EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Relevanta dokument
Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

KRAFT OCH LIV I VATTEN KRAFT OCH LIV I VATTEN

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Välkomna till slutseminarium i Kraft och liv i vatten (KLIV)

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Vattenkraften och miljön

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

EKOLOGISKA OCH EKONOMISKA STRATEGIER FÖR OPTIMERING AV VATTENKRAFTSRELATERADE MILJÖÅTGÄRDER, EKOLIV

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?


Restaurering av vattendrag

Hållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län

GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

B Allmänna uppgifter Åtgärder Sida 1/5

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

SYNTES INOM KRAFT OCH LIV I VATTEN KLIV - OMVÄRLDSANALYS & FRAMTIDA UTVECKLINGSOMRÅDEN

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Fågelsjörummet John Nyman

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Hej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Förslag på miljöförbättrande åtgärder i Fjällsjöälven enligt Ångermanälvsmodellen

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Vattenfall Vattenkraft AB

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Balansgång mellan olika värden - i praktiken

Inledning och sammanfattning

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Syfte och mål. Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården i centrum för all verksamhet Ett sportfiske tillgängligt för alla

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:15 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Samtliga inventerade vattendrag

Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?

VARZUGA. Vad kan skogsälven lära oss om miljöanpassning av skogsbruk och vattenkraft? Jakob Bergengren. Jakob Bergengren

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Nytt liv åt flora och fauna.

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

För att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenrådsarbete i Emån

Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Transkript:

Länsstyrelsen i Jönköpings län EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Slutseminarium Kraft och liv i vatten 21-22 september 2017 Älvkarleby Leonard Sandin & Jakob Bergengren

Sammanfatta befintlig kunskap Utvärdera genomförda åtgärder

Projektdeltagare Leonard Sandin, Erik Degerman, Jakob Bergengren, Ing-Marie Gren, Peter Carlson, Serena Donadi, Mikael Andersson, Stina Drakare, Emma Göthe, Richard K. Johnson, Maria Kahlert, Joel Segersten, Brendan McKie, David Spjut, Wondmagegn Tafesse Tirkaso, Carl Tamario, Cristina Trigal, Eddie von Wachenfeldt MÅL: Inkludera flera typer av kompetens i projektgruppen för att få bredd i projektet

Resultat EKOLIV slutrapport 6 manus/vetenskapliga publikationer Konferenser: 4 nationella & 3 internationella

Genomförda åtgärder EKOLIVs slutsatser bygger på existerande data Biotopvård Lokalt miljöanpassat flöde Kontinuitetsförbättringar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Genomförandeår Habitatrestaurering Lekplatsförbättring Teknisk fiskväg Naturlig fiskväg Dammrivning Vägtrumma

Data som saknas

Datakvalitet & uppföljning Följer man upp restaureringen? Nej Enstaka Kontinuerligt Lärdom: Välplanerade fältstudier är viktigt inte bara ta vad man har data

Uppföljning När, var, hur och hur ofta - viktiga frågor Vedertagna och standardiserade metoder böralltid användas Statistisk design - BACI % Åtgärdstyper Vad följer man upp? öring efter 83% av åtgärderna

Det tar tid att se resultat! Åtgärder Kontinuitet och vandringshinder ger bäst resultat 3,0 2,5 Medelvärde - Bedömd effekt 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1986-1989 1990-1992 1993-1995 1996-1998 1999-2001 2002-2004 2005-2007 2008-2010 2011-2013 Årtalsintervall - åtgärdens genomförandeår Habitatförändring Kontinuitet och vandringshinder Samtliga

Åtgärder Habitatförbättringar stor variation i resultat Väga kostnad mot sannolikhet för positiv effekt Vägtrumma, 2000 Teknisk fiskväg, 1999 Naturlig fiskväg, 2007 Lekplatsförbättring, 2008 Habitatrestaurering, 2009 Dammrivning, 2008 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0 1 2 3

Miljöanpassade flöden Fastställd minimitappning = högre artrikedom, mängd fiskar, bättre ekologisk status Fastställd minimivattenföring + restaurering av vattendraget och dess kantzon = verkar ge en ökad motsåndskraft för ytterligare antropogen påverkan 58 % av anläggningarna med ett program för minimivattenföring = minskning i elproduktionen Sannolikheten för kostnader i form av produktionsbortfall = lägre i mindre kraftverk

Fiskvägar Etablerade fiskvägar = tydliga positiva effekter på lax. Och i mindre utsträckningöring Svårt att hitta väldesignade studier av effekten av fiskvägar

Habitatåterställning Relativt små påvisade effekter, speciellt efter flottledsrestaurering och lekplatsförbättring Uppföljningen inte är utformad för att kunna påvisa en förändring? Uppföljningen har utförts för kort tid efter åtgärden? Dåligt val av provtagningslokal för utvärdering?

Omlöp som strömhabitat Fungerar bra som strömhabitat för fisk/stormusslor/bottenfauna Tätheten av gädda signifikant lägre i omlöp gynnsamt för passerande fisk

För framtiden dataunderlag och dess hantering Brister i uppföljningen av åtgärder är vanligt Data med fokus på effekter av restaurering behövs Vattenföringsdata arbetskrävande att ta fram Fokus bör ligga på processer, ekologisk funktion, artsamhällesstruktur och ett helhetsperspektiv inte enskilda arter

Slutsatser Åtgärda först flöden och kontinuitet och därefter habitatåterställning Dammutrivning och minimitappning i torrfåror gav stark positivrespons på faunan Positiva effekter av restaurering kan ta tid

Holistisk arbetssätt fokus på hela vattendraget/avrinningsområdet

Bristanalys - habitat, processer och arter som missgynnats

Kartlägg naturvärden och satsa initialt på värdekärnor

De flesta restaureringsåtgärderna är relevanta

Uppföljning

Kunskapsluckor - forskningsbehov Hur mycket är nog - hur långt måste restaurering ske och hurstora arealerbehövs? Striktare och mer samordnad uppföljning Totala effekten på ekosystemetav restaurering Kompletterande restaureringsåtgärder vid flera stressorer/påverkan (jord- & skogsbruk, vattenkraft mm) Optimering av minimitappning och habitat i torrfåror Miljöåtgärder i kraftverkskanaler Dammar som sedimentfälla och hinder för migration och spridning

Frågor & ytterligare kommentarer