. en gång - 4, procent, flickor flera gånger- 3,7 procent. Andelen pojkar som använt cannabis är genomgående högre. I de senaste tre årens undersökningar var frågan formulerad annorlunda än 23 och tidigare, då frågan lytt Har du någon gång använt hasch?, vilket gjorde att mariujana inte kunde räknas med på samma sätt som nu. Detta kan också till en del förklara uppgången mellan läsåret 2/3 och läsåret 3/4. Cannabis är samlingsnamnet för mariujana och hasch och nuvarande formulering gör att man får en tydligare bild över hur många som använt andra narkotiska preparat. Nedan visas diagram över svaren i årskurs 8 sedan 1999.
Andel elever i årskurs 8 som har använt hasch en eller flera gånger åren 1999 - läsåret 2/3. Från och med läsåret 3/4 ställdes frågan om man någon gång använt cannabis (hasch eller marijuana) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År 21(33) Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1999 26 För andra året finns en särskild fråga som gäller användande av drogen Ecstacy. 1,4 procent av eleverna i åk 8 och 3,5 procent av eleverna i gymnasiets år 1 uppger att de använt ecstacy en eller flera gånger. Även här ser vi en nedgång jämfört med föregående år, en halvering för åk 8 och en knapp procentenhet för gymnasiets år 1. Andel som svarat att de använt ecstacy en eller flera gånger 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1,4 1, 1,5 2,1 Åk 8 Gymnasiet år 1 En gång Flera gånger Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 På frågan om man någon gång använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy svarar knappt 2 procent i årskurs 8 att de gjort det, varav,8 procent flera gånger. En dryg halvering jämfört med fjolårets undersökning. Fler pojkar än flickor har använt exctacy (2,2 procent och,8 procent). Av eleverna i gymnasiets år 1 är det 5,6 procent som använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy, 3, procent flera gånger, en minskning med någon procentenhet från förra året. har använt exctacy i högre utsträckning än flickor, pojkar en gång 1,9 procent, pojkar flera gånger 3 procent. en gång 1,1 procent, flickor flera gånger,9 procent.
Andel som svarat att de använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy, en eller flera gånger 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1,9,8 2,6 Åk 8 Gymnasiet år 1 3 En gång Flera gånger 22(33) Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Sammantaget har 4 procent i åk 8 och 14 procent i gymnasiets årskurs 1 provat någon form av narkotika. Det är knappt två procentenheter färre i åk 8 och en procentenhet färre i gymnasiets åk 1 jämfört med förra undersökningen. I åk 8 uppger 1,4 procent av pojkarna att de använt annan narkotika en gång, 1,3 procent att de gjort det flera gånger. Av flickorna i åk 8 uppger,3 procent en gång och,3 procent flera gånger. I gymnasiets årskurs 1 är det 3,9 procent av pojkarna som använt annan narkotika en gång och 4,1 procent som gjort det flera gånger. Bland flickorna är det 1,1 procent som använt en gång och 1,9 procent som använt flera gånger.i CAN:s (Centralförbundet för Alkohol-och Narkotikaupplysning) riksomfattande undersökning för 25 var andelen som provat någon form av narkotika 7 procent i åk 9. En följdfråga här har varit vilken typ av narkotika man använt. Eftersom det vanligaste svaret varit Ecstacy, fanns för andra året en specifik fråga om exctacy med i undersökningen. Annan narkotika som nämns är amfetamin, heroin, rohypnol och LSD. Även kokain och så kallade magiska svampar, Subutex, GHB, olika typer av mediciner mm anges. Det är alltså genomgående fler pojkar som använt alla former av narkotika än flickor.
23(33) Andel elever i årskurs 8 som känner någon som har använt ecstasy eller LSD 3 25 2 15 1 5 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 2 26 Diagrammet ovan visar utvecklingen av andelen i årskurs 8 som känner till någon som har använt Ecstacy eller LSD. De senaste två åren ser vi en kraftig nedgång både vad gäller flickor och pojkar efter att en ökning tidigare skett för varje år som frågan varit med. En tolkning hänger ihop med att benägenheten att prova narkotika har minskat, en annan med att preparatet ecstacy blivit mer ovanligt än tidigare. Polisen har under 25 gjort en rad tillslag av ecstacy, vilket kan ha minskat tillgången. Man har däremot sett en viss ökning av preparatet LSD, som varit i princip borta under flera år tidigare. Dopingpreparat För andra året finns också en fråga som rör dopingpreparat. Knappt 1 procent av eleverna i åk 8 uppger att de en eller flera gånger använt någon form av dopingpreparat, övervägande pojkar. I gymnasiets årskurs 1 uppger 3,7 procent av pojkarna och,5 procent av flickorna att de använt dopingpreparat. En minskning från förra året i samtliga grupper, dock bara en liten minskning vad gäller pojkar i gymnasiet (4 procent 4/5). Attityder till narkotika Drygt 8 procent av eleverna i åk 8 och knappt 15 procent av eleverna i årskurs 1 gymnasiet anser att det är helt ofarligt att röka hasch då och då. är betydligt liberalare än flickor gällande detta, över 2 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 1 har svarat ja på påståendet. De allra flesta, knappt 88 procent i årskurs 8 och drygt 87 procent i gymnasiets år 1 tycker att det är bra att hanteringen av narkotika är olaglig i Sverige. Det är ett par procentenheter färre än förra året. Andelen elever som kan tänka sig att prova narkotika är 13,5 procent i gymnasiets åk 1 mot 7 procent i årskurs 8, ingen större förändring från föregående år.
Det verkar som en något mer liberal hållning till narkotika finns bland våra ungdomar idag än tidigare. Glädjande nog är ändå uppemot nio av tio elever negativt inställda till narkotika. 24(33) Om du skulle upptäcka att en kamrat använde narkotika, skulle du då vilja berätta det för någon vuxen? Svaret på denna fråga är lite av en mätare på ungas förtroende för vuxenvärlden. Tidiga upptäckter av missbruk hos en ung människa är mycket viktigt. Här gäller att alla hjälps åt så att den unge får hjälp och stöd snarast. Att klara och tydliga rutiner finns kring detta skapar trygghet både för vuxna och ungdomar. Rutiner för tidiga upptäckter av missbruk håller på att tas fram i kommunens skolor. är i varje undersökning mindre benägna än flickor att anförtro sig år någon vuxen. Jämfört med fjolårets undersökning anger fler flickor men färre pojkar i åk 8 att de skulle berätta för någon vuxen. Siffrorna från gymnasiets årskurs 1 visar tyvärr en minskning på ett par procentenheter. Andel elever som skulle berätta för någon vuxen om en kamrat använde narkotika 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 73,3 69 45,9 42,6 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26
25(33) Spel En för året ny fråga gäller spel, om man deltagit i någon form av spel de senaste 3 dagarna. Ett ökande antal ungdomar fastnar i spelberoende och spel om pengar har ökat lavinartat på senare år. Även spelmissbruk är något som bör uppmärksammas och tas på allvar, även där är tidiga upptäckter viktiga för att kunna hjälpa och stödja. Andel elever som svarat att de deltagit i någon form av spel om pengar senaste månaden 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 41,8 31,2 18, 16,9 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 26 Andelen pojkar som deltagit i spel är avsevärt större än andelen flickor, på gymnasiet mer än dubbelt så stor. Med spel avses även trisslotter, stryktips och liknande. För flickor i båda grupperna är trisslotter vanligast förekommande, knappt 12 procent av flickorna i åk 8 och knappt 11 procent av flickorna i gymnasiets år 1 uppger trisslotter. Övrigt spel är i liten grad förekommande bland flickorna. Bland pojkarna är kortspel om pengar vanligast, näst efter trisslotter för åk 8-pojkar. i åk 8 uppger till knappt 12 procent att de spelar kort om pengar. Bland gymnasiets pojkar i åk 1 är det drygt 21 procent som uppger att de spelat kort om pengar de senaste 3 dagarna. Även under alternativet övrigt spel anges kortspel, såsom poker, så egentligen kan andelen kortspelare vara ännu högre. Drygt 6 procent av pojkarna i åk 1 gymnasiet har spelat illegalt spel, lika stor andel har spelat nätspel. Även Jack Vegas har spelats av drygt 6 procent av gymnasiepojkarna, trots åldersgräns på 18 år på dessa maskiner. Skolmiljö Trivsel Ett bra skolklimat lyfts fram i forskningen som en av flera viktiga skyddsfaktorer mot missbruk och annan destruktiv utveckling. Att man som elev känner sig sedd och bekräftad, samt att ett gott klimat råder vad gäller relationer är viktigare än vad man presterar i skolan. Dock är även läs- och skrivkunnighet en skyddsfaktor, liksom brist på detta är en riskfaktor. (Källa: Knut Sundell Att förebygga problembeteenden 23, Ulf
Hagström: Låter sig skyddsänglar organiseras 22) Huruvida man trivs i skolan eller ej kan ju ha varierande orsaker, men viktiga att kartlägga. 26(33) Övervägande delen av de svarande eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan. Nästan hälften av gymnasieeleverna (48,7 procent) och drygt 44 procent i årskurs 8 trivs mycket bra i skolan. Ingen större förändring från föregående år i gymnasiegruppen, men en ökning med 12 procentenheter i åk 8! Alternativen ganska dåligt eller mycket dåligt har valts av 2,2 respektive 1,7 procent i årskurs 8 och 2,4 respektive 1,2 procent i årskurs 1 gymnasiet. En minskning från föregående år överlag vad gäller elever som trivs dåligt i skolan. Trivsel i skolan, elever i årskurs 8 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 46,4 42,2 38,8 38,3 11,1 15,3 1,7 2,7 1,9 1,4 Mycket bra Ganska bra "Så där" Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Trivsel i skolan, elever i gymnasiet år 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 48,7 48,6 36,9 37, 11,4 Mycket bra Ganska bra "Så där" Ganska dåligt Mycket dåligt 11,1 1,2 2,8 1,8,5 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26
Skolk Upprepat skolk är en varningssignal för att en elev har bekymmer. Återkommande skolk är också en av de största riskfaktorerna vad gäller att hamna i missbruk och kriminalitet. En undersökning gjord 25 bekräftar återigen detta (Sundell, El-Khouri & Månsson 25). De undersökta eleverna med återkommande skolk levde i högre grad destruktivt, var i högre grad högkonsumenter av tobak, alkohol, narkotika och övriga droger samt debuterade tidigt med olika droger. Därför är det viktigt att upprepat skolk uppmärksammas och att åtgärder vidtas så snart dessa tendenser börjar visa sig. Nedan ser vi samband mellan cannabisbruk och skolk från årets drogvaneundersökning i Norrköpings kommun, sammanställningen gäller alla elever som deltagit i undersökningen. 27(33) Samband mellan användning av narkotika och skolk, alla elever 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4, 27,8 7,6 43,8 54,4 42,1 Anv cannabis flera gånger Anv cannabis en gång Aldrig anv cannabis 16,2 17,8 Skolkar ofta Skolkar någon enstaka gång Skolkar inte Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Skolk under läsåret, elever i årskurs 8 5,4 1 9 8 7 65,7 61,4 6 5 4 3 29,6 31,6 2 1 4,8 7 Nej Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26
Skolk under läsåret, elever i gymnasiet år 1 28(33) 1 9 8 7 6 52, 55,3 5 4 34,8 31, 3 2 13,2 13,8 1 Nej Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 En högre andel av gymnasieeleverna skolkar ofta jämfört med elever i årskurs 8. Knappt 6 procent av årskurs 8-eleverna och 13,5 procent av gymnasieeleverna år 1 har uppgett att de skolkat ofta under läsåret. Det innebär en minskning från föregående år för åk 8-eleverna med drygt 2 procentenheter och,5 procentenheter gällande gymnasieelever i åk 1. I bägge åldersgrupperna är andelen flickor som skolkar ofta större än andelen pojkar som skolkar ofta. I åk 8 är det drygt 2 procentenheter fler flickor än pojkar som skolkat ofta. I gymnasiegruppen ligger flickor,6 procentenheter högre än pojkar. Mobbing Att bli mobbad under skoltiden sätter djupa spår i en ung människa och bör motverkas på alla sätt. På många skolor finns i dag bra mobbingplaner och kamratstödjande insatser för att upptäcka och förhindra mobbing. Samtal och reflektioner används också för att tala om kamratskap och utanförskap, bland annat i ämnet Livskunskap som införs på schemat på fler och fler skolor. Elever som blivit mobbade, årskurs 8 samt gymnasiet år 1 1 9 8 7 6 5 4 3 13, 15,5 2 7,3 6,7 1 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26
Mobbade elever är mer vanligt i årskurs 8 än i år 1 på gymnasiet. Ca 14 procent av eleverna i åk 8 har blivit mobbade eller utsatta för annan kränkande behandling på något sätt under läsåret, en minskning med tre procentenheter från föregående år. Fler flickor än pojkar har varit utsatta i åk 8. 29(33) I gymnasiets årskurs 1 uppger i år 7 procent av eleverna att de varit utsatta för mobbning eller annan kränkande behandling under läsåret. En minskning med ett par procentenheter från föregående år, minskningen rör pojkar till största delen, bland flickorna är minskningen endast,3 procentenheter. Fler pojkar än flickor har varit utsatta. Diagrammet nedan visar förändringen av andel mobbade elever i årskurs 8 under åren 1998-26. Andelen mobbade flickor är nästan genomgående större än andelen pojkar. Andel elever i årskurs 8 som någon gång under läsåret blivit retad, utfryst, slagen eller på annat sätt mobbad av elever från den egna skolan 25 2 15 1 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1998 26 Diagrammet nedan visar förändringen av andel mobbade elever i gymnasiet år 1 åren 23 26.
Elever i gymnasiet år 1 som svarat att de skolkat ofta 25 2 3(33) 15 1 5 2/3 3/4 4/5 5/6 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 23 26 År Någon att prata med Tidigare år (även detta) har frågan om man skulle berätta för någon vuxen om en kompis använde narkotika funnits med. Svaret speglar till en del de ungas förtroende för vuxenvärlden. En viktig skyddsfaktor och mätare på ungas hälsa är om de har förtroendefulla relationer och någon att vända sig till med problem och funderingar. En ny fråga för året rör därför huruvida eleverna upplever att de har någon vuxen att prata med. Frågan lyder: Finns det någon vuxen du kan prata med när du har problem eller bara vill prata med någon? Andel elever som svarat att de har någon vuxen att prata med 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 83,2 8,6 8,4 82,7 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 26 Mellan 81-82 procent av eleverna i bägge grupperna upplever att det finns någon vuxen att tala med. Något fler flickor än pojkar uppger detta. Nästan var femte elev har alltså inte någon förtroendefull relation med vuxen
person. Detta måste ses som allvarligt och på denna punkt kan inget annat än 1 procent vara målet. I fritextsvaren, där eleverna fått kommentera frågan, nämns föräldrar, lärare, kuratorer och skolsköterskor som dem man kan prata med. Men också BRIS, BUP och socialtjänsten nämns. 31(33) Slutsats I förra årets drogvaneundersökning kunde vi se en liten nedgång gällande alkoholkonsumtionen, för övrigt var siffrorna fortsatt höga. I år fortsätter minskningen gällande alkoholkonsumtion, vi ser även kraftig nedgång vad gäller tobaksbruk och en viss nedgång gällande narkotikaanvändning. Förändringen märks särskilt i åk 8. Orsaker till detta kan vara trender, men den intensiva satsning som gjorts på drogförebyggande arbete i verksamheten, särskilt i grundskolan, de senaste åren bör ha medverkat till de positiva resultaten. Det mesta pekar alltså i positiv riktning, förutom när det gäller flickors berusningsdrickande, som ökat. En annan oroande faktor är att var femte elev i undersökningen inte upplever att de har någon vuxen att prata med. Detta bör följas med nogsamhet ute på de enskilda enheterna och centralt i kommunen, likväl som den fortsatta utvecklingen av drogvanor och hälsa. Resultaten i drogvaneundersökningen ifrågasätts ofta ute i verksamheterna, hur kan man veta att eleverna svarar sanningsenligt och så vidare. Att exakt förlita sig på siffrorna är inte fruktbart, men huvudsyftet med undersökningen är att kunna följa trender och tendenser över tid samt få ett grepp om ungdomarnas attityder. Att flickor berusar sig i högre utsräckning än tidigare, skolkar mer och är mer utsatta för mobbning än pojkarna visar årets undersökning. s psykiska hälsa behöver fortsatt uppmärksamhet samtidigt som medvetandet om problematiken behöver stärkas så man tidigare kan åtgärda detta. Vi ser också en relativt stor del av eleverna som skolkat ofta, vilket också behöver uppmärksammas. I stort sett visar årets undersökning att det går åt rätt håll och även om många siffror är fortsatt oroande ska vi ändå komma ihåg att 96 procent av åk 8-eleverna och 86 procent av eleverna i gymnasiets årskurs 1 inte provat narkotika, att färre röker och snusar, dricker alkohol och att de flesta trivs bra i skolan. Det engagemang i hälsofrämjande och drogförebyggande arbete som finns i verksamheterna gör att resultaten går åt rätt håll. Det gäller dock att inte slå sig till ro, utan fortsätta det goda arbete som påbörjats. Kommande drogvaneundersökningar kan bli mätare på om den mobilisering och satsning på förebyggande arbete som pågår i Norrköpings kommun fortsätter att bära frukt. Hela 8 procentenheter färre elever i åk 8 uppger i år att de röker, vilket med stor sannolikhet hör samman med den satsning på kontraktsmetoden mot tobak som många skolor nu arbetar med i samverkan med fritidsgårdar och näringsliv. Att andelen föräldrar som bjuder på alkohol hemma eller köper ut alkohol till sina barn minskat kan ha en förklaring i den satsning på