Grammatik för alla lärstilar Elzbieta (Ella) Strzelecka
Grammatik i skolan, forskning och debatt Grammatikundervisningen viktig men svår. Grammatik väcker oftare negativa känslor, t.ex. tvång eller blockeringar, än positiva. Grammatik: komplext område, många svåra begrepp, kräver avancerat analytiskt tänkande. Hög abstraktionsnivå och termrikedom, problemet blockeringar mot inlärning. (Teleman, 1991; Strömqvist, 1993; Brodow 2000; Bergström 2007.)
Grammatikupplevelser, tidigare studier Strömqvist, G. (1993) 25 lärare, 550 mellanstadieelever (enkäter, beskrivande statistik). Brodow (2000) 32 svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning (intervjuer). Boström (2004) skolgrammatikens hur-fråga, 15 gymnasielärare, 650 elever (intervjuer, signifikanstestning av olika metoder). Bergström (2007) 35 gymnasielärare, 305 gymnasieelever, 40 högskolelärare, 176 studenter (enkäter, beskrivande statistik).
Min grammatikhistoria. Studenter berättar Studenter som läser har läst Svenska språket A på Mittuniversitetet får sedan 2005 följande skrivuppgift: Vilken är din egen grammatikhistoria? Skriv ner några punkter eller skriv en sammanhängande text. Material: 300 berättelser. Metod: fenomenografisk analys och statistik. Lena Boström, Elzbieta Strzelecka (under utgivning): Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En fenomenografisk analys av 300 studenters berättelser.
Hur minns studenterna grammatikundervisning? GRAMMATIKUPPLEVELSER Negativa minnen Neutrala minnen Positiva minnen
Neutrala/inga minnen alls förträngt eller glömt...( K 5) lärde mig grammatiken, men kom inte ihåg den (K188) Jag kan inte säga att jag tycker att grammatik är speciellt roligt, men inte speciellt tråkigt heller. Kort sagt så tycker jag ingenting speciellt om grammatik. (K 25). förstod men tyckte det inte var nödvändigt (M 9)
Sorgliga berättelser Hela min gymnasietid var ett stort varför, varför gör vi detta? Varför ska jag lära mig detta? Varför? Varför? ( ) Grammatiken i svenska har i hela min skolgång handlat om att lära sig saker utantill, utan att veta varför. (K 90) Grammatik har fått mig att känna mig värdelös. Det var ett evigt tragglande och alldeles för abstrakt (K 43) Grammatiklektionerna var de som ingen ville delta i och proven var förknippade med ångest. (K22)
Roliga minnen Jag var nog den enda som älskade att ta ut satsdelar. Jag njöt varje lektion. (K12) Jag hade en lärare som förklarade bra, och hon lyckades få mig intresserad. (K 192) Det finns system, man kan förstå varför det ska vara på olika sätt (K 20) Högstadiet är de första minnena jag har av att vi verkligen studerade grammatik, det var också första gången som jag verkligen förstod alla regler som jag hade i min inre grammatik. (M 115)
Grammatikupplevelser Neutrala Positiva Till positiva Negativa Till negativa
Slutsatser De flesta studenterna förhåller sig ganska neutralt till grammatiken, har varken positiva eller negativa minnen. Grammatik är som många andra skolmoment (axelryckning!). Grammatikens avskräckande påverkan och elevers blockeringar mot momentet är tämligen uppförstorade! Frågan kvarstår dock: Vad göra? Och hur?
Skolans styrdokument (LGR 11, LGY 11) Nya kursplaner preciserar tydligt vad eleverna skall behärska: Språkets struktur och meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser, textuppbyggnad med hjälp av sambandsord (kursplanen för Svenska för årskurs 4 6, LGR 11, s. 224) Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar. (kursplanen för Svenska för årskurs 7-9, LGR 11 s. 226)
Hur? En av vägarna: Utgå från elevers styrkor och behov, deras individuella lärstilspreferenser! Lärstilar = en uppsättning biologiska och utvecklingsbara faktorer i en individs personliga karaktärsdrag som gör identiskt lika instruktioner, miljöer, metoder och källor effektiva för vissa och ineffektiva för andra.
Lärstilar = alla lär sig olika Alla individer har en lärstil och lärstilspreferenser (inlärningsstyrkor). Lärstilspreferenser existerar och kan mätas. Ingen lärstil är bättre eller sämre än någon annan. Genom matchade metoder, miljöer, läromedel och vägledning förbättras resultat och attityder.
Lärstilar bygger på styrkor!
Lärstilsanpassad grammatikundervisning Lena Boström (2004) Lärande & metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik Lena Boström, Gunlög Josefsson, 2006: Vägar till grammatik. Studentlitteratur Bokens hemsida https://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/7832
Perceptuella faktorer - sinnen som inlärningskanaler Man kan urskilja fyra olika sätt att lära sig nya saker visuellt auditivt taktilt (se och läsa) (tala och diskutera) (använda händerna) kinestetiskt (uppleva, röra sig, experimentera)
Perceptuella faktorer påverkar hur du lär dig, vad du uträttar och hur du kommunicerar Visuella: böcker, bilder, diagram, filmer. Auditiva: föreläsningar, inspelade band, diskussioner. Bild: Helena Boström
Perceptuella faktorer Taktila: hands-on-learning, rita, måla, skriv, använda datorn, spel, pussel, kort. Kinestetiska: learning-bydoing, röra sig, göra, uppleva, dramatisera, verkliga livet. Bild: Helena Boström
Specifika metoder för olika sinnen Auditiva metoder pratspel radioprogram föredrag, debatter inspelade band aktivt lyssnande aktivt berättande Visuella metoder bilder, diagram visualiseringar bildband, filmer venndiagram flödesscheman tankekartor
taktillådor inlärningscirklar snoruntare, flipper inlärningskort looper kortlekar relationskort pussel, trestegspussel dataprogram dominoslingor spel, bordspel Taktila redskap loop taktillådor Tillverkning och bild Camilla Edvall
Taktila redskap inlärningshjul kortspel snoruntare Tillverkning och bild Camilla Edvall
Taktila redskap trestegspussel memory bordspel Tillverkning och bild Camilla Edvall
Kinestetiska metoder rollspel golvspel väggspel stationsspel upplevelser fältstudier studiebesök rörelselekar rörelsebingo experiment reflektionspromenader tipsrunda mänsklig bingo Tillverkning och bild Camilla Edvall
Kinestetiska metoder Fråga 5. Vad heter den understrukna satsdelen? Jag är Zlatan Ibrahimović. väggspel 1. subjekt x. adverbial 2. predikativ tipsslinga golvspel Tillverkning och bild Camilla Edvall
Metodutveckling inlärningspaket Multisensoriska inlärningspaket, inlärningsstationer (MIP = Mulisensory Instructional Package) för de fyra sinnena Programstege (PLS = Programmed Learning Sequences) manuell eller databaserad, mycket feedback, struktur, holistisk, taktil, lämpligt för långsamma läsare Kontraktsprogram (CAP = Contract Activity Package) för dem som kan/vill lite mer, fler sinnen starka, utmaningar, kreativitet
Inlärningspaket Multisensoriskt inlärningspaket (MIP), programstege (PLS), kontraktsprogram (CAP).
Ett exempel: loop Jag har Vem har..? Jag har Vem har namnet på den satsdel som uttrycker handling och alltid utgörs av ett verb?
Loop Jag har PREDIKAT. Vem har namnet på den satsdel som svarar på frågan NÄR? Jag har TIDSADVERBIAL. Vem har namnet på den satsdel som betecknar en person eller en sak som utsätts för en verbhandling? Jag har OBJEKT. Vem har namnet på den modell som beskriver i vilken ordning satsdelarna kommer i en sats?
Loop Jag har SATSSCHEMA även kallat POSITIONSSCHEMA. Vem har namnet på den satsdel som anger någon eller något som utför en handling och som tillsammans med predikatet utgör en sats? Jag har SUBJEKT (Hos oss är det mamma som är subjekt. För det är hon som handlar.) Vem har namnet på den satsdel som uttrycker handling och alltid utgörs av ett verb?
Ett exempel till: levande satsschema. Elever agerar satsdelar. En gåta En pappa ligger hemma i sängen. Han har hög feber och är mycket sjuk. Hans son går till skolan. När sonen går över gatan blir han påkörd av en bil. En ambulans kör honom till sjukhuset. Läkaren kommer in och ser barnet och säger: Herre gud, det är ju min son! Hur är det möjligt? (Det är en anekdot som finns i många olika versioner; denna är tagen ur en lärobok i svenska som andraspråk.) Svar: Läkaren är pojkens mamma.
Huvudsatsschema Förfält Mittfält Slutfält Fundament Predikat (finit verb) Subjekt Satsadverbial Predikat (infinita verb) Objekt, predikativ Adverbial En pappa ligger hemma i sängen Ett påstående. En ja/nej-fråga.
Slutord Variation är kunskapens moder (Bodil Jönsson, 1999, Tio tankar om tid, s. 54)
Referenser Bergström, A. 2007. Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på hög-skolan. MISS 59. Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket. Göteborg. Boström, L. 2004. Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan i Jönköping & Helsingfors Universitet. Boström, L. & G. Josefsson 2006. Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur Boström, L. & E. Strzelecka (under utgivning): Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten. En fenomenografisk analys av 300 studenters berättelser Brodow, B. 2000. En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning. I: B. Brodow, N.-E. Nilsson, och S.-O. Ullström (red.) Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatiken. Lund: Studentlitteratur. S. 67 134. Edvall, C. 2010. Grammatikundervisning på sfi traditionell undervisning jämfört med lärstilsbaserad undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser. Examensarbete inom lärarutbildningen. Härnösand: Mittuniversitetet (opublicerat)- LGR 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket, 2011. LGY 11, Läroplan för gymnasieskolan. Skolverket, 2011. Strömqvist, G. 1993. Om klasslärarmetodik och svenskans beskrivning. I: T. G. Kroksmark, G. Strömqvist och S. Strömqvist, Fem uppsatser om grammatik). Lund: Studentlitteratur. S. 7 25. Teleman, U. 1991. Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning. Solna: Almqvist & Wiksell