GEODATASPECIFIKATION Stompunkter Testversion Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter
SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Åsa Sehlstedt - Lantmäteriet Stompunkter DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr 505-2016/3033 VERSION Testversion FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2015-11-25 Grundversion framtagen 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Testversion Modeller anpassade till XMLscheman samt rättningar. Bilaga A Uppdragsledare: Lars Kvarnström (LTK Geodesi) Arbetsgrupp: Linda Alm (Lantmäteriet) Britt-Marie Ekman (Lantmäteriet) Anders Lager (Upplands Väsby kommun) Per-Inge Jansson (Helsingborgs kommun) Maria Uggla (Stockholms stad) Magnus Wilhelmsson (Malmö kommun) Lana Louka (Eskilstuna) Sven-Gunnar Johansson (Trafikverket) Peter Andersson (Lantmäteriet) Håkan Oscarsson (Lantmäteriet) Sara Wahlund (WSP) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Åsa Sehlstedt (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I testversion har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0. Fram till fastlagd version kommer fortsatta tester att genomföras, vilket kan komma att påverka innehållet i geodatasspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess
1 (114) Styrgruppen Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1: bidrar med geodatateman till Samhällsbyggnadskartor. För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och beroende på tema andra berörda myndigheter. Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till Geodataspecifikationen för Stompunkter är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver stompunkter. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett framtida scenario för användningen av stompunkter och ett arbetsflöde där flera aktörer sam-
2 (114) Styrgruppen verkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen (processen innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till och tas också fram inom ). Med stompunkter avses fast markerade punkter med kända koordinater i plan och/eller höjd. Markeringen kan göras på olika sätt. Den kan t.ex. utgöras av ett rör nedslaget i mark till frostfritt djup oftast skyddat med en däcksel. Markeringen kan också bestå av en ståldubb i berg eller sten, hussockel eller liknande. Stompunkternas huvudsakliga syfte är att utgöra referenspunkter vid inmätning för kartläggningsändamål av geografiska objekt. Stompunkter delas traditionellt upp i stompunkter i plan och stompunkter i höjd - höjdfixar. De stompunkter i höjd som tillhör riksavvägningen (3:e precisionsavvägningen) definierar höjdsystemet RH 2000 i Sverige. Referenssystemet SWEREF 99 realiseras av de 20 ursprungliga fundamentalpunkterna i det fasta referensstationsnätet SWEPOS och försäkras av ett mindre antal stompunkter, SWEREF-punkter, vilka utgjorde utgångspunkter vid etablering av RIX 95-nätet. Även om det fortfarande finns en uppdelning av stompunkterna i plana stompunkter och höjdfixar är normalt punkterna även bestämda i höjd respektive plan, dock med olika kvalitet i plan och höjd. Beroende på markeringssätt och tillgänglighet kan samma fysiska markering fungera som stompunkt i både plan och höjd. Kombinerade stomnät i plan och höjd förekommer i några kommuner. Ibland är dessa stomnät markerade med väggmarkeringar eller högpunkter som inte tillåter centrisk uppställning av ett mätinstrument över punkten. Geodataspecifikationen avser de stompunkter som Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket samlar in, lagrar och tillhandahåller. Exempel på andra stomnätsägare är Sjöfartsverket, SMHI och Stockholms Lokaltrafik. Även i samband med stora infrastrukturprojekt finns behov att etablera projektanpassade stomnät med andra huvudmän än de nämnda. Samtliga aktörer som är beroende av fast markerade stompunkter för sin mätningsverksamhet är intressenter när det gäller utformningen av Geodataspecifikationen Stompunkter. En informationsmodell för Stompunktsdata redovisas i avsnitt 5. Informationsmodellen innehåller en grafisk i UML (Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsmodellen. Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelser som ingår i temat. Informationsmodellen är baserad på objektkataloger och attributförteckningar som förekommer hos olika stomnätsansvariga organisationer. Tillämpliga HMK-dokument framför allt de äldre dokumenten HMK Geodesi Stomnät, HMK Geodesi GPS och HMK Markering har också varit vägledande. I en förstudie kallad WMS stompunkt, som utfördes 2013 togs en enkel specifikationsmodell fram. Denna har fungerat som underlag för jämförelse av lagringsmodeller för stomnätsinformation hos kommunerna, Lantmäteriet och Trafikverket. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen.
3 (114) Styrgruppen Specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman som tas fram i är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsmodeller och XML-scheman. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se.
Styrgruppen 4 (114) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 6 2 ÖVERSIKT 6 2.1 Information om geodataspecifikationen 6 2.2 Information om Stompunktsdata 13 3 STOMPUNKTSDATAS OMFATTNINGAR 16 3.1 Omfattning - Stompunktsdata 16 4 IDENTIFIERING AV STOMPUNKTSDATA 17 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 19 5.1 Beskrivande text 19 5.2 Informationsmodell 20 5.3 Objekttypskatalog 43 6 REFERENSSYSTEM 85 7 KVALITETSKRAV 89 7.1 Datakvalitet 89 8 METADATA 92 8.1 Stompunktsdata 92 9 TILLHANDAHÅLLANDE 93 9.1 Från leverantör till beställare 93 9.2 Till användare 93 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING 94 10.1 Datafångstkrav 94 10.2 Underhåll av data 95
Styrgruppen 5 (114) 11 PRESENTATIONSREGLER 96 12 ÖVRIG INFORMATION 97 12.1 Stompunkts och stomnätshierarki 97 REFERENSER 100 BILAGA A. TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 102 BILAGA B. BESKRIVNING AV UML FÖR SVENSK GEOPROCESS INFORMATIONSMODELLER 102 BILAGA C. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSMODELL 109 BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 111
6 (114) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av stompunkter som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geodetisk Infrastruktur Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post URL specifikationer@lm.se http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde Syfte 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av enhetliga nationella leveranser av stompunktsdata mellan kommuner, Trafikverket och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager och från datalager till användare. Med utbyte av stompunktsdata avses utbyte av stompunktsinformation om fast markerade koordinat- och/eller höjdbestämda punkter i de nationella referenssystemen - SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd - inklusive utbyte av information från referensstationer. Specifikationen riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna geodataspecifikation samt till entreprenörer och konsulter som har behov av utgångspunkter för inmätning och positionering i situationer med höga krav på låg mätosäkerhet och stor tillförlitlighet. Specifikationerna ska kunna vara ett stöd för användare av stompunktsinformation i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet, kvalitet och tillförlitlighet.
7 (114) Styrgruppen 2.1.1 Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller, den första beskriver objekttyper från denna geodataspecifikation, den andra innehåller generella termer som används i geodataspecifikationen. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. Tabell 1: Temaspecifika termer Term (och eventuella anmärkningar) Anslutningsnät Avvägningsnät Anslutningspunkt Bruksnät Brukspunkt Digitalt Geodetiskt Arkiv Geocentriska koordinater Geodetiska koordinater Geografiska koordinater Geoidmodell GNSS-stomnät Höjdfix Stomnät som är en regional eller lokal förtätning av riksnätet och vars punkter tillsammans med riksnätets punkter fungerar som utgångsnät vid bestämning av lokala bruksnät. (HMK stomnätshierarki). Stomnät i höjd utformat som ett höjdtågsnät i slutna slingor sammankopplade i knutpunkter. Mätning av höjdskillnader i höjdtågen utförs med avvägning men även trigonometriskt mätta höjdskillnader kan ingå. Stompunkt i förtätningsnät som tillsammans med riksnätet utgör anslutningsnät vid stomnätsförtätning. Stomnät på lokal nivå med utgångspunkter för direkt inmätning i plan och eller höjd. (HMK stomnätshierarki). Stompunkt i bruksnät som fungerar som utgångspunkt för lokal mätning. Digitalt arkiv som innehåller uppgifter om de geodetiska punkterna i de nationella riksnäten. Koordinater angivna som kartesiska koordinater, X,Y,Z i ett 3-dimensionellt system med jordens tyngdpunkt som origo. Koordinater angivna som 3-dimensionella koordinater latitud och longitud på jordellipsoiden, samt höjd över ellipsoiden. Höjden angiven som ett geometriskt avstånd längs normalen till jordellipsoiden. Koordinater angivna som latitud och longitud, betecknade med φ och λ. Modell för omvandling av höjd över jordellipsoiden (h) till höjd i gällande höjdsystem (H). Tredimensionellt stomnät bestående av sammankopplade GNSS-baslinjer i ett nätverk. Koordinatberäknat och utjämnat i 3D geocentriska/geodetiska koordinater. Höjder i höjdsystemet erhålls genom omvandling av höjder över ellipsoiden med hjälp av en geoidmodell. Stompunkt med utjämnad höjd i gällande höjdsystem. Fungerar som utgångspunkt för höjdmätning.
8 (114) Styrgruppen Höjdtågsnät Kontrollerbarhet Stomnät i höjd bestående av sammankopplade höjdtåg, t.ex. riksnätet i höjd. Höjdskillnaderna i höjdtågen mäts med avvägning alternativt med likvärdig trigonometrisk metod. (HMK) Möjligheten att kontrollera mätningar; uttrycks ofta som ett så kallat k-tal mellan noll och ett, där noll betyder okontrollerad och ett = 100-procentig kontroll; i princip en synonym till tillförlitlighet [HMK-Ordlista] Koordinattransformation Omräkning av koordinater mellan koordinatsystem med hjälp av inpassningspunkter med kända koordinater i båda systemen. Jämför överräkning. Lägesosäkerhet Mätosäkerhet vid positionsbestämning; mäts vanligen med hjälp av standardosäkerhet i plan eller höjd. [HMK- Ordlista] Termen kommer från standarden GUM och ersätter i detta dokument den äldre termen lägesnoggrannhet, förutom i avsnittet om datakvalitet. Mätosäkerhet Plana koordinater Plan-höjdpunkt Planpunkt Polygonnät Polygonpunkt Primärnät Referensstationsnät Riksavvägningen Riksnät i höjd Riksnät i plan Rikspunkt Ny överordnad term enligt GUM (se förkortningar) som ersätter mätnoggrannhet i äldre terminologi. Koordinater tillkomna genom en kartprojektion. Punkter som ingår i både stomnät i plan och stomnät i höjd. Stompunkt med koordinater i gällande koordinatsystem. Fungerar som utgångspunkt för planmätning. Benämning av bruksnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning. Mätning i tågform, med längdmätning och vinkelmätning. (HMK Nättyper) Punkt i ett polygonnät Byggplatsnät enligt SS ISO 4463, nu ersatt av SIS-TS 21143:2013. Utformat för utsättning på byggarbetsplatser. (HMK Nättyper, Specialnät) Stomnät bestående av stompunkter utrustade med en fast GNSS referensstation. Tredje (nationella) precisionsavvägningen genomförd 1979-2003. Resulterande i ca 50 000 fixpunkter på marken. Punkternas höjder definierar höjdsystemet RH 2000. Nationellt rikstäckande höjdnät av stompunkter med höjder i det nationella höjdsystemet. (HMK stomnätshierarki) Nationellt rikstäckande stomnät med koordinater i det nationella referenssystemet. (HMK stomnätshierarki) Stompunkt som ingår i riksnät.
9 (114) Styrgruppen RIX 95 RIX 95-punkter Nationellt projekt som syftade till att skapa transformationssamband mellan lokala och nationella referenssystem samt mer lättillgängliga punkter för GNSS-mätning. Resulterade i ca 10 000 GNSS-mätta punkter. Avstånd mellan punkterna 5-10 km. Punkter tillhörande RIX 95-projektet. Sekundärnät Stomnät för byggnadskonstruktioner enligt SS ISO 4463. Förtätning av primärnät. Stomnät Stompunkt Standardosäkerhet SWEPOS SWEREF-punkter Triangelnät Triangelpunkt Trigonometriskt höjdnät Täckningsfaktor Väggpunktsnät Överräkning Sammanhängande nätverk av stompunkter i ett för stomnätet gemensamt koordinat eller höjdsystem. Av mätnings- och beräkningstekniska skäl har man oftast skiljt på stomnät i plan och stomnät i höjd. Fysiskt markerad punkt med kända koordinater i plan och/eller höjd angivna i ett referenssystem. Ersätter medelfel som mått vid angivande av mätosäkerhet. Betecknas med den grekiska bokstaven σ, sigma. Fast referensstationsnät för GNSS-mätning. De s.k. fundamentalstationerna i nätet definierar det svenska referenssystemet SWEREF 99. Ca 300 punkter som utgör försäkringspunkter för SWEPOS-nätet. Utgångspunkter för RIX 95. Traditionell benämning av riksnät/anslutningsnät i plan enligt en produktionsinriktad hierarkisk indelning. Mätning utfördes ursprungligen genom riktnings- och vinkelmätning och endast någon enstaka längd. Numera ingår längdmätning som den dominerande mätmetoden. (HMK Nättyper) Punkt i ett triangelnät Stomnät i höjd med höjder mätta direkt mellan de markerade punkterna. Beräknas ofta i samband med planmätning, t.ex. väggpunktsnät. (HMK Nättyper) Utvidgad mätosäkerhet. Vid två sigma (2σ) är täckningsfaktorn 2, Vid tre sigma (3σ) blir täckningsfaktorn 3. Bruksnät vanligen inom tätorter utformat för fri instrumentuppställning. Punktmarkeringar utförda huvudsakligen på husväggar över huvudhöjd. Mätning av riktningar och längder från ofta omarkerade instrumentuppställningar; Beräkning som triangelnät i plan och trigonometriskt höjdnät i höjd. (HMK Nättyper, Specialnät) Övergång mellan projektionszoner i ett referenssystem genom att ur Northing och Easting beräkna latitud och longitud varefter medelmeridianens longitud byts ut och
10 (114) Styrgruppen nya Northing och Easting beräknas med ny medelmeridian. Jämför koordinattransformation. Tabell 2: Generella termer i Term Abstrakt objektklass Abstraktion Applikationsschema Association Attribut Attributtyp Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Coverage (och eventuella kommentarer) Klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Termweb] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och associationer. Teoretisk konstruktion av verkligheten Kommentar: Avser inom modellering en teoretisk av företeelser med gemensamma egenskaper i form av objekt- och attribut- typer. Syftar till att möjliggöra förståelse och kommunikation. Formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [GIS-Ordbok] Samband mellan klasser Egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Termweb] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse Typ av karakteristik eller för en objekttyp [Termweb] Karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [GIS-ordbok] Område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. Modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [GIS-ordbok] Termen coverage i samband med geografisk information har ingen allmänt spridd svensk översättning. I ISO 19123 definieras coverage på följande sätt: Feature that acts as a function to return values from its range for any direct position within its spatial, temporal or spatiotemporal domain. Exempel som anges är rasterbild, polygonlager, digital höjdmatris. Det pågår arbete inom SIS att ta fram en svensk term och definition. Begreppet blir tillgängligt i termdatabasen Ekvator när det är färdigt.
11 (114) Styrgruppen Datamodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Interoperabilitet Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata Modellelement Beskrivning på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] Specifikation av värdedomän och de operationer som är tillåtna på värdena [Termweb] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: Textsträng, Heltal, Decimaltal, Sanningstyp (Ja/Nej) Inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan Någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Termweb] Grupp av Företeelser med samma egenskaper Ett dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element, hur data ska produceras och tillhandahållas samt datakvalitetskrav. Begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [GIS-ordboken] Omöjligt ord att förklara [Term Torsten] Kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK-Ordlista] Detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] Övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparameterar, som mäts med kvalitetsmått [HMK-Ordlista] Diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Termweb] Kommentar: Implementeras oftast i konceptuella modeller som <<codelist>> (utökningsbar) eller <<enumeration>> (icke utökningsbar). Synonymer: Värdelista Data som definierar och beskriver andra data [GIS-ordbok] Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. Komponent som bygger upp en modell.
12 (114) Styrgruppen Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke Representation av en företeelse i den verkliga världen [Termweb] Abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Termweb] Exempel: Lövträd Vedartade växter Förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Termweb] (Coverage): ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Tabell 3: Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004, dessa finns även i termweb HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 2.1.2 Förkortningar DGNSS DGA DPS EPSG FBM GALILEO GLONASS GML Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. Digitalt Geodetiskt Arkiv Dataproduktspecifikation European Petroleum Survey Group. Kodlista för olika referenssystem i plan och höjd http://www.epsg-registry.org/ Fastighetsbildningsmyndighet System för satellitnavigering som utvecklas på uppdrag av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Globalnaja Navigatsionnaja Sputnikovaja Sistema. Ryskt satellitnavigeringssystem. Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. http://www.opengeospatial.org/standards/gml
Styrgruppen 13 (114) GNSS GPS GUM HMK Nätverks-RTK OGC RH 2000 RTCM RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM SWEREF 99 dd mm VRS UUID XML Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för bla GPS, GLONASS och GALILEO. Global Positioning System. Satellitbaserat positioneringssystem från USA. Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Standard för mätning. Uttrycket standardosäkerhet kommer från GUM. Standard för redovisning av mätosäkerhet vid olika slags vetenskapliga mätningar. Handbok i Mät- och Kartfrågor. T.o.m. 2010-06-30 Handbok till Mätningskungörelsen, som sedan upphävdes. Källa: HMK Ordlista Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium Rikets höjdsystem 2000. Det nya riksnätet i höjd och den svenska realiseringen av EVRS. Källa: HMK-Ordlista Radio Technical Commission for Maritime Services. Standardiserat överföringsformat för RTK-korrektioner. Real Time Kinematic. Bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999. Det nya, globalt anpassade nationella referenssystemet; den svenska realiseringen av det europeiska ETRS89, med epok 1999. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationell kartprojektion till SWEREF 99. Källa: HMK-Ordlista Swedish Reference Frame 1999. Transversal Mercator. Lokala projektionszoner i (svenskt tredimensionellt) referenssystem där dd anger grader och mm minuter. Virtual Reference Station (Virtuell Referensstation) Skapas vid nätverks-rtk vid initiering. Universal Unique IDentifier extensible Markup Language. Standard för textbaserad av data. Källa: HMK-Ordlista Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Stompunktsdata Stompunkter
14 (114) Styrgruppen Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Stompunktsdata innehåller de objekttyper som har identifierats utgöra referenspunkter alternativt kontrollpunkter vid inmätning av underlag för planering, projektering, bygglovshantering och fastighetsbildning. Objekttyperna innehåller attribut för att ange plan- och höjdläge i gällande svenska referenssystem, d.v.s. SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd. Stompunktsdata omfattar i första hand de stompunkter som tillhandahålls av Lantmäteriet, Trafikverket och Sveriges kommuner, men också andra huvudmän för stompunkter kan tillämpa geodataspecifikationen. Rumslig utsträckning är rikstäckande. Temporal utsträckning är den tidszon som används i landet, dvs. UTC + 1 inklusive sommartid UTC + 2. Syfte Stompunktsdata är väl beskriven och rymmer data om stompunkter som behövs som underlag vid framförallt detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering samt för inmätning i samband med byggande och dokumentation av infrastrukturanläggningar. Stompunkter används i samband med inmätning för kartläggning med markbaserade terrestra metoder när mätning med GNSS-teknik inte är möjlig att använda, inte är tillgänglig eller när kraven på liten mätosäkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Användningen av stomnäten i plan har minskat i takt med att GNSS-tekniken och framförallt nätverks-rtk har blivit alltmer tillgänglig. Inom lågexploaterade områden och i glesbygdskommuner finns därför vid inmätning i plan endast behov av stompunkter i speciella situationer. Vid mätning i t.ex. tät stadsbebyggelse, på byggarbetsplatser och när fri sikt mot satelliterna saknas måste dock alltjämt stompunkter användas som utgångspunkter för mätningarna. För noggrann höjdmätning är behovet av stompunkter, på grund av den begränsade tillförlitligheten vid höjdmätning med GNSS-teknik, fortsatt stort. Användare av stompunkter är Lantmäteriet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, kommuner, statliga och kommunala FBM samt entreprenörer och konsulter inom bygg- och anläggningsbranschen. Datakällor Huvudmän för stomnät är Lantmäteriet när det gäller uppbyggnad av den nationella infrastrukturen. På lokal nivå svarar kommunerna för mer eller mindre heltäckande stomnät i plan och höjd. Andra producenter utgörs
15 (114) Styrgruppen av infrastrukturbyggarna med Trafikverket (väg och järnväg), som den största aktören. Stomnät i anslutning till byggarbetsplatser upprättas i viss omfattning av konsulter och entreprenörer. Produktionsprocesser Konventionella stomnät i plan har upprättats med användning av markbaserad vinkelmätning triangelnät och elektrooptisk längdmätning. Renodlade vinkelmätningsnät respektive längdmätningsnät har endast historiskt intresse då de konventionella näten de sista 50-åren alltid har mätts med kombinerad vinkel- och längdmätning. Stomnät i höjd mäts in med avvägning och beträffande det nationella precisionsavvägningsnätet kombinerat med tyngdkraftsmätning. Vid nyetablering av stomnät görs mätningarna ofta med användning av statisk GNSS-teknik, som är tredimensionell och har överlägsen noggrannhet på global och regional nivå då mätning sker över långa avstånd. I bruksnät där avstånden mellan punkterna i nätet är korta, 50 m 200 m ibland upp till ca 500m, ger den konventionella tekniken bättre precision. För hög noggrannhet i höjd med en osäkerhet på millimeternivå är endast avvägning tillräckligt bra. De olika mätteknikernas skilda egenskaper innebär att anslutningsnät i plan numera alltid mäts med statisk GNSS. Anslutningsnät i höjd utförs med avvägning. Beträffande bruksnät inom etablerade tätortsområden och sämre satellittillgänglighet är konventionell mätning, som har hög precision på korta avstånd, fördelaktig. Konventionell mätning används också för byggplatsnät och för stomnät som underlag för infrastrukturanläggningar som t.ex. järnvägsnät, broar och naturligtvis för tunnlar. Konventionell teknik och GNSS-teknik kan på olika sätt kombineras för att på bästa sätt utnyttja fördelarna med respektive teknik. Ajourhållning Ajourhållning av stompunkterna utförs enligt respektive huvudmans beslut. Vid ajourhållning av stomnät inventeras punkterna i nätet. Kontroll görs att markeringarna inte är skadade och/eller rubbade ur sitt läge. Om behov finns ersätts skadade eller borttagna punkter med nya markeringar, vilka mäts in och beräknas i plan och/eller höjd i förhållande till återstående oskadade punkter.
16 (114) Styrgruppen 3 Stompunktsdatas omfattningar Omfattningarna delar in informationen i delmängder där översta nivån är helheten. En delomfattning ska ha något som är gemensamt för en del av informationsmängden. Omfattningarna används för hänvisning från annan information t.ex. kvalitetskrav, kvalitetsuppföljning och metadatarapportering. Inga delomfattningar har definierats för stompunkter. 3.1 Omfattning - Stompunktsdata Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Stompunkter 005 Datamängd på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Stompunkter Stompunkter framtagna av Lantmäteriet, kommunerna och Trafikverket. Utsträckning Rikspunkterna är rikstäckande. Stompunkter förekommer i varierande omfattning i kommunerna. I de större kommunerna heltäckande och även överlappande kommunvis. I många mindre landsortskommuner endast i tätorterna. Trafikverkets stompunkter förekommer utmed järnvägar och vägar. Coverages - Ingående omfattningar -
17 (114) Styrgruppen 4 Identifiering av Stompunktsdata Titel Stompunkter Alternativ titel Stompunkter Versionsnummer 2.0 Sammanfattning Stompunktsdata består av fast markerade referenspunkter för mätning och kartframställning i plan och höjd. Konventionella stompunkter är indelade i två eller ibland tre huvudtyper: Stompunkter i plan planpunkter, t.ex. triangelpunkter, polygonpunkter, brukspunkter. Stompunkter i höjd höjdfixar. Kombinerade punkter i plan och höjd plan-höjdpunkter. En ny typ av stompunkter utgörs av referenspunkter med permanent GNSS-antenn eller vid behov monterad antenn Referensstationspunkt 3D punkt En referensstationspunkt har oftast en fast monterad GNSS-antenn, men kan också vara en punkt i ett anslutningsnät, som har etablerats för att vid behov förses med en GNSS-antenn och mottagare för att utgöra basstation vid RTK-mätning. Permanenta basstationer för RTK har etablerats av några kommuner, men referensstationspunkter för RTK utan permanent monterad mottagare förekommer också. SWEPOS-nätet består av mer än 300 referensstationspunkter med permanenta GNSS-mottagare. Vid större infrastrukturprojekt kan det förekomma att GNSS-nätverk etableras för att fungera under byggtiden och därefter vid behov permanentas. Syfte Stompunktsdata har till syfte att tillhandahålla väl specificerade och tillförlitliga koordinat- och höjduppgifter i gällande referenssystem i plan och höjd. Referenssystem kan vara nationella, kommunala eller lokala men de referenssystemen som ska gälla för Stompunktsdata ska vara SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd, vilka gäller för Sverige och är anslutna till globalt definierade system. Stompunkterna behövs framför allt som underlag vid kartframställning, projektering av infrastrukturanläggningar, detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna
18 (114) Styrgruppen data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Ämnesområde Typ av geometrisk representation 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (Tabell 33). 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen (Tabell 52). Rumslig upplösning Geografisk utsträckning Kompletterande information De kommunala bruksnäten i tätorter läggs oftast vid etableringen ut med en täthet av 50 500 m mellan stompunkter i plan och något glesare, 100 800 m mellan stompunkter i höjd. Punkttätheten anpassas till terräng och lokala förutsättningar i övrigt. Stompunkter i de nationella stomnäten täcker hela landets yta förutom vissa delar av fjällområdet där punkttätheten är mycket låg. På grund av teknikutvecklingen, med ökad användning av GNSS-teknik som följd, har behovet och användningen av stompunkter förändrats. För många vardagstillämpningar används numera nätverks-rtk i stället för att utnyttja stompunkter som utgångspunkter för mätningen.
19 (114) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående klasser, attribut och associationer som ingår i Stompunktsdata. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Informationsmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller för information om hur UML har använts i. 5.1.1 Förändringar sedan version 2.0 I version har ytterligare anpassning gjorts till de XML-scheman som togs fram inför version 2.0. De informationsmodeller som nu redovisas här är informationsutbytesmodeller. Detta märks främst på att prefixet för klasserna följer paketindelning och inte som tidigare generellt betecknas med SG_. En annan skillnad är att relationerna mellan klasserna är enkelriktade. på klasser (objekttyper, datatyper, kodlistor) och objekttyper har anpassats så långt det är möjligt till principen: Klass = UpperUpperCamelCase. Exempel HH_HöjdProjekt. Attribut, rollnamn = loweruppercamelcase. Uppdelning av sammansatta ord utom i etablerade sammansättningar. Exempel insamlingmetod. Element hämtade från andra standarder får behålla originalbenämningar och formatering. "s" som håller ihop ord sammansatt ord tas bort, när det delas upp enligt ovan. Exempel insamlingmetod. XML-scheman använder inte tecknen å, ä, ö, med undantag av värden i kodlistor. De XML-scheman som togs fram till version 2.0 är nu granskade och uppdaterade. SG_Projekt som ingår i paketet gemensamma klasser är inte längre en subtyp till SG_BasKlass och ärver inte längre attribut därifrån. I övrigt har enstaka korrektioner av attributnamn, rollnamn och multipliciteter gjorts. 5.1.2 Allmänt om stompunkter och stomnät Stompunkter utgörs av fysiskt markerade punkter med koordinater i plan och/eller höjd. Stompunkter ingår i och beräknas i stomnät. Utmärkande för alla stomnätstyper är att mätningarna som ligger till grund för beräkning av stomnätet innehåller överbestämningar för att få kontrollerbarhet vid beräkning av punkternas koordinater och höjder.
20 (114) Styrgruppen I ett konventionellt stomnät fungerar punkterna som passiva utgångspunkter för vidare mätning och utgör ett passivt stomnät. Referensstationsnäten är en ny typ av stomnät med lägesbestämda punkter som är utrustade med fasta GNSS-mottagare vilka kontinuerligt registrerar satellitsignalerna. Dessa bearbetas och korrektionsdata sänds aktivt ut för lägesbestämning med GNSS-teknik. Ett Referensstationsnät är ett aktivt stomnät. Triangelnät, Polygonnät, Avvägningsnät (Höjdtågnät) är exempel på konventionella passiva stomnät. Mätningar för beräkning av koordinater och höjder för punkterna i dessa nättyper utgörs av längdmätning, riktningsmätning/horisontalvinkelmätning samt avvägning eller vertikalvinkelmätning för bestämning av höjder på punkterna. I ett höjdtågsnät används avvägning för höjdbestämning. I nättyperna trigonometriskt höjdnät, väggpunktnät och primärnät bestäms höjderna mellan punkterna trigonometriskt. I ett GNSS-nät beräknas stomnätet som ett fackverksnät av rymdvektorer mätta med statisk GNSS-teknik mellan nätets punkter som blir bestämda. Vid övergången till SWEREF 99 i kommuner etablerades GNSS-nät för att skapa passpunkter för koordinattransformation till SWEREF 99. Passpunkterna har delvis av vissa stomnätsägare skapats genom statiskt mätta GNSS-nät men ofta i stället genom inmätning av kraftigt överbestämda punkter med nätverks-rtk enligt metodik anvisad av Lantmäteriets geodesienhet. De alternativa metoderna ger likvärdig mätosäkerhet i plan varför passpunkterna oberoende av alternativ metod kan betraktas som stompunkter ingående i GNSS-nät. En mätmetod för etablering av stompunkter är också s.k. integrerad mätning enligt RUFRIS-metoden. Mätmetoden kombinerar totalstationsmätning med nätverks-rtk för etablering av utgångspunkter för vidare mätning. Mätmetoden är överbestämd och ger punkter med bra kontrollerbarhet. Punkter mätta med integrerad mätning kan betraktas som ett specialfall av punkter ingående i GNSS-nät. Nätverks-RTK är ingen stomnätsmetod. Metoden används dock ofta för etablering av tillfälliga brukspunkter. Eftersom RTK-punkter normalt inte är överbestämda och saknar kontrollerbarhet bör de inte redovisas som stompunkter. 5.2 Informationsmodell Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller. Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. Några beroenden eller associationer till andra teman inom eller andra specifikationer har inte identifierats. Det finns dock beroenden till objekttyper på övergripande nivå för. er har, där det har varit möjligt, hämtats från standarder. I objekttypskatalogen ingår objekttyper skapade för Stompunktsdata samt från övergripande nivå. De övergripande objekttyperna hämtar även datatyper från Inspire, vilka redovisas sist i objekttypskatalogen. Stompunkter har i
21 (114) Styrgruppen övrigt ingen koppling till Inspire. För mer detaljerade definitioner och ar hänvisas till avsnitt 5.3 Objekttypskatalog. informationsmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen för höjddata. De tillhandahålls även tillsammans med XML-scheman, kodlistor och exempel via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess. Informationsmodellerna tillhandahålls även som en.eap-fil (Sparx systems Enterprise Architecht). I informationsmodeller används benämningen kodlista för att beskriva tillåtna värden ett attribut kan anta. Kodlistorna är utökningsbara. Färgsättning av modellelement görs enligt Figur 2Fel! Hittar inte referenskälla.. Figur 2: Färgsättning av klasser i diagram. Informationsmodellen för Stompunktdata innehåller endast ett mindre antal obligatoriska attribut, t ex Id. Obligatoriska attribut har multipliciteten en (1) eller en till många (1..*). De flesta attribut har multipliciteten noll till många (0..*) eller noll till en (0..1) och är därmed valfria att ange. Krav 1. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna specifikation. Krav 2. Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna specifikation.
Styrgruppen 22 (114) Krav 3. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Krav 4. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Krav 5. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Krav 6. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. Rekommendation 2. Valfria attribut ska användas om informationen finns tillgänglig. 5.2.1 Okända värden I specifikationer används inte okänt, ospecificerat eller liknande värden i kodlistor. Istället används den inbyggda funktionen nillable från XMLschemaspecifikationen från W3C (World Wide Web Consortium). Detta har gjorts med tanke på att det huvudsakliga utbytet som förväntas ske enligt specifikationerna är maskin till maskin. Det är sedan upp till respektive organisation att i sitt eget system hantera detta på lämpligt sätt utifrån egna behov. Att ett element (huvudsakligen en objekttyp eller ett attribut) är nillable betyder att de inte behöver fyllas med ett värde utan kan få attributet xsi:nil= true. Till detta hör också ett annat attribut nilreason (Tabell 4), orsaken till att värdet saknas. Alla element i XML-scheman är nillable. Tabell 4: nilreasontype. nilreason inapplicable missing template unknown withheld other<briefexplanation> Betydelse Värde saknas. Värdet kan inte med enkelhet levereras av dataproducenten. Ett korrekt värde kan dessutom saknas. Värdet finns och kommer att kompletteras senare. Värdet är inte känt och kan inte beräknas av dataproducenten. Men ett värde finns troligen. Avslöjas ej av sekretesskäl. Annat skäl, där text är en textsträng med minst 2 tecken och utan mellanrum.
Styrgruppen 23 (114) 5.2.2 Rumsliga referenssystem För att hantera rumsliga referenssystem för data enligt specifikationer används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett referenssystem. Detta innebär att referenssystem inte behöver hanteras som ett eget attribut på den objekttyp som bär en geometri. Referenssystemet anges med EPSG-kod (se Tabell 7). 5.2.3 Beroenden till andra specifikationer Figur 3. Paketdiagram visande Stompunktsdatas beroenden, vilket inskränker sig till de gemensamma klasser som skapats för. De gemensamma klasserna har i sin tur beroende till Inspire Generic Conceptual Model. Inga beroenden till andra teman i eller till någon Inspire-specifikation har definierats. Däremot används datatypen RelatedParty som kommer från Inspire Generic Conceptual Model till några attribut. Den är en anpassning av datatypen ResponibleParty från Metadatastandarden SS-EN ISO 19115. För id-hantering på daatamängdsnivå används datatypen Identifier, även den från Inspire Generic Conceptual Model.
24 (114) Styrgruppen 5.2.4 Gemensamma klasser För att skapa enhetlighet bland de geodataspecifikationer som tas fram inom Svensk geoprocess har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla geodataspecifikationer och som fungerar som överordnade typer (supertyper). Gemensamma klasser har prefix SG. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier för vektordata och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. Identifierare, livscykelinformation och metadata på datamängdsnivå hanteras av SG_Datamängd och beskrivs i separata avsnitt. I tema Stompunkter är objekttyperna SG_Projekt och SG_Datamängd supertyper till GS_StompunktProjekt respektive GS_StompunkterDatamängd. Kodlistan SG_InsamlingMetod är supertyp till GS_StompunkterInsamlingMetod. Se ar under respektive rubrik. SG_BasKlass, SG_Id och SG_ExternReferens används i andra teman som innehåller modeller för topografiska data (kartdata). 5.2.4.1 SG_Datamängd Figur 4: SG_Datamängd. För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom har en gemensam objekttyp för datamängd - SG_Datamängd - skapats (Figur 4). SG_Datamängd har ett obligatoriskt attribut id. Id använder datatypen Identifier (Figur 4) som kommer från Inspire och består av en namnrymd (namespace) och ett id (localid) som tillsammans ger ett unikt id vilket förklaras närmare i avsnitt 5.2.4.2. Se ytterligare om id i avsnitt 5.2.8.
Styrgruppen 25 (114) 5.2.4.2 Identifierare på datamängdsnivå Figur 5: Figuren visar attributen för identifierare på datamängdsnivå. en Identifier kommer från Inspires Generic Conceptual Model vilken är en gemensam överordnad modell för Inspires olika teman. Attributen ärvs vidare till objekttyper såsom GS_StompunkterDatamängd. Inspire har skapat attributet inspireid och definierat datatypen Identifier som används för unika identifierare till datamängder. En av hur id-hanteringen sker på objektnivå, dvs. för enskilda stompunkter finns i avsnitt 5.2.8. Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna geodataspecifikation att UUID används. Arbete pågår i Sverige med att ta fram riktlinjer för namespace for geodata. Arbetet leds av Lantmäteriet. Föreslaget är en lösning enligt nedan: http://{domain}/{subdomain}/{type}/{dataset identifier}/{localid} Krav 7. Identifierare för datamängd ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes). Krav 8. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 3. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC 9834-8:2005).
26 (114) Styrgruppen 5.2.4.3 Livscykelinformation på datamängdsnivå Figur 6: Figuren visar versionshantering (lifecycleinfo) på datamängdsnivå. en Identifier kommer från Inspires Generic Conceptual Model vilken är en gemensam överordnad modell för Inspires olika teman. Attributen ärvs vidare till objekttyper såsom GS_StompunkterDatamängd. Inspire har i identifieraren Identifier det valfria attributet versionid som kan användas vid versionshantering och medger åtkomst till äldre versioner av datamängden. På objektnivå finns för Stompunkter ingen egentlig versionshantering. Däremot finns historik för markeringar och dateringar för mätning och beräkning vilket beskrivs i senare avsnitt. 5.2.4.4 Metadata på datamängdsnivå Figur 7: Figuren visar metadata för Stompunktsdata på datamängdsnivå. Stompunkter använder gemensamma objekttyp SG_Datamängd Metadata finns såväl på objektnivå som på datamängdsnivå. I informationsmodellen ligger specifik metadata på objekttyperna för stompunkter. För datamängder anges metadata enligt den nationella metadataprofilen i attributet metadata som ligger på SG_Datamängd. I attributet metadata anges metadata enligt den nationella metadataprofilen. Hur det tillämpas inom kommer att beskrivas i eget dokument som ska publiceras under våren 2017. I avsnitt 8 beskrivs mer formellt hur metadata hanteras.
27 (114) Styrgruppen 5.2.4.5 Geometrityper För specifikationer har en grunduppsättning geometrityper tagits fram. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter. Geometrityperna innehåller en rad attribut som inte är användbara till stompunktsdata. Geometrin för Stompunkter beskrivs av datatypen GM_Point från SS-ISO 19107:2003. GM_Point innehåller koordinatangivelser i tre dimensioner. 5.2.4.6 Höjd och 3D Efterfrågan på höjddata i olika sammanhang ökar ständigt, till exempel 3D-modeller, översvämningsbedömning med mera. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjddata har traditionellt sett ofta hanterats som antingen ett ytterligare attribut på ett objekt eller som ett höjdvärde på en geometri: Nominell höjd (2D). En objekttyp kan ha en nominell höjd som oftast endast speglar en aspekt av ett objekts höjd. Till exempel höjden på ett berg. Nominell höjd anges oftast som ett eget attribut på aktuell objekttyp och följer de krav på referenssystem som anges i denna geodataspecifikation. Höjdvärden på geometri. o o Höjd kan anges som ett höjd-värde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s k kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som ett punktmoln eller en höjdmodell enligt Geodataspecifikation för Höjd. Stompunkter i denna specifikation hanteras som höjdvärde på en geometri. För stompunkter har gällt att de delats upp i stompunkter i plan och stompunkter i höjd, med avseende på vilka lägesparametrar som har hög precision. Utöver dessa finns kombipunkter med höga krav såväl i plan som höjd. Detta gäller fortfarande eftersom det är vanligt att olika mätmetoder använts för plankoordinater respektive höjdvärden. GNSS är dock en tredimensionell teknik. För noggrann höjdmätning är det endast stompunkter i höjd bestämda med avvägning som uppfyller högt ställda krav. Höjdredovisning på stompunkter i plan saknas ibland.
Styrgruppen 28 (114) 5.2.4.7 SG_Projekt Figur 8: SG_Projekt är en gemensam objekttyp för. SG_Projekt är en objekttyp som kan användas i olika teman som behandlas inom. Det innebär inte att stompunktsdata med nödvändighet behöver vara framtaget med ett projektinriktat arbetssätt, men attributen projektid och geodataägare är nödvändiga för att hålla samman datamängder och definiera unika Id för vissa temaspecifika klasser. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen lagras i en datatyp RelatedParty, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. Den fullständiga modellen av datatypen RelatedParty återfinns i Bilaga C. Fullständig informationsmodell. SG_Projekt har flera subtyper som används i underordnade nivåer i olika teman i.
29 (114) Styrgruppen Med undantag av de obligatoriska attributen geodataägare och projektid är attributen frivilliga. I datatypen RelatedParty finns villkor att ett av attributen individual- Name, organisationname och positionname ska anges. I de allra flesta fall är organisationname det mest relevanta och rekommenderas därför av, men är ett krav för de obligatoriska attributen. Role ska inte användas för SG_Projekt då andra attribut utnyttjas för att uttrycka roller i projekt. Kontaktinformationen i contact är frivillig, men här rekommenderas att ange website och electronicmailaddress. NOTERA att det frivilliga attributet address leder till Inspires tema Adresser och vidare till temat Geografiska med en mängd obligatoriska attribut. Därför ska attributet address inte användas i datatypen Contact. I konsekvens med detta innehåller inte utbytesschemana heller attributet address. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Se syntax för projektid i avsnitt 5.2.8.1. Tabell 5: Hantering av attribut från Inspire för SG_Projekt. Objekttyp Inspire Attribut Vad göra i? RelatedParty individualname Se krav 9-10 och rekommendation 4-5 RelatedParty organisationname Se krav 9-10 och rekommendation 4-5 RelatedParty positionname Se krav 9-10 och rekommendation 4-5 RelatedParty contact Går att använda RelatedParty role Ska ej användas Contact address Ska ej användas Contact contactinstructions Går att använda Contact electronicmailaddress Rekommenderas Contact hoursofservice Går att använda Contact telephonefacsimile Går att använda Contact telephonevoice Går att använda Contact website Rekommenderas Krav 9. För det obligatoriska attributet geodataägare ska genom datatypen RelatedParty attributet organisationname anges. Krav 10. Om något av de frivilliga attributen som redovisar roller (geodataproducent, uppdragsgivare) används ska genom datatypen RelatedParty minst ett av attributet individualname, organisationname eller positionname anges. Rekommendation 4. De attribut som använder datatypen RelatedParty och därmed datatypen Contact ska ange attributen electronicmailaddress och website.
Styrgruppen 30 (114) Rekommendation 5. De attribut som använder datatypen RelatedParty och därmed datatypen Contact ska INTE ange attributet adress. 5.2.4.8 SG_InsamlingMetod Figur 9: Kodlistor som används för att beskriva insamlingsmetod inom. De som tillhör gemensamma klasser är färgade i grått. Attribut visas endast för kodlista tillhörande tema Stompunkter. För att kunna ange insamlingsmetoder har en överordnad kodlista SG_InsamlingMetod med fyra olika subtyper skapats. Kodlistan GS_StompunkterInsamlingMetod innehåller geodetiska mätmetoder för stompunkter.
31 (114) Styrgruppen 5.2.5 Stompunkter Figur 10: Översikt av informationsmodellen för stompunkter. För Stompunkter har fem olika överordnade objekttyper definierats som redovisar stompunkter, den information som är knuten till stompunkter och insamling av stompunkter GS_StompunktProjekt, GS_StomNät, GS_StompunkterDatamängd, GS_Stompunkt samt GS_Referensstation. Om stompunkter som utbyts ingår i samma nät går utbytet via relationen "tillhör- Stomnät". Tillhör stompunkterna mer än ett nät har varje stompunkt relationen "ingåristomnät" till respektive nät.
32 (114) Styrgruppen 5.2.5.1 GS_StompunktProjekt Figur 11: Objekttypen GS_StompunktProjekt. Den överordnade objekttypen SG_Projekt innehåller generella projektattribut, vilka ärvs vidare till GS_StompunktProjekt och andra projekttyper inom. Figuren visar även datatypen RelatedParty som redovisar roller. Objekttypen GS_StompunktProjekt är en subtyp av SG_Projekt (avsnitt 5.2.4.7) och ärver därigenom ett antal projektattribut, gemensamma för flera teman i. I GS_StompunktProjekt tillkommer attribut som är gemensamma för stompunktsprojekt. Mätningsutförare respektive beräkningsutförare är den eller de organisationer eller anlitade företag som utför mätnings- respektive beräkningsarbetet. projektområde är ett geometriattribut som visar utsträckningen av projektområdet.
33 (114) Styrgruppen 5.2.5.2 GS_StompunkterDatamängd Figur 12: GS_StompunkterDatamängd längst upp till höger, håller ihop stompunkter till en gemensam datamängd. GS_StompunkterDatamängd är en subtyp till den gemensamma objekttypen SG_Datamängd. För närvarande innehåller denna objekttyp inga attribut.
34 (114) Styrgruppen 5.2.5.3 GS_Stompunkt Figur 13: Objekttypen GS_Stompunkt och de kodlistor och datatyper som hör till objekttypen GS_Stompunkt. De kodlistor som används av datatyperna redovisas inte i denna bild. GS_Stompunkt är en överordnad objekttyp för stompunkter av alla slag insamlade med olika mätmetoder och av olika organisationer. Attributen typ och kategori delar in stompunkterna i olika undergrupper med avseende på koordinattyp och funktion. De referenssystem som används anges med EPSG-kod i attributen referenssystem- Plan respektive referenssystemhöjd (se avsnitt 0).
35 (114) Styrgruppen Attributen kommun och län underlättar sökningar i ett gemensamt söksystem. Eftersom det finns ett utbyte även med våra grannländer finns attributet land med. Flera av attributen är komplexa mbplan, mbhöjd, markering och historik. För dessa har datatyper skapats som i sin tur innehåller attribut som hör samman. Attributen som redovisar mätning och beräkning i plan respektive höjd har samlats i två datatyper mbplan och mbhöjd. Dessa datatyper innehåller i sin tur attributen ursprung, mätmetod och geoidmodell med tillhörande kodlistor samt attributen lägesosäkerhet, mätningdatum och beräkningdatum. Även attributet markering är komplext och har därför grupperats till en datatyp GS_Markering - med flera attribut i informationsmodellen.
Styrgruppen 36 (114) Figur 14: Figuren visar komplexa attribut tillhörande objekttypen GS_Stompunkt.
37 (114) Styrgruppen 5.2.5.4 GS_StomNät Figur 15: GS_StomNät, dess attribut samt datatypen RelatedParty som anger nätägare. Objekttypen GS_StomNät beskriver typ av stomnät, nätägare, geografisk täckning av nät och eventuellt namn på stomnät. Nätägaren redovisas i datatypen RelatedParty, vilken kommer från Inspire, och används i flera olika sammanhang i.
38 (114) Styrgruppen 5.2.5.5 GS_Referensstation Figur 16: GS_Referensstation, dess attribut samt datatypen GS_Offset som anger förskjutning mellan antennens spets och referenspunkten i stationen. Bilden visar också referensstations relation till GS_Stompunkt GS_Referensstation beskriver information som hör till referensstationer. Läget för en referensstation är en stompunkt i sig, som kan vara markerad eller omarkerad. Attributet offset redovisar den förskjutning som finns mellan referenspunkten och den antenn som fångar upp GNSS-signalen.
Styrgruppen 39 (114) 5.2.6 er Figur 17: De datatyper som definierats för stompunkter.
Styrgruppen 40 (114) 5.2.7 Kodlistor Figur 18: De kodlistor som definierats för stompunkter
41 (114) Styrgruppen 5.2.8 Id-hantering Unika identiteter krävs för några av objekttyperna inom informationsmodellen. De Id som finns specificerade för SG_Datamängd är av generell karaktär och har koppling till Inspire. projektid är en unik identifierare för projekt. Den kan och bör ingå som en del i textsträngen för Id till andra objekttyper. Utformningen måste därför göras på ett standardiserat sätt som ger varje projekt ett unikt Id hållbart över tiden. Den metod för att bygga upp ett projektid vilken beskrivs nedan, har även använts i tema Bild och tema Höjd i. 5.2.8.1 Stompunktsprojekt För att uppnå kravet på helt unika identiteter för stompunktsdata är det viktigaste att projektid är unikt. Organisationsnummer är en del av syntaxen vilket möjliggör för varje geodataägare att styra de unika identiteterna för varje stompunkt. De stompunkter som finns sedan tidigare har sannolikt redan en unik identifierare inom organisationen, vilken i kombination med projektid möjliggör att stompunkter i samverkan kan läggas in i samma tillhandahållandesystem. Det är upp till varje geodataägare att modifiera projektid via projektstartår och löpnummer och säkerställa att eventuella brister i gamla identifierare åtgärdas. Krav 11. Identiteten för ett stompunktsprojekt (projektid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: TTåååå_orgnr_löpnr Tabell 6: Förklaring till kodning av identifierare av stompunktsprojekt TT åååå orgnr löpnr Typ av projekt. GS=stompunktsmätning. Fler typer för andra teman är definierade. Kan utökas. Siffrorna för projektets startår. Definieras av ägaren. Kan t ex vara det år då man startade eller då en ny plan eller strategi trädde i kraft. Organisationsnummer som alla myndigheter, föreningar och företag har. Anges för projektägaren/beställaren Löpnummer för att separera projekt av samma typ beställt av samma organisation, som har samma startår (1-flera siffror). 5.2.8.2 Stompunkter De id som anges i avsnitt 5.2.4.2 har med livscykelinformationen för databaser att göra och kommer från Inspire. Eftersom en markering ofta används av flera organisationer och kan vara mätt flera gånger krävs flera olika typer av identifierare på varje stompunkt. Organisationens interna identifierare är internid. Denna kan dock inte med säkerhet vara unik mer än internt. Därför har skapat en ny identifierare stompunktid som består av organisationsnummer som sätts före organisationens interna identifierare. Det
42 (114) Styrgruppen finns en ytterligare identifierare som benämnds externid vilket är id för punkter som använder samma markering. Varje punkt kan därför ha flera externid. Av dessa tre typer av id internid, externid och stompunktid är de två sistnämnda attribut i objekttypen GS_Stompunkt. Den som producerar data enligt specifikationen får ange alla andra Id som använder samma markering som denna känner till och skriva in dessa Id i attributet externid. Alla nätägare känner inte till alla identiteter som använder markeringen, men de kan ange de som de känner till. När data med tiden samlas i ett nationellt stompunktsregister så kan externid uppdateras så att alla stompunkter känner till alla andra stompunkter som använder samma markering: Krav 12. Identiteten för en stompunkt (stompunktid) ska byggas upp på ett enhetligt sätt med följande syntax: orgnr_internid
43 (114) Styrgruppen 5.3 Objekttypskatalog Denna objekttypskatalogen definierar objekttyper (klasser) som representerar information om stompunktsdata. Den redovisar objekttypernas benämningar, deras definitioner, attributtyper med definitioner och domäner, samt andra relevanta uppgifter. Där multipliciteten (mängdgiltigheten) inte står angiven, är det 1 till 1 förhållande. NOTERA! Informationsmodellen använder sig av bokstäverna å, ä, ö, vilket inte är fallet med XML-schemana. 5.3.1 Gemensamma klasser för Nedan redovisas de gemensamma klasser som används i geodataspecifikation Stompunkter. 5.3.1.1 SG_Datamängd Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: HO_HöjdpunkterDatamängd, HI_Brytlinjer- Datamängd, HK_NivåkurvorDatamängd, HM_Punktmoln- Datamängd, MT_MarktäckeDatamängd, MA_MarkanvändningDatamängd, ML_MarkdetaljDatamängd, VN_VattenDatamängd, VJ_JärnvägDatamängd, VJ_VägDatamängd, AR_AdressDatamängd, BY_ByggnadDatamängd, GS_StompunkterDatamängd. Sammanhållande abstrakt klass på datamängdsnivå för attribut som är grundläggande vid utbyte av geodata och som kan användas som superklass. Kommentar Används för vektordata. 5.3.1.1.1 Attribut id Multiplicitet 1 Identifierare. Identifier uttagdatum
44 (114) Styrgruppen Multiplicitet 0..1 Datum för uttag av datamängd ur lager. DateTime metadata Multiplicitet 0..* Metadata enligt Svensk metadataprofil. Kommentar Svensk metadataprofil kommer i ny version under 2017. Any 5.3.1.2 SG_Projekt Stereotyp Specialisering featuretype Superklass för: BB_BildProjekt, HH_HöjdProjekt, GS_StompunktProjekt. Information om dataskapande/-insamlande verksamhet. 5.3.1.2.1 Attribut projektid Multiplicitet 1 Unik identitet för projekt. CharacterString Multiplicitet 0..* geodataproducent Organisation som producerar geodata.
45 (114) Styrgruppen RelatedParty Multiplicitet 1..* geodataägare Rättighetsinnehavare till datamängd. RelatedParty projekt Multiplicitet 0..1 på projekt. CharacterString Multiplicitet 0..1 projektrapportlänk Länk till en adress där projektrapport är tillgänglig. URI uppdragsgivare Multiplicitet 0..* Beställare av projekt. RelatedParty 5.3.1.3 SG_InsamlingMetod Stereotyp Specialisering codelist Superklass för: HH_HöjdInsamlingMetod, GS_StompunkterInsamlingMetod, BF_BildInsamlingMetod, GE_Topografi- InsamlingMetod.
46 (114) Styrgruppen Överordnad kodlista för insamlingsmetoder. Håller samman fyra specifika kodlistor för Topografi, Bild, Höjd och Stompunkter. 5.3.2 Klasser för stompunkter 5.3.2.1 GS_StompunkterDatamängd Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: SG_Datamängd. Sammanhållande objekttyp som beskriver hur datamängder av stompunkter sätts ihop. 5.3.2.1.1 Relationer Typ Roll Association GS_StompunkterDatamängd tillhörstomnät 0..1 GS_StomNät Typ Roll Association GS_StompunkterDatamängd omfattarstompunkt 1..* GS_Stompunkt 5.3.2.2 GS_Stompunkt Stereotyp featuretype Specialisering Markerad punkt för geodetisk mätning. Beskrivning
47 (114) Styrgruppen Stompunkter utgörs av fysiskt markerade punkter och redovisas i Sverige med koordinater i SWEREF 99 och RH 2000. Stompunkter ingår i och beräknas genom nätutjämning i stomnät. För stompunkter tillhörande stompunktstyp "plan-höjdpunkt" eller "höjdpunkt" ska attributen mbhöjd och referenssystemhöjd alltid anges För stompunkter tillhörande stompunktstyp "planpunkt" eller "planhöjdpunkt" ska attributet mbplan alltid anges 5.3.2.2.1 Attribut stompunktid Multiplicitet 1 Unik beteckning för stompunkter inom. Beskrivning Byggs upp av parametrar enligt följande: "organisationsnummer_internid" CharacterString externid Multiplicitet 0..* PunktId för andra punkter som använder samma markering. CharacterString geometri Multiplicitet 1 Det geometriska läget för en stompunkt uttryckt som koordinater i plan och i höjd. Beskrivning Ordningsföljd i datatypen är latitud, longitud och höjd. GM_Point
48 (114) Styrgruppen namn Multiplicitet 0..1 Vedertaget namn på stompunkt. Beskrivning Kan utgöras av namn på t ex kyrka, berg eller känd byggnad där punkten finns. CharacterString typ Multiplicitet 1 Typ av stompunkt med avseende på om stompunkten betecknas som planpunkt, höjdpunkt eller en kombination. Beskrivning Beteckningen avser inte att planpunkter saknar höjdkoordinat eller att höjdpunkter saknar plankoordinater. Däremot är kraven på lägesosäkerhet i plan respektive höjd relaterade till typ av punkt. GS_StompunktTyp kategori Multiplicitet 1 Kategorisering av stompunkter med avseende på funktion. GS_StompunktKategori referenssystemplan Multiplicitet 1 Referenssystem i plan, angivet i EPSG-kod.
49 (114) Styrgruppen Beskrivning Det gällande svenska referenssystemet i plan är SWEREF 99. Därför anges kod för SWEREF 99 TM eller i lokal SWEREF-zon. CharacterString referenssystemhöjd Multiplicitet 0..1 Referenssystem i höjd angivet i EPSG-kod. Beskrivning Det gällande svenska referenssystemet i höjd är RH 2000. CharacterString mbhöjd Multiplicitet 0..1 Information om mätning och beräkning i höjd gällande ursprung och mätmetod. GS_mbHöjd mbplan Multiplicitet 0..1 Information om mätning och beräkning i plan gällande ursprung och mätmetod. GS_mbPlan markering Multiplicitet 1 Markering för stompunkten angiven som typ, material samt underlag för markering. GS_Markering
50 (114) Styrgruppen historik Multiplicitet 1 Daterade händelser som påverkar stompunktens användbarhet. GS_Historik anmärkning Multiplicitet 0..* Information om punkten Beskrivning Här anges uppgifter som har betydelse för punktens användbarhet för mätning. GS_StompunktAnmärkning kommun Multiplicitet 0..1 Kommunkod från SCB. Integer län Multiplicitet 0..1 Länskod från SCB. Integer land Multiplicitet 0..1
51 (114) Styrgruppen Landets beteckning med kod enligt ISO 3166. Beskrivning Sverige = SE. Norge = NO, Danmark = DK, Finland = FI. CharacterString bild Multiplicitet 0..* Länk till bild av stompunkten. URI Multiplicitet 0..1 Länk till av stompunkten. URI 5.3.2.2.2 Relationer Typ Roll Association GS_Stompunkt ingåristomnät 1 GS_StomNät Typ Roll Association GS_Stompunkt kanvarareferensstation 0..1 GS_Referensstation Typ Association
52 (114) Styrgruppen Roll GS_Stompunkt skapasistompunktprojekt 0..1 GS_StompunktProjekt Typ Roll Association GS_StompunkterDatamängd omfattarstompunkt 1..* GS_Stompunkt 5.3.2.3 GS_StomNät Stereotyp featuretype Specialisering Nätverk av stompunkter sammankopplade med direkta mätningar mellan punkterna. Beskrivning Stomät utformas som fackverksnät eller i tågform med sammanhängande mätningar mellan punkterna i nätet. Vid beräkning utjämnas motsägelser mellan redundanta mätningar enligt minsta kvadratmetoden. Kommentar Abstrakt sammamnhållande klass för de olika typerna av StomNät som behövs vid datautbyte. 5.3.2.3.1 Attribut stomnätid Multiplicitet 1 Unik identifierare för stomnätet. CharacterString nättyp
53 (114) Styrgruppen Multiplicitet 1 Typ av stomnät med avseende på funktion och uppbyggnad. GS_Nättyp nätägare Multiplicitet 1 Den organisation som äger och förvaltar stomnätet. RelatedParty Multiplicitet 1 nätområde Geometriskt objekt som täcker det område stompunkterna i ett nät är belägna i. GM_MultiSurface nät Multiplicitet 0..1 Beteckning på stomnätet. CharacterString 5.3.2.3.2 Relationer Typ Roll Association GS_Stompunkt ingåristomnät 1 GS_StomNät Typ Association
54 (114) Styrgruppen Roll GS_StompunkterDatamängd tillhörstomnät 0..1 GS_StomNät 5.3.2.4 GS_StompunktProjekt Stereotyp Specialisering featuretype Subklass till: SG_Projekt. Projekt innehållande utförande av stompunktsutsättning och/eller underhåll av stompunkt. 5.3.2.4.1 Attribut projektområde Multiplicitet 0..1 Geometriskt objekt som täcker produktionsområdet. GM_MultiSurface mätningutförare Multiplicitet 0..* Företag, kommun eller statlig myndighet som utför mätning. RelatedParty Multiplicitet 0..* beräkningutförare Företag, kommun eller statlig myndighet som utför beräkning. RelatedParty
55 (114) Styrgruppen 5.3.2.4.2 Relationer Typ Roll Association GS_Stompunkt skapasistompunktprojekt 0..1 GS_StompunktProjekt 5.3.2.5 GS_Referensstation Stereotyp featuretype Specialisering GNSS-mottagare permanent placerad på en stompunkt för utsändning av GNSS-korrektioner alternativt tillhandahålla GNSS observationsdata för efterberäkning, Beskrivning En referensstation kan ingå i ett yttäckande nätverk av referensstationer men också fungera ensam som basstation för GNSS-mätning. Nätverk av referensstationer kan upprättas lokalt eller regionalt för avgränsade projekt eller som SWEPOS-nätet tillhandahålla korrektionsdata och efterberäkningsdata för GNSS-mätning över hela landet. 5.3.2.5.1 Attribut namn Multiplicitet 1 Beteckning på referensstationen. CharacterString referensstationtyp Multiplicitet 1 GS_ReferensstationTyp
56 (114) Styrgruppen antenntyp Multiplicitet 1 Antennens fabrikat och modellbeteckning. CharacterString offset Multiplicitet 1 Antennoffset i referensstation med specifik antenn under tidsperioden från montering till avmontering. Beskrivning Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och referensstationens referenspunkt. GS_Offset 5.3.2.5.2 Relationer Typ Roll Association GS_Stompunkt kanvarareferensstation 0..1 GS_Referensstation 5.3.2.6 GS_mbPlan Stereotyp datatype Specialisering Samling av uppgifter som beskriver mätning och beräkning i plan för alla kategorier av stompunkter. 5.3.2.6.1 Attribut
57 (114) Styrgruppen ursprung Multiplicitet 1 Ursprunget för stompunktens plankoordinater. GS_UrsprungPlan mätmetod Multiplicitet 1 Metod som användes när punktens planläge bestämdes. GS_StompunkterInsamlingMetod mätningdatum Multiplicitet 0..1 Datum för när punktens planläge bestämdes. Kommentar Om datum inte är känt kan året anges. Date beräkningdatum Multiplicitet 0..1 Datum för den beräkning som ligger till grund för punktens plankoordinater. Kommentar Om datum inte är känt kan året anges. Date kvalitetklass Multiplicitet 0..1
58 (114) Styrgruppen Kvalitetsbeteckning enligt den egna organisationens bedömningskriterier. CharacterString lägesosäkerhet Multiplicitet 1 Lägesosäkerhet i plan angivet i meter utvidgad mätosäkerhet i relation till riksnätet. Fundamentalpunkter anges med värdet 0. Beskrivning Lägesosäkerhet kan anges som standardosäkerhet (1sigma, 68 %) eller utvidgad mätosäkerhet (2 sigma, 95 %). I detta fall avses utvidgad mätosäkerhet. Real 5.3.2.7 GS_mbHöjd Stereotyp datatype Specialisering Samling av uppgifter som beskriver mätning och beräkning i höjd för alla kategorier av stompunkter. 5.3.2.7.1 Attribut ursprung Multiplicitet 1 Ursprunget för stompunktens höjdvärde. GS_UrsprungHöjd mätmetod Multiplicitet 1
59 (114) Styrgruppen Metod som användes när punktens höjd mättes. GS_StompunkterInsamlingMetod mätningdatum Multiplicitet 0..1 Datum för när punktens höjd mättes. Kommentar Om datum inte är känt kan året anges. Date beräkningdatum Multiplicitet 0..1 Datum för den beräkning som ligger till grund för punktens höjdvärde. Kommentar Om datum inte är känt kan året anges. Date geoidmodell Multiplicitet 0..1 Geoidmodell som använts vid bestämning av punktens höjdvärde. Beskrivning Anges för GNSS-mätt höjd som primärt fångas som höjd över ellipsoiden. GS_Geoidmodell kvalitetklass
60 (114) Styrgruppen Multiplicitet 0..1 Kvalitetsbeteckning enligt den egna organisationens bedömningskriterier. CharacterString lägesosäkerhet Multiplicitet 1 Lägesosäkerhet i höjd angivet i meter utvidgad mätosäkerhet i relation till riksnätet. Fundamentalpunkter anges med värdet 0. Beskrivning Lägesosäkerhet kan anges som standardosäkerhet (1 sigma, 68 %) eller utvidgad mätosäkerhet (2 sigma, 95 %). I detta fall avses utvidgad mätosäkerhet. Real 5.3.2.8 GS_Markering Stereotyp datatype Specialisering 5.3.2.8.1 Attribut markeringid Multiplicitet 1 CharacterString markeringtyp Multiplicitet 1
61 (114) Styrgruppen GS_MarkeringTyp underlag Multiplicitet 1 GS_Underlag material Multiplicitet 0..1 GS_Material Multiplicitet 0..* tillbehör GS_Tillbehör 5.3.2.9 GS_Historik Stereotyp datatype Specialisering Samling av uppgifter som beskriver stompunktens historik. Känd information angående tidpunkt för var och en av milstolparna i SG_Historik ska anges. 5.3.2.9.1 Attribut markerad
62 (114) Styrgruppen Multiplicitet 0..1 Det datum en stompunkt är markerad. Date återfunnen Multiplicitet 0..1 Det datum en stompunkt är inventerad och återfunnen. Date ejåterfunnen Multiplicitet 0..1 Det datum en stompunkt är inventerad men ej återfunnen. Date förstörd Multiplicitet 0..1 Det datum en stompunkt konstateras vara förstörd eller på annat sätt oanvändbar. Beskrivning Innefattar även rubbad stompunkt. Date 5.3.2.10 GS_StompunktAnmärkning Stereotyp datatype Specialisering Information om punkten.
63 (114) Styrgruppen Beskrivning Här anges uppgifter som har betydelse för t.ex. punktens historia, lokalisering och användbarhet för mätning. 5.3.2.10.1 Attribut anmärkningtyp Multiplicitet 1 Typ av information som anmärkningen berör. GS_StompunktAnmärkningTyp anmärkningtext Multiplicitet 1 Typ av information som anmärkningen berör. CharacterString 5.3.2.11 GS_Offset Stereotyp datatype Specialisering Antennoffset i specifik referensstation med specifik antenn. Beskrivning Sätter antennoffset, d.v.s. förskjutning mellan antenn som mäter position och referenspunkten i använt referenssystem. 5.3.2.11.1 Attribut avvikelsen Multiplicitet 1
64 (114) Styrgruppen Avvikelse i N-koordinat angivet i meter. Real avvikelsee Multiplicitet 1 Avvikelse från E-koordinat angivet i meter. Real avvikelseh Multiplicitet 1 Avvikelse i H-värde angivet i meter. Real 5.3.2.12 GS_StompunktTyp Stereotyp codelist Specialisering Kodlista som anger stompunktens typ med avseende på plan-, höjdoch kombinationspunkt. 5.3.2.12.1 Värden Planpunkt Plan-Höjdpunkt
65 (114) Styrgruppen Höjdpunkt 5.3.2.13 GS_StompunktKategori Stereotyp codelist Specialisering Kodlista som anger stompunktens kategori med avseende på funktion. 5.3.2.13.1 Värden Rikspunkt Anslutningspunkt Brukspunkt 5.3.2.14 GS_UrsprungPlan Stereotyp codelist Specialisering Kodlista innehållande ursprung för planpunkter.
66 (114) Styrgruppen 5.3.2.14.1 Värden Utjämnad (SWEREF 99) Transformerad (SWEREF 99) Digitaliserad 5.3.2.15 GS_UrsprungHöjd Stereotyp codelist Specialisering Kodlista innehållande ursprung för höjdpunkter. 5.3.2.15.1 Värden Utjämnad (RH 2000) Höjdsatt (RH 2000)
67 (114) Styrgruppen GNSS Höjd saknas 5.3.2.16 GS_StompunkterInsamlingMetod Stereotyp Specialisering codelist Subklass till: SG_InsamlingMetod. Kodlista som anger mätmetod för insamling av alla typer av stompunkter. 5.3.2.16.1 Värden Avvägning Nätverks-RTK RTK Statisk GNSS
Styrgruppen 68 (114) Totalstation Integrerad mätning Transformerad 5.3.2.17 GS_Geoidmodell Stereotyp Specialisering codelist 5.3.2.17.1 Värden SWEN05_RH2000 SWEN08_RH2000
Styrgruppen 69 (114) SWEN16_RH2000 5.3.2.18 GS_MarkeringTyp Stereotyp Specialisering codelist Kodlista innehållande stompunktens markeringstyp. 5.3.2.18.1 Värden Rör Järn i rör Dubb Spik Hål
Styrgruppen 70 (114) Bult Spira Antenn Prisma Polyfix Reflex Stång
Styrgruppen 71 (114) Instrumentfäste Okänd 5.3.2.19 GS_Underlag Stereotyp Specialisering codelist Kodlista innehållande underlag för stompunktens markering. 5.3.2.19.1 Värden Mark Jord Berg Sten
Styrgruppen 72 (114) Gjutning Byggnad Tak inkl. torn Mur Platta Asfalt Väggkonsol
73 (114) Styrgruppen Stolpe Okänt 5.3.2.20 GS_Material Stereotyp Specialisering codelist Kodlista innehållande det material stompunkten markering är gjord av. 5.3.2.20.1 Värden Järn Stål Koppar Mässing
74 (114) Styrgruppen Aluminium 5.3.2.21 GS_Tillbehör Stereotyp Specialisering codelist Kodlista innehållande tillbehör till stompunkten markering. 5.3.2.21.1 Värden Däcksel Kors Ring Triangel Stjärna
Styrgruppen 75 (114) Våffla T-märke I-märke Y-märke Pelare Trappa Stativ
76 (114) Styrgruppen Plopp Triangelbricka Fyrkant Annat 5.3.2.22 GS_StompunktAnmärkningTyp Stereotyp codelist Specialisering Kodlista som anger typ av information som anmärkningen berör. 5.3.2.22.1 Värden Läges Markhöjd
77 (114) Styrgruppen Distansbricka Excentriska markeringar Övrigt 5.3.2.23 GS_Nättyp Stereotyp Specialisering codelist Kodlista innehållande olika kategorier av stomnät. 5.3.2.23.1 Värden Referensstationsnät GNSS-nät
78 (114) Styrgruppen Triangelnät Polygonnät Avvägningsnät Väggpunktsnät Specialnät 5.3.2.24 GS_ReferensstationTyp Stereotyp codelist Specialisering Kodlista innehållande olika kategorier av referensstationer. 5.3.2.24.1 Värden Riksnätstation
79 (114) Styrgruppen Projektnätstation Basstation 5.3.3 Inspire Base Types Nedan listas det urval ur Inspire Base Types som används i geodataspecifikationen för Stompunkter. 5.3.3.1 Identifier Stereotyp datatype Specialisering External unique object identifier published by the responsible body, which may be used by external applications to reference the spatial object. 5.3.3.1.1 Attribut localid Multiplicitet 1 A local identifier, assigned by the data provider. The local identifier is unique within the namespace that is no other spatial object carries the same unique identifier. CharacterString namespace
80 (114) Styrgruppen Multiplicitet 1 Namespace uniquely identifying the data source of the spatial object. CharacterString versionid Multiplicitet 0..1 The identifier of the particular version of the spatial object, with a maximum length of 25 characters. If the specification of a spatial object type with an external object identifier includes life-cycle information, the version identifier is used to distinguish between the different versions of a spatial object. Within the set of all versions of a spatial object, the version identifier is unique. CharacterString 5.3.4 Inspire Base Types 2 Nedan listas det urval ur Inspire Base Types 2 som används i geodataspecifikation Stompunkter. 5.3.4.1 RelatedParty Stereotyp datatype Specialisering An organisation or a person with a role related to a resource. individual, organisation or position name shall be provided /*At least the individual, organisation or position name shall be provided.*/ inv: individualname->notempty() or organisationname->notempty() or positionname->notempty() 5.3.4.1.1 Attribut individualname Multiplicitet 0..1 Name of the related person.
81 (114) Styrgruppen PT_FreeText organisationname Multiplicitet 0..1 Name of the related organisation. PT_FreeText positionname Multiplicitet 0..1 Position of the party in relation to a resource, such as head of department. PT_FreeText contact Multiplicitet 0..1 Contact information for the related party. Contact role Multiplicitet 0..* Role(s) of the party in relation to a resource, such as owner. PartyRoleValue 5.3.4.2 Contact Stereotyp datatype Specialisering
82 (114) Styrgruppen Communication channels by which it is possible to gain access to someone or something. 5.3.4.2.1 Attribut address Multiplicitet 0..1 An address provided as free text. Kommentar Detta attribut används inte i. AddressRepresentation contactinstructions Multiplicitet 0..1 Supplementary instructions on how or when to contact an individual or organisation. PT_FreeText electronicmailaddress Multiplicitet 0..1 An address of the organisation's or individual's electronic mailbox. CharacterString hoursofservice Multiplicitet 0..1 Periods of time when the organisation or individual can be contacted. PT_FreeText
83 (114) Styrgruppen telephonefacsimile Multiplicitet 0..* Number of a facsimile machine of the organisation or individual. CharacterString telephonevoice Multiplicitet 0..* Telephone number of the organisation or individual. CharacterString website Multiplicitet 0..1 Pages provided on the World Wide Web by the organisation or individual. URL 5.3.4.3 PartyRoleValue Stereotyp Specialisering codelist Superklass för: RelatedPartyRoleValue. Roles of parties related to or responsible for a resource. 5.3.4.4 RelatedPartyRoleValue Stereotyp Specialisering codelist Subklass till: PartyRoleValue. Klassificering av ansvarig parts roll.
84 (114) Styrgruppen 5.3.4.4.1 Värden myndighet Multiplicitet En part med juridisk behörighet att övervaka en resurs och/eller parter knutna till en resurs. operatör Multiplicitet En part som driver en resurs. ägare Multiplicitet En part som äger en resurs, dvs. äger den i rättslig bemärkelse.
85 (114) Styrgruppen 6 Referenssystem Information om det geodetiska referenssystemet för Stompunktsdata ska anges, följande referenssystem är tillåtna (se Tabell 7). Se Figur 19 och Figur 20 för en karta med de lokala SWEREF 99-zonerna. Tabell 7. Tillåtna referenssystem Geodetiskt referenssystem EPSG-kod EPSG:4619 EPSG:4976 EPSG:4977 EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5628 EPSG:5845 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 Benämning SWEREF 99 (geographic) SWEREF 99 (geocentric) SWEREF 99 (geodetic) SWEREF 99 TM SWEREF 99 12 00 SWEREF 99 13 30 SWEREF 99 15 00 SWEREF 99 16 30 SWEREF 99 18 00 SWEREF 99 14 15 SWEREF 99 15 45 SWEREF 99 17 15 SWEREF 99 18 45 SWEREF 99 20 15 SWEREF 99 21 45 SWEREF 99 23 15 RH 2000 SWEREF 99 + RH 2000 SWEREF 99 TM + RH 2000 SWEREF 99 12 00 + RH 2000 SWEREF 99 13 30 + RH 2000 SWEREF 99 15 00 + RH 2000 SWEREF 99 16 30 + RH 2000 SWEREF 99 18 00 + RH 2000 SWEREF 99 14 15 + RH 2000 SWEREF 99 15 45 + RH 2000 SWEREF 99 17 15 + RH 2000 SWEREF 99 18 45 + RH 2000 SWEREF 99 20 15 + RH 2000 SWEREF 99 21 45 + RH 2000 SWEREF 99 23 15 + RH 2000 Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +1 normaltid (CET) UTC +2 sommartid (CEST)
Styrgruppen 86 (114) Referenssystemets omfattning Data enligt omfattning Stompunktsdata för geodetiskt och temporalt referenssystem. Krav 13. Datamängder enligt denna specifikation ska tillhandahållas med referenssystem SWEREF 99 och RH 2000. Figur 19: Rekommenderade lokala SWEREF-zoner för kommuner. I praktiken förekommer andra val av zoner.
Styrgruppen 87 (114) Figur 20: Trafikverkets tillämpning av SWEREF-zonerna för järnväg Tabell 8: Benämning på plana koordinater Koordinatsystem Northing Easting SWEREF 99 N E RT 90 x y
Styrgruppen 88 (114) Tabell 9: Höjdsystem Höjdsystem Höjd (Elevation) Höjd över ellipsoiden Geoidhöjd RH 2000 H h N RH 70 H (z) h N Figur 21: Samband mellan höjdbegrepp, h = H+N Mer om referenssystem kan läsas på http://www.lantmateriet.se/kartor-och-geografisk-information/gps-och-geodetisk-matning/referenssystem/ EPSG-koder för referenssystem finns på http://www.epsg-registry.org/
89 (114) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet. I nedanstående tabell som följer ISO 19157 har termen lägesnoggrannhet använts, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Alla värden för den absoluta lägesnoggrannheten i Tabell 10 anges med täckningsgrad 1 som motsvarar standardosäkerhet eller RMS enligt SS-EN-ISO 19157 som refereras till i tabellen. Tabell 10: Datakvalitetskrav för stompunkter Nr Kvalitetstema Kvalitets-parameter Kvalitetsmått 1 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 2 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 3 Lägesnoggrannhet Domän-konsistens Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 4 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 5 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Giltig värdemängd. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Alla stompunkter 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Alla stompunkter 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Planpunkter och Plan-Höjdpunkter Krav på RMS i plan för anslutningsnät är 0,015 m (D.49, Id 47) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter Krav på RMS i höjd för anslutningsnät är 0,005 m (D.41, Id 39) Planpunkter och Plan-Höjdpunkter Krav på RMS i plan för bruksnät är 0,05 m (D.49, Id 47)
90 (114) Styrgruppen 6 Lägesnoggrannhet För de 21 fundamentalpunkterna i det nationella referensstationsnätet SWEPOS, vilka definierar SWEREF 99 i Sverige är den absoluta lägesosäkerheten definitionsmässigt lika med noll. Övriga (nära 400 st) punkter i SWEPOS-nätet har en absolut osäkerhet i SWEREF 99 som är < 0,01 m. För punkter i ett anslutningsnät som mäts in i förhållande till riksnätet är den relativa osäkerheten mellan punkterna i nätet viktig ef- Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 7 Lägesnoggrannhet Höjdpunkter och Plan-Höjdpunkter Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 8 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 9 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 10 Lägesnoggrannhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. Absolut noggrannhet I förhållande till referenssystemet. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Relativ noggrannhet Inbördes lägesnoggrannhet mellan objekt. Krav på RMS i höjd för bruksnät är 0,05 m (D.41, Id 39) Planpunkter och Plan-Höjdpunkter regionalt Krav på Relativ horisontell avvikelse mellan punkter i anslutningsnät, 1-5 km mellan punkterna, är 0,015 m. (D.55, Id 53) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter regionalt Krav på Relativ vertikal avvikelse mellan punkter i anslutningsnät, 300 m-500 m mellan punkterna (Dubbelavvägning 1.5mm/ km) är 0,002 m. (D.54, Id 52) Planpunkter och Plan-Höjdpunkter lokalt Krav på Relativ horisontell avvikelse mellan punkter i bruksnät, < 100 m 200 m mellan punkterna, är 0,010 m (D.55, Id 53) Plan-Höjdpunkter och Höjdpunkter lokalt Krav på Relativ vertikal avvikelse mellan punkter i bruksnät i höjd, < 100m 500 m mellan punkterna, är 0,010 m (D.54, Id 52) Lägesosäkerheten för punkter i stomnät enligt HMK kan avse Lokal, Regional och Absolut lägesosäkerhet. Den absoluta horisontella lägesosäkerheten inom Sverige, Europa eller globalt är av mindre praktiskt intresse i de sammanhang som avser tillhandahållande av stompunkter för lokal mätningsverksamhet.
91 (114) Styrgruppen tersom stomnätet utgör underlag för förtätning av bruksnät. Den absoluta osäkerheten för anslutningspunkter beror dels på osäkerheten i riksnätet dels på mätosäkerheten vid etableringen av punkterna. Lägesosäkerheten för dessa punkter avgör hur väl mätningar i förhållande till anslutningsnät och bruksnät kan fås att överensstämma med GNSS-observationer som utförs direkt mot riksnätets referensstationer. Vid lokal mätning är emellertid den lokala osäkerheten mellan bruksnätets punkter avgörande för möjligheterna till noggrann mätning och små toleranser vid inmätning och utsättning på en byggarbetsplats. Vid dessa mätningar är inpassningen till omgivande referensobjekt såsom fastighetsgränser byggnader och infrastrukturobjekt också viktig. Den absoluta vertikala lägesosäkerheten utgår ifrån avvägningsnätet i den 3:e riksavvägningen. Fixpunkterna i detta nät definierar passivt höjdsystemet RH 2000 i Sverige. Den absoluta lägesosäkerheten utgår från höjderna på riksavvägningens punkter.
92 (114) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande, är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement, dock inte i ISO 19157. Eftersom denna geodataspecifikation använder ISO 19157 för att beskriva datakvalitet hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. I Stompunktsdata beskrivs metadata på objektnivå för samtliga objekttyper. Krav 14. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation ska anges, vilket avser uttagsdatum. Krav 15. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. 8.1 Stompunktsdata 8.1.1 Stompunktsmetadata Innehåll i stompunktsmetadata framgår av informationsmodellen och objekttypskatalogen avseende översiktlig informationsmodell i avsnitt 5.3. 8.1.2 Metadata enligt nationella metadataprofilen Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version).
Styrgruppen 93 (114) 9 Tillhandahållande 9.1 Från leverantör till beställare Stompunkter med tillhörande metadata och kvalitetsuppgifter, i de(t) referenssystem som angetts av beställaren levereras enligt HMK-Geodesi: Kravställning och metodval 2017, avsnitt 3. 9.2 Till användare Stompunkter tillhandahålls från kommuner, extern part upphandlad av kommun eller Lantmäteriet genom nedladdning (uttag av kopia) eller som visningstjänst (via e- tjänst på internet eller via maskin till maskin gränssnitt). Information om tillhandahållande och format på rikspunkter från Lantmäteriet fås på http://www.lantmateriet.se/sv/kartor-och-geografisk-information/gps-och-geodetiskmatning/om-geodesi/geodetiska-arkivet/. Detta visas även på Geodataportalen. Den som har inloggning till Digitala geodetiska arkivet kan även få tillgång till punkt. Information om tillhandahållande och format på stompunkter som tas fram i kommunal regi kan finnas på enskilda kommuners hemsidor. Information om tillhandahållande och format på stompunkter som tas fram i Trafikverkets regi finns på Trafikverkets hemsida. Krav 19. WMS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar. Rekommendation 5. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar.
94 (114) Styrgruppen 10 Datafångst och ajourhållning Lantmäteriets stompunkter i Digitalt geodetiskt arkiv är mätta med precisionsavvägning respektive noggrann GNSS-teknik. Punkter som ingår i de äldre riksnäten, regionsystemen och RT 90-nätet, är mätta som triangelnät med konventionell vinkel- och längdmätningsteknik. Mätningarna i RIX 95-nätet utfördes med GNSS-teknik och detta ligger till grund för transformation av koordinater i kommunala stomnät, till SWEREF 99. RT 90 är exempel på ett referenssystem som realiseras av de horisontella koordinaterna på punkterna i ett klassiskt triangelnät. I höjdled har mätningarna i riksavvägningsnätet utförts med precisionsavvägning. Kommunernas stompunkter är vanligen insamlade med konventionell mätteknik. Rikets triangelnät har i ett första steg förtätats med ett kommunalt anslutningsnät/triangelnät med användning av vinkelmätning och längdmätning på traditionellt sätt. För många kommunala nät har dock kopplingen till det nationella nätet inte alltid varit speciellt omfattande. På senare tid från mitten av 1990-talet har några kommuner använt GNSS-teknik i stället för konventionell mätteknik vid etablering av anslutningsnät. Kommunernas bruksnät utgör förtätningar av anslutningsnäten, som nästan uteslutande har utförts genom polygonmätning i olika förtätningssteg. I tätortsområden förekommer i några kommuner väggmarkerade bruksnät som med början i mitten av 1980-talet mättes och beräknades genom triangulering med vinkel- och längdmätning se avsnitt definitioner för förklaring av nätbegreppen. Trafikverkets stomnät vid järnväg upprättas som ett fackverksnät med ett största avstånd mellan punkterna på 250 m, detta ansluts via ett anslutningsnät till rikets nät. För väg upprättas mer varierande typer av nät. 10.1 Datafångstkrav Följande tre HMK-standardnivåer är aktuella vid datafångst för denna geodataspecifikation: Nr och definition Ändamål Lägesosäkerhet 1. Nationell/regional mätning och kartläggning 2. Mätning och kartläggning av tätort 3. Projektinriktad mätning och kartläggning Översiktlig planering och dokumentation av byggande, infrastruktur, miljö, naturvård, risker, skogsbruk m.m. Kommunal detaljplanering och dokumentation Projektering, byggande och förvaltning av bebyggelse, vägar och övrig infrastruktur samt för bygg- och relationshandlingar. 1m 0,1 m 0,05m Stompunkter tillhör HMK-standardnivå 3. Läs mer i HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.6.
95 (114) Styrgruppen Planering, genomförande och leverans av stompunkter och efterföljande bearbetning görs enligt tekniska specifikationer som formulerats enligt principerna i avsnitt 2 och genomförandekraven i avsnitt 3 i HMK-Geodesi: Kravställning och metodval 2017. 10.2 Underhåll av data 10.2.1 Underhåll av Rikspunkter Beträffande Lantmäteriets fast markerade stompunkter i riksnätet i plan ajourhålls de ca 300 SWEREF-punkterna som utgör försäkringspunkter till SWEPOS-nätet enligt ett årligt schema med kontroll av ett antal punkter årligen. För RIX 95-punkterna sker inget underhåll av Lantmäteriet, men i den mån dessa punkter ingår i kommunernas anslutningsnät är det upp till kommunerna att inkludera punkterna i sitt underhåll. När det gäller riksnätet i höjd sker ett periodiskt underhåll av ca hälften av de mer än 50 000 punkterna. Ajourhållningen utförs så att alla punkter i ett område besöks, varvid förstörda punkter enligt vissa kriterier ersätts med nya. 10.2.2 Underhåll av Kommunens stompunkter Kommunernas stomnät underhålls i mycket varierade omfattning. Vissa kommuner har periodiskt underhåll av sina stomnät och stomnätsstrategier, medan andra kommuner inte utför något underhåll. Den dominerande användningen av nätverks-rtk vid inmätning för kartläggningsändamål har medfört att användningen och behovet av stompunkter har förändrats. Den nationella geodetiska infrastrukturen med SWEPOS referensstationsnät och utbyggda satellitsystem betyder att kommunerna behöver anpassa sin egen geodetiska infrastruktur. Nya strategier för underhållet tas därför fram individuellt i varje kommun då behoven varierar kraftigt mellan kommunerna. I många kommuner utan egen mätningsverksamhet finns inget aktivt underhåll av nätet, men befintliga punkter har ett visst skydd och bevaras i största möjliga utsträckning. Punkternas huvudsakliga funktion i dessa kommuner är att tjäna som försäkringsmarkeringar till kommunens geografiska databas. När särskilda behov finns att komplettera stomnätet i samband med projekt som ställer krav på detta, kan den nationella geodetiska infrastrukturen med SWEPOS-nätverket, kompletterat med riksavvägningen utgöra underlag för projektanpassade anslutningsnät och bruksnät. 10.2.3 Underhåll av Trafikverkets stompunkter Underhållet av Trafikverkets stomnät anpassas till verkets behov av mätningsunderlag i samband med väg och järnvägsprojekt.
96 (114) Styrgruppen 11 Presentationsregler Presentation av läget för stompunkter på en karta eller punktskiss kan enkelt göras med en punktsymbol. Visning av stompunkternas läge på en karta underlättar för användaren att välja vilka punkter som finns tillgängliga att använda för ett mätningsuppdrag. En enkel redovisning är att visa läget med en enhetlig punktsymbol men för att underlätta vid urval av punkter är det en fördel om punktkategori och punkttyp också framgår vid kartredovisningen genom olika punktsymboler. Till exempel visas triangelpunkter på kartor ofta med en triangel. På kommunernas stompunktsöversikter är det vanligt att läget av brukspunkter visas med en ring eller punkt och höjdfixar med ett kors. För punkter som ingår i olika typer av GNSS-nät har ibland en kvadratisk symbol använts. En kombinerad plan-höjdpunkt kan visas genom att på olika sätt kombinera punktsymboler för planpunkt och höjdpunkt, alternativt med fyllda symboler enligt exempel i tabellen Tabell 11: Rekommenderade symboler för redovisning av olika punkttyper. Stomnätstyp Punktkategori Punkttyp Symbol Referensstationsnät GNSS-nät Triangelnät Plan höjdpunkt Plan-höjdpunkt Planpunkt Plan-höjdpunkt Polygonnät Planpunkt Plan-höjdpunkt Avvägningsnät Höjdpunkt + Specialnät Planpunkt Plan-höjdpunkt Väggpunktsnät Plan-höjdpunkt
Styrgruppen 97 (114) 12 Övrig information 12.1 Stompunkts och stomnätshierarki 12.1.1 Konventionella stomnät enligt HMK Strukturen i Geodataspecifikationen för Stompunkter bygger i grunden på HMK och den funktionsinriktade hierarki av stomnätstyper, punkttyper och punktkategorier som har sitt ursprung i HMK Geodesi Stommätning från 1993. En viktig utgångspunkt för strukturen i geodataspecifikation Stompunkter är också att stompunkter skapas i ett stomnät av något slag, d.v.s. i någon av stomnätstyperna i GS_Nättyp. Den övergripande stomnätshierarkin innebär att geodetiska stomnät kan delas upp med hänsyn till funktion och framställningssätt i tre kategorier nämligen: o Riksnät o Anslutningsnät i plan och höjd o Bruksnät i plan och/eller höjd Följaktligen innehåller kodlistan GS_StompunktKategori endast tre kategorier som är Rikspunkt, Anslutningspunkt och Brukspunkt. Varje stompunktskategori innehåller de tre punkttyperna Planpunkt, Höjdpunkt och Plan-höjdpunkt enligt kodlistan GS_PunktTyp. Stomnätstyperna enligt HMK Stommätning avsnitt 5 NÄTTYPER var Triangelnät, Polygonnät och Höjdtågsnät. Trigonometriska höjdnät och andra specialnät såsom Väggpunksnät och s.k. Primärnät för utsättning inom byggarbetsplatser enligt SS ISO 4463 beskrevs också i HMK. Höjdtågsnäten utgörs nästan uteslutande av Avvägningsnät, men eftersom höjdskillnader i vissa fall med fördel kan mätas trigonometriskt med lutande siktlinjer ansågs Höjdtågsnät vara en korrektare benämning. Då trigonometriskt mätta höjdskillnader i höjdtågsnät mäts på likvärdigt sätt som vid avvägning har emellertid begreppet Höjdtågsnät nu ersatts med den mer allmänt använda benämningen Avvägningsnät. Trigonometriska höjdnät enligt HMK är en typ av Specialnät som karaktäriseras av att höjdskillnaderna mäts direkt mellan de markerade punkterna vilket ger möjligheter till korssyfter och kompletterade mätningar mot yttre objekt. Väggpunktsnät som finns i många kommuner är också en typ av trigonometriska nät som förutom markeringssättet motsvarar det trigonometriska höjdnätet, men som utformas för att resultera i Plan-Höjdpunkter för användning i samband med fri uppställning. Väggpunktsnät, Trigonometriska höjdnät och Primärnät vilka beskrevs i HMK Geodesi respektive i SS ISO 4463 är alltså samtliga olika exempel på Specialnät som mäts trigonometriskt. Den äldre standarden som beskrev primärnäten som en stomnätstyp för byggarbetsplatser har nu utökats och ersatts av en ny standard, SIS-TS_21143_2013 som omfattar många olika typer av stomnätsutformningar för byggarbetsplatser, väg och järnväg, tunnelmätning och infrastrukturanläggningar. I kodlistan GS_Nättyp sammanförs alla typer av trigonometriskt mätta anslutningsnät och bruksnät utom Väggpunksnät till nättypen Specialnät. Väggpunktsnäten, som för-
Styrgruppen 98 (114) kommer i kommunala tätortsmiljöer, men också i t.ex. tunnlar, är speciella bl.a. genom markeringssättet som förutsätter att man vid användning av punkten anbringar en konsol eller motsvarande som innehåller själva mätpunkten. 12.1.2 Nya stomnätstyper Under de senaste 10-15 åren har mätningstekniken utvecklats mycket snabbt och nya GNSS-baserade mätmetoder och stomnätstyper har tillkommit. Nättyperna från HMK Geodesi Stommätning behöver därför utökats med två nya nättyper: Referensstationsnät GNSS stomnät Med Referensstationsnät menas i detta sammanhang stomnät med punkter försedda med fast GNSS-mottagare, vilka fungerar som referensstationer för RTK eller nätverks-rtk. SWEPOS-nätet utgör det överordnade riksnätet i plan. De s.k. fundamentalpunkterna i SWEPOS-nätet definierar aktivt SWEREF 99 som Sveriges plana referenssystem. Förutom fundamentalpunkterna innehåller SWEPOS-nätet nära 400 punkter med permanenta GNSS-mottagare. De koordinatberäknade punkterna (rikspunkterna) tillsammans med GNSS-mottagaren utgör tillsammans Referensstationsnätet. Förutom SWEPOS-nätet finns referensstationsnät som satts upp av ett par instrumentleverantörer och fler aktörer kan förväntas tillkomma. Förtätade referensstationsnät som betjänar större infrastrukturprojekt finns redan etablerade och kommer troligen att bli vanliga. Tjänster för tillhandahållande av korrektionsdata för nätverks-rtk kan samordnas med SWEPOS. Som komplement till referensstationsnäten tillhandahålls också i några kommuner RTK-korrektionsdata från referensstationer som satts upp av kommunen. Både kommunala referensstationer med permanenta GNSS-mottagare och referenspunkter som används tillsammans med GNSS-mottagare och monteras vid behov förekommer. Referensstationspunkterna beräknas som 3D-punkter med geodetiska koordinater men kan tillhandahållas som plan-höjdpunkter i gällande referenssystem (SWEREF 99/RH 2000) vilket innebär att en geoidmodell behövs som attribut såvida inte höjden har angetts som avvägd höjd utan har bestämts med GNSS-teknik. Övriga attribut som behöver anges för en referensstationspunkt är antenntyp samt offset-värden som definierar antennens referenspunkt (ARP, Antenna Reference Point) i förhållande till referenspunkten, markeringen, som oftast är GNSS-antennens fästpunkt. GNSS-stomnät mätta med statisk GNSS är numera den nätform som används för att skapa anslutningspunkter i plan, men används också i nästa steg för att etablera brukspunkter inom t.ex. exploateringsområden, som underlag för detaljmätning med totalstation och som kontrollpunkter vid RTK-mätning. GNSS-tekniken är 3-dimensionell och de punkter som nätberäkningen ger blir därför Plan-höjdpunkter. För att höjdkoordinaten ska kunna redovisas i höjdsystemet krävs uppgift om Geoidmodell som nödvändigt attribut vid GNSS höjdmätningsmetod. Mätosäkerheten i höjd i ett GNSSstomnät blir större än osäkerheten i plan, men på grund av nätutjämningsförfarandet får man bra kontrollerbarhet och hög tillförlitlighet även för höjderna som fungerar som arbetshöjder för de flesta ändamål. För att få höjder med mindre mätosäkerhet
99 (114) Styrgruppen kan höjdvärdet vid behov ersättas med en avvägd höjd. Ingen Geoidmodell behöver då anges. GNSS Anslutningspunkter har också i de flesta kommunerna etablerats för att skapa passpunkter för transformationssamband från äldre lokalt system till SWEREF 99. Passpunkterna har ibland skapats genom förtätning av RIX 95-nätet med statisk GNSS men oftare genom inmätning av överbestämda punkter med nätverks-rtk enligt metodik anvisad av Lantmäteriets geodesienhet. De alternativa metoderna ger likvärdig mätosäkerhet i plan varför passpunkterna oberoende av alternativ metod kan betraktas som Anslutningspunkter i GNSS-stomnät. Mätmetod för RTK-passpunktsinmätning kan liksom för GNSS-nätutjämning redovisas som GNSS. En mätmetod för etablering av Brukspunkter i plan är också s.k. integrerad mätning. Mätmetoden kombinerar totalstationsmätning med nätverks-rtk för etablering av utgångspunkter för detaljmätning. Punkterna beräknas som fria uppställningspunkter, men i den mån de markeras varaktigt på marken kan mätmetoden betraktas som en stommätningsmetod för etablering av Brukspunkter med GNSS-teknik. Punkterna beräknas som Planpunkter eller som Plan-höjdpunkter. Stommätning förutsätter direkta mätningar mellan punkter i ett nätverk som ger överbestämningar. Vid Nätverks-RTK mäts varje punkt in enskilt utan direkta mätningar mellan punkterna som ger överbestämningar. Nätverks-RTK är alltså ingen stomnätsmetod och punkter som inte är kontrollerade på ett godtagbart sätt får inte redovisas som stompunkter. Överbestämd nätverks-rtk med återbesök enligt speciella kontrollrutiner kan dock inte uteslutas för stompunkter i framtiden. Teknikutvecklingen innebär att nya kontrollerade och verifierade metoder kan bli aktuella för etablering av stompunkter. Användning av nätverks-rtk med långa observationstider för etablering av Brukspunkter med eller utan återbesök har provats och utvärderats med lovande resultat.
100 (114) Styrgruppen Referenser Standarder SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil DPS och vägledning version 3.1.1 SIS-TS 21143:2013 Byggmätning - Geodetisk mätning, beräkning och redovisning av byggnadsverk och infrastruktur SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation SS-EN ISO 6709:2009 Representation av geografisk position med koordinater (ISO 6709:2008, including Cor 1:2009) SS-EN ISO 19101-1:2014 Geografisk information - Referensmodell - Del 1: Grunder SIS-ISO/TS 19101-2:2008 Geografisk information - Referensmodell - Del 2: Bilddata SS-EN ISO 19107:2005 Geografisk information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geografisk information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2006 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19111:2007 Geografisk information - Modell för att beskriva rumsliga koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO 19111-2:2012 Geografisk information - Modell för att beskriva rumsliga koordinatbaserade referenssystem - Del 2: Utökning för parametriska värden SS-EN ISO 19112:2005 Geografisk information - Modell för att beskriva icke koordinatbaserade referenssystem SS-EN ISO 19115-1:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19115-2:2010 Geografisk information Metadata Del 2: Metadata för rasterdata SS-EN ISO 19116:2006 Geografisk information - Positioneringstjänster SS-EN ISO 19127:2006 Geografisk information - Geodetiska koder och parametrar SS-EN ISO 19131:2008 Geografisk information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19148:2012 Geografisk information - Linjära referenssystem SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SS-EN ISO 19132:2008 Geografisk information - Lägesbaserade tjänster - Referensmodell https://www.geodata.se/globalassets/dokument/geodataportalen/metadata/nationellmetadataprofil.pdf HMK Geodesidokumenten kommer i ny version under 2017 Länk till dokument: http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/handbok-i-mat--och-kartfragor-hmk/aktuella-hmk-dokument/ HMK-Referenssystem och geodetisk mätning 2017 HMK-Geodesi: Geodetisk infrastruktur 2017 HMK-Geodesi: Stommätning 2017
101 (114) Styrgruppen HMK-Geodesi: GNSS-baserad detaljmätning 2017 HMK-Geodesi: Terrester detaljmätning 2017 HMK-Geodesi: Kravställning och metodval 2017 HMK Geodatakvalitet 2017 HMK Ordlista 2017 HMK Introduktion 2017 Handbok Geodesi, Stommätning (HMK-Ge: S) Handbok Geodesi, Detaljmätning (HMK-Ge:D) Handbok Geodesi, Markering (HMK-Ge:M) Handbok Geodesi, GPS (HMK-Ge:GPS) D2.8.I.1_v3.2 INSPIRE Data Specification on Coordinate Reference Systems Technical Guidelines http://inspire.ec.europa.eu/documents/data_specifications/in- SPIRE_DataSpecification_RS_v3.2.pdf Specifikationer Geodataspecifikation Höjd () Mätanvisningar () publiceras 2017
102 (114) Styrgruppen Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse Kapitlet behandlar i första hand hur en leverantör validerar att Svensk Geoprocess följs i leveransen samt att mottagare validerar att möjligheterna finns att ta emot datamängder levererade enligt Svensk Geoprocess. Genomför följande kontroller och arbetssteg för att kontrollera att leveransen (levererande eller mottagande system) följer Svensk Geoprocess. Avvikelser i leveranser (levererande system) rapporteras i metadata. Kontroll av dataformat/datastruktur Kontrollera mot XML-schema att obligatoriska attribut och associationer finns med i leverans (krav 1) Kontrollera mot XML-schema att informationsmodellens angivelser för multiplicitet och tillåtna värden följs (krav 2) Kontrollera att de klasser som har attribut vilka använder datatypen RelatedParty har minst ett av attributen individualname, organisationname och positionname (Krav 10). Kontrollera att attributet geodataägare i datatypen RelatedParty har attributet organisationname (Krav 9). Kontrollera att ett projektid för höjdprojekt har konstruerats enligt TTyyyy_orgnr_löpnr för att möjliggöra unika identiteter (Krav 11). Kolla att stompunktid för alla objekt i en datamängd har konstruerats enligt orgnr_internid för att möjliggöra unika identiteter (Krav 12). Kontroll av domänkonsistens Kontrollera att datamängdens värden överensstämmer med de värden som finns uppräknade i värdelistor (krav 3). Kontrollera att utökade värden i värdelistor inte konkurrerar med värden i ursprunglig värdelista (krav 5). Samverka med andra intressenter om utökning av kodlistor (krav 6). Kontrollera att datamängden är levererad enligt Tabell 7 - tillåtna referenssystem (SWEREF 99 inkl. lokala zoner och RH 2000) - (krav 13). Kontroll av datakvalitet Kontrollera datakvalitet mot specificerade krav i geodataspecifikationen. Kontroll av fullständighet Kontrollera att alla stompunkter har identitet (krav 12).
103 (114) Styrgruppen Kontroll av aktualitet Kontrollera att uttagsdatum på datamängd är angivet enligt geodataspecifikationen (krav 14). Metadata Kontrollera att specifikationsuppfyllelse är angett i metadata (krav 15).
104 (114) Styrgruppen Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller I detta avsnitt följer en av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de skall belysa. class Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass 3 1 0..* Klass 2 Figur 22: Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Figur 22). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Figur 22 uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Figur 22) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Figur 22) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp
105 (114) Styrgruppen en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 23: Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Figur 23 visas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Figur 23 är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Figur 23 för förekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Figur 23). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO 19115-1:2014 en komplex datatyp för att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_ResponsibleParty). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Figur 23) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i.
106 (114) Styrgruppen <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. Beroende och realisering (Figur 25) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarclass Beskriv ning av UML Klass 4 Klass 6 0..1 1 0..1 Klass 5 0..1 Klass 7 Figur 24: Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Figur 24 kan bestå av en Klass 5. Om en instans av klass 4 raderas kan ändå instansen av klass 5 finnas kvar. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 kan bestå av en Klass 7. Om en instans av klass 6 raderas skall instansen av klass 7 också raderas. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till. class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 25: Beroende och realisering
107 (114) Styrgruppen der som används i temat, detta görs med ett beroende, tema Hydrografi är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Figur 25 innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 26: Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Figur 26, hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o o o o o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför ett tema. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. SG_Temanamner Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat.
108 (114) Styrgruppen För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO 19156-Observations & Measurements ska beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av geodataspecifikationen, de paket som inte bär prefixet SG_ är endast informativa..
Styrgruppen 109 (114) Bilaga C. Fullständig informationsmodell Figur 27: Komplett diagram över informationsmodellen för temat Stompunkter inom
Styrgruppen 110 (114) Figur 28: en RelatedParty är framtagen i Inspire Generic Conceptual Model och används i objekttyp SG_Projekt och dess subtyper. Attributet address i datatypen Contact medför att Inspires modeller för adresser och för ortnamn också införlivas. Attributet address ska därför inte användas i. Istället rekommenderas website och electronicmailaddress som finns i datatypen Contact.