FoU-program för Statens historiska museer 2012 2015 Inledning........................................................ 2 Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund............... 2 Kunskapsteman 2012 2015...................................... 3 Forskargruppen Kulturarvsforskarna............................... 6 Vår forskningsmiljö............................................... 6 Beslutat 2011-11-28 1
Inledning Statens historiska museer (SHMM) har ett program för forskning och utveckling (FoU). Programmet fungerar som en ram för myndighetens arbete med forskning och forskningsdriven utveckling. Dokumentet beskriver grundläggande utgångspunkter och riktlinjer. Det presenterar innehållsmässiga huvudspår, men är inget egentligt forskningsprogram. För olika FoU-projekt upprättas särskilda forskningsplaner. SHMM består av Statens historiska museum (SHM) och Kungl. Myntkabinettet, Sveriges ekonomiska museum (KMK). Myndigheten bedriver även museiverksamhet vid Tumba bruksmuseum. SHMM har till uppgift att samla, bevara och förmedla kulturarv samt ge perspektiv på samhällsutvecklingen och samtiden. Myndigheten ska verka för ett ökat intresse och en ökad kunskap om äldre tiders historia och kultur i Sverige, den svenska penning- och finanshistorien samt medaljkonsten. SHM:s verksamhetsområde är Sveriges historia, byggd på det arkeologiska materialet, samt svensk kyrklig konsthistoria. KMK:s verksamhetsområde är penning- och finanshistoria samt medaljkonst. Enligt sin förordning har SHMM till uppgift att vetenskapligt bearbeta sina samlingar samt att verka för ökad kunskap grundat på forskning och samverkan med andra. FoU-programmet tar fasta på den unika position myndighetens museer har som mångvetenskapliga kunskapsinstitutioner där olika ämnen och praktiker möts. Museiverksamhet förutsätter ett kreativt samspel mellan olika perspektiv och kompetenser, vilket är myndighetens styrka som forsknings- och utvecklingsplattform. Forskning vid Statens historiska museer, en bakgrund SHMM har länge stått för en stark kunskapstradition. Kring 1800-talets mitt formades arkeologin och numismatiken som moderna kunskapsfält i Sverige i riksantikvarien Bror Emil Hildebrand samt hans efterträdare Oscar Montelius och Hans Hildebrands verksamhet kring Historiska museet och Kungl. Myntkabinettet. De lade grunden till de moderna arkeologiska och numismatiska kunskapsfälten i Sverige liksom till museiverksamheten knuten till dessa. Långt fram i tiden var det vanligt att kvalificerade forskare verkade vid museet för att senare liksom exempelvis Sune Lindqvist, Greta Arwidsson, Carl-Axel Moberg, Holger Arbman, Birgit Arrhenius, Margareta Nockert eller Brita Malmer gå vidare till professorstjänster vid universiteten. Även konstvetenskapen har haft en hög profil med namn som exempelvis Aron Andersson och Monica Rydbeck. Under andra halvan av 1900-talet blev den publika inriktningen allt högre prioriterad vid museerna och forskningen kom att balanseras gentemot andra verksamheter. Idag eftersträvar vi ett forsknings- och utvecklingsarbete som integrerar perspektiv kring kommunikation och publik interaktion. 2
Sedan 2007 har nya satsningar gjorts på forskning och forskningsdriven utveckling. Historiska museet och Myntkabinettet har härigenom på senare år skapat en växande verksamhet där forsknings- och utvecklingsprojekt med stöd av externa finansiärer kunnat initieras för att verka med museerna som plattform. För närvarande inbegriper FoU-verksamheten ett tiotal personer och omsätter flera miljoner kronor årligen. Den akademiska skriftserien Studies har återupptagits och utkommer med flera nya volymer varje år. Statens historiska museers samlingar är en central infrastruktur för all forskning och kunskapsuppbyggnad kring äldre tiders historia i det svenska samhället, både när det gäller arkeologi, konstvetenskap och numismatik. Historiska museet tar årligen emot mellan 300 och 500 forskarbesök till samlingarna vilket vid sidan av Naturhistoriska riksmuseet, som tar emot ungefär lika många, är mest bland de svenska museerna. Under senare år har större projekt genomförts kring Historiska museets egen historia, kring stenåldersplatsen Alvastra pålbyggnad samt kring moderna kulturarvsprocesser och publik arkeologi. Betydande satsningar på historisk arkeologi genom en post-docforskare och publiceringsprojekt pågår. Forskning bedrivs också kring den moderna vetenskapliga hanteringen av mänskliga kvarlevor samt av en post-doc-forskare inom medeltidens numismatik och ekonomiska historia. Under 2011 påbörjades två nya större projekt kring de arkeologiska materialen från den vikingatida staden Birka samt ett större kunskapsprojekt kring jämställdhet vid museer. Kunskapsteman 2012 2015 SHMM måste i sin kunskapsuppbyggnad och FoU-verksamhet förhålla sig till globala och nationella förändringsprocesser, till utvecklingen inom museernas kärnämnen arkeologi, numismatik och konsthistoria liksom till det ökande behovet av kunskap och utvecklingsarbete med utgångspunkt i kompletterande fält som till exempel museologi, historia, ekonomisk historia, idéhistoria, pedagogik och didaktik. Det finns ett tydligt behov av forskning som analyserar globaliseringens och mångfaldsperspektivens konsekvenser för historieskrivning och museiverksamhet. Forsknings- och utvecklingsarbetet ska de närmaste åren bedrivas med ledning av tre olika kunskapsteman. Dessa anknyter till museernas verksamheter. Temana är inte ömsesidigt uteslutande utan ska i praktiken gärna vävas samman med varandra: Kulturhistoria Kommunikation och publik Pengar och samhällsförändring Temat Kulturhistoria relaterar till Historiska museets arbete med kärnämnena arkeologi och konsthistoria. De kommande åren ska stora projekt kring den vikingatida staden Birka, dess arkeologiska material, sammanhang och vidsträckta kontakter 3
genomföras. Temat innefattar också det fortsatta arbetet med historisk arkeologi där Historiska museets post-doc-forskare under de närmaste åren kommer att avsluta sitt projekt med olika publikationer samt om möjligt gå över i nya projekt med bas i museet. Det betydande arbete kring arkeologi- och museihistoria som gjorts de senaste åren och framför allt i projektet om Historiska museets egen historia kommer att få en höjdpunkt under 2012 med slutpublikationer. Den vetenskaps- och museihistoriska inriktningen fortsätter de närmaste åren i det pågående projektet kring den anatomiska institutionen i Uppsalas samling av mänskliga kvarlevor samt i ett nytt projekt om arkeologen och museimannen Olov Janse. Inom temat är perspektiv kring kulturarvets rörelser och globala karaktär i det förflutna liksom kulturarvsarbetets globalisering i samtiden prioriterade, liksom även förståelsen och omsättningen i praktik av kulturella mångfaldsperspektiv. Dessa perspektiv är av särskild relevans i förhållande till Historiska museets definierade verksamhetsområde Sveriges historia. Temat Kommunikation och publik är inriktat på forskning och utveckling kring utställningar och lärande i ett dynamiskt mediesamhälle. Såväl fysiska som virtuella möten med museets ämnen påverkar människors intresse och förståelse för olika historieperspektiv. För att bättre fylla sin samhällsroll behöver myndigheten öka kunskapen om nya kommunikationsmöjligheter, om besökarna, om det egna utåtriktade arbetets effekter och om hur historia brukas i ett vidare perspektiv. Det är också angeläget att utveckla kunskap kring hur människor kan göras mer delaktiga i museets publika processer och vad sådana deltagarprocesser innebär för historiemedvetandet. Lärandeperspektiv, deltagarprocesser och utvecklingen av lärandeformer bör därför bli en tydligare del av FoU-arbetet. Historiska museet har under en rad år skaffat erfarenheter från utveckling inom fältet kommunikation och publik. Flera projekt kring publik arkeologi 2007 2009 hade fokus på kommunikation och deltagande. De senaste åren har museet genomfört ett stort projekt kring moderna kulturarvsprocesser och medierad tillgänglighet som anknutit till detta tema. Det slutpubliceras 2012. Också det pågående regeringsuppdraget kring jämställdhet i museisektorn, JÄMUS, som slutrapporteras 2013 kommer att behandla frågor som relaterar till publik och kommunikation. Till detta kan läggas myndighetens Strategi för barn och unga 2012 2014 som också kommer vara betydelsefull som avstamp för framtida arbeten och projekt. Nya projekt behöver initieras längs tre huvudspår inom temat Kommunikation och publik: samspelet mellan digital och fysisk interaktion i museet hur besökarna förstår museets utställningar hur pedagogiska möten och deltagande påverkar besökarnas förståelse av utställningar, aktiviteter och kommunicerat material samt hur effekter av möten med museet kan utvärderas 4
Inom området Kommunikation och publik ska projekten helst utformas i samverkan med berörda grupper och/eller andra kunskapsinstitutioner. Breda utvärderingar, besökarstudier och studier av effekter är särskilt intressant vad gäller lärande, utställningar och medieanvändning. Inom ramen för strategin för barn och unga avser Historiska museet att undersöka möjligheten att i samverkan med skolan initiera ett projekt med fokus på så kallade Generic Learning Outcomes i syfte att kunna analysera och förstå effekterna av barns och ungas medverkan och besök på museet. Förutsättningarna ska också undersökas för deltagarorienterade projekt med koppling till arkeologi och historia där barns erfarenheter tas tillvara. Temat Pengar och samhällsförändring relaterar i första hand till Kungl. Myntkabinettets verksamhet inom vetenskaperna numismatik, ekonomisk historia, nationalekonomi och arkeologi. Pengars egenskaper har inom klassisk ekonomisk forskning ofta beskrivits som att de är instrumentella, opersonliga, utbytbara och kvantitativa. Förutom att lyfta fram dessa egenskaper kan genom KMK:s samlingar, som bland annat består av mynt och andra former av betalningsmedel från hela världen, även en mer kvalitativ syn på pengar som ett socialt medium lyftas fram. Pengar skapas av en statsmakt eller motsvarande för att användas i ett visst syfte, men pengarnas betydelse omskapas delvis genom de komplexa sociala sammanhang som de används i. Detta kan ske exempelvis genom att de förändras fysiskt, att de sparas på ett särskilt sätt, att deras användningsområden regleras eller inskränks. Pengar behandlas olika beroende på människors sociala tillhörigheter såsom genus, etnicitet, religion, ålder och i vilken region de används. Ny forskning kan göra det numismatiska materialet mer relevant för en större andel av museets användare genom att det knyts till bredare och aktuella samhällsfrågor. Relevant i sammanhanget är också frågan om pengarnas betydelse i formeringen av politiska enheter såsom regioner, riken, nationer och unioner. Ett post-doc-projekt bedrivs på KMK kring medeltida myntning, som behandlar just förhållandet mellan myntningen och skapandet av politiska gränser och identiteter. Projektet kommer att avslutas med en publikation under kommande år. Det finns ett behov av att fortsätta att förstärka forskningskompetensen vid museet samt att bredda verksamheten och samverkan med andra institutioner. Detta har bland annat gjorts genom anställning av en disputerad ekonomhistoriker (2010) och initieringen av ett forsknings- och utbildningssamarbete kring framväxten av det moderna Sverige. Ett fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete vid KMK bör framför allt fokusera på pengars och ekonomins betydelse för samhällförändringar gestaltat utifrån föremål, fenomen, händelser och personer. 5
Forskargruppen Kulturarvsforskarna Forskargruppen Kulturarvsforskarna (Heritage Research Group) bildas av de anställda vid myndighetens museer som helt eller till en betydande del av sin tjänst arbetar med FoU-verksamhet. Gruppen fungerar genom bland annat seminarieverksamhet, gemensamma diskussioner och studiebesök som ett stöd för kunskapsarbetet. Den är också en plattform för kommunikation och presentation på bland annat museernas hemsidor av enskilda forskare och av de projekt som drivs. De närmaste åren ska presentationen utåt av forskargruppen och de olika projekten bli tydligare och mer effektiv. Vår forskningsmiljö SHMM strävar efter en forskningsmiljö som kännetecknas av goda och inspirerande arbetsvillkor för forskning och kunskapsuppbyggnad. Vi arbetar aktivt för att forsknings- och utvecklingsarbetet både ska kunna berika och berikas av andra verksamheter. Vår miljö har särskilda kvaliteter genom närheten till en stark infrastruktur i form av våra samlingar och sakkunskapen om dem samt i lika mån till den publika och kommunikativa plattform för omsättningen av nya kunskaper som museerna utgör och den sakkunskap vi har kring publikt arbete. Vår arbetsmiljö är i grunden en spännande mötesplats för olika perspektiv och verksamheter. Forsknings- och utvecklingsarbetet hos oss stöds och samordnas av en forskningschef och särskilda FoU-ansvariga. Vi strävar efter att vidmakthålla och utveckla kontakter och samverkan med andra forsknings- och utvecklingsaktörer genom samarbeten i form av nätverk och projekt för att i ökad grad vara en samarbetspart i forskningen och utvecklingen inom våra områden. Under perioden 2012 2015 ska FoU-verksamheten synliggöras mera, såväl internt som externt, och forskningsmiljöns möjligheter att bidra utvecklande ska i ökad grad tas tillvara bland annat med utgångspunkt i den årliga verksamhetsplaneringen. Myndighetens centrala roll som en infrastruktur för forskningen i äldre tiders historia ska också synliggöras genom mer detaljerade undersökningar och presentationer av den kunskapsuppbyggnad i samhället som de många forskarbesöken i samlingarna resulterar i. 6