2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan på arbetskraft ökar tydligt, vilket leder till bråda dagar för personalrekryterarna. Samtidigt förändras förutsättningarna att rekrytera personal med den nya teknikens ökade betydelse. Fortfarande är referenstagning och traditionella bakgrundskontroller dominerande när man söker information om jobbsökande. Men det som växer i betydelse är att googla eller söka information i sociala medier. De flesta företag har någon form av policy för bakgrundskontroller av kandidater och en tydlig trend är att omfattningen av bakgrundskontrollerna ökar. Företagen anstränger sig för att undvika felrekryteringar och att skaffa sig god information om dem som söker ett jobb. Men med allt fler lediga jobb och färre arbetslösa är det också tydligt att vi går mot arbetstagarens marknad. Denna rapport bygger på en enkätundersökning bland rekryteringsansvariga på 1000 företag i både privat och offentlig sektorn. Undersökningen har genomförts två gånger tidigare, år 2010 och 2008, vilket ger möjlighet att jämföra trender över tid. Siffrorna visar bland annat att vart tredje företag söker information om kandidater på Facebook och att andelen som kontrollerar kandidaters bloggar har fördubblats. De visar också att företagen jobbar aktivt med att värna sökandes personliga integritet, bland annat genom att informera om vilka kontroller som görs. Av företagen som deltagit i undersökning planerar 83 procent att anställa personal den närmaste tre månaderna. Fortfarande är referenstagning och traditionella bakgrundskontroller dominerande när man söker information om jobbsökande. Men det som växer i betydelse är att googla eller söka information i sociala medier.
Brist på jobb Av de tillfrågade företagen uppger 83 procent att de planerar att anställa någon de närmaste tre månaderna. Detta ligger i linje med att situationen för näringslivet är starkt positiv. Med mognande högkonjunktur tar nu också arbetsmarknaden ordentlig fart. Ökad efterfrågan och tillväxt i näringslivet bidrar till ökad framtidstro och nya arbetstillfällen. När undersökningen genomfördes första gången, våren 2008, var konjunkturläget ännu starkare och 88 procent av företagen svarade att de planerade att anställa någon de närmaste tre månaderna. Andra gången undersökningen genomfördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta sig igen efter det kraftiga fallet i samband med finanskrisen. Då svarade 74 procent att de planerade anställa någon de närmaste tre månaderna. Figur: Planerar ditt företag att anställa någon de närmaste tre månaderna? Prognosen för 2011 års första kvartal visar, enligt Stockholmsbarometern, fortsatt positiv trend där antalet anställningar i näringslivet ökar i oförändrad takt.. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen under första kvartalet är 22, vilket är ungefär samma som kvartalet före på 24. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försöker därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personal, även om verksamheten minskar under en lågkonjunktur. När efterfrågan på tjänsterna åter ökar finns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket leder till att det kan ta viss tid innan företagen når fullt kapacitetsutnyttjande och har behov av att nyanställa igen. Den senaste konjunkturcykeln präglas av snabb nedgång i samband med finanskrisen, men också av en lika snabb återhämtning särkskilt pådriven av tjänstesektorn. Omställningen på arbetsmarknaden från minskning till ökning gick också relativt snabbt. Därmed fick företagen inte samma omfattande problem med jobblös tillväxt såsom åren 2004 och 2005. Konjunkturundersökningen för Stockholms län, Stockholmsbarometern, fastställer i senaste rapporten (Q4, 2010) att sysselsättningen, totalt sett, fortsätter att öka under förra årets sista kvartal i takt med att ekonomin fortsätter stärkas. Sysselsättningen för Stockholms näringsliv uppnår ett nettotal 1 på 24, vilket är den högsta noteringen sedan våren 2008. Antal anställda ökar för tredje kvartalet i följd. Ökad sysselsättning gäller i de flesta branscherna, särskilt i byggindustrin, uppdragsverksamheten och handeln med motorfordon, följt av tillverkningsindustrin och sällanköpsvaruhandeln. Livsmedelshandeln är enda branschen där sysselsättningen minskar. Figur: Sambandet tillväxt-sysselsättning I Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 2
I undersökningen framgår att enbart 10 procent av företagen anser att tillgången på kompetent personal är bättre jämfört med ett år tillbaka. 58 procent anser ingen skillnad medan 22 procent menar att tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes för ett år sedan upplevdes tillgången på kompetent personal betydligt bättre. Då uppgav mer än en tredjedel (35 procent) av företagen att tillgången blivit bättre jämfört med ett år tillbaka medan enbart 4 procent tyckte den blivit sämre. För ett år sedan började ekonomin återhämta sig något från lågkonjunkturen, men arbetsmarknaden fortfarande minskade. I nuläget är situationen annorlunda, ekonomin växer tydligt och företagen nyanställer. Brist på arbetskraft och kompetent personal uppstår ofta i högkonjunktur när efterfrågan är stor, verksamheter utökas och ny personal behöver anställas. Avsaknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under 2000-talet har det i Stockholm särskilt varit företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten (Fotnot: Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning mm är en viktig del av företagstjänstesektorn) som drabbats av problemen. Figur: Brist på arbetskraft Figur: Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan? 3
Bakgrundskontroller vid anställningar Arbetsmarknaden minskade avsevärt under lågkonjunkturen, men tendensen är nu tydligt positiv. Nyanställningar tar åter igen fart, särskilt i vissa branscher. När arbetsgivarna i högre utsträckning än tidigare börjar konkurrera om kompetensen övergår situationen till arbetstagarens marknad. Då begränsas arbetsgivarnas handlingsfrihet och förhandlingsutrymmet krymper något. Situationen var annorlunda när undersökningen genomfördes förra året med färre lediga jobb och därmed arbetsgivarens marknad. Det framgår att 75 procent av företagen har någon form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller vid rekrytering. Motsvarande andel var 80 procent förra året och 89 procent för tre år sedan. Trenden tyder på att företagen som inte har policy eller rutiner för bakgrundskontroller vid rekrytering ökar för varje år. Vid frågan om för vilka befattningar det görs bakgrundskontroller svarar 59 procent att det genomförs för alla sorters befattningar, oavsett chefsgrad. Nästan en fjärdedel (23 procent) anger att bakgrundskontroller särskilt genomförs för VD medan en tredjedel anger att det särskilt genomförs för chefer. Majoriteten av företagen (54 procent) gör bakgrundskontroller på en eller två kandidater mot slutet av rekryteringsprocessen. 29 procent genomför bakgrundskontroller på tre till fyra kandidater medan enbart 7 procent granskar fem eller fler kandidater. Bakgrundskontroller genomförs i större utsträckning på färre kandidater i år än vad som var fallet förra året. Figur: Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på? Bland företagen som genomför bakgrundskontroller genomför i princip samtliga en referenstagning (98 procent). Kontroll av tidigare anställningar är nästan lika frekvent förekommande (89 procent) medan ungefär tre fjärdedelar (73 procent) undersöker utbildningshistorik hos de sökande. När undersökningen genomfördes förra året var det bara drygt hälften (53 procent) som undersökte utbildningshistorik. Ungefär en femtedel (21 procent) undersöker brottsdomar och stämningar, lika stor andel tar också del av hälsokontroller. Att göra internetsökningar på kandidater via sökmotorer såsom Google har fått ökad betydelse de senaste åren och utförs av nästan en tredjedel av företagen (32 procent). När undersökningen genomfördes förra året var motsvarande andel 25 procent. 18 procent av företagen uppger att de undersöker sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook som ett led i bakgrundskontrollen. När undersökningen genomfördes förra året var motsvarande andel 10 procent. Att göra internetsökningar på kandidater via sökmotorer såsom Google har fått ökad betydelse de senaste åren. Företag i privat sektor tenderar att undersöka alkoholoch drogtester, kreditupplysning och betalningsanmärkningar samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än företag i offentlig sektor. Företag i offentlig sektor lägger större vikt vid att undersöka brottsdomar och stämningar än vad som är fallet för privata företag. Vid jämförelse med resultaten från förra årets undersökning konstateras samma skillnader mellan privata och offentliga sektorn. Tabell: Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering? 4
När företagen tillfrågas om vilka av bakgrundskontrollerna de inte utför i dag, men skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning utpekas frånvaro via Försäkringskassan av 37 procent. Nästan en tredjedel uppger alkohol och drogtest (31 procent) samt brottsdomar och stämningar (29 procent). Ungefär en femtedel uppger hälsokontroller (22 procent) samt kreditupplysning och betalningsanmärkningar. En stor andel av företagen, 35 procent, uppger att de är nöjda med de bakgrundskontroller som redan genomförs och 20 procent uppger att de förlitar sig på bemannings- eller rekryteringsföretag. Företag i privat sektor önskar i större utsträckning än företag i offentlig sektor att undersöka kreditupplysning och betalningsanmärkningar samt frånvaro via Försäkringskassan. Företag i offentliga sektorn skulle vilja lägga större vikt vid hälsokontroller, men verkar utöver det vara nöjdare med det som redan görs än vad som är fallet för företag i privata sektorn. Tabell: Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning? Talar de sökande sanning? En betydande andel av företagen har vid ett eller flera tillfällen, efter bakgrundskontroll, råkat ut för att kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller undanhållit relevant information vid rekrytering att de valt att inte gå vidare med kandidaten. För 42 procent av företagen har det skett vid enstaka tillfälle medan 2 procent anger att det skett vid flertalet tillfällen. Vid en jämförelse med resultaten från när undersökningen genomfördes förra året kan konstateras att andelen företag som har råkat ut för en sådan situation minskar något. Då var det 44 procent av företagen som uppgav att situationen har skett vid enstaka tillfälle och 4 procent att det skett vid flertalet tillfällen. Figur: Har ni någon gång råkat ut för att en kandidat, efter bakgrundskontroll, visat sig ha uppgett så grovt felaktiga uppgifter, eller undanhållit relevant information vid rekrytering att ni valt att inte gå vidare med kandidaten? 5
Sociala medier Internetsökningar via till exempel Google och sökningar i sociala medier blir en allt viktigare del i företagens bakgrundsinformation om kandidater. Var tredje företag (32 procent) gör internetsökningar på kandidaterna. 21 procent kontrollerar ibland eller alltid om kandidaterna har bloggar. Var tredje rekryterare har använt sökningar på Facebook som information om en jobbsökande. I samtliga fall ökar siffrorna jämfört med ett år tillbaka. sultaten skiljer sig heller inte nämnvärt mellan privat och offentlig sektor. Det som är värt att notera är att de offentliga rekryterarna i mindre omfattning anser att det kan påverka chanserna att få jobb negativt för dem som har bloggar. Figur: Om en kandidat har en egen blogg, hur påverkar det den personens möjligheter att få ett jobb hos er? Allt fler kontrollerar bloggar För ett år sedan kontrollerade 11 procent av företagen ifall kandidaterna hade egna bloggar. Nu, ett år senare, har andelen nästan fördubblats (21 procent). De flesta som kontrollerar ifall kandidaterna har bloggar gör det inte regelbundet. En av de svarande i enkäten uttrycker: Inte som en formell rutin men det har förekommit. Att blogga kan vara både positivt och negativt i möjligheterna att få ett jobb. Uppenbart kan de arbetssökande också påverka detta själva, en av de svarande säger att ifall de hänvisar till egna webbplatser kollar vi dem förstås också. Även om en majoritet av företagen fortfarande uppger att de inte kontrollerar bloggar syns en tydlig trend att detta allt mer blir en del av kandidaternas identitet för rekryteraren. Bloggen kan kosta jobbet Att blogga kan vara både positivt och negativt i möjligheterna att få ett jobb. De flesta företagen har dock en neutral inställning till bloggande. 85 procent svarar att det inte spelar någon roll på frågan om en kandidat har en blogg, hur påverkar det den personens möjligheter att få ett jobb hos er? Att fler rekryterare kontrollerar om kandidater har bloggar bör ge eventuellt bloggande större påverkan på möjligheterna att få ett jobb. En tydlig tendens är att allt fler företag uppger att det händer att de sorterat bort kandidater efter att ha läst deras blogg. Även om det fortfarande rör sig om relativt få företag har andelen företag som sorterat bort en kandidat fördubblats från tre till sex procent sedan förra året. Detta sker i större omfattning i den privata sektorn än i den offentliga. Figur: Har du någon gång sorterat bort en kandidat efter att ha läst personens blogg? Fler företag är dock negativa till kandidaters eventuella bloggande än positiva. 13 procent svarar att en blogg kan påverka en kandidats möjlighet att få ett jobb negativt. Enbart två procent anser att det påverkar i positiv bemärkelse. Resultaten är i princip samma som när undersökningen genomfördes förra året. Re- 6
Flera som deltagit i undersökningen anger i fritextsvaren att själva innehållet i en kontrollerad blogg har stor betydelse. En svarande uttrycker det som en blogg kan vara både positivt och negativt. Det kan ju säga en hel del om en persons omdöme. En annan förtydligar vad som gör att en blogg kan påverka negativt: Men det skulle kunna hända om vi uppfattade innehållet i bloggen som inkorrekt i relation till vårt företag eller den lediga tjänsten. Var tredje kollar Facebook Det är tydligt att de sociala medierna överlag har fått en allt mer framträdande betydelse vid personalrekrytering. Ett tydligt exempel är att vart tredje företag kontrollerar kandidater via Facebook. Det gäller såväl privata som offentliga rekryterare. Även om det enbart är fem procent som uppger att de gör regelbundna sökningar på Facebook, finns det en tydlig risk att detta kan påverka omdömet om en sökande. Man bör tänka på vad man skriver publikt kommenterar en av de svarande i undersökningen. Att företagen regelbundet söker på kandidater via Facebook är vanligare i den privata sektorn än i den offentliga. Den som publikt publicerar bilder eller information på sin Facebooksida bör vara medveten om att detta kan läsas av chefen eller den som rekryterar till ett nytt jobb. Information och personlig integritet En avvägning som måste göras vid rekryteringar är mellan att företagen ska få en adekvat och relevant information om den sökande, samtidigt som den personliga integriteten värnas. För vissa specifika tjänster, som till exempel inom förskolan eller på säkerhetsklassade tjänster, krävs mer omfattande kontroller än för andra yrken. Det varierar även beroende på nivån på tjänsten, eftersom företag till exempel gör hårdare kontroller till cheftjänster. Undersökningen visar att vilka bakgrundskontroller som görs varierar kraftigt mellan olika företag. Otillräckliga kontroller av kandidatens uppgifter kan i många fall leda till att problem dyker upp senare. Som tidigare konstaterats har nästan hälften av företagen upplevt att kandidater uppgett grovt felaktiga uppgifter eller undanhållit relevant information vid rekryteringar. Viktigt att värna integriteten En klar majoritet av företagen (62 procent) svarar att de ser det som viktigt att värna de sökandes personliga integritet. Att så många som 26 procent anger att de inte har någon åsikt i frågan kan antyda att företagen känner sig osäkra i detta. En del i förklaringen ligger i att det är oklart och dessutom varierar från fall till fall, vad som kan uppfattas som en kränkning av den personliga integriteten. En av de svarande uttrycker det som: Information som blogg, Facebook, Linkedin etc är offentlig och [jag] anser därför inte att det är integritetskränkande att kontrollera dessa. Figur: Kontrollerar ni kandidater via Facebook? Figur: Informerar ni kandidaterna om vilken typ av bakgrundskontroller ni gör vid rekrytering? 7
Informerar om kontrollerna Drygt fyra femtedelar (81 procent) av företagen uppger att de informerar kandidaterna om vilka bakgrundskontroller som görs. Flera av företagen utvecklar också ett resonemang om en avvägning mellan operativ risk för företaget och den personliga integriteten: Integritet och operativ risk måste alltid balanseras vid bedömning av kandidat. Genom att informera om bakgrunden kan man, enligt min bedömning, ha ordentliga bakgrundskontroller. Figur: Hur många anställda har ditt företag? Det är något vanligare att privata företag informerar om bakgrundskontroller jämfört med offentliga arbetsgivare. Givet den tydliga trenden att bakgrundskontroller blir allt vanligare och mer omfattande är detta något som fortsatt kommer att vara aktuellt. Många av de svarande påpekar också att bakgrundskontrollerna enbart utgör en del av hur kandidaterna bedöms. Personliga egenskaper och framträdandet på intervjuerna väger fortfarande tyngst. Av respondenterna tillhör 76 procent av företagen den privata sektorn medan resten, 24 procent, tillhör den offentliga. Från årsskiftet gäller den nya Kreditupplysningslagen vilken tillsammans med förändringar i Regeringsformen har försvårat företagens möjligheter att göra bakgrundskontroller på arbetssökande. Hur detta kommer att påverka företagens rutiner för rekrytering är dock för tidigt att säga något om. Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd mellan den 25 januari och 9 februari 2011. Ett första e-mail med länk till enkätverktyget följdes upp med två påminnelser (första efter en vecka, andra efter två veckor) till de tillfrågade som vid den tidpunkten inte hade svarat. Enkäten riktades till rekryteringsansvariga på företagen. Totalt deltog 986 respondenter av 4748 tillfrågade, vilket ger en svarsfrekvens på 21 procent. Företagen som respondenterna representerar delas in i fyra olika storlekar baserat på antalet anställda. 26 procent av respondenterna representerar företag med fler än 500 anställda, 36 procent representerar företag med mellan 101 och 500 anställda, 24 procent representerar företag med mellan 50 och 100 anställda och 14 procent representerar företag med färre än 50 anställda. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Johan Treschow, johan.treschow@chamber.se Ansvarig kommunikation: Andreas Åström, andreas.astrom@chamber.se 8