Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö
Sociala investeringsfonder i Malmö stad Social investeringsfond 1: Barn och unga (50 MKR) Social investeringsfond 11: Hemlöshet (40 MKR) Social investeringsfond 11I: Personalhälsa (10 MKR)
Social investeringsfond 1: Barn och unga över flera år 50 Mkr (öronmärkt eget kapital) En social investeringsfond ska användas för investeringar i Möjliggör satsningar som är förebyggande arbete långa och breda som gagnar barn och unga samt för att främja utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt som kan leda till effekter som på sikt ger minskade kommunala kostnader. på tvärs över verksamheterna
Malmö stads sociala investeringsfonder Den ekonomiska modellen Kostnader social investeringssatsning Kostnader social investeringssatsning Kostnader ordinarie verksamhet År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6
1 2 3 4 5
Malmöfonderna som ett pragmatiskt exempel Relativt liten skala liten fond, små (tydliga) målgrupper Traditionell ekonomiskt styrning - utoch inbetalningar med tydligt ansvar Först och främst en finansieringsmodell I enlighet med befintligt kvalitetsarbete - tydlig verksamhetsplan, uppföljning inom ramen för satsningarna Vid goda resultat återstår utmaningarna med uppskalning och implementering Sammanfattningsvis: Malmös sociala investeringsfonder är knappast ett nytt generellt sätt att styra och leda
Hur går vi vidare? Malmökommissionen Uppdrag: Ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta. Tre prioriterade områden: Barn och ungas uppväxtvillkor Demokrati och inflytande i samhället Sociala och ekonomiska förutsättningar Slutrapport (mars 2013) - stort antal mål och åtgärdsförslag
Pågående arbete Stadskontoret leder arbetet med åtgärdsförslagen Ett stort antal remissinstanser får chans att tycka till om kommissionens förslag Ska ge inriktning åt stadens framtida utvecklingsarbete mot social hållbarhet. Koppla samman forskarbilder med erfarenheter, förslag och idéer om hur vi kan finna vägar att möta Malmös utmaningar.
Etablera en social investeringspolitik Hur kan ett socialt investeringstänk integreras i ordinarie verksamhet? Prioriteringar görs utifrån ett helhetsperspektiv på utveckling, med kommunens grunduppdrag i fokus. Malmö stad inom ramen för hela sin budget behöver säkerställa att budget grundar sig i väl övervägda prioriteringar. Tydliggöra hur de samarbetsformer och processer som finns idag kan utvecklas till att öka effekten av insatta resurser Ersättningssystemen inom respektive verksamhetsområde måste i sin tur verka för att kompensera och utjämna ojämlikheter ( t ex ersättningssystem inom utbildning)
Kritiska faktorer Integrering i kommunens ordinarie arbete och processer (planering, resursfördelning, uppföljning och redovisning) Inför varje beslut som tas i kommunen (på samtliga nivåer) ska de långsiktiga hållbarhetsperspektiven övervägas i de prioriteringar som görs. Kvalificerat stöd till olika nivåer i organisationen och långsiktig komptensutveckling Arbetssätt genom kunskapsallianser för att skapa långsiktighet Tydlig målstruktur Mått kopplade till målen som visar utveckling Behov av underlag och mätetal för att belysa utvecklingen på ett rättvisande sätt i förhållande till insatta resurser. Tillgängligheten på data samt möjligheten att koppla ihop olika typer av statistiska källor
Kritiska faktorer (forts.) Skapa bättre förutsättningar för att både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv vägs in i verksamhetsstyrningen. Tvärprofessionella och verksamhetsöverskridande dialogen i hela organisationen utvecklas ytterligare Våga blanda olika kompetenser inom avdelningar för att säkerställa gränsöverskridande arbete Utveckling av samarbete mellan kommun och region för att med gemensamma insatser få ut största möjliga samhällsnytta
Tack! Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö