Revolutionären. framtidens IT-infrastruktur. Chetan Dube och hans IPsoft skapar självlärande system

annonsbilaga från Cygate 2 11 en tidning om säkra kommunikationslösningar från Cygate EDB bygger framtidens IT-infrastruktur Securitas når sin personal med digitala skyltar Nynas optimerar bort nätets flaskhalsar Revolutionären Chetan Dube och hans IPsoft skapar självlärande system

[ välkommen till case ] Boka datum för Cygatedagarna 2012 Foto: Jenny Groth Planeringen för nästa års Cygatedagar är i full gång! Cygatedagarna är en lysande mötesplats för kunder, partners och leverantörer. Programmet är självklart IT-inriktat på aktuella ämnen. Det är dags att sammanfatta och blicka framåt på allt som händer i din och vår värld. Så boka redan nu: Göteborg den 6 mars Malmö den 7 mars Stockholm den 22 mars Vänner, Nu är det snart ett nytt år och det är roligt att kunna se tillbaka på en fantastisk utveckling inom flera av de områden som vi på Cygate brinner för. I Case ger vi och våra kunder den här gången flera exempel på hur det gått framåt inom områden som digital skyltning, ip-tv och till och med självlärande, intelligenta system. Visst vill vi alla samarbeta med andra människor när det känns enkelt, allt fungerar och det är tryggt? Det är inte så lätt att byta ut en upparbetad relation som fungerar bra och dessutom fyller på sitt mervärde hela tiden och tillgodoser ens behov nu och i framtiden. Så vill jag att Cygate som organisation ska uppfattas och agera. De mest framgångsrika aktörerna i vår bransch är de som drivs av förändring och nytänkande. I Case vill vi lyfta fram organisationer som gör just så, satsar på utveckling, vågar sticka ut, tänka i nya banor och som vill ligga i framkant. Ett spännande och nästan extremt bra exempel på det hittar du i tidningen: ipsofts grundare Chetan Dube, som utmanar både it-marknaden och våra föreställningar om vad datorer kan och ska göra. Chetan Dube är inte rädd för begreppet artificiell intelligens och har givit sig på uppgiften att klara Turingtestet, den klassiska utmaningen om att skapa ett intelligent datorsystem. Vi använder själva ipsofts lösning med robotar i vår interna it-miljö och den första stora driftskunden migrerades in för några månader sedan och fler följer. Visst rör den om i organisationen, men jag kan lova er att det redan kommit mycket verklig nytta från Chetan Dubes visioner. Framtiden är faktiskt här. Digital skyltning (dmd) är fortfarande ett lika spännande område. Nya skyltar sätts upp och får allt mer skiftande användningsområden. De flesta används förstås i publika sammanhang och miljöer, men i Case berättar vi om ett roligt undantag. Securitas har valt Cygates lösning för digital skyltning för att förbättra interninformationen till sina medarbetare på flera av landets största flygplatser. Den lösningen hade vi knappast tänkt ut själva utan utgick direkt från kundens behov och förståelse för vad tekniken möjliggör. Många gånger är det bara användarnas fantasi och idéer som sätter gränserna. Vi berättar också om Naturvårdsverket, som självklart tar Grön it på allvar och har förnyat sin lösning för videokonferenser. Deras berättelse visar att ett lyckat resultat börjar med att ta till sig det nya sättet att träffas, men att det också förutsätter att tekniken fungerar och inte stör eller stjäl tid. På Cygate lever vi också som vi lär. Mina erfarenheter av tre-fyra dagliga videomöten har gjort min vardag enklare och jag vet att det blir mer effektivt än andra mötesformer. Bästa hälsningar, Bengt Lundgren, VD Cygate P.S. Om du som läser har synpunkter, tankar eller idéer om case vi borde skriva om, tveka inte att höra av dig till din kontakt på Cygate! Nytt Cygatekontor i Sundsvall Cygate öppnar ett nytt kontor i Sundsvall eftersom det har funnits behov av en etablering i regionen. För kunderna i Västernorrland innebär det att Cygate kan leva upp till sina ledord, Alltid där på riktigt. Ytterligare en pusselbit faller nu på plats för vår expansion i norr, säger Lars Kyhlstedt, konsultdirektör på Cygate. Iskall skylt i Haparanda Nu startar projektet med att sätta upp Haparandas första digitala utomhusskylt. Det blir en infartsskylt till staden på 30 m 2. Skylten ansluts till Cygates dmd-tjänst CyCast och samarbetspartnern Wallstreet får ansvaret för reklamförsäljningen. Intressenter är Haparanda Kommun, Haparandabladet och övrigt näringsliv. Området är i ett otroligt expansivt skede med bland annat Ikea och en livlig gränshandel. ANSVARIG UTGIVARE Bengt Lundgren bengt.lundgren@cygate.se +46 (0)10 878 70 10 PROJEKTLEDARE Kristina Gunnarson kristina.gunnarson@cygate.se +46 (0) 10 878 71 01 PRODUKTION Springtime Redaktör: Niclas Lidström Formgivare: Thomas Nylén Case ges ut av Cygate och kommer ut med två nummer per år. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Cygates marknad. OMSLAGSBILD: Joakim Leijon TRYCK: IDG Cygate AB Röntgenvägen 2 171 54 SOLNA +46 (0)10 878 70 00 www.cygate.se 2

De flesta måste ta några mellansteg in i molnet. Steg för steg in i molnet som egentligen är tre När jag för många år sedan började prata om framtid och om kommunikation var som helst, när som helst och hur som helst, så var molnet ett nät med stordatorer, Citrixlösningar och webblösningar. Ingen hade kommit på att kalla det moln ännu och vi talade om hur Moores lag driver miniatyrisering och fundamentalt skulle ändra på hur vi ser på användargränssnitt. De här resonemangen om vår framtid är mer aktuella än någonsin för allt vi gör. Processorkraften vi har i våra handenheter kommer inte att vara begränsande framöver. Hur vi använder tekniken kommer hela tiden att vara i fokus. Molnet är ett bra begrepp eftersom det får oss att fokusera på affärsnytta. Några aktörer har börjat från grunden med att bygga applikationer för det publika molnet. Den gruppen kommer att ha mycket enklare att bygga in den säkerhet och integration som kanske fattas, jämfört med de som väljer att återanvända teknik som inte skalar bakom kulisserna. Det intressanta är att de mest erfarna av de vi kallar molntjänsteleverantörer egentligen är teleoperatörer och de har knappt klivit in som riktiga aktörer för molntjänster i näten ännu. Att ha många kunder på samma plattform är inte enkelt om det inte är byggt för det redan från början. Det kräver dessutom ett processtänk och ordning vilket kommer att skilja leverantörerna markant från varandra. Vi har alltså kommit långt, men har flera andra stora utmaningar kvar. Vi är mobila och kommunicerar relativt obehindrat varifrån som helst. Användarapplikationerna är generellt riktigt bra, men vi tvingas fortfarande att skilja på insida och utsida i våra nät och vi inte har förstått skillnaden mellan maskinidentitet och personidentitet. Varför är identitetshantering svårt? Det enkla svaret är att vi inte organisatoriskt kan garantera identiteter vare sig på maskiner eller människor i full omfattning. Certifikaten finns där, men användaren har svårt att förstå tekniken och att standardisering krävs. Vi har dessutom precis sett en stor certifikatutfärdare exponera oss med läckor. Vi har heller inte ett nät som ger oss både transparent global kommunikation och förutsägbarhet. Vi har Internet. De här sakerna skiljer företagskrav från våra privata önskemål om kommunikation. I privatlivet har vi en helt annan acceptans för best effort. Där handlar det inte om konkurrenskraft. Det är mycket viktigt att inte blanda ihop korten här. Publikt, hybrid eller privat moln För mig är det uppenbart att vi måste tala om tre olika moln om vi alls ska använda uttrycket. Skälet är att hemläxan om vilka tillgänglighets- och kvalitetskrav man har måste göras. Just nu produceras massor med bra molntjänster, men många av dem är egentligen bara existerande produkter som tagits hem till tillverkaren, putsats lite och återlanserats över Internet. Skillnaden för oss användare blir i många fall att vi just tappat förutsägbarhet, tillgänglighet och kanske en hel del säkerhet. Det finns också en tro att Internet kommer att förbli i det närmaste gratis. Detta drivs av det ständiga priskriget på bredbandstjänster. Problemet är att enkel användning och avancerade tjänster blandas ihop. Vi närmar oss snabbt en punkt där alla nättjänster kommer att vara differentierade. Vid den tidpunkten blir det uppenbart vad företag har gjort för val. Det är lite som fast eller rörlig bankränta och faktiskt även som vanliga människor måste resonera om sina pensionsplaceringar. Om du har tid och kunskap kan du tjäna pengar, men om du måste lägga kraften på annat, eller helt enkelt har andra färdigheter, bör du välja fast ränta eller mindre risk. Molnet är inte nytt Hybridmolnet är egentligen samma nät som redan finns i form av till exempel Telia Datanet, men sammanslaget med tjänsteerbjudanden som är molntjänster. Fördelen är att kunden har en garanterad nätkvalitet och bandbredd till sina (moln)tjänster. Centralt i operatörens nät produceras tjänsterna, säkerhetsfunktioner och även Internetaccessen utan att ge avkall på tillgänglighet. Genom anslutningen centralt till Internet, ges också maximalt utbyte för de som kommunicerar utifrån Internet och in. Det bästa av två världar. Molnleverantören måste man välja att lita på. Är ni inte beredda till detta så avstå från molntjänster! Att byta hela plattformar är trots allt en utopi för många organisationer. De flesta måste ta några mellansteg in i molnet. Lär ni er att bygga rätt, så kommer ni att kunna välja smart mellan vad ni köper som publik molntjänst och vad ni köper i hybridmolnet eller producerar själv med virtualisering och vdi. I hybridmolnet finns så mycket mer möjligheter att bygga om sin egen miljö i en takt som gynnar er affär bäst. Flera leverantörer kommer också att förstå och börja leverera sina molntjänster inne i operatörens hybridmoln. Dessa tjänster kommer då att vara förutsägbara, direktanslutna med gräddfil för er och endast ha säkerhetsfrågorna runt gemensamt utnyttjad plattform att lösa. Ingen liten fråga i och för sig, men om man inte är beredd att ta detta steg så ska man överhuvud taget inte överväga molntjänster. Molnleverantören måste man välja att lita på. Är ni inte beredda till detta så avstå från molntjänster! Operatören är den part som har absolut mest erfarenhet av många kunder i samma nät där man både ger service och håller isär dem. En strategi som går ut på att minska sin diameter på det ni definierar som insida, virtualisera maximalt och förbereda de applikationer som ni inte kommer att kunna byta ut till att hantera säkra identiteter, är i min mening en bra strategi som leder till att ni kan arbeta var som helst, när som helst, hur som helst. Vi utvecklar tjänster för hybridmolnet Jag är övertygad om att resan jag beskrivit är verklighet för de flesta. Av den anledningen har vi på Cygate också haft förmånen att få utveckla några av de tjänster som ni kan köpa i Telias hybridmoln idag. VisCom videokonferens och digitala skyltsystem är sådana exempel. Båda dessa är fokuserade runt maskinelement som vi interagerar med som en del av nätet. Detta är naturliga komplement till vår personliga device i framtiden. Därför finns det ett värde att de ingår i hybridmolnet. Vi glömmer så lätt att till exempel personlig video saknar värde om den inte går att integrera i andra mötesformer. Det är sådant vi försöker lösa. Att tro att personlig video kommer att ägas av någon leverantör är naivt. Här är det öppna molntjänster som jag kan ansluta mot som ger värde, som skapar mötesplatsen. Det är bara de som driver näten som har kärnvärden att erbjuda. En virtuell operatör kommer alltid att tvingas åka i någon annans nät, vilket är en kortvarig framgångstaktik. Flera av de case som vi har med i tidningen den här gången har koppling till mitt resonemang. Glöm bara inte att allt inte är moln. Vår kärnaffär ligger trots allt i kunskapen om teknik för nät, lagring och säkerhet oavsett var ni väljer att placera den. Mats Mägiste, CTO på Cygate 3

Foto: Jenny Groth Outsourcing vinner på virtuell infrastruktur EDB ligger i täten när en ny våg av outsourcing drar över landet. Att lägga ut driften är inte längre något dramatiskt och det finns en stor samlad erfarenhet att bygga vidare på. Fördelarna i form av lägre kostnader och höjd kvalitet är i dag större än någonsin. Rolf Wiklund och Ingvar Friberg har planerat förnyelsen av den tekniska plattformen för EDB:s datacenter. Den genomförs både för att sänka kostnader och för att kunna erbjuda nya tjänster. 4

[ datacenter ] Det går att sänka kostnaderna utan att gå in i molnet. Vi kan visa hur. I första vågens outsourcing saknades mycket erfarenhet. Då ingick det oftast att vi fick ta över personal från kunden i samband med övergången. I dag möter vi många vana och kompetenta beställare som är klara över sina mål, säger Ingvar Friberg, teknikchef på edb:s outsourcingdel i Sverige. Virtualisering, konsolidering och standardiserade processer har skapat nya förutsättningar för it-drift och detta driver nu på en ny våg av utflyttning från egen drift till outsourcing. Skalfördelarna har förstärkts, vilket medför allt tydligare kostnadsvinster med att välja outsourcing. Det gäller speciellt för de kunder som accepterar att leverantören har ett långt drivet samutnyttjande av system och resurser, inklusive lagring. Virtualisering är fortfarande en lösning som vissa företag och myndigheter inte är helt bekväma med. Bland nordiska företag finns dock en bred acceptans för detta, menar Ingvar Friberg, eftersom våra företag i allmänhet är ganska små jämfört med de europeiska och amerikanska storkunderna. En fördel med virtualisering är att det blir enklare att hantera varierande belastning. Man behöver då inte dimensionera efter toppbelastning för varje kund, vilket förstås krävs om ett företag sköter driften på egen hand. En hostingmiljö med en vanlig mix av kunder och applikationer medger en överbokning utan att kvalitet eller prestanda äventyras. En annan vinst för kunderna jämfört med egen it-drift är att en outsourcingleverantör med flera datacenter kan erbjuda ett överlägset katastrofskydd. Samtidigt höjs kraven på outsourcingleverantörerna och konkurrensen i branschen skärps. Det gäller att ständigt kunna erbjuda bättre prestanda och högre kvalitet till lägre priser. En allt vanligare samarbetsform är avtal med klart definierade servicenivåer, Service Level Agreements (sla) vilket innebär att kunden garanteras leverans med noggrant angivna kvalitetsmått, exempelvis vad gäller upptid och svarstider. Lägre kostnader - även utanför Molnet Men var finns då det omtalade Molnet? På edb vill man helst hålla isär begreppen och ser Molnet som en plats där applikationer och andra it-lösningar säljs i form av tjänster. Outsourcing handlar om ett komplett driftansvar och då behövs inte någon ny etikett på tjänsterna. Vi har levererat tjänster enligt molndefinitionen under en längre tid men förfinar dem ständigt. Det går att sänka kostnaderna utan att gå in i molnet. Vi kan visa hur, säger Rolf Wiklund, Infrastruktur-arkitekt på edb. Den största utmaningen inom outsourcing som edb ser i dag är att applikationer måste komma ikapp datacentrets hårdvara och infrastruktur. Många äldre system medger inte virtualisering av servrar och lagring, eller stöds inte av andra skäl, utan måste stanna kvar som traditionella serverapplikationer. Ofta är inte heller prissättning och licensvillkor anpassade på det sätt som behövs för att virtualisering ska vara praktiskt genomförbart. En annan hake är att de moderna lösningarna för outsourcing lätt blir komplexa, vilket kan leda till tveksamhet hos kunder och teknikansvariga. edb möter detta genom att så långt som möjligt standardisera, både när det gäller systemens utformning och administrationen, exempelvis rutiner för installation och leverans. Det är en trend som förstärks av molntjänsternas utbredning. Ny infrastruktur edb har under det senaste året genomfört stora förändringar i infrastrukturen för sina tjänster. Företagets datacenter har byggs om och moderniserats, med investeringar i nya servrar, lagring, nätverk, elförsörjning, reservkraft, kyla och driftövervakning. Den nya strukturen är enklare, vilket syns inte minst på kabeldragningen. Nu behövs i princip bara fyra kablar från varje skåp, två för kraft och två för data. Utgångspunkten för förnyelsen är rakt igenom affärsmässig: Vi bygger nytt för att möjliggöra nya tjänster och för att spara pengar, säger Ingvar Friberg. Energikostnaderna står för en växande andel av driftbudgeten och här finns mycket att tjäna genom att bygga datacenter med de senaste komponenterna. edb har ersatt större servrar med mer kompakta enheter, bland annat bladservrar som ger stora besparingar när det gäller utrymmeskrav och energi. Extra strömsnåla processorer är ett annat medvetet val. Vi får ett bra säljstöd från Cygate. De har kontakter med många leverantörer och har en stor bredd som trusted advisor Samtidigt har nätverksbaserad lagring (nas Network Attached Storage) införts konsekvent som ett komplement till traditionella lagringsnätverk (san, Storage Area Network). Lagringsnätverket har ersatt ett stort antal filservrar och banat väg för nya tjänster för virtualisering och att edb kan leverera standardapplikationer som databaser och mailsystem med högre driftsäkerhet, bättre prestanda och förenklad administration. Genom sina nya datacenter-switchar får edb också tidigt tillgång till nästa generations teknik för datacenter, bland annat trill (Transparent Interconnect of Lots of Links), FabricPath och otv (Overlay Transport Virtualization), liksom stöd för de högre hastigheterna på 40 och 100 Gbit/s. edb samarbetar sedan länge med Cygate, både i rollen som rådgivare i tekniska frågor och som leverantör av nätverksutrustning. I den nya datacenter-miljön ingår bland annat switchar i Ciscos Nexus-serie som Cygate levererat. Vi får ett bra säljstöd från Cygate. De har kontakter med många leverantörer och har en stor bredd som trusted advisor, säger Rolf Wiklund. edb har också god nytta av att Cygate förmedlar kontakter med andra referenskunder med liknande förutsättningar och miljöer och att byta erfarenheter med dem. Snabbare felsökning edb:s nya infrastruktur för hostingtjänster ger ett bra exempel på hur it-driften går mot mer centraliserad datakraft och virtualisering, men visar också hur möjligheterna att administrera omfattande driftmiljöer har utvecklats. Stödsystemen arbetar enligt principen out of band vilket betyder att de är igång oberoende av infrastrukturen så att problem kan lösas på distans även om en övervakad enhet har kraschat. En tydlig vinst är att det nu går snabbare att hitta fel, trots att systemen många gånger är mer komplexa i dag. Men allt handlar inte om teknik. edb vill också kunna använda goda rutiner, närhet till kunden och en effektiv organisation som konkurrensmedel. De arbetar målmedvetet med standardisering även av mjuka faktorer som leveransmodeller. Att kunna räkna rätt är också viktigt. Till exempel att bedöma kostnader sett till en tjänsts hela livscykel. Förändringarna på marknaden genom molntjänster gör också att företaget måste vara öppet för nya sätt att agera och samarbeta: Kunderna kommer också att köpa från andra leverantörer och vi kommer att köpa in externa tjänster. Tids nog kommer vi att få rollen som en mäklare av tjänster där vi har en fördel av vår kunskap och erfarenhet, säger Ingvar Friberg. Fakta EDB Ergo Systeam i Sverige är en del av EDB ErgoGroup ASA, ett av Nordens ledande IT-bolag med nära 50 års erfarenhet av att leverera verksamhetskritiska IT-tjänster till offentlig och privat sektor. Bolaget har omkring 10 000 anställda, varav 1 300 arbetar i Sverige, med en årsomsättning på nära 16 miljarder kronor. EDB ErgoGroup är noterat på Oslobörsen. EDB Ergo Group är den näst största leverantören på den nordiska marknaden för IT-tjänster. Bland kunderna finns några av Sveriges största företag och myndigheter, bland andra Systembolaget, Svenskt Näringsliv och SPP. Hjärtat i verksamheten inom global outsourcing är två stora datacenter i Stockholmsområdet. Dessutom finns anläggningar i Örebro och många kontor som täcker större delen av Sverige. 5

Ett datacenter att växa i I en modern miljö för IT-drift finns inga skarpa gränser mellan servrar, lagring och nätverk och alla funktioner är virtualiserade. Cygate har med sitt nya datacenter skapat en sådan infrastruktur och upptäckt stora fördelar i form av effektivitet och skalbarhet. Nu är vägen öppen för en bred övergång till molnbaserade tjänster. Förra året när Cygate i Solna flyttade från Dalvägen till det nya huvudkontoret på Röntgenvägen innebar det också att det största av Cygates datacenter fick ett nytt hem. Både företagets interna behov och uppdragen med att ansvara för it-drift åt kunder växer stadigt, och utvecklingen pekade mot att man skulle växa ut anläggningen ganska snart. Men planerna på en ny datahall av den anledningen är inte längre aktuella. Förklaringen är att Cygate valt en arkitektur med bladservrar vilket tillsammans med långt driven virtualisering har gjort att serverparken och all kringutrustning kräver mycket mindre golvyta. Även sett till energieffektiviteten är fördelarna mycket tydliga. Sedan flytten har vi nästan tredubblat antalet servrar, men har fortfarande gott om utrymme kvar för expansion, säger Peter Jonsson, chef för serverdrift på Cygate. Cygate har varit tidigt ute med att satsa på Cisco, emc och vmware och deras gemensamma satsning inom datacenter. Cisco ucs (Unified Computing System) är en lösning som visar vägen till nästa generation datacenter. Med ucs försvinner de tidigare skarpa gränserna mellan servrar, nätverk och lagring. Hela strukturen i datacentret blir mer enhetlig och hantering och administration förenklas. ucs är samtidigt byggt för att stödja virtualisering och en övergång till molnbaserade tjänster. Med ett modernt datacenter går också effektivitet och ekonomi hand i hand med kvalitet och driftsäkerhet. Det ställs allt högre krav på säkra leveranser av affärskritiska system och med en virtuell infrastruktur kan Cygate garantera detta på ett bättre sätt. Det underlättar även den dagliga planeringen av underhåll och backup. Tillsammans med vmware och emc har Cisco dessutom tagit fram Vblock, en arkitektur som förenar servrar, nätverk och lagring med virtualisering i en arkitektur och med administration under samma hatt. Företagens samarbete kring denna paketerade lösning är ett sätt att minska komplexiteten i infrastrukturen kunden eller administratören kan betrakta ett Vblock som en enhet såväl avtalsmässigt som funktionellt. Risken att hamna i ett läge där olika leverantörer kan skylla problem på varandra är också borta. Ytterst handlar det om att sänka kostnaderna, och det är ganska enkelt att förklara ekonomin. Med långt driven virtualisering som omfattar applikationer, lagring och operativsystem kan man utnyttja befintliga it-resurser mycket bättre. En vanlig filserver brukar ligga på en cpu-belastning på bara 4-6 procent och i en virtuell miljö kan man utnyttja mycket mer av processorkraften utan att det går ut över prestanda. Ett annat starkt skäl att virtualisera är flexibilitet och skalbarhet. Behöver du mer kapacitet till en kund eller en viss applikation kan administratören ordna det direkt med några klick, säger Peter Jonsson. Molntänkandet redan utbrett Med en traditionell serverinstallation skulle detta tvingat fram kostsamma uppgraderingar, dessutom kan man med en virtuell infrastruktur hantera tillfälliga belastningstoppar mycket bättre. Även om molnbaserade tjänster inte har slagit igenom fullt ut så är det i den riktningen marknaden rör sig, och molntänkandet är redan väl förankrat bland Cygates kunder. I dag vill man inte längre köpa utrustning utan en tjänst. Den fysiska strukturen blir då ointressant. Första steget är att virtualisera sin it-miljö, eftersom virtualisering är en förutsättning för molntjänster, menar Peter Jonsson. Cygate utvecklar sina tjänster för it-drift längs två linjer: det ena är att erbjuda maximal flexibilitet för kunden och utgå från kundens önskemål och befintlig teknik. Det andra spåret utgår från att erbjuda ett standardiserat tjänsteutbud med färre valmöjligheter. Fördelen med det senare alternativet är att kunden då kan få hela leveransen genom den moderna, virtuella infrastrukturen vilket ger en betydligt lägre totalkostnad. Första steget på vägen mot molntjänster är att virtualisera sin IT-miljö. Peter Jonsson har varit med och byggt upp den virtualiserade miljön i Cygates datacenter. Foto: Jenny Groth 6

[ kommunikation ] Skärmar slår pärmar för interninformation Med skärmar som anslagstavlor i personalrummen når Securitas snabbt ut med information till alla sina medarbetare på flera av landets största flygplatser. Ett bekvämt publiceringssystem ersätter de gamla rutinerna med personalmeddelanden i pärmar snabbare, effektivare och till lägre kostnad. Säkerhetsföretaget Securitas har uppdraget att sköta säkerheten på några av Sveriges största flygplatser, bland annat Arlanda, Bromma, Malmö och Skavsta. Där har cirka 1 300 av företagets anställda sina arbetsplatser. De flesta arbetar med säkerhetskontroll och går i skift verksamheten är igång nästan hela dygnet. Med dessa förutsättningar är det en utmaning att nå ut med snabb information med stor spridning. Lösningen har hittills varit att presentera all skriftlig information till medarbetarna i särskilda pärmar som finns på arbetspositionerna. Systemet fungerar, men är tungjobbat och lämnar en hel del att önska även i övrigt. På Arlanda kan det ta upp till en hel dag i sammanlagd arbetstid att uppdatera alla pärmar med ett nytt meddelande. Vi kände att vi behövde en snabbare kanal, säger Ylva Liljeholm som ansvarar för interninformationen inom Aviation för Securitas Sverige. Securitas var tidigt inne på att hitta en lösning med elektroniska informationstavlor. Sökningar på nätet gav besked att det var rätt tänkt. En modern lösning för digital skyltning skulle klara uppgiften, även om det är svårt att hitta exempel där dessa används för interninformation begreppet förknippas för det mesta med reklam och andra externa budskap. Securitas räknade ut att det räcker med två meddelanden varje månad för att lösningen med skärmar i personalrummen ska betala sig. I somras installerades så tio skärmar i Securitas personalrum på fyra flygplatser. Av dessa finns sju skärmar på Arlanda, som med bred marginal är den största arbetsplatsen här har Securitas nästan 1 000 medarbetare. Securitas valde en lösning från Cygate som bygger på CyCast Media System. Cygate har ett helhetsåtagande och hyr ut skärmarna, driftsätter och övervakar systemet, samt programmerar behörighetsstrukturen. För Ylva Liljeholm som ansvarar för interninformation på Securitas Sverige är skärmarna i personalrummen på flygplatserna ett idealiskt verktyg för att nå ut snabbt till medarbetarna. På Arlanda kan det ta upp till en hel dag i sammanlagd arbetstid att uppdatera alla pärmar med ett nytt meddelande. Vi kände att vi behövde en snabbare kanal. Foto: Jenny Groth Efterlyste lättanvänt system Securitas sökte ett system som är lätt och snabbt att använda eftersom det sammanlagt finns omkring 60 användare som har möjlighet att publicera information på skärmarna. De flesta är gruppledare ute i driften med begränsad tid vid datorn. Vi har gjort mallar där du inte behöver göra så många val. Du skriver in i rubrik- och textfält och sedan kommer allt upp på skärmarna med rätt typsnitt och anpassat till vår grafiska profil, säger Ylva Liljeholm. Den största utmaningen är att skriva kort. Informationen ska vara kortfattad och lättläst, gärna med inslag av bilder. Att informera via skärmarna har mycket gemensamt med hur det går till i ett traditionellt intranät. Möjligheten med skärmarna är också till nytta för exempelvis personalplaneringen. Ofta uppstår luckor i bemanningen som måste fyllas med kort varsel. Tidigare har det varit nödvändigt att ringa runt för att hitta ersättare. Nu kan en upplysning om att ett visst pass är ledigt läggas ut på skärmarna så att intresserade direkt kan höra av sig. På flygplatser händer det mycket hela tiden, men det är lätt hänt att man känner sig isolerad med sin arbetsuppgift. Interninformation är viktigt för företagskulturen. Vår målsättning är att våra medarbetare ska känna sig väl informerade om Securitas och vad som händer inom företaget. Dessutom är vi en leverantör med verksamhet i uppdragsgivarens lokaler där det också är viktigt att hålla sig uppdaterad. Vi har flera idéer om hur vi kan utveckla informationsskärmarna framöver, avslutar Ylva Liljeholm. Fakta Aviation-divisionen inom Securitas Sverige har till uppdrag att sköta säkerheten på sex av landets flygplatser: Arlanda, Skavsta, Bromma, Malmö, Ronneby och Växjö. Divisionen har cirka 1 300 anställda, varav ungefär hälften arbetar heltid. Securitas är Sveriges största säkerhetsföretag med mer än 9 600 anställda vid omkring 170 avdelningskontor. 7

Den stora frågan om hur man klarar Turingtestet IPsoft och Cygate vill frigöra den mänskliga hjärnan från monotont arbete Foto: Joakim Leijon Att flytta IT-relaterade jobb till länder med billigare arbetskraft kan ha kortsiktiga fördelar, men enligt Chetan Dube, VD på IPsoft och Johan Toll, CIO på Cygate, så bör vi istället ändra på hur maskiner tänker. Det kan framstå som science fiction, men genom att skapa system som efterliknar den mänskliga hjärnan planerar IPsoft och Cygate att eliminera repetitiva arbetsuppgifter för gott. New York i oktober 2011. Battery Park och Downtown Manhattan har på senare tid varit i hetluften mycket tack vare Occupy Wall Street-rörelsen och tioårs-jubiléet för 9/11. Känslan är att något är på gång här. Utanför 17 State Street, en imponerande byggnad som överblickar både Battery Park och Frihetsgudinnan, möter jag Cygates cio Johan Toll. Han har en diger meritlista och en bakgrund inom kognitiv modellering. Hans r&d-team jobbar just nu hårt tillsammans med ipsofts r&d-team på tre våningsplan i den jättelika skrapan. Tillsammans arbetar de med att revolutionera it, för att använda Johans egna ord. Som den luttrade pr-skribent jag är, så måste jag erkänna att jag hört historien förut. Jag har skrivit åtskilliga texter om it-företag som lovar underverk och jag ska erkänna att detta tankesätt känns mer upprepande än revolutionerande. Ena stunden ska allt vara centraliserat för kontroll och effektivitet. Andra stunden ska allt vara decentraliserat. Kort och gott när termen revolutionerande används i it-sammanhang så är det inte alltid fallet. Johan hade bjudit in mig för att träffa en av sina personliga inspirationskällor, den excentriske vd:n för ipsoft, Chetan Dube. Han har inte så mycket till övers för marknadsföring, skrattar Johan. Han anser 8 att om en uppfinning ska lyckas så måste den vara tillräckligt stark för att sprida sig utan marknadsföring. Eftersom marknadsföring är mitt dagliga levebröd börjar jag nu känna mig lite nervös. När jag och Johan satte oss ner med Chetan visste jag fortfarande inte vad jag hade att vänta mig av detta matematikgeni med hängslen och fluga. Vi började prata om automatisering. Om hur valet mellan maskin och människa ofta är ett lotteri; vissa människor jobbar snabbt, andra inte. Dessutom har alla människor bra och dåliga dagar. Maskiner däremot, de har inte det problemet och i det avseendet är de överlägsna människor när det gäller repetitivt arbete, även om det är komplicerat att åstadkomma. Johan tar upp det klassiska exemplet med Spinning Jenny, den maskin som kommit att utgöra symbolen för maskiner som ersätter manuellt arbete. Chetan erbjöd ett nytt perspektiv på detta, Det handlar inte om att ersätta människan, utan om att frigöra henne. Det mänskliga intellektet bör inte slösas på meningslöst och repetitivt arbete. Vad hände till exempel med dem som körde hästdroskor?, frågade Dube retoriskt. Diskussionen bör inte handla om att hitta billigare droskförare. Oavsett hur billig arbetskraft vi än hittar, så spelar det ingen roll den dagen vi väljer att köra bil istället. Om vi betänker att vi inom it-industrin har den mest utvecklade teknologin i världen, så är vi ändå en väldigt konservativ bransch, fyller Johan Toll i. Självlärande IT-system Det här får mig att tänka till. Outsourcing handlar ofta om att flytta arbetet, inte om att utveckla teknologin. Det kanske har sina kortsiktiga fördelar, men ur ett långsiktigt perspektiv, vem driver den tekniska innovationen? Som Johan förklarar det, Knappt någon försöker automatisera den mänskliga delen av it. Johan får medhåll från Chetan, Ingen annan marknad växer lika snabbt, jämför med vad som helst. Men hur ersätter du människan så här långt in i en sådan utveckling, argumenterade jag. Chetans lösning var enkel och samtidigt briljant. Idag befinner sig it-systemen i ett push-paradigm där vi lär dem hur de ska agera. Systemen behöver därför förstå pull, att lära sig på egen hand. Lärande handlar inte om att pusha in data i systemet, utan om att få systemet att själv samla in data och på så vis utvecklas genom interaktion med användarna lärande. Plötsligt förstår jag vad expertsystem handlar om och vad ipsoft och Cygates r&d-team jobbar med på 17 State Street. Men framförallt; vad som är att vänta för Cygates kunder i Norden

Lärande handlar inte om att pressa in data i systemet, utan om att få systemet att själv dra in data. I Battery, New York, utvecklas IT-system med hjälp av matematiska formler och processer. Chetan Dube, VD IPsoft och Johan Toll, CIO Cygate, två passionerade visionärer, reflekterar över artificiell intelligens och IT-revolution. självlärande driftstjänster. Storskaliga automatiserade arbetsprocesser genom artificiell intelligens. Science fiction. Gillar du möjligtvis att läsa science fiction, frågar jag Chetan. Jag är matematiker, svarar han. Och han skojar inte. Chetan var tidigare professor vid det prestigefulla New York University innan han grundade ipsoft. Han börjar exalterat förklara hur han tillsammans med sin son undersökt kottar ute i skogen och hur de upptäckt att fjällen på varje kotte alltid överensstämmer med Fibonnacci-sekvensen. Inte direkt något som jag och min pappa någonsin ägnade oss åt. Skapa interaktion mellan maskin och människa Så om du är ett matematiskt snille med visioner om att förändra hela it-industrin, hur går du då till väga? Hur skapar du automatiserade expertsystem som kommunicerar med människor på människors vis? Hur skapar du maskiner du inte behöver lära upp utan som helt och hållet lär sig genom att interagera med andra människor? Svaret är: Du återskapar vissa delar av hjärnan. Du använder dig av den neurologiska kognitiva processen. Chetan förklarade ingående om skillnaden mellan de olika nivåerna i det mänskliga minnet och hur man implementerar dessa i automatiserade system. Till detta tillade Johan att, du måste ha en vision större än livet självt, större än kortsiktig lönsamhet. När den här artikeln trycks har Chetan Dube redan presenterat deras Eliza på Gartner Symposium/ itxpo Orlando 2011. Ett expertsystem som kan kommunicera på alla plattformar, oavsett om det är genom röstigenkänning eller e-post. Ett system som lär sig genom varje användarinteraktion och som kan dra slutsatser genom dessa för att förbättra och anpassa sig till personen den kommunicerar med. Lite som Siri i Apples nya iphone 4s, men med den skillnaden att systemet lär sig av varenda användarinteraktion på varje system, överallt och hela tiden. Där och då förstod jag varför Johan Toll varit så upphetsad. Jag förstod vad det är som Cygate samarbetar med IPsoft om. Deras fokus på rika användarupplevelser, telepresence, video, digital skyltning och att göra världen mindre en ip-adress i taget. Allt stämmer med ipsofts och Chetan Dubes vision om att tillverka system som inte bara är smarta, men som också kan utvecklas och lära sig. Med system som efterliknar mänskliga den hjärnan. Och både Dube och Toll är övertygade om att it närmar sig en revolution och att it-industrin fortfarande är på ett primitivt stadium. Så här långt in i konversationen har de båda männen blivit så uppjagade att det är svårt för mig att hänga med. Har Chetan och Johan rätt? Är vi på gränsen till en verklig revolution och kommer historia skrivas här på Manhattan? Kommer jag få möjligheter att uppleva artificiell intelligens under min livstid? Jag vet inte, men jag är bara en skribent. Vad jag däremot vet är att förändringar alltid börjar med några få passionerade visionärer. Och de här två männen kunde ha valt att slå av på takten för länge sedan, men jag märker att det är något som de aldrig planerar att göra. Det är som att slå av på takten inte finns i deras dna. Jag är övertygad om att Cygates kunder kan förvänta sig banbrytande driftstjänster. Och som en person som delar idén om en framtid där människor kan fokusera på kreativt arbete och överlåta det övriga till maskiner, så måste jag beundra Cygate för deras fortsatta ansträngningar att bryta ny mark genom spjutspetsföretag om ipsoft. Men Dube och IPsoft då? Ja, när tiden väl är inne så kanske de inte kommer behöva någon marknadsföring trots allt. Jerry Silfwer 9

[ säkerhet ] Cisco accesskontroll Två vägar till bättre Microsoft Foto: Jenny Groth Cygates säkerhetsexperter Johan Lundborg och Fredric Nilsson är överens: valet mellan accesskontroll på Ciscos eller Microsofts sätt är inte avgörande. Allt hänger ytterst på att det finns en bra organisation kring säkerheten. Dagens nätverksprodukter och operativsystem har mycket starka inbyggda säkerhetsfunktioner. Men det krävs ett aktivt beslut för att få full nytta av dem. I dag finns två bra alternativ för att höja nivån på accesskontrollen genom en smartare och mer flexibel hantering av användaridentiteter. Cisco och Microsoft erbjuder var sin lösning som löser uppgiften på lite olika sätt. När det gäller accesskontroll i företagsnät och användarnära säkerhet har det hänt mycket de senaste åren. Nu finns två tydliga alternativ för företag och myndigheter som vill höja nivån på säkerheten i dessa delar, från Cisco respektive Microsoft. Cygate ser fördelarna med båda lösningarna. Microsoft har med sin Network Policy Server (nps) presenterat en mogen lösning för identitetshantering och åtkomstkontroll som är lätt att implementera. Cisco har tidigare haft flera olika motsvarande produkter, men för att underlätta införande har dessa förenats i en ny lösning, Identity Services Engine (ise). Båda alternativen löser ungefär samma problem, men gör det på lite olika sätt. En av Cygates konsulter var först i Sverige med att bli nominerad till den utbildning som krävs för att bli certifierad som specialist på ise. I botten för både Ciscos och Microsofts lösningar finns standarden ieee 802.1x. Den har visserligen snart tio år på nacken, men för att använda den praktiskt i större skala krävs att alla enheter och operativsystem som ska prata med varandra också är anpassade till standarden. I dag har vi äntligen nått dit. Tekniken har varit färdig ett tag. Det nya är att också företagen är mogna för att tillämpa den och börja använda sig av funktioner som redan finns inbyggda i nätverket, säger Johan Lundborg, som jobbat med Microsofts säkerhetsplattformar i ett antal år. Microsofts lösning passar bäst i en homogen itmiljö där Windows används genomgående och mycket av funktionaliteten på köpet som en del av Windows. I dag betyder det oftast Windows 7. Fredric Nilsson som är Cisco-specialist på Cygate 10 med lång erfarenhet förklarar att Cisco har tagit ett lite större grepp med ise, som utgår helt från dagens verklighet med mobilitet och att allt fler olika slags enheter vill och ska få möjlighet att koppla upp sig mot företagsnätet. Medarbetarna ska kunna välja mellan sin stationära arbetsplats, en laptop, smartphone eller surfplatta och ändå vara säkra på att bli igenkända och kunna nå företagets nätverksresurser oavsett var de befinner sig men givetvis inom ramen för den aktuella säkerhetspolicyn, säger Fredric Nilsson. Med ise är första steget i accesskontrollen att identifiera varje enhet som nätet upptäcker och sedan klassificera dessa automatiskt. Den första sorteringen handlar som regel om att skilja mellan utrustning som tillhör företaget och övriga enheter. Allt behöver inte handla om säkerhet Med den nya generationen accesskontroll får man också sammanhangskänslig identitetshantering som utgår från information och attribut kring användarnas identitet, var de befinner sig, vilken slags enheter de ansluter sig med och deras hälsostatus. Det gör det möjligt att inte bara identifiera varje användare som vill ansluta sig och godkänna eller avvisa denne. Man kan också tilldela olika nivåer av behörighet och i detalj styra vilka resurser som var och en ska få tillgång till. Allt behöver heller inte handla om säkerhet utan de uppgifter som fås vid uppkopplingen kan också användas för att exempelvis ge mobila användare ett gränssnitt som passar just deras enhet. Att informationen om identiteter och aktiviteter i nätet är så detaljerad ger också ett gediget underlag för rapportering och kontroller av att en viss säkerhetspolicy är uppfylld. ise gör det väldigt enkelt att skilja mellan utrustning som tillhör den egna organisationen och andra enheter så att dessa kan hanteras på ett genomtänkt sätt, till exempel för att erbjuda gästnät på kontoret, säger Fredric Nilsson. Ett annat exempel som säkert känns aktuellt på många arbetsplatser är om medarbetare tar med sig en egen surfplatta, till exempel en Ipad. Han eller hon kanske inte förväntar sig att komma åt alla interna system från surfplattan, men väl att få möjlighet att komma ut på webben. Sådana önskemål går enkelt att tillgodose genom en gästportal via ISE utan att man alls behöver kompromissa med säkerheten för det som är företagsinternt. Så vilket blir rådet till företag som är redo att ta ett nytt grepp på accesskontroll i sitt nät? Johan Lundborg och Fredric Nilsson är överens om att det är bra att ha flera alternativ att välja mellan när man ska utveckla säkerheten i nätverket. Microsofts nps kan ses som det lite enklare alternativet, men är ändå en avancerad lösning som ger ett rejält lyft för säkerheten. Valet är framför allt en fråga om vilken flexibilitet man vill ha och beror också på hur den egna it-miljön ser ut. Båda betonar också att bättre accesskontroll fram för allt är en organisatorisk utmaning; det handlar inte så mycket om teknik. En lyckad implementering förutsätter att det finns en bra it-säkerhetsorganisation som jobbar effektivt.

Foto: Fredrik Schlyter Stig-Göran Sandvik på HSB Östra tog initiativet till en stor förnyelse av IT-miljön. Med Cygates hjälp har det gått snabbt att få en ny infrastruktur på plats. Vi är inte tekniker men väldigt intresserade av IT och hur det kan hjälpa oss i verksamheten. Modern IT-lösning på enkelt sätt HSB Östra har på kort tid lyft sin IT-miljö, med förnyelse av PC-arbetsplatser och bättre stöd för mobila användare ute i verksamheten. Office-paketet körs via molnet och servrarna finns nu hos Cygate, som har ett helhetsåtagande för drift och support. Det är många företag och organisationer som borde känna igen sig när Stig-Göran Sandvik på hsb Östra beskriver hur de ser på it: Vi är inte tekniker men är väldigt intresserade av it och hur vi kan hitta lösningar som svarar mot våra behov. hsb Östra kan ses som ett ganska typiskt mindre företag (även om bolagsformen är Ekonomisk förening). De flesta av de cirka 30 användarna jobbar på kontoret i Norrköping, samt några på de sju mindre avdelningskontoren. Fram tills i våras körde hsb Östra med vad Stig- Göran kallar en Volvo 740 som vi haft väldigt länge. pc-standarden på arbetsplatsen var Windowsdatorer med Office 2003. Bortsett från att datorer och program började bli ålderstigna fanns en större och viktigare utmaning i att förbättra själva it-stödet som hjälp för verksamheten. På önskelistan fanns bland annat att nå ut bättre via mobilerna, få igång ett intranät och rent allmänt att utnyttja de resurser man redan hade till att göra mer. Nu tar vi många små steg för att höja nivån, säger Stig-Göran Sandvik. Med Cygate som rådgivare och nu även som partner för drift och support har hsb Östra på några månader gjort resan till en modern it-miljö, eller åtminstone lagt grunden till den. Datorer och programvara har uppgraderats. Medarbetarna har fått Windowsmobiler som är kopplade till mail och kalender via Exchange och synkade med datorerna. Officepaketet kommer inte längre i en programkartong utan som en prenumererad tjänst via molnet. hsb Östras arbete med att förnya sin it-miljö visar på flera sätt att även en mindre organisation i dag kan få del av moderna lösningar för bland annat säkerhet och it-drift, som tidigare mest användes av stora organisationer och som flertalet kanske inte tyckt sig ha råd med. Flexibilitet med virtuell Windowsmiljö hsb Östra använder nu Citrix teknik för virtualisering av Windowsmiljön, vilket ger flera fördelar. Det betyder till exempel att man alltid och på ett säkert sätt får tillgång till sitt eget Windows-skrivbord med personliga inställningar oavsett vilken dator som används. Citrix-miljön underlättar samtidigt administration och backup eftersom all lagring och konfiguration sker centralt. Användaren behöver inte bekymra sig och hsb slipper avsätta fasta egna resurser för drift och support. Den nya it-miljön har också inneburit ett lyft för själva utnyttjandet av system och applikationer. Kalendern i Outlook har börjat användas gemensamt. Inkomna fakturor skannas in och hanteras elektro- niskt i redovisningen, för att nämna ett par exempel. hsb Östra har också fått möjlighet att använda mobilerna som redskap i det dagliga arbetet bland annat för att skicka arbetsorder till hantverkare. Cygates ansvar omfattar hela it-driften och även användarsupport. Det är en stor trygghet att ha Cygate som partner. Med deras hjälp har vi kunnat göra stora förändringar på mycket kort tid, säger Stig-Göran Sandvik. Han ser nu framåt och jobbar för att utveckla verksamheten med stöd av nya applikationer och lösningar. Det finns ett stort behov av en gemensam plattform för dokumenthantering och i kommande steg finns planer på ett intranät baserat på Sharepoint. Fakta HSB Östra har sedan starten 1929 byggt och vårdat bostäder i Östergötland och förvaltar idag 74 bostadsrättsföreningar med omkring 6 000 lägenheter, samt ytterligare över 1000 hyreslägenheter. HSB Östra är en regionförening inom HSB:s riksorganisation och har omkring 60 medarbetare med huvudkontor i Norrköping. 11

[ nätverk ] Foto: Per Eriksson Framtidssäkert för Lantmäteriet Lennart Vieweg har fått bättre överblick av adressutnyttjandet. Lantmäteriet behövde en mer pålitlig och framtidssäker hantering av de grundläggande tjänsterna i sitt nationella nätverk. Med en lösning som bygger på Infoblox hårdvaruplattform blev adresshanteringen mer tillförlitlig och enklare att administrera. En statlig myndighet med 80 kontor runt om i landet har förstås stora utmaningar när det gäller det mesta som har med it att göra. Lantmäteriet är en myndighet som ansvarar för geografisk information och även fastighetsindelning. Sedan i mitten av 1990-talet har Lantmäteriet haft ett och samma system som hanterar myndighetens ip-adresser. Men för några år sedan var det dags för ett byte. Vi kände att vi behövde en ersättare till det gamla systemet och fick information av vår leverantör om ett nytt system som innebar att vi kunde fasa ut det gamla systemet och byta ut det till ett nytt, berättar Lennart Vieweg på Lantmäteriet. Gemensamt språk I dag byggs i praktiken alla företagsnät med koppling till Internet och med samma tekniska bas som Internet. Med ip-protokollet i botten kan varje enhet, användare och system kommunicera med ett gemensamt språk. Nyckeln till att få det att fungera är att alla adresser i nätet hanteras på rätt sätt. Alla måste ha en egen adress, som måste tilldelas och översättas enligt vissa regler. Därför finns mekanismer som dhcp (Dynamic Host Configuration Protocol) för automatisk tilldelning av ip-adresser och dns (Domain Name System) som förenklar adresseringen: Det är till exempel dns som göra att vi kan skriva webbadresser som text istället för den sifferkombination som döljer sig bakom. Det var också viktigt för Lantmäteriet att lösningen var framtidssäker, exempelvis att stödja en övergång till ipv6, den kommande tekniken som innebär stora 12 Just nu är vi fem personer som jobbar med systemet och vi är mycket nöjda så här långt. förändringar inte minst för adresshanteringen på nätet. ipv6 är avgörande ur ett tjänsteperspektiv där Lantmäteriet vill säkerställa att deras Internet-tjänster även fungerar för ipv6-anrop via Internet. Vidare värdesätter Lantmäteriet att lösningen är klar för införande av dnssec vilket är en teknik för att ytterligare höja säkerheten genom att svaren på dnsuppslag signeras kryptografiskt. Vi hade ett första möte och fick ett bra intryck av systemet och av Cygate som har hjälpt oss genom den här utfasningen och installationen av det nya systemet. För att inte störa vardagsdriften genomfördes installationen i en takt som innebar att fokus kunde hållas på både nuvarande drift och konvergeringen utan driftstörningar, förklarar en mycket nöjd Lennart Vieweg. Lantmäteriet sökte en tillförlitlig och framtidssäker lösning för myndighetens nationella nätverk. Cygate erbjöd en lösning baserat på Infoblox, ett system som har ett antal unika styrkor, däribland att flera enheter kan samarbeta och tillhandahålla dns och dhcp-funktioner i nätet. All adresshantering sköts nu genom 12 Infoblox-enheter utspridda i nätet. De kommunicerar sinsemellan och kan även ta över varandras uppgifter, vilket ger ett mycket gott skydd mot avbrott och lokala fel. Lantmäteriet har nu en lösning som innefattar hela organisationens ip-adressplan samt all dns- och dhcpkonfiguration vilket ger en bättre överblick över adressutnyttjande och möjlighet till konfiguration från ett och samma gränssnitt. Just nu är vi fem personer som använder systemet och vi är mycket nöjda så här långt. Förhoppningsvis kommer det att fortsätta att vara så stabilt som det har varit hittills och vi kommer också att ändra och eventuellt bygga ut systemet i framtiden, avslutar Lennart Vieweg. Fakta Lantmäteriet Antal anställda: 2300 Antal kontor: 80 från Kiruna i norr till Ystad i söder Verksamhet: Lantmäteriet är en statlig myndighet som ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Lantmäteriet beslutar om lagfart på fastigheter och ser till att allt registreras i fastighetsregistret.

[ kommunikation ] Foto: Niclas Lidström Vi gjorde tidigt ett val att vi inte skulle drifta och sköta systemet själv. Naturvårdsverket satsar grönt Sparar tid, pengar och miljön Roger Jonsson och hans kollegor på Naturvårdsverket slipper nu långa och jobbiga resor mellan kontoren tack vare det nya videokonferenssystemet. Dessutom mår miljön bättre. Naturvårdsverket finns på tre orter i Sverige. Resorna mellan Stockholm, Kiruna och Östersund blev många och långa. Men tack vare ett helt nytt videokonferenssystem sparar nu verket både pengar, tid och framför allt miljön. Vi måste leva som vi lär, säger Roger Jonsson som jobbar med teknikfrågor vid Naturvårdsverket. Det både långa och dyrbara resor som Naturvårdsverkets personal har gjort mellan sina kontor. Mellan Stockholm och Östersund är det närmare 60 mil. Från Stockholm till Kiruna är det drygt 100 mil fågelvägen. Stockholm-Östersund tar med tåg mellan 5-7 timmar. Till Kiruna från Stockholm tar bara flygtiden drygt två timmar. Lägg till byten, väntan på flygplatser och transport till och från flygplatser så förstår ni att det försvinner mycket dyrbar arbetstid. Dessutom kostar alla resorna en hel del pengar. Men framför allt handlar det om att Naturvårdsverket, som ska verka för miljön i vårt avlånga land, bör föregå med gott exempel och vara rädd om vår miljö. Där har ni lite bakgrund till varför Naturvårdsverket började titta på nya lösningar när det gäller videokonferenssystem till sin verksamhet. Vi hade ett system tidigare som var baserat på isdn. Vi hade två rum här i Stockholm där vi kunde sitta och dessutom var det både krångligt att koppla upp och dålig kvalitet på bild och ljud på det systemet, berättar Roger Jonsson. Problem vid uppkoppling Roger har varit delaktig i upphandlingen av det nya videokonferenssystemet och jobbar med teknikfrågor vid Naturvårdsverket. Han berättar om de problem som uppstod när personalen skulle koppla upp det gamla systemet. Ofta fick personalen byta videomötet mot vanligt telefonmöte eftersom uppkopplingen inte fungerade. Behovet av ett fungerade system, och framför allt ett utbyggt system blev allt större. Behoven av att kunna ha ledningsgruppsmöten, avdelningsmöten och andra möten mellan personal i de tre orterna blev allt fler. Det fanns ett antal leverantörer där ute, till slut föll lotten på Cygate som tillsammans med Naturvårdsverket började planera behoven. Från att processen startade tog det ungefär ett år innan systemet var i full drift. Vi gjorde tidigt ett val att vi inte skulle drifta och sköta systemet själv. Vi valde därför att köpa det här som en tjänst. Cygate stod för installation, hårdvara och mjukvara plus att de sköter driften av systemet. Om det inträffar något problem med systemet så gör vi själva en första bedömning, handhavandefel tar vi själva hand om, men om det är något fel med hårdvara eller konfiguration skickar vi det vidare till Cygate för åtgärd. Andra myndigheter Totalt har Naturvårdsverket nu 21 olika rum där videomöten kan genomföras. Först och främst handlar det om möten internt med kontoren i Östersund och Kiruna. Men det förekommer också videomöten med andra statliga verk eller leverantörer till Naturvårdsverket. Video har även börjat användas internationellt för möten över landsgränserna. Utrustningen består av ett antal olika storlekar på videokonferensutrustningar, exempelvis dubbla 52- tums skärmar där presentationen syns på en skärm och bilden på människorna på den andra skärmen. Men det finns också rum med mindre skärmar och även system som fungerar på laptop. Vad tycker personalen om den här lösningen? Alla är mycket positiva. Det nya systemet ger mycket bättre kvalitet på både ljud och bild. Dessutom är det lätt att koppla upp sig. Det enda som inte fungerar perfekt är integrationen med bokning via Outlook, men det jobbar vi på att lösa, menar Roger. Alla fysiska möten kan vi förstås inte ta bort. Sådana möten behövs hela tiden, men nu har vi större möjlighet att hålla kontakt med hjälp av vårt nya videokonferenssystem, förklarar Roger. Sedan är det extra viktigt att vi kan leva som vi lär. Vi måste vara rädda om miljön och då är videokonferenssystem ett bra alternativ till flyg och tågresor för våra möten, avslutar Roger. Fakta Naturvårdsverkets videokonferenssystem Cisco (Tandberg). Bilden har HD kvalitet. Olika utrustning beroende på rumsstorlek. Flyttbar utrustning, bland annat för större samlingar i lunch- och pausrum där man använder projektor för bildpresentation. Antal enheter i Stockholm: 14 Antal enheter i Östersund: 6 Antal enheter i Kiruna: 1 13

[ kommunikation ] Foto: Per Eriksson Så kommer digital-tv till sjukhuset TV på sjukhuset är inte längre bara ett val mellan fyra kanaler i dagrummet. Med digital mediadistribution kan varje patient få ett eget TV-utbud, beställa film och bredbandsuppkoppling till PCn. Tekniken är här, frågan är bara hur den ska införas. Landstinget Dalarna tar nu reda på det när de gamla TV-kablarna ska gå i pension. På ett sjukhus är tvn kanske viktigare än i hemmet. Patienterna har mycket tid för att titta och att det finns hundratals tv-apparater på Falu lasarett är därför naturligt. I byggnaderna finns kabelnät som tillsammans med centralantenner fungerade bra så länge som alla kanaler sändes i marknätet. Efter hand har Landstinget också tecknat avtal med olika tv-distributörer för att få in nya kabel- och satellitkanaler. Landstinget Dalarna fick nya idéer om tv-försörjningen i samband med renoveringen av en vårdbyggnad i Falun. I det projektet ingår ett nytt fastighetsnät för data. Att även dra tv-kabel i ett separat nät är inte längre självklart utan något man vill undvika. Vi sökte en komplett lösning för ip-tv, något som också skulle öppna möjligheter i form av nya tjänster, säger Torbjörn Zars, systemförvaltare med ansvar för nätverk och telefoni på Landstinget Dalarna. Med ip-tv behöver man inte begränsa tittandet till vissa rum och ett visst antal kanaler och kan dessutom erbjuda mycket mer än tv. Med ett nät som klarar video med hög kvalitet kan patienterna få personliga tjänster för bredband, tv och film direkt till sjuksalen. För Landstinget Dalarna är satsningen på ip-tv också ett sätt att underlätta hanteringen av tv-leveransen till de olika vårdenheterna. Landstingets teknikansvariga ville ta ett större grepp som omfattar alla de sex sjukhusen i Dalarna. De har hittills haft var sitt avtal med olika tv-distributörer och kanalutbud som skiljer sig åt. Möjligheterna med ip-tv blev därför också en chans till samordning och att få bättre kontroll på kostnaderna. Alla kanaler i en leverans Landstinget fann att det bara var Cygate som kunde erbjuda hela det kanalutbud från olika bolag och distributörer som de önskade i en samlad leverans. Cygates koncept för tv som tjänst innebär att tvsignaler från satellit och kabel först tas in i Cygates datacenter i Solna. Därifrån distribueras materialet vidare via Telias operatörslänkar till de platser som kunden önskar. Att distribuera ip-baserad tv och video ställer stora krav på nätets kvalitet och kapacitet. Rörlig bild kräver massor med bandbredd och är känsligt för störningar. Därför är det viktigt att Cygate som systemintegratör kan garantera en tjänst med hög tillgänglighet. En testanläggning har nu installerats i Falun för att testa att det fungerar i praktiken med ip-tv och patientnära it och hur tjänsterna ska utformas. Vi ser det här som ett första steg. Det återstår en del frågor att reda ut, bland annat när det gäller vilket erbjudande som patienterna ska få. Att använda pc som plattform för tv-tittande är en möjlighet, säger Torbjörn Zars. 14 Torbjörn Zars planerar övergången till IP-baserad TV och video inom Landstinget Dalarna. 2013 när den nya vårdbyggnaden blir klar är det dags för utbyggnad i full skala, och inom ytterligare ett par år ska landstingets övriga sjukhus också vara igång. I samband med att dessa planer successivt genomförs avvecklas all analog tv med centralantenner och gamla nät med koaxialkabel på sjukhusen. Även om man då slipper underhållet av de gamla kablarna så motiveras förändringen inte enbart av ekonomiska skäl. Det är också viktigt med enhetlighet och funktion. Vården kommer före underhållning Landstinget Dalarna ser även möjligheter att bygga vidare med nya tjänster med hjälp av samma infrastruktur som nu skapas för ip-tv. Det kan till exempel bli möjligt för en patient att se tv på sin dator och att beställa film via nätet. Även internt för vårdorganisationen öppnas nya spännande områden för tjänsten, med exempelvis intern-tv och digital skyltning. Torbjörn Zars betonar ändå att man valt att skynda Vi sökte en komplett lösning för IP-TV, något som också skulle öppna möjligheter i form av nya tjänster långsamt. Det viktigaste motivet för att gå över till iptv är att få en bättre hantering av tv-utbudet: Vi ska bedriva vård och inte någon hotellverksamhet. En bra medicinsk behandling och korta vårdtider är överordnat. Men visst är det en bra idé att den som vill få del av mer än basutbudet för tv ska får möjlighet att betala för det. Fakta Landstinget Dalarna är till ytan nästan lika stort som Belgien. Här finns drygt 30 vårdcentraler inom primärvården, som samarbetar med de sex specialistsjukhusen i Falun, Mora, Säter, Borlänge, Ludvika och Avesta. Vid utgången av 2010 hade Landstinget Dalarna 8 738 medarbetare.

Foto: Niclas Lidström Med produktion dygnet runt och verksamhet över hela världen är oljebolaget Nynas starkt beroende av ett snabbt och pålitligt globalt företagsnät. Med WAN-optimering har flaskhalsarna i nätet byggts bort på ett elegant sätt. Nu flyter trafiken mycket smidigare utan att det krävt investeringar i snabbare datalänkar. Tommy Karlsson som ansvarar för säkerhet och drift i Nynas globala nätverk valde WAN-optimering från Riverbed för att lösa prestandaproblemen. Optimering ger bättre flyt i nätet Oljebolaget Nynas har en global it-miljö där bortåt 60 kontor, produktionsanläggningar och depåer över hela världen länkas samman i företagsnätet Nynas wan, som byggdes upp för tre-fyra år sedan. Nätet har motsvarat de höga kraven, inte minst när det gäller tillförlitlighet. Det har också varit en förutsättning för den konsolidering av företagets applikationer och koncentration av it-resurserna som genomförts. Driften är nu samlad till tre datacenter. Vi har en stabil infrastruktur, men med tiden har en del prestandaproblem visat sig på grund av att trafiken ökat. Vissa applikationer upplevdes som tröga att starta och hade långa svarstider, säger Tommy Karlsson, ansvarig för kommunikation och säkerhet inom isit Support & Operations på Nynas. Belastningen ökar stadigt i nätet, som också med tiden fått fler användningsområden. Därför har Nynas i ett andra steg byggt vidare för att säkerställa tillgängligheten på lång sikt. Tidigare har kapacitetsproblem ganska självklart lösts genom att byta till snabbare förbindelser i nätet. Men i samband med att Nynas beslutade att byta wan-leverantör under 2011 fanns också ett behov av bättre kapacitet mellan företagets produktionsanläggningar och kontor. Då blev det aktuellt med en annan lösning i form av wan-optimering, som istället går ut på att minska den trafik som behöver skickas genom nätet och att utnyttja tillgänglig bandbredd på ett smartare sätt. Optimeringen omfattar en kombination av olika metoder, som att hantera trafiken som hör till olika applikationer var för sig och lagra information lokalt som annars bara skickas om och om igen över långa avstånd. Även datakomprimering ingår i verktygslådan. Vi visste att produkterna för wan-optimering börjat mogna och såg det som ett alternativ till att bara köpa på oss mer bandbredd. Vi lyssnade runt på marknaden och valde ut ett par företag som vi granskade noga, sedan föll valet på Riverbed, säger Tommy Karlsson. Smidig installation och driftsättning Nu har Nynas infört wan-optimering i hela sitt globala nät som bygger på mpls-teknik. Alla de 45 knutpunkterna har försetts med produkter från Riverbed, som levererats av Cygate. En fördel med Riverbeds lösning är att enheterna som placerats ut kan användas till mer än bara wan-optimering. På flera av de mindre kontoren har filservrar och andra it- och nätverkstjänster som krävt egen hårdvara kunnat ersättas av Riverbeds enheter. Dessa kan fungera som virtuella servrar och rymma många olika serverfunktioner som annars måste hanteras separat. För Nynas har Cygates kunnande om Riverbeds lösningar varit mycket värdefullt, eftersom man saknade erfarenhet av liknande teknik. En annan uppskattad egenskap är att installation och driftsättning gått så smidigt. Vi har skickat ut Riverbed-utrustningen från Sverige och våra medarbetare på respektive kontor har Vi visste att produkterna för WAN-optimering börjat mogna och såg det som ett alternativ till att bara köpa på oss mer bandbredd. själva kunna koppla in alltsammans enbart med stöd via telefon från oss. Våra ledord inom Nynas, proactivity, dedication, cooperation, har verkligen genomsyrat hela installationen, säger Tommy Karlsson. Sammantaget har resultatet blivit över förväntan. Trafiken i nätet har kunnat minskas med upp till 70 procent och de prestandaproblem som Nynas användare upplevt har helt försvunnit. Fakta Nynas är ett annorlunda oljebolag. Med mottot Taking oil further utvecklar och tillverkar Nynas specialoljor som används i en rad produkter och i olika processer såsom tillverkning av däck, tryckfärg och smörjmedel samt bitumenprodukter för asfaltbeläggning. Tillverkningen vid raffinaderiet i Nynäshamn startade 1928 och Nynas har i dag 850 medarbetare, nio produktionsanläggningar i Europa, USA och Sydamerika och försäljningskontor i 30 länder över hela världen. Omsättningen var 2010 drygt 20 miljarder kronor. 15

Sveriges nya nationalarena för fotboll, Swedbank Arena, blir utrustad med mängder med innovativa tekniska lösningar. Tekniklösningar ger bättre idrottsarenor Ny IT-teknik ger idrottspubliken i Sverige en bättre upplevelse. Det senaste exemplet är mediekuben i nyrenoverade Örebro Arena. Mediekuben finns sedan tidigare i Löfbergs Lila Arena. Allra först med IT-lösningar för publik och arrangör var Swedbank Stadion i Malmö. Löfbergs Lila Arena i Karlstad har en ny mediakub i taket som ger bättre service till åskådarna i hallen. Mediekuben är en kubliknande multimediaskärm med en total visningsyta på mer än 100 kvadratmeter. Den visar matchbilder, information, kommentarer från publik och en hel del annat. Elitserielaget i ishockey, Färjestad, skaffade förra året en ny mediakub och nu har Örebro Hockey gjort detsamma. Med led-tekniken blir bildkvaliteten överlägsen tidigare teknik med bakprojektion, säger Örebro Hockeys ordförande Claes Hallqvist. Bakom satsningen står bland andra kommunens fastighetsbolag Örebro Porten tillsammans med Telia, där Cygate står för all teknik, systemlösningar och installation. Den tekniska lösningen kallas för Digital Mediadistribution (dmd). Genom dmd-lösningen kan användaren med hjälp av en dator styra över det digitala innehållet till ett stort antal skärmar samtidigt. Nu finns det planer både i Örebro och i Karlstad på att föra ut budskap från arenorna i andra medier, i andra kanaler. Tekniken är också gjord för att passa mer än idrott, särskilt viktigt för de multiarenor som nu tar över efter de gamla ishallarna. Swedbank Arena, Sveriges nya nationalarena för fotboll i Solna som invigs 2012 kommer att stå i särklass när det gäller publikfriande teknik. Med plats för 50 000 åskådare på fotbollsmatcher kommer där att finnas trådlöst nätverk för publiken och intern-tv till 150 skärmar på arenan. Swedbank Stadion i Malmö var först ut med ny teknik för åskådarna i arenan.