LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost



Relevanta dokument
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

SAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Samverkan och samråd

Instruktion finansieringsuppgiften

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Regeringens beslut

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Referensgruppsmöte JordSkog

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

Fyrkantens vattensrådsområde

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram 2009 & Framtagande av åtgärdsprogram Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Bilaga 1:21 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Miljökvalitetsnormer och undantag

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kommunstyrelsen Dnr SBN

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Referensgruppsmöte Jord- skog

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Vattenförvaltingen samråd

Instruktion finansieringsuppgiften

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kunskapsunderlag för delområde

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Nossans regleringsföretag av år 1922

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Miljökvalitetsnormer och undantag. Mats Wallin, Norra Östersjöns vattendistrikt

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Kunskapsunderlag för delområde

Lokala Åtgärdsprogram

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet Göteborg.

Bilaga 1:20 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Transkript:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt, dnr 537-5346-2014 Skriv där det är gulmarkerat och ta sen bort de kursiverade avsnitten! LRF:s kommungrupp/lokalavdelning i XXX har tagit del av vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan för och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter: Beskrivning av området Titta på vattenmyndighetens hemsida om det finns ett lokalt åtgärdsprogram för området (kan heta t ex åtgärdssammanställning, bilaga 1 ). Detta dokument beskriver situationen och behovet av åtgärder i ett avgränsat område. Om det inte finns något sådant dokument (gäller stora delar av Östergötland), finns motsvarande bakgrundsinformation att hitta för det aktuella vattnet i datorprogrammet VISS, som nås på länken: http://www.viss.lansstyrelsen.se/. Läs först under rubrikerna påverkanskällor, miljöproblem och miljöövervakning. Stämmer beskrivningen av området, eller saknas någon information som påverkar det biologiska livet i vattnet lokalt?

REMISSYTTRANDE 2(8) Statusklassning Titta i det lokala åtgärdsprogrammet eller datorprogrammet VISS på vilken status vattnet har fått, och hur denna är motiverad. Statusen är märkt med en färg samt orden dålig-otillfredsställande-måttlig-god-hög. Observera att vattenkvaliteten kan bedömas utifrån många olika värden, t ex biologiskt liv i vattnet, innehåll av övergödande ämnen eller föroreningar, hur mycket själva vattenflödet avviker från det naturliga flödet, naturmiljön runt vattnet osv. Statusen är uppbyggd av olika mätdata och bedömningar, tillsammans med olika gränsvärden (sk bedömningsgrunder) som Naturvårdsverket tagit fram som anger vid vilken halt av olika ämnen som vattnet blir nedklassat. Dessa bedömningsgrunder går inte att påverka just nu, däremot kan man lämna synpunkter på hur vattenmyndigheten tolkat de mätdata som finns och/eller deras egna bedömningar om vattnets kvalitet. Det som är mest intressanta att titta på för jord o skog är statusklassningen för näringsämnen, försurning, konnektivitet (ordet beskriver hur väl ett vatten hänger ihop, dvs frånvaron av olika hinder för t ex vandrande fisk), morfologiskt tillstånd, samt bekämpningsmedel. Finns tillförlitliga mätdata som visar hur vattenkvaliteten, i dess vida bemärkelse, är? Om bedömningen grundar sig på antaganden stämmer det? Saknas någon information om vattnet som kan påverka bedömningen?

REMISSYTTRANDE 3(8) Om miljökvalitetsnormerna I VISS och de lokala åtgärdsprogrammen finns förslag till miljökvalitetsnorm, dvs vilken vattenstatus som åtgärdsprogrammet har som mål och till vilket år denna vattenkvalitet ska nås. Miljökvalitetsnormen anges med samma färg och ord som statusklassningen (god-hög osv). Under denna rubrik i VISS framgår också om myndigheten valt att ge vattnet undantag för något ämne, t ex en längre tidsfrist tills kvaliteten ska vara uppfylld eller ett mindre strängt krav, t ex för att det är omöjligt av tekniska skäl. Titta på vad som är målet med de aktuella vattnen (oftast God status ) och vilket målår som gäller (oftast år 2021). Är målsättningen vad gäller önskad kvalitet rimlig - om ej, varför behövs undantag? Är det rimligt att nå denna nivå till det år som anges om ej, vad är rimlig tidsgräns för undantaget (kan dock ej vara längre än år 2027)?

REMISSYTTRANDE 4(8) Förbättringsbehov och hittillsvarande arbete I VISS och i eventuella lokala åtgärdsprogram finns uppräknat hur många kilo av olika ämnen, procent eller antal problem som behöver minskas för att önskad vattenkvalitet ska nås. Ibland är dock denna beskrivning i VISS väldigt otydlig. Dessutom finns en lista över vilka åtgärder för en bättre vattenkvalitet som har genomförts de senaste åren, eller pågår just nu. Dessa åtgärder är viktiga för effekten av det som är gjort får man räkna av från vad som behöver göras ytterligare. Titta i VISS under rubrikerna Förbättringsbehov och Åtgärder, med underrubrikerna: Genomförda åtgärder och Planerade och pågående åtgärder. Stämmer beskrivningen eller saknas någon åtgärd som gjorts? Tänk också på den sammanlagda effekten av de små förändringar som skett i driften, eller t ex om någon enklare miljövårdande åtgärd gjorts i dike eller bäck. Är betinget (förbättringsbehovet) realistiskt?

REMISSYTTRANDE 5(8) Om åtgärderna Själva åtgärdsprogrammet som är ute på remiss är på 300 sidor och innehåller förslag på vad olika myndigheter ska göra för att praktiska åtgärder ska komma till stånd i fält. Vid intresse kan man hämta hem publikationen via vattenmyndighetens hemsida. De viktigaste förslagen innehåller följande: 1. Jordbruksverket ska ta fram föreskrifter med krav på strukturkalkning av alla lerjordar över 20 % lerhalt, kalkinblandning vid omtäckdikning samt skyddszoner både längs vattendrag (oklart hur breda) och på erosionskänsliga partier inne i fält. Dessutom föreslås att myndigheterna ska få möjlighet att expropriera mark för anläggning av våtmarker och fosfordammar om sådana inte anläggs på frivillig väg på lämpliga platser, skärpta spridningsregler för stallgödsel samt stöd till våtmarker, dammar, tvåstegsdiken och skyddszoner som är bredare än vad ny lagstiftning kräver. Dessutom får Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter för skyddsavstånd vid kemisk bekämpning. 2. Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att skapa ett system för askåterföring vid GROT-uttag och utveckla riktlinjer för dikesrensning och kantzoner mot vatten mm. 3. Andra myndigheter föreslås få i uppdrag att utveckla hur man ska få till breda träd- och buskbevuxna skyddszoner utmed vattendragen (sk ekologiskt funktionella kantzoner), se över hur miljöhänsyn vid dikesrensning i jordbrukslandskapet kan öka och rensade vattendrag restaureras, samt kraftigt öka tillsynen på vattenverksamheter med syfte att få bort alla vandringshinder för fisk. 4. Därutöver vill vattenmyndigheten att många myndigheter ska satsa på rådgivning, information och miljötillsyn. 5. Dessutom föreslår vattenmyndigheten att andra myndigheter ska ställa tuffa krav på fastighetsägare med enskilt avlopp, reningsverk, kraftverksägare och vattenverk (vattenskyddsområden), m fl. Exakt hur dessa regler, tillsyn och stödpaket kommer att utformas vet man inte förrän den aktuella myndigheten (t ex Jordbruksverket) är färdig med det uppdrag som vattenmyndigheten beslutat om att ge den. Däremot har vattenmyndigheten redan nu presenterat hur mycket av alla dessa praktiska åtgärder som behövs runt varje vatten för att vattnet ska få önskad kvalitet, och dessa siffror finns i VISS, under åtgärder, samt i de lokala åtgärdsprogrammen. Här finns också siffror på hur stor effekt dessa praktiska åtgärder har, vad de kostar osv.

REMISSYTTRANDE 6(8) Titta i VISS (under rubriken åtgärder) eller i det lokala åtgärdsprogrammet vilka praktiska åtgärder som vattenmyndigheten anser behöver genomföras i ditt område. För fördjupad information om hur dessa åtgärder ska bli verklighet: läs själva åtgärdsprogrammet på vattenmyndighetens hemsida. Är det bra praktiska åtgärder som föreslås, eller vad krävs för att förslaget ska bli bättre? Stämmer uppfattningen om kostnaden för åtgärderna? Finns det förutsättningar och platser i bygden att genomföra dessa praktiska åtgärder? Finns det andra förslag på praktiska åtgärder?

REMISSYTTRANDE 7(8) Övriga synpunkter Några exempel på funderingar: Är den information och de förslag som vattenmyndigheten har tagit fram tillräckligt tydliga? Vad blir konsekvenserna på gårdsnivå eller i bygden om de åtgärder som föreslås kommer att krävas? Hur bör åtgärderna finansieras? Vad kan man göra om man får full kostnadstäckning? Hur kan rådgivning och/eller samverkan bli bättre verktyg än regler och tillsyn? Hur kan/ska EU-stöden eller andra skattemedel användas för att bekosta åtgärder för vattenvård? Tankar kring diken, dikesrensning och täckdikning? Hur vill du att man ska väga vattendirektivet mot andra samhällsmål? Synpunkter:

REMISSYTTRANDE 8(8) För LRF:s kommungrupp/lokalavdelning Anders Andersson Ordförande i LRF xxx Kontaktuppgifter: