Teknikens förändring och dess konsekvenser

Relevanta dokument
Claes Klasander, Föreståndare för CETIS Nationellt nätverk

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Undersökningar av tekniska lösningar

Tack för a0 vi få0 komma 4ll Kalmar och samarbeta med. Hälsningar från CETIS!

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Claes Klasander, Föreståndare CETIS. Lotta Lena Katarina Susanne Nationellt nätverk.

Ugglums skola i Partille. Startade 1914 som folkskola Blev F-9 skola elever läsåret 10-11

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Skolutvecklingsprojekt Helenaskolan: Språk- och ämnesintegrerad undervisning i NO

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kretsar kring el årskurs 4-6

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Pedagogisk planering

Uppfinningar. Namn:. Klass: 9A

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Programkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap

Teknik gör det osynliga synligt

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Teknik Granbergsskolan 7-

Kort om kursplanen i teknik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Att underlätta förståelsen av vad teknik är och och hur teknisk förändring idag kan beskrivas och möjligen förutsägas med hjälp av mönster

Vetenskapligt arbete vad är vetenskap? Eva Friman

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

RAPPORT skolverksamheten på KomTek till

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Diskursiv arbetsmiljö

Lokal Pedagogisk planering

Kunskapskrav i religion

Valbara aktiviteter. Välkommen till Kalmar 22/ Pass A. #TiS2016 #CETIS. Teknik och genus i barnböcker. Teknik med musik

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Exempeluppgift. Miljöproblem

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

3101 studentschema v001, 22 februari 2014

Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.

Grundutbildning för temautbildare

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Valbara aktiviteter. Pass A. Välkommen till Västerås 29/ Expectrum, Kopparbergsv. 10. #tis2016 #cetis

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Skutans prioriterade mål våren 2017, med fokus på natur och teknik

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Granska din skola - teknikundervisningen.

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Innehållet i teknik Tekniska lösningar Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknik, människa, samhälle och miljö

Sverige under Gustav Vasa

Handledarguide Hållbar utveckling

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande

Transkript:

Teknikens förändring och dess konsekvenser 171016

Modul: Tekniken förändring och dess konsekvenser SkolinspekJonen pekar på: För mycket oreflekterat görande Två förmågor i skymundan Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, Analysera (drivkra:er bakom teknikutveckling och) hur tekniken har förändrats över?d. Språkutvecklande arbetssäa, teknikens begrepp i centrum. Då blir teknikhistorien e0 redskap för lärarna! Och spännande för eleverna. Inte bara aa läsa. Upplev, undersök!

Ny modul, med ex. från resp. stadium Teknisk förändring och dess konsekvenser 1-3 Teknisk förändring och dess konsekvenser 4-6 Teknisk förändring och dess konsekvenser 7-9 1 modul 8 delar 4 moment (A, B, C, D) Ca 30 h arbete. + DidakJska bonusmaterial Del 1 Del 2 Del 3 Del 4 Del 5 A B C D A B C D A B C D A B C D A B C D A = läs en studietext B = diskutera texten, planera en lekjon eller en lekjonssekvens C = genomför, observera D = reflektera och utvärdera

Preliminärt upplägg

Bemanning Claes Klasander, föreståndare CETIS, PhD Per Gyberg, lektor vid Tema, LiU Thomas Ginner, lektor vid LiU Jonas Hallström, bitr. prof. LiU Susanne Engström, lektor, KTH Daniel Andersson, doktorand, LiU Katarina Rehder, CETIS, LiU Lena Haskler, CETIS, LiU Granskare: Per Norström, KTH resp. Maria Svensson, GU Fyra lärare från två olika skolor är engagerade. Tre av dem finns dessutom inom samma rektorsområde och representerar hela spannet från 1-9. Dessa lärare är både en Jllgång för aa resonera om progressionstankar och som referensgrupp för projektets helhet. De ska även medverka i filmer. YAerligare kvalitetssäkring har skea genom CETIS najonella nätverk.

När, ungefär? - Teknik En liten ingångsövning 1869 2004 1905 1976 1888 1933 Ulrika och LoAa gjorde varianter på deaa i sina klassrum. De beräaar mer senare.

Vad händer i mellanrummen?

Mönster Människan flyaar in i tekniken Småskaligt går mot storskaligt AutomaJon.

Mönster - kran Mala mjöl 1. Handkvarn 2. Oxvandring 3. VaAenkvarn 4. Väderkvarn 5. Eldriven kvarn! Mönster Drivkraner

Tekniska lösningar + =? Bra teknik hoppar

Mönster, exempel Människans användning av kran Sig själv djur naturkraner elektricitet atomen Vi bygger in oss själva i tekniken Trafikpoliserna finns i trafiksignalerna. Hisspojken i hissknapparna. Barristan i kaffeautomaten SlåAergubbarna i skördetröskan AUTOMATION

Mönster Trafikpoliserna finns i trafiksignalerna. Hisspojken i hissknapparna. Spec.läraren i ipad- appen. Vi bygger in oss själva i tekniken.

Drivkraner Stadsbyggnad Militära behov Handel Kapitalism PresJge, status

Hur jobbade Ulrika i 1-3 och LoAa i 4-6?

Eventuell Bonus 161003

DEL 1 Om teknisk förändring och dess konsekvenser Om Teknisk förändring och dess konsekvenser didakjska aspekter. Inledningen tar upp fyra frågor: Vad säger kursplanen om teknisk förändring? Vad är teknik? Vilka mojv finns för aa studera teknisk förändring och dess konsekvenser? Vad kännetecknar en förståelse av teknisk förändring?

DEL 2 Om mönster i teknisk förändring Några vanliga mönster 1. Nästan ingen teknik är helt ny 2. Justeringar och stegvisa förbäeringar 3. FlyEande teknik 4. Teknisk kunskapsspridning som förändringsmönster 5. AE härma naturen 6. Teknisk genialitet och snilleblixtar 7. Gör tvärtom eller Tänk utanför ramarna 8. Rik?ga tekniska genombroe naturföreteelser och nya fenomen 9. Teknisk förändring och andra kunskapsfält Teknik och naturvetenskap Teknik och matema?k 10. Myten om den ensamme Uppfinnaren

Mönster Många mönster kan uppmärksammas inom samma förändringsprocess. Några av dem är motstridiga och beroende av teknik och sammanhang. Följdordningen behöver inte vara lika mellan olika tekniker. DeAa bygger på en evolujonär syn på den tekniska förändringen. Från småskaligt Jll storskaligt, systemisering Från gemensamt Jll privat, eller vice versa Drivningen har ändrats HasJghet och precision har ökat Nya material har bidragit Jll aa förändra tekniken Justeringar och stegvisa förbäaringar har genomförts, opjmering ( Darwinism ) Bra teknik har infogats i andra tekniska lösningar ( Darwinism ) Flera tekniker kombineras för ny funkjon ( Darwinism ) Teknik sprids och anpassas Jll ny kontext (kulturell ändamålsenlighet) ( Darwinism ) Någon gjorde tvärtom eller tänkte annorlunda (out- of- the- box) Ny kunskap från andra fält har lånats in och förändrat tekniken AutomaJonsgraden har ökat

DEL 3 Om drivkraner bakom teknisk förändring 1. Den enskilda människans strävan Teknisk nyfikenhet och förbäeringsiver 2. Genomgripande förändringar i natur och samhälle Förändringar i naturen som drivkra: Övergången?ll jordbruksekonomi leder?ll ny teknik Kapitalismens pådrivande kra: 3. Interna drivkraler inom det ekonomiska systemet En ständig strävan?ll effek?visering Flaskhalsar i produk?onen Verkliga behov eller skapade? 4. Samhälleliga behov som drivkral Poli?ska ins?tu?oner och teknisk förändring Militära behov en vik?g drivkra: Na?onell pres?ge och konkurrens Religion som drivkra:

DEL 4 Om människans roll(- er) 1 Människan och tekniken Del 1 Varför behandla människan och tekniken i undervisningen? Skapande och användning hänger ihop Växelverkan Från självhushåll Jll fabriksjllverkat En ständig förflyening av modernitet Den tekniska kunskapen, utbildningen och lösningarnas livsjd Från hantverkare, via gesäll/mästare,?ll ingenjör Teknikutbildningarna formaliseras yeerligare Förändringar i skala och hasjghet ger effekter Aliena?on Tekniken kräver underhåll Ansvars- och maktmönster Teknik för lagstadgat ansvar och lagstadgad makt Kulturella aspekter på teknik, ansvar och makt Subkulturer och motkulturer Teknikskapande i det icke- professionella parallella motrörelser

DEL 5 Om människans roll(- er) 2 Människan och tekniken Del 2 Påverkansmönster Beslutsvägar Teknik är allt mer omgärdat av regler Förändringar och förflyeningar över?d Forskningens roll Människan som återkopplare FörhållningssäA Jll teknik Vår användning av teknik definierar oss Teknikop?mism och teknikpessimism Teknikdeterminis?skt synsäe Teknikens eventuella autonomi EJska aspekter Teknik och genus Genus i utbildningar

DEL 6 Om konsekvenser av teknisk förändring Olika typer av konsekvenser, +/- Konsekvenser för olika grupper Konsekvenser i Jd och rum Systemisk förändring Förändring i produkjons- och tjänstesystem (LTS- begrepp) Avsedd funkjon Uppstådd funkjon Oönskad funkjon Oväntad funkjon AlternaJv funkjon

DEL 7 Om teknikens roll för hållbar utveckling Teknikämnets innehåll och HU Självklart Svårfångat Sällsynt inom teknikämnet De nya miljökonsekvensernas karaktär Den tveeggade tekniken OpJmerad livssjl Social och ekologisk resiliens TillväxtkriJk och planetära gränser MiJgering och teknisk manipulering av klimatet

DEL 8 Om teknikens roll för framjden FramJd och teknik AA se in i framjden en lång historia Hur långt bort ligger framjden? FramJdsstudier förutsägelser eller viljeyaringar TeknikopJmism och datorsimuleringar Fram?der istället för fram?d Teknikens roll Teknik och framjd i liaeratur och film FramJd och teknik i skolan

Språkutvecklande arbetssäa: Teknikens ord och begrepp Vi lånar många uttryck från teknikens värld till vårt språk. Behov Drivkraner Villkor Mönster Konsekvenser Lägga på ett kol. (att snabba på, öka tempot och effektiviteten) Fått upp ångan. (att ha kommit igång, dags att köra) Komma upp i varv. (att ha kommit igång med något) Jobba för högtryck. (att jobba så fort det går) Det går som smort. (full fart i det man sysslar med) Lägga på en rem. (att snabba på, att sätta igång något) Det är oerhört centralt a0 modulen bidrar Sll a0 lyla fram (tekniska) begrepp som kan ge förklaringsvärde för lärare och elever!

Progressioner: Då- nu- sedan Enkelt Komplext (systemperspekjv) Jag- vi- världen Tankar kring hur deaa ska löpa genom Modulen är centralt för hur Modulens olika frågeställningar och exempel belyser möjligheter för 1-3, 4-6 resp 7-9. Med tanke på det kommande förslaget på läroplansjusteringar kring digitalisering bör även deaa påverka Modulen som ea stråk. Förhoppningsvis kommer vi även aa få Jllgång Jll några exempel på elevarbeten, genomförda i teknikundervisningen under hösten 2016.

Genus Finns det genusproblemajker aa belysa i denna modul? Vilka och hur? Manlig bild av vad som kännetecknar teknisk förändring, målbilder, drivkraner, konsekvensanalyser etc. Manlig historieskrivning av teknikens framväxt. Vissa områden får mer uppmärksamhet än andra.