Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare
Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad översikt av hela rapporten. Skriv den allra sist! Beskriv ämnet, syftet, huvudfrågeställningen, metoden, resultatet och slutsats. Ta bara med det allra viktigaste och inga nya fakta. Läsaren ska genom att bara ta del av din sammanfattning, snabbt och enkelt få klart för sig om innehållet är av intresse för henne/ honom. Ett abstract bör ligga på 100-200 ord. Sammanfattningen är viktig i det avseendet att det är i vissa fall det enda avsnitt som en del läser, varför den bör ägnas såväl tankemöda som tid. Längre fram i din utbildning blir det snarare regel än undantag att du skriver på engelska. I ditt gymnasiearbete skall du skriva abstract på engelska. Abstract/Sammanfattningen skall alltså innehålla: Syftet med undersökningen Vad arbetet handlar om (huvudfrågeställning) Metoder som användes vid undersökningen De viktigaste resultaten Slutsatserna
Innehåll 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Frågeställning... 4 1.3 Avgränsning... 4 1.4 Metod... 4 1.5 Material/Källkritik... 4 2. Resultat... 5 3. Diskussion/slutsats... 6 4. Källförteckning... 7 Otryckta källor... 7 Internet... 7 Intervju... 7 TV-program... 7 Tryckta källor... 7 Litteratur... 7 Tidningar och tidskrifter... 7 Bilagor... 7 Faktaruta om formalia Det finns många olika sätt att skriva en rapport på men för att göra det enklare för dig har vi på Birgittaskolan en mall som du alltid kan följa. Om du till exempel fortsätter dina studier på högskola/universitet, fråga efter institutionens regler. Du skall skriva rapporten i Times New Roman, eller motsvarande typsnitt, storlek 12 med 1,5 radavstånd och sidnumrering längst ner på varje sida utom på försättsbladet. Använd blankrad vid nytt stycke. Använd siffermetoden (1.2, 3.2.5. osv) vid kapitelindelning. När du refererar eller citerar en källa finns det två referenssystem. Välj det ena och var konsekvent! Det ena kallas för Harvardsystemet, parentessystemet eller författare-årtalsystemet, och innebär att hänvisningen anges inom parentes i den löpande texten direkt efter ett referat eller citat (Andersson, 2002, sid. 48) Det andra systemet, som är det vanligaste, kallas för Oxfordsystemet eller fotnotssystemet och innebär att du infogar fotnot med en siffra efter det refererade/citerade och du får samma siffra längst ner på sidan där du anger din källa. Första gången du använder en källa anges fullständiga uppgifter 1, därefter räcker det med författare, årtal och sida. 2 En fotnot gäller som regel inte längre än för ett stycke och referenshänvisningen sätts där det som refereras till slutar. Om din referens är samma som föregående referens kan du skriva ibid, som betyder från samma ställe. 3 1 Andersson, S. (2002) Att skriva rapport. Gleerups. Malmö. sid. 48. 2 Andersson (2002 s. 48) 3 Ibid s. 23
1. Inledning Här kan du skriva lite kort för att väcka läsarens intresse, ge en bakgrund till det som skall undersökas eller förklara varför problemet är värt att undersöka. Ibland väljer skribenten att skriva ett särskilt bakgrundskapitel. 1.1 Syfte Här skall du beskriva och precisera vad du skall undersöka/studera i din rapport för att på så sätt ge en motivering till vad du vill uppnå med ditt arbete. Ofta räcker det med en eller några väl genomtänkta meningar. 1.2 Frågeställning Här skall du formulera en eller några konkreta frågor som hjälper dig att uppnå ditt syfte. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan syfte och frågeställning. Presentera gärna dina frågor punktvis: Fråga Fråga Fråga Användbara frågeställningar är ofta sådana som gäller orsaker till, konsekvenser av och åtgärder mot ett problem. 1.3 Avgränsning Avgränsningen är till för att ytterligare ringa in syftet. Lämpligt är att avgränsa sig i rum, sak eller tid. Det kan vara lämpligt att du berättar om vad du valt att fokusera på eller vad du valt bort t.ex. andra aspekter, aktörer eller lösningar. Motivera varför du valt bort! 1.4 Metod Här beskriver du hur du gått tillväga för att samla information för att besvara frågeställningen. Det är vanligt att det blir ganska kort, till exempel litteraturstudier (böcker, tidskrifter, sökt på internet). Tala om hur och var du hittat litteraturen. Använder du dig av någon känd modell eller teori? Du kan ha gjort en enkät eller intervjuat olika personer. Beskriv hur urvalet gjorts. Enkät eller intervjuguide bifogas som bilaga. 1.5 Material/Källkritik Här beskriver du olika källor som du använt dig av. Du skall även vara kritisk till de källor du använt. Är de objektiva eller subjektiva? Kommer alla inblandade till tals? Är de trovärdiga? Vem står bakom en hemsida? Är det en ursprungskälla? (skilj på primär och sekundär källa) Vem är utgivare? Hur aktuell är uppgiften? Vad vill författaren berätta? Vad vill författaren att läsaren skall tycka? Finns det ett dolt budskap? Så småningom kommer detta avsnitt att bli minst en sida. Presentera gärna författaren!
2. Resultat Detta är rapportens huvuddel. Här redovisar du de fakta du kommit fram till som finns beskrivna i ditt metodkapitel. Annan information (exempelvis bilder, annan text, faktarutor etc.) som inte är direkt relevant bör undvikas. Om du infogar bild är det viktigt att du visar var du har hämtat bilden och att upphovsmannen tillåter publicering. Bild 1. (hämtat från clipart 2014-10-08) Om det är lämpligt kan du fördela texten på flera kapitel. Om du har intervjuat gymnasieelever om deras tobaksvanor kanske det går att dela in svaren i tre kategorier. Då blir det lättläst om du delar in resultatdelen i tre kapitel. I resultatdelen skriver du i tredje person (han, hon, de). Känner du att du måste använda dig av jag så kanske du skall flytta denna text till diskussionen. De som är mottagare av din rapport är främst dina kurskamrater, och du skall anpassa rapporten språkligt efter detta. Språket i en uppsats ska vara formellt. Det innebär att det ska vara ett korrekt skriftspråk som är lätt att läsa och förstå för så många som möjligt. Formellt språk innebär också att du tänker på du använder dig av subjekt i meningarna. Var försiktig med att skriva ordet jag. Om ni är två som skriver kan det passa att skriva vi. Det är inte författaren som är intressant i rapporten, utan det som undersöks. Prova därför att skriva om formuleringar till ett mer formellt språk: Informellt språk Vi intervjuade 15 elever på SA-programmet. Jag tycker det är dåligt att Jag anser att hon beskriver det bra när Han tycker att 1:a världskriget startade för att.. Formellt språk Under studien genomfördes 15 intervjuer med elever från SA-programmet. Det är problematiskt att Lindgrens beskrivning är träffande när hon Burke anger tre orsaker till 1:a världskrigets Referat innebär att du med egna ord återger vad någon annan sagt eller skrivit. Citat innebär att du ordagrant återger vad någon annan sagt eller skrivit. Tillämpa den kunskap du fått i referat- och citatteknik i svenskkursen (se läroboken Människans texter. Språket. s. 100-106). Om citatet överskrider tolv ord, bryts det loss ur den löpande texten till ett eget block i framställningen med indrag och kortare radlängd. Längre citat bör undvikas. Om är det svårt att få tag på originalkällan (primärkällan), det vill säga den som skrev materialet först, går det bra att hänvisa till sekundärkällan i vilket originalkällan citerats. Observera att båda källorna skall tas med i källförteckningen. 4 4 Korolija, 2002, cit. efter Göransson 2011
3. Diskussion/slutsats Här tar du upp vad du kommit fram till, eventuella slutsatser, analysresultat, olika perspektiv på problem eller lösningar på problem. Här besvaras dina frågeställningar. Ibland skriver du allt ovan nämnt under en rubrik, ibland passar det bättre att dela upp under flera rubriker, till exempel rubriken Analys och rubriken Diskussion. Du får inte komma med nya fakta i diskussionen. Alla fakta skall tas upp i resultatdelen. I slutsatsen gör du ingen värdering av resultatet. I diskussionen kan du även ta upp för- och nackdelar med din metod eller problem du stött på under arbetets gång. Du skall även komma med egna synpunkter, intryck eller åsikter kring problem som du tagit upp. Detta kan tas upp under en egen rubrik Egna reflektioner. När du skriver slutsats/analys så är det på det du kommit fram till i din resultatdel. Börja inte med egna reflektioner för då finns risken att du drar slutsatser på dina egna reflektioner och inte på resultatdelen!
4. Källförteckning Vid en längre rapport skall källförteckningen börja på ny sida. Detta är inte nödvändigt vid en kortare rapport. Källorna skall presenteras i bokstavsordning under respektive underrubrik. Källförteckning får inte innehålla några källor utöver dem som finns angivna i rapport. Otryckta källor Internet Författare/Organisation (om sådan anges), rubrik, sidans url-adress, uppdateringsdatum eller hämtningsdatum Skolverkets hemsidan, Samhällsvetenskapsprogrammet, http://www.skolverket.se/sb/d/3003, 2011-04-26 Intervju Namn, titel, datum Reinfeldt, Fredrik (M), Statsminister, 2007-09-23 TV-program Titel, datum, kanal Rapport, 2009-03-15 kl. 19.30, TV 1 Tryckta källor Litteratur Efternamn, förnamn (utgivningsår), titel, förlagsort: förlag, ev. ISBN Almgren, Hans m.fl. (2011) Reflex plus, Malmö: Gleerups, (978-91-40-67366-4) Tidningar och tidskrifter Efternamn, förnamn, titel, tidningens eller tidskriftens namn och datum eller nummer Andersson, Sven, Att skriva rapport, Dagens Nyheter, 2002-04-26 Bengtsson, Lisa, Källans ursprung, Tempus 2011:32 7 Bilagor Om du har en bild, figur, tabell eller statistik som inte direkt hör till texten, men som du ändå vill delge dina läsare, kan du bifoga denna. Om du har en bilaga måste du ange i texten att de finns, se bilaga 3. Om du gjort en enkät eller använt dig av en intervjuguide så är det lämpligt att bifoga dessa.