Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL

DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga personer. Det finns många svårigheter och risker på vägen ut i vuxenlivet. En av dem är alkohol. Gott men farligt Som föräldrar är vi de viktigaste personerna i våra barns liv och det spelar faktiskt roll vad vi säger även om det inte alltid känns så. Det är viktigt att vi pratar med våra barn om alkohol och tydligt talar om att vi inte vill att de ska dricka alkohol före 18 års ålder. För de flesta av oss är det svårt att prata om alkohol på ett naturligt sätt. Kanske beror det på den dubbelhet som är förknippad med alkohol. För många vuxna är alkoholen en given del i umgänget med andra och man vill inte vara utan den till fest och god mat. Personerna på bilderna har inget samband med texten. Samtidigt vet vi att alkoholkonsumtion kan bidra till bråk, osämja, olyckor, våld och ohälsa. Många av oss, vare sig man dricker själv eller inte, har upplevt den baksida som alkoholen har. Dessutom känner vi, eller känner till, någon som har alkoholproblem. Barn märker redan som små att vuxna inte vill prata om alkohol och ställer sällan några frågor om det tabubelagda ämnet. Sexåringar som fått frågor om alkohol har bland annat svarat att man ska inte dricka men

% 100 Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 efter kön 1971 2000 90 80 Källa: CANs skolundersökningar. 70 60 50 Pojkar Flickor 1971 75 79 83 87 91 95 99 01 man gör det ändå och det är gott men farligt. Det är ett bra sätt att sammanfatta dubbelheten. Alla dricker ju eller? Ibland kan man få känslan av att alla ungdomar är storkonsumenter av alkohol. Tidningarnas löpsedlar varnar för smuggelsprit och hembränt. Att ungdomar får tag på alkohol och berusar sig är ett problem, men det kan vara bra att komma ihåg att de flesta tonåringar dricker sällan eller inte alls. Genom CANs drogvaneundersökning har man konstaterat att var fjärde

niondeklassare inte dricker någon alkohol alls och fyrtio procent har aldrig känt sig berusade. Trots det är alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 nu nästan uppe i 1977 års nivå. Det var året då mellanölet togs bort efter larmrapporter om ungdomsfylleriet. Bland pojkarna innebär det en konsumtion på knappt 4 liter 100% alkohol per person och år och för flickorna nästan 2,5 liter. En dryg tredjedel uppger att de upplevde sin första berusning vid 13 14-års ålder, dvs. någon gång i årskurs 7 eller 8. Drygt tio procent av eleverna blir berusade varje gång de dricker, ungefär var fjärde känner sig berusad nästan varje gång. Folköl är den vanligaste och mest lättillgängliga berusningsdrycken bland ungdomar. Ungdomar utgår ofta ifrån att alla andra dricker mycket mer än vad de i själva verket gör. Det leder till att ungdomarna dricker mer än vad de egentligen vill, för att leva upp till vad de tror är kamraternas förväntningar. Detta brukar man kalla majoritetsmissförståndet. I enkäter har tonåringar svarat att de tror att deras kompisar tycker att det är tufft att dricka, men själva tycker de inte att man blir tuffare av att vara full. Något av det som skrämmer föräldrar mest är att barnen ska testa narkotika. Narkotika är naturligtvis något som vi ska skydda våra barn från, men det är viktigt att komma ihåg att det är förhållandevis få ungdomar som testar narkotika i jämförelse med alkohol. De senaste åren har antalet ungdomar som testat narkotika dock ökat, liksom alkoholkonsumtionen har gjort. UTVECKLING PÅGÅR STÖR EJ! Hur kan du säga till mig att inte dricka du dricker ju själv! Då kan det väl inte vara så farligt! Visst kan det finnas poänger i ungdomars ifrågasättande. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är skillnad mellan vuxna och ungdomar när det gäller alkohol. Ungdomstiden är den tid då man ut-

Folköl den vanligaste berusningsdrycken bland ungdomar = 1 burk folköl = 4 cl starksprit 5 burkar folköl = 1 flaska vin = = 8,5 burkar folköl = 37,5 cl starksprit vecklas både fysiskt och psykiskt. Det är även den period i livet då vi lär oss sociala färdigheter för att klara vuxenlivet. Det är tufft och jobbigt men också roligt att bli vuxen. Den erfarenhet och kunskap man får med sig från sin tonårstid kommer att påverka stora delar av vuxenlivet. Tonårstiden ska inte behöva störas av alkohol, tobak eller narkotika. Som

tonåring måste man lära sig mycket om sig själv och andra. Man hamnar i nya situationer som både kan vara roliga, spännande men också skrämmande. Man skaffar vänner, går på fester och discon, blir kär, har sex för första gången och så vidare. Det här är tillfällen som vi unnar våra barn att få uppleva med alla sinnen, och kunna minnas resten av livet. Vi unnar dem att få berusas och få kickar av livet. Att kunna umgås med andra, bjuda upp och dansa samt att kunna skapa kärleksrelationer utan att vara påverkad av alkohol, är ovärderliga kunskaper att få med sig in i vuxenlivet. Ungdomar som druckit alkohol har själva upplevt negativa konsekvenser av att dricka. I enkätsvar nämner tonåringar bland annat att de grälat med pojk- eller flickvänner, bråkat eller slagits, förstört saker, gjort sämre ifrån sig i skolan och haft oönskad eller oskyddat sex. Att genomleva ungdomstiden utan alkohol eller andra droger kräver stöd från vuxenvärlden. Man dricker för att våga mer! Den som redan från första början väljer alkohol för att exempelvis slappna av och våga mer riskerar att gå miste om många fina tillfällen. Den som är full första gången hon eller han bjuder upp någon, riskerar att inte våga göra det i nyktert tillstånd. Man lär sig att man måste dricka för att göra vissa saker. Tonåren kan även innebära att man upplever den första stora hjärtesorgen, att det är jobbigt i skolan eller att man har problem med sina kompisar. Även problem är en del av livet och det är viktigt att man kan lära sig att de går att lösa, utan att ta genvägen via alkohol eller andra droger. Hur man än försöker fly finns problemen kvar. När man dricker alkohol påverkas omdömet och det är lätt att göra eller säga saker man inte vill. Risken att bli sexuellt utnyttjad är större om man är berusad. Det kan också vara lätt att glömma använda kondom vid samlag, med risk för könssjukdomar eller oönskad graviditet.

Alkohol får oss att gå över trösklar som vi inte skulle ha passerat i nyktert tillstånd. Det är till exempel få ungdomar som testar narkotika utan att först ha använt tobak och alkohol. Sprit dricker man bara för att visa sig tuff! Ungdomars sätt att dricka är mer riskabelt än vuxnas. Man känner inte sina egna gränser, man dricker mer än man vill, ofta utomhus och i miljöer där det inte finns några vuxna. Alkohol förstärker våra känslor och kan bland annat utlösa aggressivitet. Om någon är berusad är risken att skada eller bli skadad betydligt större. Våldsbrotten begås till nära 40 procent av gärningsmän mellan 15 och 25 år. I åtta fall av tio finns alkohol med i bilden. Oftast är det förövaren som är berusad och i hälften av fallen även offret. Alkoholen påverkar hjärnan vilket gör att i onyktert tillstånd ökar risken för alla sorters olyckor som trafikolyckor, fallolyckor, brandolyckor, drunkningsolyckor osv. Det är ingen fara jag tål alkohol! Alkohol har en skadlig inverkan på kroppens organ. Ju längre man kan bespara kroppen från att utsättas för dessa risker desto bättre är det. En del personer kan dricka mycket alkohol utan att de till synes mår dåligt av det. I själva verket är det mycket värre att

tåla alkohol än att inte göra det. Dessa personer löper betydligt större risk att bli beroende av alkohol. Många barn och ungdomar har sett eller upplevt alkoholens negativa sidor på nära håll, till exempel i sin egen familj. Man räknar med att, i genomsnitt, två till tre elever i varje skolklass lever i en familj med alkoholproblem. Dessa barn och ungdomar döljer oftast familjens hemlighet mycket väl. En tiondel av befolkningen dricker alkohol på ett sätt som gör att nackdelarna överväger. Alkoholproblem finns i alla samhällsklasser, inom alla yrken, bland både kvinnor och män. MER ALKOHOL MER SKADOR! All forskning visar att en ökad totalkonsumtion i samhället leder till fler missbrukare, fler skador och ökade kostnader. De viktigaste orsakerna till ökad konsumtion är låga priser och större tillgång på alkohol. Om priset på alkohol sjunker, antalet butiker som säljer alkohol blir fler och deras öppettider ökar så dricker fler människor mer. Detta gäller inte minst ungdomar. Mellan åren 1966 och 1977 såldes mellanölet i våra livsmedelsbutiker. Det utbredda missbruket, framförallt bland unga, var den främsta orsaken till att försäljningen stoppades. Den vanligaste berusningsdrycken bland ungdomar idag är folköl. En mängd undersökningar visar att det är lätt för ungdomar under 18 år att köpa folköl. Om du misstänker, eller vet, att en butik säljer öl till minderåriga prata med butiksägaren eller vänd dig till polisen. 18-årsgränsen skyddar inte våra barn om inte vi vuxna ser till att lagen följs. Så lite bryr man sig väl inte om sitt barn så att man skiter i det? Som förälder vill man kanske inte bli för tjatig eller lägga sig i. Men tonåringar svarar själva i enkäter att de vill att deras föräldrar ska bry sig om ifall de dricker. Föräldrar vet för det mesta att

man dricker, fast de låtsas inte om det, Om föräldrarna inte bryr sig om det tycker jag att de är oansvariga och likgiltiga är några kommentarer. De tycker även att föräldrar ska försöka påverka sina barn att inte dricka alkohol. Föräldrar borde prata igenom det med sina barn. Om man som förälder inte låtsas om att barnet har kommit hem full, eller skojar bort det hela, kan det ge en känsla av övergivenhet. Tonårstiden går till stor del ut på att ifrågasätta sin omgivning, att bli en egen individ och att testa gränser inom alla möjliga områden. För att kunna testa gränserna måste det finnas någon som sätter dem. Att sätta klara gränser är också ett sätt att visa att man bryr sig om. Men tonåringen behöver även uppmuntran. Uppmuntran att våga vara den man är. Ungdomar upplever ofta ett starkt tryck från omgivningen att göra och se ut som andra att gå mot strömmen kan vara tufft. Det kan bland annat gälla att inte vilja dricka alkohol eller prova att röka. Som vuxna kan vi stödja våra ungdomar att göra saker som känns rätt för dem, och inte sådant som de känner sig tvingade till. Var får ungdomarna tag på alkohol? Enligt CANs undersökning av skolelevers drogvanor är det vanligaste sättet att få tag på alkohol via kamrater. Men ungefär var femte elev svarar att de får vin via sina föräldrar. Ungefär var tionde elev får sprit via föräldrarna. Att köpa ut alkohol till minderåriga är en olaglig handling, 18-årsgränsen finns till på grund av de risker som alkoholkonsumtion medför. Det finns olika åldersgränser för att få göra olika saker, eftersom vi i vårt samhälle vill skydda våra barn från sådant som kan skada dem och som de inte är mogna för rent fysiskt eller psykiskt. Exempelvis sätter vi inte bilnycklarna i handen på en 15-åring och säger: Ut och kör det är bättre att du lär dig! Om vi ger våra barn alkohol smiter vi från vårt ansvar som vuxna.

Ger vi vin eller öl till tonåringen som ska på fest finns det inga garantier för att det blir det enda han eller hon kommer dricka. Kanske har andra föräldrar, syskon eller kompisar också köpt ut. Tyvärr är det att invagga sig själv som förälder i en falsk trygghet. Det tonåringen uppfattar är att det är tillåtet att dricka. Våga stå för 18-årsgränsen på alkohol! Behöver inte ungdomar lära sig att dricka på rätt sätt? I all välmening bjuder en del föräldrar sina barn på alkohol hemma. Även om syftet är att lära sina barn ett bra dryckesmönster får det ofta motsatt effekt. Undersökningar visar att ungdomar som blir bjudna på alkohol hemma, generellt sett, har en högre alkoholkonsumtion än de som inte blir bjudna. Det barnen främst lär sig är inte hur mycket man ska dricka utan att alkohol hör till i olika sammanhang och att det är tillåtet att dricka. Tillsammans med kompisarna är dryckesmönstret ett annat än hemma hos mamma och pappa. För den som lär sig dricka hemma har man lärt sig att det inte är så farligt och det kan vara lättare att gå över gränsen. TA AVSTÅND FRÅN ALKOHOLEN INTE FRÅN DITT BARN Även om det kan vara svårt att prata med sina tonåringar om alkohol är det viktigt att vi gör det. Vid vissa till-

På frågan Blir du bjuden på alkohol av dina föräldrar? svarar eleverna så här: Källa: Ulla Marklunds doktorsavhandling droger och påverkan, 1984. 10 % 25 % 65 % Nej, aldrig. Dricker inte alls. 16 % 50 % 34 % Ja, men jag får bara smaka ur deras glas. Dricker mindre än 1 flaska vin 1 2 ggr/månad. 30 % 58 % 12 % Ja, någon enstaka gång. 53 % 47 % Ja, ofta. Dricker mer än 1 flaska vin 1 2 ggr/månad. fällen är det kanske viktigare än andra. Helger som Valborgsmässoafton, midsommar och nyår, eller dagar som skolavslutning och lucia är av tradition tillfällen då många ungdomar dricker mycket. Klassresor, träningsläger, för-

äldrafria fester eller liknande kan vara andra tillfällen då det förekommer en hel del alkohol. Inför sådana tillfällen kan det vara extra bra att tala om vad du tycker, var du sätter dina gränser. Förtydliga att det är alkoholen du tar avstånd från, inte ditt barn. STÖD VARANDRA Det ansvar vi har som vuxna kan ibland vara skönt att dela med andra. Det kan exempelvis vara stöd från andra föräldrar eller skolans personal. Inför en klassresa kan det vara bra att klassens föräldrar gemensamt har satt upp vilka regler som ska gälla och vad som händer om någon elev tar med sig alkohol. Kräv att vuxna åker med på resan och att era barn får möjlighet till roliga och häftiga upplevelser där ingen känner behov av att dricka. Många ungdomar gör sin alkoholdebut på exempelvis träningsläger med fotbollslaget eller konsertresor med skolorkestern. Som föräldrar har vi självklart rätt att kräva att något sådant inte förekommer. Tala med ledarna och ge dem ditt stöd. Många barn och ungdomar växer upp i en våt miljö. Som vuxna kan vi vara med och skapa miljöer, både för våra egna och andras barn, som är en välbehövlig fristad från alkohol. Prata med andra föräldrar och försök exempelvis komma fram till gemensamma regler för alkohol, narkotika, tobak och andra viktiga områden. Berätta för era barn vad ni kommit fram till. På så sätt kommer ni ifrån argumentet alla andra får ju.

PRATA MED DITT BARN FÖRBERED DIG! Vi föräldrar måste ofta ta första steget för att prata om alkohol. Vi vill inte lägga oss i för mycket utan vi vill visa att vi bryr oss om lagom mycket. Det är bra att tonåringen känner att föräldrarna är intresserade av vad han/ hon gör och vilka de umgås med. När vi vuxna pratar om alkohol, narkotika eller tobak ska vi alltid försöka att ge saklig information. Det är bra att vara tydliga och berätta vad man själv tycker och varför. Det är några utgångspunkter som är värda att komma ihåg: I vårt vuxenansvar måste vi vara tydliga på att vi ställer upp på 18-årsgränsen. Den finns till för att skydda våra barn och ungdomar. Som förälder varken bjuder vi eller köper ut alkohol eftersom vi vet att de ungdomar som får alkohol via föräldrarna dricker mer de som inte får. Här är några frågor som kan vara bra att fundera över inför samtalet med ditt tonårsbarn: Vad vill jag säga till mitt barn? Hur har mitt barn reagerat tidigare när vi pratat om alkohol? Vilken reaktion förväntar jag mig att få? Hur skulle jag själv som tonåring reagera om mina föräldrar tog upp frågan med mig? När är det bästa tillfället? Vilka kunskaper och argument behöver jag ha? Lycka till!

Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning tel. 08-412 46 00 www.can.se Statens Folkhälsoinstitut tel. 08-5661 35 00 www.fhi.se SÄGA NEJ TILL DROGER OCH VÅLD Föräldraföreningen Mot Narkotika tel. 08-642 06 50 www.geocities.com/fmn_riks Hem och Skola tel. 08-84 03 15 www.hemoskola.se IOGT NTO-rörelsen tel. 08-672 60 00 Riksidrottsförbundet tel. 08-605 60 00 www.alkoholfri.nu Rikspolisstyrelsen tel. 08-401 90 00 www.police.se VÅGA Sweden tel. 035-22 75 78 www.vaga.nu Prod: Ingse & Co AB, text: Helena Karlsson, foto: Stina Brockman, tryck: S-M Ewert AB, Sundbyberg 2002