Konsten att spå väder



Relevanta dokument
Cumulus humilis. Lätta stackmoln, vackertvädersmoln. Cumulus humilis.

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Meteorologi. Läran om vädret

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme, kyla och väder. Åk

Allt kallare ju högre vi kommer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Fjadermoln, Cirrus (Ci)

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Alice och världens väder

METEOROLOGI. Innehåll

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Atmosfäriska systemet, väder

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Kappseglings kurs. 13 mars 2018 USS klubblokal Mats Wahlberg

North U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Flervalsfrågor

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Jakten på färgpiraterna

Läxa till torsdag v. 48

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag juli 2012

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Klimatet i Skandinavien

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Rapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni Rapporten finns även på vår webbplats:

Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Maria Österlund. I luften. Mattecirkeln Tid 1

Utomhuskonferensen Mitt i naturen Vörå. Skrivunderlag (t.ex. kartong och klädnypor), penna och papper åt alla

DE FYRA ELEMENTEN UPPGIFTSMATERIAL

Förord. 1. Grundfysik; Atomen, massa och vikt.

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Hur blir vädret till jul?

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.

Klimat, vad är det egentligen?

Frågor mellan raderna (Du måste tänka efter när du har läst texten. Genom ledtrådar i texten hittar du svaret.)

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Uttern är sjösatt! Nästa steg är att kontrollera familjens flytvästar. För Kennet och familjen är det viktigt att färdas tryggt och säkert på havet.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

EGEN MATKOMPOST.

Från himmelens topp till havets botten

År 4ab, VT Ett häfte om. Väder. Av: Patrik Mars. Patrik Mars, Byskolan, Södra Sandby

DÖDLIG törst Lärarmaterial

Blixten och hans Vänner - kapitel 1

Facit Mango Grammatik Satsdelar Bas Predikat s. 8-9

OMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

Väder, vind Väder och väg

I sanning en verkligt hisnande upplevelse redan när man landar. Här står guiden precis vid ett stup på 30 m, orädd eller dum, men en bra bild blev det

Tranbärets månadsbrev januari 2016

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Grön Flagg Tema Vatten

Den flygrädda ängsvätten

Min bok om hållbar utveckling

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Luften trycker på allt omkring sig. När man blåser upp en ballong blir det högre lufttryck inne i ballongen än utanför.

Mikael Mansén. Sofia

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Madeira Graciosa Lanzarote

MIN FÖRSTA FLORA Skogens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MATEMATIK- OCH NO/TEKNIKPROFIL Maserskolan Borlänge

Min tredje vandring i Sarek Av:12mil

CUMULUS STEAMER SVENSK BRUKSANVISNING

POLITIK och DEBATT svenska + SO

ICOPAL FASTLOCK. Fler möjligheter än du kan drömma om FÖR OTRADITIONELLA LÖSNINGAR

Min bok om Rymden. Börja läsa

Väderlek: Varför regnar det?

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Fotbollsövningar 5-7 år. Lindsdals IF

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

NYANS FILM EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt:

Resor. Två vandrare på västra sidan av fjället Blahnukur

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Transkript:

Konsten att spå väder P G ANDBERT Så kallade "vädergubbar,, står i en klass för sig. Nu menar jag inte de där, som tittar på fiskfjäll eller rotar i djurens inälvor, för att få reda på hur vädret skall bli. Nej, inte den sortens vädergubbar, utan vanligtvis bönder eller fiskare, som bara ge nom att kasta en blick på himlen kan säga hur vädret kommer att bli. De står som sagt i en klass för sig och allra mest imponerad blir man av att de inte behöver några datorer eller andra avancerade hjälpmedel, för att kunna göra en väderprognos. Visserligen ba a för ett dygn eller så, men ändå. Dessutom brukar de ha rätt. Man kan verkligen fråga sig hur de bär sig åt? Svaret är att de inte alls "bär sig åt". De helt enkelt observerar naturens tecken och då främst molnen på himlen. Så har bönder, fiskare och jägare gjort i alla tider och gör faktiskt så än. Förr i världen fanns det ju ingen vare sig radio eller TV, som kunde ge några väderprognoser. Man fick själv titta på himlen och försöka att lära sig vad olika molnformationer betydde. Så småningom gjorde man enkla ordspråk eller väderspråk av hur det vanligtvis brukade bli. Sådana där väderregler, som bland annat finns i den gamla Bondepraktikan. För det mesta är det mycket bra regler. Du kan också bli en väderspåman alldeles på egen hand. Titta upp på himlen och försök. Som hjåilp får Du här 6 stycken mol bilder, vad de he ter och vad de betyder. Lycka till och hoppas att Du blir en bra profet. Glöm inte att "övning ger färdighet". 16

Varmfront Flerlagersmoln BESKRIVNING Det här åir molnsktirmen, uppdraget, frarr,för en varmfront. Längst upp syns círrus fitid'ermoln, som består av iskristaller och ligger på över 6 000 meters höjd. De har karakùäristiska uppåtböjda spetsar och kallas därför círrus unícinus ouriderscirrus. De tätnar till cirrosftatus slöimoln. Molnbanken neråt horisonten bestfu av øltostratus skíktrnoln samt altocurnulus böliernoln De molnen består mest av vattendroppar. Dessutom syns nàgra enstaka stta,tocurnalus valktnoln, som räknas till de lâga molnen. Ett lågtryck närmar sig. Det kommer att mulna allt mer och molnen blir mtare och mörkare. Om 812 timmar kommer regnet (eller snön). Från och med nu öka vinden stadigt och wider moturs. Senare kan det bli kuling eller möjþen storm. L7

Bakom ett tåstryck Medelhöga moln BESKRIV TING trtt lågtryck har passerat. Först varmfronten med sitt váder och detta är bakkanten på kallfrontens molnskärm. Det övre molntäckeb ligger mellan 2 000 och 6 000 m höjd. I den kyliga luften inunder har det bildats Cumulus stackmoln. Det här är,'baksidan,, av ett lågtryck. Molntäcket kommer att dra undan samtidigt som vinden vrider medurs. Två saker kan sedan hända:. Antingen klarnar det upp och blir soligt och fint. o Eller också växer stackmolnen bill sig. Det blir molnigt, kyligt och blåsigt, samt en mängd regnskurar (snöbyar). 19

C lonimbus Flerhöjdsmoln BESKRIVNING Bymoln, liksom stackmoln, byggs upp av värme. Antingen över soluppvärmt land, vilket är vanligast, eller också över tillräckligt varmt vatten. Det här molnet har vuxit så högt att det slagit "huvudet" i stratosfären. Det kan vara mer än 12 000 meter mellan bas och topp. Består av vattend oppar och iskristaller. Den översta, delvis trådiga delen, innehåller enbart iskristaller. Den kallas för,,städet,, eftersom den liknar ett hammarstäd. Undersidan brukar vara blåsvart och liksom koka. Detta är molnhimlarnas drottning. Cumulonimbus bymoln brukar ge regn, hagel eller snöbyar. Inte så sällan blir det åska. Vinden blir alltid byig och i närheten av molnen kan det förekomma stormbyar. 20

Cumulus humilis vackertvädersmoln Låga moln BESKRIVNIING Cumulus stackmoln. De skulle också kunna kallas för uärme eller solmoln eftersom de lever av värme. I detta fall är de mycket platba och har darför tilltalsnamnet humilis Ldgucixt. De kan inte r,äxa på höjden för aft etb hogtryck lagt ',locket på,'. Består av vattendroppar och bru kar liggar på höjdnivåer upp till 2 500 meter. Vanligtvis är de blomkålsliknande. Hôgst upp syns cirrusmol,n fjcidermoln, De besbår av iskristaller, Ser ofta så hâr ul i samband med högtryck. Dessulom syns ett par gamla hc ndensatonsstrimmor, Vädret fortsatter att vara lorrt och soligt. Platta cumulus stacþmol, som inte växer i hojden även orn det blir varmare. De bunna blåvita cirrusmolnen högl dâruppe tyder inte heller på någon vâderfórändring. 27

Stratocumulus valkmoln Låga moln BESKRIVNING Vitgrå moln som ser ut som rullar eller valkar. De kan ligga tätt ihop och vara dystert grå, men på bilden syns en annan variant. H ir tu de tunna och Ëir skilda åt, vilket brukar vara vanligt under sommaren. I detta fall fu det fråga om morgondimma, som stiger till väders tack vare solvärmen. Samma solvärme som senare bränner bort dem. Stratocumulus ualþ,moln bestfu av vattendroppa och ligger på höjdnivåer mellan 30O och 2 500 m. Den håir varianten av stta,tocumulus ualkmoln räknas till "vackertvädersmolnen'. timme har solen bränt bort dem och det blir sannolikt en skön och solig dag. Inom nâgon 23