103 33 Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)



Relevanta dokument
C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext.

Hamntjänster i svenska TEN-hamnar

Uppdrag att göra en genomgång av regelverk m.m. i syfte att minska den administrativa bördan för företag

KONSEKVENSUTREDNING. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

(~) SJOFARTSVERKET ~o305

Revisionsrapport Granskning av avgiftsfinansierad verksamhet 2016

SiCFARTSVERKET

Yttrande över frågeformulär om statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/3407/MK)

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Remissyttrande över inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden

N2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor

Ägardialog Göteborgs Hamn AB Summering och handlingsplan

Folkets hus 15 juni We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Gävle Hamn

Prövningsmyndighet enligt EU:s hamntjänstförordning

Remissyttrande Vissa farleds- och hamnfrågor

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

SJOFARTS\/ERKET Sjofari och Sainlialle Handlaggare. di rekuelefon Ert datum Er beleekning Swckholm

Remiss av Förslag till nationell plan för transportsystemet

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Promemoria om tillsyn över installationer för alternativa drivmedel

Handläggare, diroklielefon Ert datum Er beteckning. Bertil Skoog, (N2015/4305/TIF)

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd

LOTSSTRATEGI den 22 februari Lotsstrategi

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet STOCKHOLM

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Hamnstrategi. Bakgrund

Regionala utvecklingsnämnden

YTTRANDE. Datum Dnr

Göteborgs universitets övertagande av verksamheten i Handelshögskolan kompetens AB

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Konsekvensutredning angående förslag till föreskrifter om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

Anvisning till blanketten Projektstöd ansökan om stöd

Vi planerar för en större och säkrare farled till Norrköping. Ett samprojekt mellan Sjöfartsverket och Norrköpings kommun

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Trafikanalys inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkandet SOU 2017:23 digitalforvaltning.nu (Fi2017/01289/DF) Sammanfattning 1(10) Yttrande /112. Finansdepartementet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemoria Vissa farleds- och hamnfrågor

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

~O5l9. HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström,

Bilaga 1. Ansökningars struktur och innehåll

Ansökan om planbesked

Kommittédirektiv. Medfinansiering i samband med den långsiktiga planeringen av transportinfrastruktur. Dir. 2010:92

Infrastruktur Handltiggare, Ert datum Er beteckning. Patrik Wiberg N2010!34601E

Nya planer för gården?

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Nordisk Mobiltelefon Sverige AB:s konkursbo, Lagrummet december nr 1580 AB, , under namnbyte till AINMT Sverige AB

Synpunkter inom ramen för tidigt samråd enl miljöbalken för planerad utbyggnad av hamn i Nynäshamn, Norvikudden

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Trafikverkets uppförandekod

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som svar på uppdraget hänvisar Skolverket till bilagorna och bedömer att uppdraget därigenom är slutfört.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Uppdatering Givarguiden

Datum att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

111 Information om Byggstart Skåne

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

IT& Telekomföretagens synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet

Kronofogdemyndigheten(ram)

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslagen 1:11 och 1:14 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

DOM Meddelad i Stockholm

Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i

Bildande av parkeringsbolag

MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Transportstyrelsens föreskrifter om fritidsbåtar och vattenskotrar

Remissvar angående promemorian Beskattning av flygbränsle och fartygsbränsle (Fi2014:2294)

YTTRANDE ANGÅENDE TRAFIKVERKETS INRIKTNINGSUNDERLAG INFÖR TRANSPORTINFRASTRUKTURPLANERING FÖR PERIODEN

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Riktlinjer för exploateringsavtal

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Yttrande. Yttrande över Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).

2. Kontaktperson i detta ärende Kom ihåg att fylla i e-postadress och telefonnummer så att vi enkelt kan kontakta dig. Telefon

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Hovrätten lämnar nedan några övriga synpunkter på de förslag som framkommer

Avveckling av det enkla bolaget CeHis

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Transkript:

Sjöfartspolitiska enheten YTFRANDE 1 (6) Handläggare, direkuelefon Ert datum Er beteckning Maria Brunnmyra, +46 10478 49 09 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator~regeringskansliet.se barbro.nordskar~regeringskansiiet.se tobias.maimgren~regeringskans1iet.se EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK) Sjöfartsverket har tagit del av frågeformuläret om statsstöd till och beskattning av hamnar; ett arbete inom ramen för utvecklingen av de statsstödsregler som nu utarbetas i EU av DG Konkurrens. 1 samråd med Näringsdepartementets Transportenhet inkluderas i Sjöfartsverkets yttrande även en sammanställning av de svar som lämnats av följande intressenter: Transportstyrelsen, Skatteverket, Trafikverket, Trafikanalys, Havs- och Vattenmyndigheten, Malmö kommun och Trelleborgs kommun. Havs- och vattenmyndigheten och Trafikverket har i yttranden meddelat att de avstår från att besvara frågorna i enkäten. Sjöfartsverket har valt att besvara frågorna 5, 11 och 16. A5: Vilka hamntjänster tillhandahåiis i ert land av hainnledningen och vilka hamntjänster tililsandahålis av andra offrntliga eller privata aktörer? Som bakgrund bör nämnas att svenska hamnars organisationsform är speciell jämfort med övriga i Europa. De flesta svenska hamnar är integrerade bolag som både bedriver stuveriverksamhet och äger infrastruktur. Det kommunala inflytandet är väldigt stort eftersom de flesta av de integrerade hamnbolagen ägs av respektive kommun, antingen helt eller delvis. Kommunen äger ofta också infrastrukturen och tecknar marknadsanpassade avtal med hamnbolaget om nyttjanderätten. 1 övriga Besöksadress Telefon Organisationsnummer Östra Promenaden 7 0771 63 00 00 202100-065401 Postadress E-post 601 78 Norrköping sjofartsverket@sjofartsverket.se

Vår beteckn ng 2013-09-19 13 02903 Europa är det vanligare att hamnterminalsverksamhet är separerad från hamnförvaltningen och att staten har större inflytande över hamnarna. Vidare finns ett otydligt gränssnitt vad gäller ansvarsfördelning rörande farleder; Sjöfartsverket svarar för att upprätthålla allmän farled som inte har annan huvudman medan respektive hamn ansvarar för aktuellt hamnområde. Idag är det stora skillnader beträffande hamnområdesgränsen, exempelvis ligger några hamnområdesgränser ett femtiotal meter från vågbrytaren medan i andra fall en hamns område också kan omfatta en farled. Resultatet av detta är stora skillnader för hamnarnas infrastrukturkostnader för farleder. Skillnaderna i förhållandet mellan hamnarna har ofta en historisk förklaring men innebär att enhetliga principer saknas. All: Var ser ni de största konkurrensproblemen för hamnarna på medeilång sikt (de närmaste frm åren) och på lång sikt (tiden efter de närmaste fem åren)? Svenska hamnars konkurrensförmåga hotas främst av att lasttillgången är för låg i relation till det antal hamnar som finns. Om de svenska hamnarna inte klarar internationell konkurrens finns risken att linjeoperatörer väljer bort anlöp av svenska hamnar och att godset i stället transporteras landvägen. Fokus måste ligga på tillgänglighet och hög service. För att möta framtida handelsutveckling och de nya krav som kommer att ställas i takt med att fartygen blir större krävs investeringar i farleder, hamnar och landanslutningar. Konkurrensen med landtransporter är aktuell både på kort som lång sikt; snarare än att hamnar konkurrerar med andra hamnar är alltså andra trafikslag den primära konkurrensfaktorn. Denna konkurrensyta kommer sannolikt att växa när det 2015 införs skärpta gränsvärden för svavelhalten i marint bränsle, då förutom effekten av ökade kostnader för sjöfarten, även antalet anlöp kommer att minska eftersom det förutses att fartygen på grund av ekonomiska skalfördelar kommer att bli allt större. Ytterligare ökad konkurrens med landtransporter kan förutses då den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält står klar (år 2021). B16: Ange vilka finansieringskällor som vanligen användsför varje typ av hamninfrastruktur. För vilka typer av infrastruktur behöver man normalt sett använda statligt stöd vidfinansieringen av uppförande, ersättning och underhåll? Förklara varför. Sjöfartsverket ansvarar generellt för allmän farled fram till och med gränsen i vatten för allmän hamn, och farledshållningskostnader innanför hamnområdet ska bekostas av respektive hamnmnnehavare. Det finns dock tillfällen då Sjöfartsverket investerat innanför gränsen i vatten för allmän

2013-09-19 13 02903 hamn, exempelvis för att det funnits goda praktiska skäl att samverka mellan stat och hamninnehavaren vid genomförandet av ett visst projekt med betydelse för båda sidor om gränsen. Detsamma gäller för Trafikverket, som vid tillfälle skjutit till medel för investeringar i hamnar. Statliga investeringar i infrastruktur ska som huvudregel finansieras med anslag, vilket inte tidigare varit en gällande regel för sjöfarten, som finansierats till stor del med avgiftsintäkter från handelssjöfarten. Det nya planeringssystemet i planen för utvecklingen av transportsystemet fastställer dock att även sjöfarten ska omfattas av planerr ett krav är bland annat statlig medfinansiering av sjöfartsprojekt. Samlad bedömning av yttranden från ovan nämnda intressenter Frågorna under avsnitt A. Allmänt Ägande och drw har lämpligen besvarats i större omfattning av intressenterna 13-18 i remisslistan, dvs, hamnarna. Vidare upplyses om att nedan redovisade slutsatser inte omfattar samtliga svar utan främst belyser de fragor som haft högst (och/eller samstämmig) svarsfrekvens. Myndigheter inom parentes är de vars lämnade svar finns integrerade i den samlade bedömningen. Fråga 6: Ange vilka hamntjänster som normalt sett kan erbjudas med lönsamhet. Vilka hamntjänster kan inte erbjudas utan statligt stöd? Klargör vilka hamntjänster som anses tillhöra de allmännyttiga tjänster som staten måste tillhandahålla. (Trelleborgs kommun, Trafikanalys, Malmö Stad) Vad gäller frågan om vilka hamntjänster staten bör tillhandahålla samt vilka tjänster som kan erbjudas med lönsamhet är flera intressenter av den åsikten att hamnar som drivs som aktiebolag ska drivas på affärsmässig grund, och det bör inte utgå offentliga stöd för att tillhandahålla hamntjänster. Däremot är det viktigt att identifiera vad som ligger inom ramen för allmännyttiga tjänster; besiktning av svenska fartyg, inspektion av utländska fartyg och lotsning bör ses som allmännyttiga tjänster och därmed tillhandahållas av staten. Fråga fl: Var ser ni de största konkurrensproblemen för hamnarna på medellång sikt (de närmaste fem åren) och på lång sikt (tiden efter de närmaste frm åren)? (Transportstyrelsen, Trafikanalys, Malmö Stad, Sjöfarisverket)

(4~) SJÖFARTSVERKET 2013-09-19 13 02903 4(6) En fråga som de flesta berörda aktörer svarat på rör problemet med vad som förutses bli det största konkurrenshotet. Konkurrensen med landtransporter är aktuell både på kort som lång sikt; snarare än att hamnar konkurrerar med andra hamnar är andra trafiksiag den primära konkurrensfaktom. Denna konkurrensyta kommer sannolikt att växa när det 2015 införs skärpta gränsvärden för svavelhalten i marint bränsle, da förutom effekten av ökade kostnader för sjöfarten, även antalet anlöp kommer att minska eftersom det förutses att fartygen på grund av ekonomiska skalfördelar kommer att bli allt större. Fråga 16: Ange vilka finansieringskällor som vanligen användsfår varje typ av hainninfrastruktur. För vilka typer av infrastruktur behöver man normalt sett använda statligt stöd vidfinansieringen av uppförande, ersättning och underhåll? Förklara varför. (Trelleborgs kommun, Trafikanalys, Malmö Stad, Sjöfartsverket) Gällande finansieringskällor för hamninfrastrukturen kan man välja att utgå från huvudregeln att statliga investeringar i infrastruktur ska finansieras med anslag. Detta har dock inte tidigare varit en gällande regel för sjöfarten, som finansierats till stor del med avgiftsintäkter från handelssjöfarten. Det nya planeringssystemet i planen för utvecklingen av transportsystemet fastställer emellertid att även sjöfarten ska omfattas av planen; ett krav är bland annat statlig medfinansiering av sjöfartsprojekt. Sjofartsverket ansvarar i stort sett för allmän farled fram till och med gränsen i vatten för allmän hamn, och farledshållningskostnader innanför hamnområdet ska bekostas av respektive hamninnehavare. Dock finns det tillfällen då Sjöfartsverket investerat innanför gränsen i vatten för allmän hamn, exempelvis för att det funnits goda praktiska skäl att samverka mellan stat och hamninnehavaren vid genomförandet av ett visst projekt med betydelse för båda sidor om gränsen. Detsamma gäller för Trafikverket som vid tillfälle skjutit till medel för investeringar i hamnar. Kommuner har möjlighet att medverka vid finansieringen av statlig sjöinfrastruktur. En kommun kan t ex vilja satsa stora resurser på att öka kapaciteten i en egen hamn som bara kan komma till nytta om tillräckliga insatser görs i den statliga farled som leder in till hamnen. När hamnledningen är ett aktiebolag, som t ex CMP AB i Malmö hamn, ansöks ofta hos kommunen om kommunal investering i hamninfrastruktur

2013-09-19 13 02903 inom hamnområdet. Det finns även exempel där EU bidragit vid nyinvesteringar. Skälet till att kommunen finansierar är främst att den är markägare. För investeringar utanför hamnområdet spår- och väganslutningar ses behovet av statlig finansiering. Fråga 17: Spelar hamnens storlek någon rollför behovet av offentlig finansiering när det gäller uppförande av ny hamninfrastruktur och ersättning och underhåll av befintlig hamninfrastruktur? (Trelleborgs kommun, Malmö Stad) På frågan om vikten av hamnens storlek för behovet av offentlig finansiering bör förhållandet mellan hamnens storlek och storleken på kommunen som äger hamnen snarare beaktas. Finansiering av större investeringar för nationella syften borde inte vara kommunens ansvar, särskilt inte om det är en mindre kommun. Fråga 25: 1 vilken utsträckning antingen krävs det eller är det allmän praxis i ert land att hamnmyndigheterna ska grunda sina in vesteringsbeslut på en affärsplan, dvs, en bedömning av investeringsprojektetsfdrväntade lönsamhet i förhållande till de kostnader detför med sig under hela sin livstid? (Malmö Stad) Vad gäller frågan om att grunda investeringsbeslut på en affärsplan eller ej så är linjen generellt att affärsmässiga principer gäller. Alla hamninvesteringar it ex Malmö kommun grundar sig på att investeringsprojektens förväntade avkastning är positiv sett över dess ekonomiska livslängd. Frågor avsnitt E. Företagsbeskattning av hamnar (Skatteverket) Angaende avsnittet som rör företagsbeskattning av hamnar (frågor 32-40) har enbart Skatteverket besvarat dessa, och kortfattat kan sägas att Sverige har ingen särskild ordning för inkomstbeskattning av hamnledningar eller hamntj änstleverantörer. Den övervägande företagsformen för hamnledningar och leverantörer av hamntjanster är aktiebolag och kommuner är undantagna från inkomstskatt.

ct SJÖFARTSVERKET 2013-09-19 13 02903 1 handläggningen av detta ärende som avgjorts av direktören för Samhällsavdelningen Jaak Men, har deltagit chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf, handläggaren Björn Andreasson och handläggaren Maria Brunnmyra, föredragande. Jaak Men 4~2) ~~ / Maria Brunnmyr~1 För kännedom till: Styrelsen Ledningen FyrenlVentilen Transportstyrelsen Trafikverket Trafikanalys Havs- och vattenniyndigheten Skatteverket Malmö Stad Trelleborgs kommun