Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Relevanta dokument
Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Samhällsbygget Investera för framtiden

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Vårbudget för Finansminister Magdalena Andersson 10 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Samhällsbygget ansvar för Sverige

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Ett Sverige som håller ihop

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Samhällsbygget ansvar för Sverige

HÖSTBUDGET. Investeringar för fler jobb

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Irene Wennemo

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Ekonomirapporten. oktober 2012

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Inledning om penningpolitiken

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

HÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Investeringar för Sverige

Planeringsförutsättningar. Utblick

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Ekonomiska bedömningar

Penningpolitisk rapport september 2015

Inledning om penningpolitiken

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Utvecklingen fram till 2020

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Inledning om penningpolitiken

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

4 Den makroekonomiska utvecklingen

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Konjunkturrådets rapport 2018

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Ett Sverige som håller ihop. Presentation av Vårbudgeten 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 april 2015

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Penningpolitisk rapport. April 2015

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Transkript:

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1

Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet hela prognosperioden Efter gynnsam demografisk utveckling under två decennier Stora demografiska behov (fler barn och äldre) framöver Finns resurser för att klara den demografiska utmaningen om välfärden prioriteras Finansdepartementet 2

AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Lars Thulin / Johnér Finansdepartementet 3

Tillväxt i världsekonomin fortsatt lägre än historisk men tilltar BNP-tillväxt i världen Procentuell förändring 12 10 8 6 2016 2017 2018 Medel 1999-2007 Medel 2008-2016 4 2 0 Världen USA Euroområdet Kina Notera: Världen avser BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. Källa: Macrobond och egna beräkningar. 4

vilket bekräftas av indikatorer och utfall Global industriproduktion och världshandel Årlig procentuell tillväxt 6 5 4 3 2 1 0 Inköpschefsindex (sammansatt PMI) Index 58 56 54 52 50 48 46 Industriproduktion, exklusive bygg Världshandel varor Avancerade ekonomier Framväxande ekonomier Världen Källa: Macrobond. 5

Risker och möjligheter RISKER Inbromsning i den kinesiska ekonomin Möjliga obalanser i tillgångspriser Politisk osäkerhet i Europa och USA risk för ytterligare protektionism Oro kring stabiliteten i den europeiska banksektorn MÖJLIGHETER Stigande investeringar i euroområdet Finansdepartementet 6

AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 7

Fortsatt hög svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, jämförelseprognos från dec16 VÅP17 juni -17 4,1 2,6 3,2 2,6 2,5 2,1 2,3 2,0 2,1 2,5 2,5 1,2-0,3 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och egna beräkningar. 8

Tillväxten sker på bred front och i linje med historiska nivåer BNP-tillväxt och bidrag till BNP, fasta priser Procent 5,0 4,3 4,0 3,3 3,7 3,0 2,0 2,5 2,3 1,8 2,0 2,8 Bygg 2,5 1,0 0,0-1,0 45% 45% 43% 34% 38% 36% 30% 36% 31% 50-tal 60-tal 70-tal 80-tal 90-tal 00-tal 10-14 15-16 -17 Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Varulager Nettoexport 9

AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 10

Lägsta arbetslösheten sen 2008, högsta sysselsättningen sen 1992 Arbetslöshet, 15-74 år Trend, procent av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB17 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 Sysselsättningsgrad, 20-64 år Trend, procent av befolkningen, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB17 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 Källa: SCB, Finansdepartementet. 11

Arbetslösheten hos utrikes födda på alltför hög nivå Arbetslöshet Procent av befolkningen, 20-64 år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Inrikes Utrikes Källa: SCB. 12

Stigande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 Inrikes Utrikes Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, 20-64 år 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40,0 Inrikes, kvinnor Utrikes, kvinnor EU-snitt, kvinnor Inrikes, män Utrikes, män Källa: SCB. 13

Andelen personer i ersättnings- systemen minskar stadigt Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen 20-64 år, procent 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: SCB, Finansdepartementet. 14

Sverige har för stora klyftor Gini-koefficient för disponibel inkomst per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst Procent 0,280 0,270 0,260 0,250 0,240 0,230 0,220 Foto: Astrakan / Folio 15

AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 16

Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent 35,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 Regeringsskifte Källa: SCB. 17

Främst en effekt av större barnkullar och att vi lever längre Befolkningens förändring per ålder 2017 2025 Tusental personer 50 40 30 Inrikes födda Utrikes födda Summa 20 10 0-10 -20-30 -40 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90+ Ålder Källa: SCB. 18

Den demografiska utvecklingen driver högre kostnader Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor 450 400 350 Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg 300 250 200 150 100 50 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Källa: Finansdepartementet. 19

och ett investeringsbehov Fram till 2025 innebär detta att det behövs ytterligare ungefär: Antal existerande år 2017 och behov 2017-2025 Antal 12 000 10 000 8 000 +12% 6 000 +12% 1 200 förskolor, 600 grundskolor, 300 gymnasieskolor och 300 äldreboenden 4 000 2 000 0 +21% +14% Anm: I antalet grundskolor inkluderas även grundsärskolor och specialskolor. I antalet gymnasieskolor inkluderas antalet gymnasiesärskolor. Källa: Finansdepartementet. 20

Resursbehov Fram till 2025 så kräver det ökade demografiska behovet ungefär 40 miljarder kronor i nivåhöjning för offentlig konsumtion 21

AGENDA Världen Sverige Tillväxt Arbetsmarknad Fler barn och äldre Offentliga finanser Foto: Maskot / Folio 22

Överskott hela mandatperioden Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 129 109 110 87 66 41 37 49 69 12 12 26-3 -7-24 -36-51 -61 Källor: SCB, Finansdepartementet. 23

Överskott även rensat för konjunktur Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 2,5 1,8 2,2 1,1 0,3 0,1 1,0 0,3 0,8 0,6 1,1 1,4-0,2-1,0-1,1 Källor: SCB, Finansdepartementet. 24

Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet hela prognosperioden Efter gynnsam demografisk utveckling under två decennier Stora demografiska behov (fler barn och äldre) framöver Finns resurser för att klara den demografiska utmaningen om välfärden prioriteras Finansdepartementet 25

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 26

Nyckeltal Ny prognos (prognos från VÅP17, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,2 3,3 2,5 2,6 2,3 2,1 2,1 2,0 2,5 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,9 3,0 2,8 2,9 2,4 2,2 2,1 2,0 2,2 2,2 BNP per capita 1,9 2,1 1,2 1,3 1,2 0,9 1,1 0,9 1,4 1,3 Hushållens konsumtion 2,4 2,2 2,0 2,3 2,4 2,6 3,0 2,9 3,3 3,1 Offentlig konsumtion 2,9 3,1 0,7 2,0 0,0-0,3-0,3-0,6 0,0 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 5,3 5,9 4,8 3,3 3,0 3,2 3,1 3,3 3,5 3,7 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 0,2 0,1 0,0 0,1 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 1,7 1,8 1,5 0,9 0,9 0,6 0,7 0,7 0,7 Produktivitet, näringslivet 1,7 1,7 1,7 1,9 1,7 1,5 1,8 1,6 1,9 1,9 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,6 68,0 67,7 67,9 67,8 68,0 67,9 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 82,0 81,7 82,1 81,8 82,0 81,9 82,0 81,9 Arbetslöshet*, 15 74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,6 6,6 6,3 6,4 6,3 6,3 6,2 6,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,5 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 2,4 2,7 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,7 1,7 1,7 1,7 1,9 1,9 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,9 0,9 0,8 0,3 1,0 0,6 1,8 1,4 2,5 2,1 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 1,0 1,0 0,8 0,3 1,1 0,6 1,8 1,4 2,5 2,2 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 41,6 41,6 39,1 39,5 36,7 37,3 33,9 34,7 30,4 31,4 BNP-gap** -0,2-0,1 0,3 0,5 0,3 0,4 0,1 0,1 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,8 1,7 1,9 1,7 1,7 1,7 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,1 2,6 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 * Givet regeringens reformer t.o.m. VÄB17. **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. 27