Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?



Relevanta dokument
forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling

Ändra till startrubrik

Utlysning av REHSAM, ett forskningsprogram inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Inbjudan

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

REHABLILITERINGSRÅDETS SLUTBETÄNKANDE Slutbetänkande av Rehabiliteringsrådet (SOU 2011:15)

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Rehabiliteringsgarantin

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Sjukskrivningsprocessen

HÄLSA-REHAB Jämställdhet, Arbetsgivaransvar, Breddad arbetsmarknad, Återhämtning/rehab, och Myndighetssamverkan.

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

HAKuL-modellen för rehabilitering

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

En förändring av förordningen (SFS 2009:1423) samt ändrade riktlinjer vid sjukskrivning och komplettering av rehabiliteringsgarantin.

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Kommunikation med arbetsgivare/af

Rehabiliteringsgaranti. Kunskapsunderlag om psykiska diagnoser och smärta

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

En kartläggning av förutsättningar för arbetsplatsnära insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Slutrapport

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Rehabiliteringspolicy

Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

LSI Yttrande över remissen Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15)

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2014

c) Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro?

REHABILITERINGS- POLICY

Vad händer om jag blir sjuk?

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

1 (5) Vår beteckning

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2015

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin för 2011

Prevention och folkhälsoarbete

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

AT-läkare Om socialförsäkringen

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

en handbok om rehabilitering

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sjukgymnastförbundets remissvar på delbetänkandet (SOU 2009:49) av utredningen Patientens rätt

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå januari 2015

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Transkript:

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet

Smärta i rörelseorganen den vanligaste sjukskrivningsorsaken Kostnader från sjukförsäkringen 2009 Ryggvärk 4,144 Andra ryggsjukdomar 1,716 Tillstånd i axlar 0,937 Fibromyalgi mm 3,797 Pisksnärtskada 0,885 12,479 miljarder kronor 2 Raija Tyni-Lenné 2011

Smärta i rörelseorganen Orsak för 25 % av sjukfall som pågått mer än 28 dagar Utöver kostnader för sjukförsäkringen (12,5 miljarder kronor/år) kommer kostnader för arbetsgivare och hälsooch sjukvård Majoriteten av rörelseorganens sjukdomar utgörs av olika ospecifika smärttillstånd i rörelseorganen 70-80 % av Sveriges 4,5 miljoner arbetande har ont i rygg eller nacke någon gång 3 Raija Tyni-Lenné 2011

Hälsa/Arbetsförmåga? Må bra Sjuk Frisk Må dåligt 4 Raija Tyni-Lenné 2011

Behöver så många bli sjukskrivna? Är målen för hälso- och sjukvård tydliga och gör vi rätt från början? 5 Raija Tyni-Lenné 2011

Hälso- och sjukvårdens ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador 6 Raija Tyni-Lenné 2011

Hälso- och sjukvårdens ansvar att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador Vad vården kunde ha för mål? Förebygga sjukdom och bibehålla funktions- och arbetsförmåga Bota sjukdom Lindra sjukdom och bibehålla funktions- och arbetsförmåga Förebygga försämring av funktions- och arbetsförmåga 7 Raija Tyni-Lenné 2011

Hälso- och sjukvårdens ansvar Förhindra ohälsa - Primära åtgärder Bota och lindra ohälsa - Sekundära åtgärder Begränsa negativa effekter av ohälsa - Tertiära åtgärder Medicinsk Rehabilitering 8 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabilitering vad är det? 9 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabilitering Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för en mängd olika åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art för att hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga för ett normalt liv. 10 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabiliteringsrådets slutbetänkande (SOU 2011:15) Grund för beslut om rehabiliteringens framtida inriktning Uppdrag Lämna förslag till hur rehabiliteringen i sjukskrivningsprocessen kan förbättras Lämna förslag till en fortsatt rehabiliteringsgaranti 11 Raija Tyni-Lenné 2011

Målet med rehabilitering Ökad funktionsförmåga Bättre livskvalitet Återgång i arbete på hel- eller deltid 12 Raija Tyni-Lenné 2011

Vad är rehabilitering Åtgärder som återställer och förbättrar funktionen hos en individ Åtgärder som anpassar omgivningen till en individs funktionsnivå 13 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabilitering vems ansvar? Medicinsk rehabilitering Hälso- och sjukvårdens ansvar Arbetslivsinriktad rehabilitering Vems ansvar? Hälso- och sjukvård FHV Arbetsgivare FK Arbetsförmedling 14 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabiliteringsrådets utredning Smärta i rörelseorganen Lättare psykisk ohälsa Cancer Neurologi 15 Raija Tyni-Lenné 2011

Rehabiliteringsrådets huvudmetod Söka evidens för åtgärder genom systematisk litteraturgenomgång av tillgängliga forskningsresultat Förankringsseminarier inom respektive område 16 Raija Tyni-Lenné 2011

Evidensbaserad vård/medicin (EBM) Evidens bästa tillgängliga bevis Omfattar medicinska åtgärder, vård, rehabilitering, omsorg (SBU) Målet med EBM är att vården använder metoder som gör störst nytta 17 Raija Tyni-Lenné 2011

EBM Patientperspektiv Vetenskaplig kunskap Kliniskt beslutsfattande Praktisk kunskap

Rehabilitering evidens vid smärta i rörelseorganen Bra med aktivitet och motverkande av rädsla Bra med strukturerade åtgärder och förutbestämd vårdkedja Bra med aktivering av den anställde och andra på arbetsplatsen (arbetsträning) Viss effekt av multidisciplinär behandling Viss effekt av manuell terapi och träning Svårt att dra slutsatser angående arbetsplatsåtgärder (möjligtvis bra med lättare arbete) Fördröjning av rehabilitering kan ge kroniska fall 19 Raija Tyni-Lenné 2011

Varför så begränsat resultat (1) Vi kan inte ha evidens för det som inte har studerats Svårt område att studera enligt de kriterier som ställs för högt graderad medicinsk forskning Definitionerna skiljer sig i olika studier - åter i arbete eller antal sjukskrivningsdagar Olika rekryteringsvägar gör det svårt att jämföra - Arbetsskador, försäkringsregister, FHV 20 Raija Tyni-Lenné 2011

Varför så begränsat resultat (2) Rehabilitering sker ofta i förutsättningar långt ifrån forskarna Små studier - begränsat antal deltagare Olika lång tid mellan insjuknande och insatta åtgärder Varje samhälle har sina egna regler och normer svårt att jämföra svårt att generalisera 21 Raija Tyni-Lenné 2011

Rådets rekommendationer rehabiliteringsgarantin (1) Föreslås fortsätta omfatta personer med specifik smärta i rörelseorganen och/eller lindrig medelsvår ångest, depression, stressyndrom Rätta insatser skall initieras inom två månader, men först när sjukfrånvaro har uppstått? Skall omfatta multimodal rehabilitering som bör endast genomföras i enheter specialiserade på rehabilitering med fokus på återgång i arbete? Evidens: Fördröjning av rehabilitering kan ge kroniska fall 22 Raija Tyni-Lenné 2011

Reflektioner - rådets förslag Rehabiliteringsgarantin bör omfatta även PV-nivå Rätta insatser skall initieras tidigt Uppdraget, ansvar, rutiner och kompetens inom PV kan dock utvecklas vidare 23 Raija Tyni-Lenné 2011

Rådets övriga rekommendationer vid rörelseorganens smärttillstånd (2) Viktigt att belysa PV:s och FHV:s roll under sjukskrivningstiden Viktigt att utveckla och utvärdera kostnadseffektiva metoder för tidiga insatser via PV och FHV vid långvarig smärta Effekterna av vårdvalsreformen med hänsyn till rehabilitering bör studeras 24 Raija Tyni-Lenné 2011 Utvärdera det som görs

Rådets rekommendationer avseende arbetsåtergång (3) Individens tilltro till arbetsåtergång bör stärkas Samverkan mellan hälso- och sjukvård och FHV/arbetsgivare Åtgärder på arbetsplatsen bör ske FHVs roll att stödja både individ och arbetsgivare i processen vid arbetsåtergång är viktig För personer som på grund av sjukdom inte kan gå tillbaka till tidigare arbetsgivare bör möjligheter till lönebidrag och andra lönesubventioner samt studiefinansiering utökas 25 Raija Tyni-Lenné 2011

Rådets övriga rekommendationer vid rörelseorganens smärttillstånd (4) Bidra till kvalitetsregister Skapa kunskapscentrum Skapa utbildning i evidensbaserad utredning? Skapa utbildning i multimodal rehabilitering? 26 Raija Tyni-Lenné 2011

Reflektioner Arbetsgivarens ansvar - Arbetsträning - Anpassning av arbetsplatsen - Ändrade arbetsuppgifter - Anpassade arbetstider - Utbildningsinsatser Ledarskapets betydelse behöver utvecklas vidare - Kompetent ledarskap är hälsofrämjande (Arbetsmiljöforskning) - Ledarskapsutbildning och chefsstöd 27 Raija Tyni-Lenné 2011

Fantastiska resurser i rehabiliteringsarbetet med arbetsåtergång Hälso- och sjukvård FHV Arbetsgivare FK Arbetsförmedling Hur sammanlänkas dessa? Effektivisera flöden Klientansvarig 28 Raija Tyni-Lenné 2011