LÄRARHANDLEDNING DET DOLDA PRISET

LÄRARHANDLEDNING DET DOLDA PRISET

Är din mobil hållbar? Lärarhandledning till film om IT-branschen Mobiltelefoner finns i dag i alla svenskars fickor. Dessutom ökar användandet av andra teknikprylar som bärbara datorer, digitalkameror, mp3-spelare och spelkonsoler. Nya modeller presenteras ständigt och marknadsföringen riktas särskilt mot unga: att vara först med det senaste. Elektronik har gått från att vara en sällanköpsvara till en konsumtionsprodukt. Bara i Sverige såldes 3,2 miljoner mobiltelefoner 2008 och den trenden är global. Bakom varje produkt finns ett nätverk av leverantörer som är spridda över hela världen. Många tänker sig elektronikbranschen som oproblematisk och högteknologisk men faktum är att tillverkningsfasen kännetecknas av ett hårt, underbetalt arbete vid löpande band i Asien. Få känner till att mobiler innehåller värdefulla metaller och ämnen som, om de inte hanteras rätt, är skadliga för miljö och hälsa när produkten skrotas. Det dolda priset en film om människorna som tillverkar och återvinner din mobil I ett stekhett rum på tio kvadratmeter bor sju unga indier som tillverkar mobiltelefoner. De jobbar sex dagar i veckan för omkring 20 kronor om dagen och är rädda för att bli sjuka av sitt jobb. Indien drar stor nytta av utvecklingen inom IT-industrin men drabbas också av dess baksidor. I utkanten av den indiska huvudstaden New Delhi arbetar män, kvinnor och ungdomar med livsfarlig återvinning av skrotad elektronik, varav en del har exporterats från Europa. Koppar, bly och andra värdefulla metaller återvinns genom att brännas i öppna ugnar. Arbetarna har ingen säkerhetsutrustning och vistas i de livsfarliga ångorna hela arbetsdagen. Miljöorganisationen Toxics Link menar att världen är urkopplad. Hur kan vi svenska konsumenter bidra till att koppla ihop den igen? Filmen syftar till att öka kunskapen om produktionen av mobiltelefoner och om vad som händer när vi har slängt dem. Den kan vara utgångspunkt för en diskussion om vad vi som konsumenter kan göra för att bidra till positiva förändringar. Filmen tar också upp sambandet mellan levnadsvillkor i utvecklingsländer, rättvis handel och konsumtionsval. Filmen har inte till syfte att vara teknikfientlig eller negativ mot produktion i låglöneländer, utan att diskutera hur elektronikbranschen kan bli mera hållbar och rättvis. Det dolda priset belyser det ömsesidiga beroendet mellan människor i världen. Längd: Filmen är 30 minuter. 2 LÄRARHANDLEDNING

Målgrupp Filmen riktar sig till både till ungdomar och till vuxna. Den är lämplig att visa i skolan men även i exempelvis studiecirklar och på folkhögskolor. Vilka åldrar och ämnen? Filmen är lämplig i grundskolans årskurs 8 och 9 samt gymnasiet. Det finns stöd i grundskolans läroplan som exempelvis säger att Skolan skall sträva efter att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor. (Lpo94) Det finns även stöd i kursplanerna för att frågorna som tas upp i detta material kan användas av pedagoger som undervisar i: SO, eller något av SO-ämnena NO, eller något av NO-ämnena Teknik eller Svenska Även i gymnasieskolans läroplan finns stöd för materialet: Skolan skall sträva mot att varje elev har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. (Lpf94) I kursplanerna finns stöd för att frågorna som tas upp i detta material kan användas av pedagoger som undervisar i: Naturkunskap A Samhällskunskap A-C Svenska Engelska B och C, samt i valbara kurser som Filosofi A och B, Företagsekonomi B, Global miljövård, Internationell ekonomi, Internationella relationer, Marknadsföring och Miljöteknik. Materialet kan också användas i ämnesövergripande undervisning och på handlednings- / mentorstid. Solbilden nedan visar på mångfalden inom begreppet lärande för hållbar utveckling. Med IT som utgångspunkt kan många ämnen och lärare involveras och engageras. För dig som visar filmen: Makeitfair har tidigare producerat en rad rapporter och broschyrer om tillverkning av mobiler och datorer, om metallerna i hemelektronik och om e-avfall (e-waste). I filmen visas hur begagnad elektronik som lämnats in till återvinningscentraler i Tyskland säljs vidare till länder i Syd. Så går det inte till i Sverige. Den begagande elektronik som lämnas till återvinningscentraler eller mobiloperatörer i Sverige återvinns i Europa, men trots det hamnar en del elektronik från Sverige i låglöneländer där det saknas hållbara system för återvinning på grund av bland annat försäljning av begagnad elektronik. Filmen väcker känslor och skapar förhoppningsvis engagemang. Vi presenterar därför förslag till diskussionsfrågor samt en rad fördjupningsuppgifter. Diskussionsfrågorna utgår ifrån filmen. Fördjupningsuppgifterna är tips på hur ni kan gå vidare. Den som visar filmen behöver inte ha svar på alla frågor. Din roll som lärare är att hjälpa gruppen ta sitt engagemang vidare. Det är oerhört viktigt att erbjuda eleverna, oavsett ålder, en balans mellan fakta och handling. Lärande för hållbar utveckling ska som namnet föreslår ha en riktning. Handlingskompetens är en central del av begreppet. Tänk på att engagera huvud, händer och hjärta! Uppdraget finns i skolans styrdokument och sammanfattas av Kofi Annan: Gör allt ni kan för att öka kunskapen om den enda planet vi har och människorna som befolkar den Kofi Annan menar att Our biggest challenge in this new century is to take an idea that seems abstract - sustainable development and turn it into a daily reality for all the world s people. Vår förhoppning med detta och andra material är att just konkretisera hållbar utveckling och visa på vägar framåt. Mobiler finns i våra fickor men har vi någonsin pratat med den som tillverkade den? LÄRARHANDLEDNING 3

Diskussionsfrågor: 4 Arbetarna i filmen kan inte leva på sin lön säger de. -Vem har ansvar för den låga lönen: den indiska staten eller företaget de är anställda på? -Vilket ansvar har butiker i Sverige och vi konsumenter som ständigt efterfrågar lägre priser på mobiler och andra produkter? 4 Flera av de intervjuade arbetarna är inte direkt anställda av Nokia utan av bemanningsföretag. Detta är en trend som ökar i hela världen. -Varför är det så tror ni? -Var får det för följder? 4 En av de tyska män som intervjuas i filmen har haft 30-40 mobiler. -Hur många har du haft? -Vad tycker du om att många byter mobil varje år? -Vad får det för följder att elektronik har blivit en modepryl som vi växlar ofta? 4 Som framgår i filmen finns det ingen rättvisemärkt mobil att köpa idag. Det finns dock vissa modeller som tar större hänsyn till miljön. I filmen uppmanas vi konsumenter att ställa frågor i butikerna när vi ska köpa en ny mobil eller annan IT utrustning. -Tror ni det kan leda till förändring? -Vad kan man göra mer för att bidra till schysta villkor för arbetare i t.ex. Indien? 4 Bara en till tre procent av alla använda mobiltelefoner i världen lämnas in för återvinning. -Varför är det så tror ni? -Vad skulle få fler människor att lämna in sin mobil eller dator till återvinning? -Var finns dina gamla mobiler nu? 4 Vad skulle du kunna ändra i ditt liv för att bidra till en mer hållbar elektronikhandel? -Vill du ändra något? 4 Om du ledde ett företag som sålde IT produkter: -Hur skulle du ta hänsyn till de olika aspekterna av hållbar utveckling, den sociala, ekonomiska och miljömässiga? Motiveras. 4 Varför tjänar inte arbetarna mer? 4 Är du beredd att betala mer för en hållbar IT produkt? -Hur mycket mer kan du tänka dig att betala? -Var går gränsen? -Tror du de som tillverkar kan leva ett bra liv baserat på ditt pris? Fördjupningsuppgifter: A. Webquest om mobiltelefontillverkning http://makeitfair.org/webquest/sv/index.php Genom att använda sig av en webquest kan eleverna samla strukturerad information från internet på egen hand. Webquesten ger eleverna fördjupade kunskaper, och kräver inte någon ytterligare faktakunskap av pedagogen som leder arbetet. Med välgrundade faktakunskaper är eleverna sedan redo att ställas inför etiska problem, öva på att bilda sig en egen uppfattning och på att argumentera för sina åsikter. Webquesten finns också på engelska, tyska, finska, polska och nederländska. 4 LÄRARHANDLEDNING

För att eleverna ska kunna lösa uppgifterna enskilt behöver de tillgång till: en dator med internetuppkoppling och ljud Microsoft Word eller Open Office Acrobat Reader Du som pedagog kan också använda det webbaserade materialet som en genomgång med projektor. I webquesten hänvisas till tre informationsbroschyrer: Vem betalar för din mobil, Din mobiltelefon är guld värd och Unga tjejer bakom din mobil. Broschyrerna förklarar produktionen av mobiltelefoner på ett tydligt och kortfattat sätt. Eleverna kan läsa broschyrerna i PDF-format online (länkar finns i webquesten) men du kan också beställa en uppsättning till din skola mot portokostnad från Fair Trade Center, maila info@fairtradecenter.se eller ring 08-643 4364 B. E-frågesport http://makeitfair.org/webquest/sv/quiz/index.html För att testa sina kunskaper kan eleverna göra en frågesport som ligger på hemsidan. Den kan göras individuellt, eller i helklass med hjälp av videokanon, där ni diskuterar frågorna och svaren tillsammans. Varje fråga har tre tänkbara svar, och det rätta alternativet presenteras i anslutning till frågan. Uppgiften tar ungefär en halvtimme. C. Gör en undersökning Varifrån kommer era mobiler? Låt eleverna vara detektiver för en dag och ta reda på så mycket som möjligt om hur våra mobiler tillverkats och hur de till slut hamnar i våra fickor. Vilka modeller och fabrikat är vanligast? Presentera resultaten i diagramform, gärna så att många på skolan kan ta del av resultatet. Hur har mobilerna tillverkats? Vad har respektive företag för inställning till de anställdas arbetsvillkor etc.? På hemsidan www.fairtradecenter.se finns aktuell information och användbara länkar. Diskutera gärna tillsammans hur man kan skapa debatt och opinion runt resultaten. Varför hör man så lite om det i media? Vem tjänar på att vi inte vet? Vem förlorar? Uppgiften tar en till två lektioner och passar också som hemuppgift. D. Gör en insats för miljön genom en insamling! Samla in begagnade mobiler från föräldrar, andra elever och lärare. Fotografera eller filma högen ni fått ihop och skriv om aktionen i skolans tidning eller i någon lokaltidning för att inspirera fler. Skicka gärna bild och text till Fair Trade Center. Lämna sedan in mobiltelefonerna till en återvinningscentral eller en återförsäljare. E. Skriv en argumentativ (kreativ) uppsats Be eleverna formulera en insändare eller debattartikel till valfri tidning. Man kan också skriva fiktiva brev till någon av personerna i materialet. Beskrivningar av personerna finns på karaktärskorten i slutet av detta häfte. Uppgiften tar ungefär en halvtimme. F. Arrangera ett rollspel Du behöver: 8-20 elever per uppsättning karaktärskort. Uppgiften tar ungefär en timme. Innan lektionen: Kopiera de åtta karaktärskorten (finns längst bak i handleningen) och dagordningen. Under lektionen: 1. Dela eventuellt in eleverna i 8 par/grupper och fördela sedan karaktärskorten slumpvis. 2. Låt eleverna läsa igenom karaktärskorten noga och fundera över vad som står där. Uppmana dem också att komma på egna argument som kan komma att bli användbara. 3. Sätt igång rollspelet genom att berätta: LÄRARHANDLEDNING 5

Ryktet säger att tillverkningen av mobiltelefoner inte går helt schyst till. Nu träffas ni, en grupp människor med olika kopplingar till mobiltelefontillverkning för att reda ut saken, och höra varandras åsikter. Inled varje punkt på dagordningen med en runda runt bordet, där var och en får redogöra för sin ståndpunkt, oemotsagd. Släpp sedan diskussionen fri. Dagordning: 1. Finns det några problem kring tillverkningen av mobiltelefoner? 2. Vem har det slutgiltiga ansvaret för arbetsvillkoren i gruvorna och fabrikerna? 3. Skulle man kunna ändra något för att förbättra arbetsvillkoren för fabriks- och gruvarbetarna? Vad? 4. Kan ni komma överens om några punkter inför framtiden som ni kan berätta om i ett nyhetsprogram i TV ikväll? Vad kan ni enas om? Eleverna får spela roller som representerar olika aktörer. Om eleverna inte är vana att sätta sig in i roller och argumentera inför andra är det lämpligt att de jobbar i par eller grupp om tre. G. Uppsatsämne för gymnasiets engelska B och C Låt dina elever hämta inspiration från IT sektorn för sin uppsats i Engelska B eller C på gymnasiet. Nedan finns diskussionsfrågorna översatta till engelska, låt eleverna välja en som ämne för sin uppsats. De kan även använda sig av soldiagrammet på engelska som finns efter frågorna. 4 The workers in the film say that they cannot live off their salaries. Who is responsible for the low wages: the Indian government or the company they work for? - What responsibility do shops and consumers in Sweden have as we constantly demand lower prices on mobile phones and other IT products? 4 Several of the interviewed workers are not directly employed by Nokia but through agencies. This is a global trend. - Why do you think that is the case? - What are the consequences? 4 One of the German men interviewed in the film has had 30-40 phones. - How many have you had? - What do you think about the fact that many people change their phones every year? - What are the consequences of influences from fashion on electronic goods? There are no fair trade mobile phones on the market. There are some models that take the environment into consideration to some extent. The film encourages consumers to ask questions in shops when we purchase a new mobile or other IT product. - Do you think this will lead to change? - What else can you do to contribute to better conditions for workers in India and other countries? 4 Only one to three per cent of all used mobile phones globally are recycled. - What do you think the reasons for this are? - What would make more people recycle their old phone or computer? - Where are your old phones now and why? 4 What could you do in your life to contribute to a more sustainable IT industry? 4 How would you as an entrepreneur organise your IT company to ensure that it was sustainable and profitable? 4 How would you consider the different aspects of sustainable development, the environmental, social and economic aspects? 6 LÄRARHANDLEDNING

4 Why do the workers not earn more money? 4 Are you prepared to pay more for a sustainable IT product? 4 How much more are you willing to pay? 4 Where is the limit? 4 Do you think the people who produce IT goods can live a decent life based on the price you are willing to pay? Enkla/snabba övningar Etiskt dilemma vem bär ansvaret 1. Producenter 2. Konsumenter 3. Politiker 4. Annat Ställ dig i det hörn du tycker är mest lämpligt. Diskutera med den bredvid dig och presentera din ståndpunkt. Du får byta hörn om du blir övertygad av någon i ett annat hörn. Låt de som vill uttala sin synpunkt för hela gruppen. Heta stolen Ställ dig upp om du håller med om följande påstående: Du hittar dem på 4 Rättvis handel är fördelaktigt för svenska konsumenter www.fairtradecenter.se 4 Jag har inte råd att betala mer för hållbara IT produkter under rapporter. 4 Det är töntigt att ha en gammal mobil 4 Jag har återvunnit minst en mobil 4 Jag har minst en gammal mobil liggandes hemma 4 Jag har haft fler än fem mobiler 4 Jag kan tänka mig att sommarjobba på en IT fabrik i Indien nästa sommar 4 Mänskliga rättigheter ska gälla oavsett var man är född 4 Jag kände inte till hur de som tillverkar IT produkter lever 4 Jag bryr mig nu när jag vet 4 Vi kan inte göra någonting för att förändra deras situation 4 Företag skulle kunna förändra förhållandena för de som tillverkar IT produkter 4 Företag skulle kunna tjäna pengar på hållbara mobiler 4 Jag tänker prata om det här med min familj och vänner 4 De som tillverkar IT-produkter får tillräckligt betalt 4 Nästa gång jag köper en ny mobil tänker jag fråga om det finns någon som är hållbar med tanke på både människor, miljö och ekonomi. IE metoden (identifikation och empati) Med filmen som utgångspunkt, skriv i jag-form hur du skulle känna och tänka om du: 4 Jobbade i en fabrik i Indien som tillverkade mobiltelefoner som såldes till tonåringar i Sverige 4 Var delägare i ett Svenskt mobilföretag med produktion i Indien. 4 Var statsminister i Sverige/Indien Skriv och diskutera. Skrivtiden är max 10 minuter, diskutera sedan i tvärgrupp utifrån vald rubrik. Diskutera sedan i helklass. Fördjupande läsning för dig som pedagog eller dina elever Du kan enkelt fördjupa dig i ämnet genom att bekanta dig med makeitfairs rapporter. De behandlar varierade aspekter av IT och finns både på engelska med svenska sammanfattningar. Du kan bland annat läsa om: 4 metallerna som används i elektronikprodukter 4 produktionen av mobiltelefoner 4 återvinning och problem med e-avfall 4 mobiltelefonoperatörer. LÄRARHANDLEDNING 7

Sarah, 44 år, London Jag är chef för utvecklingsavdelningen på Nokia. Jag har ansvar för att vårt företag växer och ökar sin försäljning. Jag jobbar över hela världen. Vi tillverkar mobiler i Sydkorea, Kina, Indien, Finland, Rumänien, Ungern, Mexiko, Brasilien och Storbritannien. Vi har etiska regler skrivna på trettio olika språk. Vi kontrollerar att våra leverantörer lever upp till reglerna, och litar på att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer. Ibland upptäcker vi problem med arbetstid och arbetsmiljö. Vi tillverkar flera miljömobiler, men de finns inte att köpa i Sverige. Justin, 48 år, ägare av gruvföretag i Kongo-Kinshasa Mitt företag ser till att malm bryts i gruvor, bärs genom djungeln och till slut transporteras till Europa och USA för förädling innan det används i elektronikindustrin. Jag gör inget olagligt. Men visst, jag betalar ut väldigt låga löner, men det är bättre för mina gruvarbetare att tjäna nånting än ingenting. Jag måste anlita militära vakter för att arbetarna inte ska stjäla värdefulla stenar när de arbetar. Om mitt företag inte gjorde detta skulle någon annan göra det. Det är knappast min uppgift att vara någon slags moralens väktare. 8 LÄRARHANDLEDNING

Charlotta, 17 år, Sverige Jag fick min första mobil när jag gick på lågstadiet. Jag har haft sju eller åtta mobiler sedan dess. Jag har också en ipod och en laptop som jag gillar starkt. Jag kan inte tänka mig ett liv utan mina tekniska prylar. Jag tror att min mobiltelefon är tillverkad i något fattigt land, men jag vet inte säkert. Det är så mycket att tänka på. Men det är ju klart, det är vi i de rika länderna som bestämmer till sist. Michael, 48 år, London Jag är försäljningschef på Sony Ericsson. Jag har jobbat i Sverige, Singapore, USA och Brasilien. Jag är gift och har två barn. Vi kontrollerar fabrikerna vi handlar av, och så hoppas vi att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer på samma sätt. Ibland märker vi att leverantörerna inte lever upp till våra krav. Då handlar det om att arbetarna inte har vettiga anställningsformer och bostäder, de använder farliga kemikalier utan skyddsutrustning. Vi på Sony Ericsson tycker att miljöaspekter är viktiga, och funderar på att lansera en miljövänlig telefon. LÄRARHANDLEDNING 9

Siu, 20 år, elektronikarbetare i Kina Jag jobbar 10-12 timmar om dagen, 6-7 dagar i veckan. Jag tjänar 4 kr i timmen. Jag bor i en sovsal som fabriken äger tillsammans med sju andra tjejer. Jag jobbar med att sätta klisterlappar på mobilladdare. Jag måste hinna 855 lappar varje timme. Om jag gör misstag, eller klagar på arbetstempot, kan jag få avdrag på lönen eller till och med sparken. Min lön räcker knappt till att leva på. Jag brukar jobba övertid för att kunna skicka pengar hem till min fattiga familj för att min lillebror ska kunna gå i skolan. Det finns flera lagar som skyddar arbetare från orimliga villkor, men de följs ofta inte. Jag skulle vilja be er att inte bara tänka på produkternas snygga design utan också på arbetarna bakom varan. Se till att vi får rättvisa löner. När skiftet är över är jag väldigt trött både fysiskt och psykiskt på grund av det höga arbetstempot. Samtidigt känns arbetet tråkigt och meningslöst. Jag har fått ont i ögonen och känner mig ofta yr. Jenny, 25 år, Hongkong. Jag är med i organisationen SACOM som verkar för att arbetare i elektronikbranschen ska få det bättre. Vi märkte att arbetare blev förgiftade av att arbeta med kameralinser till mobiltelefoner. Jag vill råda arbetare att skriva brev och samla in underskrifter från kollegor och lämna till fabriksledningen. Om det inte hjälper ska de vända sig till en journalist eller organisation och be om hjälp. Jag tycker att stora företag som Sony Ericsson och Apple ska kontrollera hur arbetsvillkoren är hos leverantörerna i Kina och andra länder. De borde också se till att arbetarna har rätt att organisera sig i fackföreningar. Om fabriksarbetarna vågar protestera kan de få högre löner och bättre arbetsvillkor. Unga människor i Europa kan kräva att det stora elektronikföretagen tar sitt ansvar och förbättrar arbetsvillkoren och miljön. 10 LÄRARHANDLEDNING Unga människor borde också kräva produkter som är tillverkade på ett schyst sätt.

Jag bor med min mamma, pappa och fyra syskon fyra mil från stenbrottet där jag arbetar. Tidigare gick jag i skolan, men jag var tvungen att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. Jag arbetar 11 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Jag tjänar 20-40 kr per dag. I stenbrottet där jag arbetar bryts kobolt, som används i elektronikindustrin. Jag har ingen säkerhetsutrustning när jag arbetar så jag riskerar mitt liv dagligen. En tredjedel av alla arbetare i stenbrottet är barn och ungdomar. Jean, 13 år, gruvarbetare i Kongo-Kinshasa Min by saknar så mycket. Vi har ingen ambulans, ingen elektricitet, inget dricksvatten och vårdcentralen är dåligt utrustad. Gruv- och handelsföretagen berikar sig själva mitt framför ögonen på oss. De vet varken vad generositet eller medlidande är. Maew, 28, fabriksarbetare i Bangkok Jag lämnade min familj och dotter i norra Thailand när jag åkte till Bangkok för att söka jobb. Jag arbetar 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Jag tjänar 45 kronor per dag, och det kan jag leva på. (45 kr i Thailand räcker till tre hamburgare.) Jag skickar också en summa pengar till min familj varje månad. Jag känner mig utnyttjad av företaget, men hoppas ändå att folk fortsätter köpa våra produkter. För om de inte gjorde det skulle jag bli av med jobbet, vilket skulle vara ännu värre. Jag tror inte att konsumenter i västvärlden har en aning om hur hårt vi arbetar. LÄRARHANDLEDNING 11

Tor issus, que nonlostridet nos intem, cum nonemus conum deatioctore facris testo esse, essimis, que escenatius conihicit. Mis, quam me peciorum ineribut vicon dena, sum demo caec obse opubliconc furarioc fera inc ta redi faudeo, cri contrei temus se nunc re tum a con tam fac vat, quod num publibutelum atum hostiae, suleris. Huius cultora cienter cepori cae andem nicupimus in horudes concus facchusceps, pon horaciam omnenimandam me aut atquit ducorbit. Upionfendeo, nonfin Etratus me ego con se mere horet, te nost L. Quontellem viverfir audaci sultur iae autem hortanum me igitam. Ibulvit ebatio, confina, quemoen defachi lnernih iliciam hem rem travocr ibultus ingultudem in sidem sto cons bondum di intum ia nonsupe revivere consilii se atus An sa ne nos eortil videmus et, vium num ommo vis, sit. Lossulum int, ego publicatiam simo ist perfec virticibus, sa is, qua denis culius bonsultua mero etodici octuus, consult ilibus. Sit ne nem o pulestorei fuem. Simursu ssimium menatilici se inest? Haet aceris inat, ortia? Nostraveris, tuam movehem erfin deo, ocum poris se nove, uterem publinpriam adduciore non Etracerti, pori faces pectus? Nihilis iam orunum artiam ocut viverum peri ceret, Catum, que a renesis. Acit demultu que forus es aut quem nemquite meri idi sula ompotan ductuam teatod iam hil hum popubli catriondam tiemede ribunte atilica; is intra, terim pribus perideo ridemor aturbis, nondium usatanum pos etilientent or lius; nocciescere norum, dum public te, cae coneste confere tebefec re dem inatiem proract andient? O telus, utercerit autem omnequit; horure hocciam. Ego videm re quiu viverfic rem octod imus con ditarit quonos, sulius vilnerm antique in patodiendam et, stra omant aut des ia mure cotiquo nsciem delless ultio, coneris sultorter ublingulos re, quon hebus, sendac ius; Cupplius; noveris se in nerfes catui ius ciemquium is, orum senatra credem tebus se te recute audem in virte cae adductus averbis; hoctudem acchilis erempostra te actanum videret rescrem nem num huit, publin nostam facii patuita ndiusulvivas cocatus ercepse rrissolii consuam aritiam nont, Catureorum sena oc re teatqui is. Huid audelus etieris eterem veri pordina nosteatiam rei sulint. Omnis, utes porei fue caperid inpressolis ius, mandum faciisque pertemu retinum, satui factare comnim pota ocurei egervid conduci sules inam ne obse, neque patifeces compotica L. Am ipsende streti, teribus vit vessenim haciam ad igname popubliam acientem furnis por hossedin virmihil hoc, con hae inverid Catis? Simurniae forum inat, vividiere, qui perimoveri forum etra reortilin dem, ium terid des seniam, Catilic aedite conermaxim at, ma, 4. Se appendix 2 för mer information. Rapport om konserverad tonfisk 12