BACKAPLAN SOM STADSKÄRNA Strategier för stadsutveckling inför fördjupad översiktsplan

IDAG 2030 2050 BACKAPLAN SOM STADSKÄRNA Strategier för stadsutveckling inför fördjupad översiktsplan Sammanfattning av Spacescapes medverkan i Stadsbyggnadskontorets arbete med fördjupad översiktsplan för Backaplan Mars 2007 Denna rapport finns att ladda ner på www.spacescape.se Spatiala analyser & strategisk design

2 Innehåll Inledning 4 Om analyserna - att mäta spatialt kapital 5 Spacescapes roll i stadsbyggnadsprocessen 8 Mål och utmaningar 10 Diagnos Backaplan idag 11 Strategiska riktlinjer och planbearbetning 17 Prognoser utvärdering av strukturplan 21 Om fortsatt arbete 26 Referenser 27

3 Sammanfattning Backaplan en del av Göteborgs framtida stadskärna Spacescape har under ett års tid följt stadsbyggnadskontorets arbete med en fördjupad översiktsplan för Backaplan. Under arbetets gång har flertalet planstrukturer analyserats och utvärderats och förslag till bearbetningar har kontinuerligt tagits fram. Utvärderingar och bearbetningar har alltid genomförts utifrån kontorets övergripande målsättningar med området. I den nu föreslagna planstrukturen finns på olika sätt och i olika grad stöd för de övergripande stadsbyggnadsmålen om blandstad, regional knutpunkt, integrerad stadsbygd och goda stadsrum. Det tidigare problemet med att Östra Kvillebäcken och Backaplan inte betraktades som ett framtida gemensamt område är nu med föreslagen plan åtgärdat, både vad gäller övergripande gatu- och kvartersstruktur samt vad gäller parkplanering och lokalisering av strategiska mötesplatser. I syftet att skapa en gemensam park för hela Backaplan och omgivande stadsdelar är det av stort värde att utveckla Kvillebäcken till en sådan mötesplats. I ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv innebär stadsbyggnadskontorets planförslag en radikal ökning av Backaplans spatiala kapital, vilket i sin tur får konsekvenser för både den sociala och ekonomiska utvecklingen. Analyserna pekar på en god potential för att utveckla Backaplan till en ny parallell innerstad. Och det är sannolikt i kraftfältet mellan dessa innerstäder, på båda sidor om älven, som StorGöteborg kommer att utveckla sin framtida stadskärna. Den fördjupade översiktsplanen för Backaplan är således ett fundamentalt led i att utöka och inbegripa Hisingen i Göteborgs framtida stadsutveckling. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BACKAPLAN DIAGNOS POLICY DESIGN PROGNOS Arbetsmaterial 2006-12-12 SKALA 1:7000 Gator som är viktiga för lokala rörelser till angränsande stadsbygd Stråk med stor potential för handel och verksamheter. Strategiskt vikigt gång/cykelstråk mellan Myntgatan och Deltavägen Noder och kollektivtafikpunkter Kvarter för volymhandel och verksamheter. Kan på lång sikt utvecklas till mindre blandstadskvarter Strategiskt viktiga kopplingar över barriärer till Frihamnen, Ringön och Backa. Område inom vilket stadsdelspark kan placeras. Innehåller kvaliteter som grön oas, mötesplats och lek...storlek ca 5000m 2, Referenser: Söderlingska trädgården, Majorna; Björns trädgård- Stockholm.

4 Inledning Bakgrund och syfte Göteborg marknadsför sig som en av den ledande evenemangsstäderna i norra Europa. I konkurrensen med andra städer har framför allt den goda närheten mellan stadens attraktioner lyfts fram. Vi kan här tala om att Göteborg innehar ett spatialt kapital, vilket bör utvecklas i strategiska stadsbyggnadsprojekt för att både stärka konkurrenskraften och uppnå målsättningar om hållbar utveckling genom förbättrade möjligheter att röra sig till fots eller med cykel inom den växande innerstaden. Stadsbyggnadskontoret har gett Spacescape AB i uppdrag att bearbeta och utvärdera de rumsliga förutsättningarna för att uppnå de uppsatta målen i den fördjupade översiktplanen för Backaplan. Projeket är att betrakta som ett pilotprojekt där också formerna för framtida samarbete har utretts. Syftet med utredningen är att analysera Backaplan idag, utvärdera framtagna planskisser och komma med förslag till planbearbetning utifrån kommunala målsättningar om att främja social och ekonomisk utveckling. Kungsportsplatsen i Göteborg, en plats med mycket god närhet till övriga platser i Göteborg. Medverkande Konsulter: Alexander Ståhle, Spacescape AB Tobias Nordström, Spacescape AB Göteborgs stadsbyggnadskontor Erik Florberger Kenneth Fondén Anna-Johanna Klasander Silvia Orrego Anders Svensson Cecilia Steen

5 Om analyserna - att mäta spatialt kapital I denna utredning introduceras begreppet spatialt kapital för första gången i svenskt stadsbyggnadssammanhang. Begreppet kommer ur den pågående stadsbyggnadsforskningen vid avdelningen Spatial Analys & Design (SAD) på Arkitekturskolan KTH. Med spatialt kapital menas här i korthet den fysiska bebyggelsestrukturens rumsliga potential och tillgänglighet. Det spatiala kapitalet ska ses vid sidan om det sociala, kulturella och ekonomiska kapitalet, så som det diskuterats av t.ex. sociologen Pierre Bourdieu. Det spatiala kapitalet har i flertalet forskningsstudier visat sig ha betydelse för stadsdelars sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhet, men har ofta varit svårt att mäta nyanserat. Det vanligaste sättet att beskriva variationer i bebyggelsen har varit att mäta bebyggelsetäthet som exploateringstal eller BTA per fastighet, vilket kan ses som ett enkelt sätt att mäta spatialt kapital. Sentida stads- och trafikforskning, som t.ex. Space syntax-forskningen, har emellertid visat att rumslig tillgänglighet är av avgörande betydelse för urbana ekonomier och för social integration. Den sk. rumsintegrationsanalysen, introducerad inom Space syntax, kan således ses som ett mer utvecklat mått på spatialt kapital då den inte bara fångar hur tätbebyggda olika stadsområden är, utan även hur tillgänglig den omgivande stadens stadsrum är från olika platser. Nyligen har en kombination av integrationsanalysen och konventionell täthetsanalys utvecklats vid Arkitekturskolan KTH, där man med det nya GIS-verktyget Place Syntax Tool kan mäta den tillgängliga tätheten, eller med andra det lokala befolkningsoch marknadsunderlaget, från varje enskild byggnad eller fastighet. Dessa idéer och metoder håller nu på att sammanfattas i en övergripande teori om stadsform, där en första sammanfattning finns i Marcus, 2006. De analysmetoder som använts i denna utredning kommer alltså från ny avancerad stadsbyggnadsforskning, där analysresultaten inte alltid är så givna som först kan tyckas. Vi vill därför trycka på att det krävs expertkunskap för att på djupet tolka och dra slutsatser utifrån analyserna. Tolkningen av analyserna i denna utredning sker mot bakgrund av de mål och strategiska planeringsfrågor för Backaplans utveckling som formulerades under workshopen med projektgruppen på Göteborgs stadsbyggnadskontor våren 2006. För analysen av parktillgång har riktlinjer från Stockholms nyligen antagna parkprogram använts. För mer information om analysmetoderna se www.spacescape.se Kungsportsplatsen i Göteborg, en betydelsfull plats med stort spatialt kapital.

6 Utvalda analysmetoder Rumsintegration - rumslig potential Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska metoder utvecklade av den engelske arkitekturforskaren Bill Hillier och hans kollegor på University College London. Det speciella är att man fokuserar på den konfigurativa rumsuppbyggnaden i bebyggelsen, det vill säga att man snarare försöker beskriva rumsliga relationer än enskilda rum. Här har vad man kallar den rumsliga integrationen visat sig vara av avgörande betydelse. Rumsintegrationen beskriver tillgängligheten hos varje stadsrum, sett från andra stadsrum inom valt avstånd i riktningsförändringar. Lite förenklat kan vi säga att de mest välintegrerade stadsrummen befinner sig nära de andra stadsrummen i området. Rumsintegrationen har samtidigt också visat sig klargöra stadsstrukturella förutsättningar för fundamentala funktioner i en stad som genomströmning av fotgängare, grad av offentlighet och hur lätt det är att orientera sig i ett område. På ett grundläggande plan kan därför rumsintegrationen sägas fånga samband mellan bebyggelsens rumsliga struktur och hur den används. Analysen av rumsintegrationen används för att undersöka hur stadsstrukturen i sig bidrar till eller motverkar stadsliv, trygghet, attraktiva butikslägen etc, och för att utvärdera de olika planförslagens sociala och ekonomiska konsekvenser utifrån uppsatta mål i planarbetet. Betydelsefullt för analysen är att mäta olika nivåer av rumsintegration. Från den övergripande rumsintegrationen (sk. radius n) som mäter tillgängligheten mellan stadsdelar och fångar långa förflyttningar (av besökare) ner till den lokala rumsintegrationen (sk. radius 3) som istället fångar kortare lokala förflyttningar (av hemmahörande). Dessa analyser har visats sig ha direkt samband med gångflödena i en mängd innerstadsmiljöer i flertalet internationella forskningsprojekt. Tittar vi på det mer uppbrutna förortslandskapet så har det visat sig svårare att fånga rörelsemönstren med Spacescape syntax. Ny forskning vid KTH att har dock visat att en mellannivå (som vi skulle kunna kalla semi-lokal rumsintegration eller radius 7) kan fånga rörelsemönstren här och i innerstaden (Ståhle et al 2005). Därför har denna modell valts i studien av Backaplan. Analysmodellen kräver att en grundkarta över stadsrummen görs över analysområdet. Grundkartan är en s.k axiallinjekarta och kan sägas representera samtliga offentliga rum som är tillängliga för gångtrafikanter uppdelade av vad man som fotgängare kan se från ett rum till ett annat. På så vis kan rumsintegrationsanalysen i grunden sägas vara en kognitiv analys, d.v.s att den bygger på ett upplevelseperspektiv utifrån vad man som gångtrafikant uppfattar utifrån den bebyggelse man rör sig i. Rumsintegrationsanalys av Göteborgs innerstad (Banverket 2005) Axiallinjekarta där linjerna representerar det offentliga rummet i Göteborgs innerstad. Axiallinjen representerar en siktlinje som man kan gå längs med. Det är viktigt att understryka att rumsintegrationsanalysen endast tar hänsyn till stadsmönstrets betydelse för människors förflyttningar och inte olika former av attraktioner som knutpunkter för kollektivtrafiken och centrumanläggningar. I äldre stadsdelar har dock sådana attraktioner med tiden ofta hamnat vid strategiska punkter i stadsmönstret så att stadsmönster och attraktioner samverkar. Det är alltså viktigt att påpeka att analyserna endast visar på potentialer och möjligheter, som kan ha tagits tillvara eller inte.

7 Analys av tillgänglig täthet lokalt befolknings och marknadsområde Nyligen har en kombination av integrationsanalysen och konventionell täthetsanalys utvecklats vid SAD (Spatial analys och design) på Arkitekturskolan KTH, kallad tillgänglig täthetsanalys. Analysen utförs med hjälp av ett nyutvecklat GIS-verktyg, Place Syntax. Analysen har visat sig kunna fånga förflyttningar även i mer heterogena förortsområden där tätheten varierar stort mellan de olika stadsrummen och där integrationsanalysen därför inte varit lika precis (Ståhle et al 2005). Tillgänglig bebyggelsetäthet (BTA) kan sägas vara ett spatialt mått på varje fastighets lokala befolknings- eller marknadsunderlag. Analys av tillgänglig täthet innebär i denna utredning summan av tillgänglig BTA (våningsyta) inom 500 meter från varje fastighet viktad med avståndet, så att bebyggelseytan på längre avstånd bidrar mindre än den på kortare avstånd. Sambandet mellan BTA (våningsyta) och befolkningstäthet är tillräckligt starkt för att man kan göra denna förenkling. En fastighet med hög tillgänglig täthet kan till exempel förväntas ha ett mer hållbart underlag för kommers och service, vilket är fallet i stora delar av Göteborgs innerstad. Vid beräkning av den tillgängliga tätheten utifrån fotgängarens perspektiv, vilket är fallet i den utförda analysen, kan också varje stadsrums lokala rumsliga förankring fångas. Den regionala rumsliga förankringen skulle också kunna analyseras men då utifrån bil- och kollektivtrafik tillgängligheten, således med helt andra räckvidder. Analys av tillgängligheten till park gångavstånd och orienterbarhet Utifrån stadsbyggnadskontorets målsättning om god tillgång till park har en tillgångsanalys utförts utifrån de kvantitativa riktlinjer för god park- och naturtillgång som formulerats i Stockholms Parkprogram. Dessa är 200 meter till kvarterspark och 500 meter till stadsdelspark. I utredningen är det främst tillgången till stadsdelspark som har bedömts vara av strategisk betydelse inför det fortsatta planarbetet. Stadsbyggnadsforskning från KTH (Ståhle, 2005) har visat på att orienterbarheten kan ha en avgörande betydelse för inte bara upplevelsen av tillgången till grönyta utan även för graden av nyttjande av olika parker. Genom att mäta orienterbarheten i form av riktningsförändringar kan även riktlinjer för orienterbarheten till närmaste park formuleras. Analys av tillgängligheten till mötesplatser gångavstånd och orienterbarhet Med strategiska mötesplatser menas här torgplatser som ligger väl tillgängliga och orienterbara och har spårvagnshållplats. Utifrån genomförd workshop har den befintliga tillgängligheten till Hjalmar Brantingsplatsen setts som strategiskt betydelsefull avseende den regionala tillgängligheten till Backaplan, då platsen är den största noden för kollektivtrafik på Hisingen. Som riktlinje för god tillgång till de strategiska mötesplatserna har 500 meter använts. Detta är vad man inom trafikplaneringen vanligen brukar se som ett rimligt gångavstånd till kollektivtrafik. Place syntax-analys av tillgänglig bebyggelsetäthet på Södermalm. Kartan kan sägas vara ett mått på det lokala marknadsområdet. (SAD, 2005) Place syntax-analys av tillgång till Nationalstadsparken mätt i orienterbarhet (Länstyrelsen i Stockholms län 2006) Place syntax-analys av tillgängligheten till bussterminalen i Danderyd mätt i meter (Skanska 2006)

8 Spacescapes roll i stadsbyggnadsprocessen Spacescape har under ett års tid följt stadsbyggnadskontorets arbete med en fördjupad översiktsplan för Backaplan. Under arbetets gång har flertalet planstrukturer analyserats och utvärderats och förslag till bearbetningar har kontinuerligt tagits fram. Utvärderingar och bearbetningar har alltid genomförts utifrån kontorets övergripande målsättningar med området. Arbetsprocessen för Spacescapes medverkan i den fördjupade översiktsplanen diskuterades i en workshop tillsammans med stadsbyggnadskontorets projektgrupp för Backaplan den 13 februari 2006. Arbetet inleddes med en workshop den 13 februari 2006 där Spacescape tillsammans med stadsbyggnadskontorets projektgrupp för Backaplan diskuterade målsättningarna med arbetet. Syntaxanalyser i stadsbyggnadsprocessen Med syntaxanalyser menas i denna rapport stadsstrukturanalyser som utgår från Space syntax och Place syntax-teori, utvecklad inom stadsbyggnadsforskningen vid Bartlett i London och vid Arkitekturskolan KTH i Stockholm. Pilotprojektet har som huvudsyfte att undersöka hur syntaxanalyser kan utgöra ett designverktyg och kunskapsstöd i planprocessen. Huvudsyftet är att bidra till att länka samman politiska målsättningar och fysiska planer genom att klargöra de sociala och ekonomiska effekterna av rummet i sig. Timing En viktig aspekt i planprocessen är timing, dvs när Spacescape lämpligast integreras i planprocessen. Vår erfarenhet är att ett planprojekt bör ha kommit så långt att det finns en upparbetad problemformulering och där till ett kunskapsbehov om stadsstrukturens sociala eller ekonomiska konsekvenser. Samtidigt bör planeringsprocessen inte ha kommit så långt att det inte finns låsningar i projektet, dvs att planerna inte går att förändra vad gäller strukturella frågor, såsom gång- och gatunät eller gränssnittet mellan bebyggelsen och gatan. De planeringsnivåer som är lämpligast är således fördjupade översiktsplaner, detaljplanprogram eller gestaltningsprogram. Uppgift Det är viktigt att det finns tydliga problemformuleringar, även om problemen i sig kan vara diffusa och oklara. Analysarbetet bör sedan fokusera på möjligheter i stadsbyggandet, belysa knäckfrågor utifrån uppställda målsättningar och underbygga stadsbyggnadsargument med hjälp av rumsanalyser och observationer av människors rörelser och vistelse i det offentliga rummet. Roller Spacescape bör ha rollen som deltagande konsult, dvs vara aktivt i kritiska eller kreativa skeden i planprocessen. Syntax-analyserna bör också ses som en möjlighet att arbeta förvaltningsövergripande. Analyserna kan utgöra en grund till diskussioner mellan förvaltningarna i de fall där stadsbyggandet får betydelsefulla sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av intresse, liksom bidra till att kommunicera stadsbyggandets konsekvenser hos allmänheten. Analyserna bör därför kunna utgör planeringsunderlag för förvaltningar som Trafikkontoret, Fastighetskontoret, Park- och naturförvaltningen, Trygghetsråd m.fl men också i samband med exempelvis programsamråd i större komplexa projekt.

9 Utbildning Spacescapes deltagande i projekt ska även säkra integrationen av spjutspetskunskap från den senaste stadsbyggnadsforskningen. Detta kan göras även utanför projekt, i form av föreläsningar, seminarier, och workshops med pedagogiska inslag tillsammans med andra förvaltningar. Framtida samarbete I det fall stadsbyggnadskontoret själv driver Space syntax-analyser ska Spacescape ses som en resurs för kvalitetssäkring men även som informellt bollplank. Spacescapes samarbetsmodell Planeringsmodellen nedan visar hur Spacescapes olika tjänster ingår i en process för rationellt och kunskapsbaserat beslutsfattande i samspel med rådande lagar för kommunal planering (PBL). Med utgångspunkt från modellen kan Spacescape utgöra ett planeringsstöd genom hela planprocessen eller genom punktinsatser vid särskilt kunskapsbehov. Modellen syftar dels till att förstå de olika arbetsskedenas relation till varandra men också för att generera social, ekonomisk och miljömässig utveckling baserad på strategiska rumsanalyser, observationer och kunskap från den senaste stadsbyggnadsforskningen. Planförslag - Strukturplan, Planprog, FÖP, DP Slutredovisning Presentation Prognos Utvärdering av planbearbetning Diagnos Prognos Policy Design Strategisk planbearbetning Strategiska planriktlinjer Utvärdering av befintliga planer Stadsbyggnadsanalys av styrkor och brister Delredovisning Ekonomi Sociala frågor Miljö Stadens struktur Startmöte med kommunen Målsättningar och förutsättningar Fig: Modell för strategisk analytisk stadsbyggnad i samarbete mellan Spacescape och Göteborgs stadsbyggnadskontor

10 Mål och utmaningar Förslagen till mål och utmaningar är direkt eller indirekt hämtade från tidigare kommunala dokument och konsultutredningar om Backaplans framtida utformning. I en workshop tillsammans med stadsbyggnadskontorets projektgrupp för Backaplans fördjupade översiktsplan den 13 februari 2006 konkretiserades ett huvudmål och fyra delmål samt elva strategiska utmaningar för stadsutvecklingen inför det fortsatta arbetet. Prognos Diagnos Prognos Policy Design Planförslag - Strukturplan, Planprog, FÖP, DP Utvärdering av planbearbetning Strategisk planbearbetning Strategiska planriktlinjer Utvärdering av befintliga planer Stadsbyggnadsanalys av styrkor och brister Ekonomi Sociala frågor Miljö Stadens struktur Slutredovisning Presentation Delredovisning Startmöte med kommunen Målsättningar och förutsättningar Huvudmål Hisingens Centrum Att skapa en regional och lokal mötesplats på Hisingen med rikt utbud av service och kommers. Delmål Integrerad stadsbygd Tydliga kopplingar till omgivande stadsdelar och utvecklingsområdena längs älven ska finnas, så att både social och ekonomisk integration främjas. Blandstaden Fackhandel och bostäder integreras i en blandad stadsbebyggelse, vilket underlättas genom att tillåta tredimensionell fastighetsbildning, medan volymhandeln separeras. Detta understödjs av offentliga platser och stråk som knyter samman Backaplans delområden. Regional och lokal knutpunkt Regional kollektivtrafik ska knytas samman med det lokala gångtrafiksystemet vid Backaplan och dess omgivande stadsdelar. Goda stadsrum Det ska finnas torgplatser och park att vistas på som en tillgång för både Backaplan och omgivande stadsdelar. Kontakten mellan angränsande kvarter och Kvillebäcken ska förbättras, liksom kontakten med Göta Älv. Strategiska utmaningar I workshopen formulerades även konkreta utmaningar för stadsbyggandet som tar utgångspunkt från målsättningen. Markanvändning Var ska den lokala och regionala handeln lokaliseras? Hur kan företagscluster och verksamhetsstråk skapas? Gatu- och gångnät Vilka entréer och kopplingar till omgivningen är viktigast för att knyta samman Backaplan med omgivningen? Hur ska den lokala stadstrafiken integreras med den regionala genomfartstrafiken? Hur angör man Backaplan som biltrafikant och fotgängare? Hur skapas offentlighet och förutsättningar för trygghet i det offentliga rummet? Mål- och mötespunkter Var finns potentialen för mötesplatser? Lämpliga lägen för hållplatser? (noder mellan gångtrafik och kollektivtrafik) Var ska parkeringsplatser lokaliseras? Hur ska entréerna till P-hus utformas Grönstruktur Vad är en rimlig parktillgång i Backaplan? Var och hur ska parkerna planeras?

11 Diagnos Backaplan idag Utifrån de utvalda analysmetoderna har Backaplan med omgivningar noga studerats. Resultaten visar på svåra rumsliga förutsättningar att uppfylla uppställda mål men att det i ett längre tidsperspektiv finns stora möjligheter att göra Backaplan till en stadskärna med reella urbana och miljömässiga kvaliteter. Prognos Diagnos Prognos Policy Design Planförslag - Strukturplan, Planprog, FÖP, DP Utvärdering av planbearbetning Strategisk planbearbetning Strategiska planriktlinjer Utvärdering av befintliga planer Stadsbyggnadsanalys av styrkor och brister Slutredovisning Presentation Delredovisning Ekonomi Sociala frågor Miljö Stadens struktur Startmöte med kommunen Målsättningar och förutsättningar Tillgänglig täthet Hög Medium Låg Tillgänglig täthet - det lokala marknadsområdet Analysen av det lokala marknadsunderlaget visar på tydliga skillnader i stadslivets intensitet mellan Hisingen och innerstaden. Litet lokalt marknadsområde i Backaplan Analysen pekar på en markant skillnad i den tillgängliga tätheten mellan Backaplan och Göteborgs innerstad. På Hisingen är det snarare den norra delen av Kville och bebyggelsen längs Hjalmar Brantingsgatan som har de bästa förutsättningarna för lokal handel och naturligt befolkade stadsrum. Detta talar för att de rumsliga förutsättningarna för ett vardagligt gatuliv i Backaplan är svagt. I sin tur innebär det att handelsområdet blir beroende av det regionala och ofta bilburna kundunderlaget och kollektivtrafikresenärer från Hjalmar Brantingsplatsens närområde.

12 Rumsintegration Radius 7 Hög Medium Låg Rumsintegration - potential för gångflöden I rumsintegrationsanalysen klargörs stadsrummens potential för genomströmning, offentlighet och orienterbarhet till övriga stadsdelar. Svag potential för genomströmning Analysen av rumsintegrationen visar på hur de mest tillgängliga stadsrummen kring Backaplan domineras av biltrafik, medan de mest tillgängliga stadsrummen i Göteborgs innerstad istället domineras av gående. Detta ger Backaplan och dess omgivning svaga förutsättningar för en mer allmän genomströmning av gående och cyklande då de naturligaste och närmaste passagerna mellan stadsdelarna kan upplevas som trafikstörda och mindre gästvänliga. Industrispåret, Götaleden, Göta älv och de medvetet avskärmade industri- och varvsområden utgör dessutom tydliga barriärer, vilket sammantaget ger potential för låg genomströmning av fotgängare i Backaplan och dess omgivning.

13 Backaplan - svag lokal förankring Som helhet saknas gatustråk som leder vidare in genom Backaplan från omgivningen, vilket bidrar till en låg lokal förankring och därmed svaga förutsättningar för ett naturligt använt handelsområde till vardags. Denna situation leder till ett segregerat rumsligt system där de mest tillgängliga stadsrummen inom Backaplan inte bildar ett sammanhängande system av gator. Tillsammans med den storskaliga fastighetsstrukturen bidrar detta sannolikt till svårigheter att orientera sig och att gångavståndet blir avsevärt längre mellan olika målpunkter än i den mer finmaskiga strukturen i omgivningen. Den låga orienterbarheten inom Backaplan uppmuntrar därför inte till förflyttningar till fots eller med cykel mellan stadsdelarna, vilket kan ge ett ökat beroendet av kollektivtrafik och biltransporter även för kortare resor och därmed större miljöbelastning. Bild: Storskalig fastighetsstruktur Svag kontakt mellan Östra Kvillebäcken och Backaplan Rumsintegrationsanalysen pekar på svaga kopplingar mellan Östra Kvillebäcken och Backaplan. Kvillebäcken som har sin dragning mellan dessa två områden befinner sig avskilt både i stadsområdet som helhet och inom Backaplan. Detta kan bidra till en känsla av otrygghet i bäckens näromgivning. Hjalmar Brantingsgatan - ett betydelsefullt stråk Hjalmar Brantingsgatan och Gustaf Dahlens gata är några av de få gatorna i Backaplans näromgivning som är både välintegrerade i området som helhet och i den lokala omgivningen. Det gör att dessa gator vid sidan av ett lokalt marknadsområde även har ett mer vidstäckt marknadsområde. Detta kan bidra till en blandning i butiksutbudet som i sig kan verka som en attraktion. Hjalmar Brantingsgatan Hjalmar Brantingsplatsen strategisk plats för att öka orienterbarheten mellan Backaplan och omgivningen Backaplan kännetecknas av ett relativt litet antal vältillgängliga stadsrum, där Hjalmar Brantingsplatsen är det mest tillgängliga. Detta innebär att Hjalmar Brantingsplatsen inte bara är en strategisk plats genom sin funktion som knutpunkt för kollektivtrafiken, utan också för möjligheten att här öka orienterbarheten mellan Backaplan och omgivningen.

14 Tillgång till parker Orienterbarhet till stadsdelspark Gångavstånd till stadsdelspark Befintlig situation. Mätt i riktningsförändringar. Befintlig situation. Mätt i meter. Mycket låg tillgång till stadsdelsparker Tillgängligheten till stadsdelsparker är mycket låg i Backaplan i förhållande till omgivande bostadsområden. Här utgör både Backaplans stadsstruktur och omgivande trafikleder tydliga barriärer. Orienterbarhet till Kvillebäcken Gångavstånd till Kvillebäcken Befintlig situation. Mätt i riktningsförändringar. Befintlig situation. Mätt i meter. Kvillebäcken Kvillebäcken - en dold tillgång Kvillebäcken löper centralt genom Backaplan, vilket innebär att dess strand är ständigt närvarande för stora delar av handelsområdet. Av särskild vikt för upplevelsen av närhet till Kvillebäcken är korsningen Swedenborgsgatan Deltavägen. Samtidigt bidrar den omgivande bebyggelsestrukturen och de olika trafikbarriärerna till att Kvillebäcken döljs för stadsdelarna utanför Backaplan. I princip alla fastigheter inom Kville och Backaplan befinner sig inom 500 meter från Kvillebäcken vilket får betecknas som en i grund och botten god tillgänglighet till Kvillebäcken. Kvillebäcken förefaller därmed ha god potential att utvecklas till ett mer använt parkrum om orienterbarheten förbättras.

15 Tillgänglighet till Hjalmar Brantingsplatsen Orienterbarhet till stadsdelspark Gångavstånd till stadsdelspark Orienterbarhet i riktningsförändringar Gångavstånd i meter Analysen pekar på att det är ett relativt litet område som upplevs som nära Hjalmar Brantingsgatan. Tydligt är hur betydelsefull Hjalmar Brantingsgatan är för den upplevda närheten till Hjalmar Brantingsplatsen, vilket i sin tur ger dess butiker en bra marknadsunderlag då många av de lokala förflyttningarna till och från Hjalmar Brantingsgatan kan antas ske här. En utveckling med nya kopplingar till de stråk som förbinder Hjalmar Brantingsplatsen till omgivningen förefaller därför strategiska för att förbättra platsens förutsättningar att utgöra den centrala platsen i ett framtida Hisingens Centrum. Hjalmar Brantingsplatsen

16 Målknutna slutsatser av diagnosen Integrerad stadsbygd Vad gäller Backaplans relation till omgivande stadsdelar är framför allt kontakten mellan Backaplan och Hisingsbacka mycket svag. Närheten till de välintegrerade stråken genom Lundby skapar dock en god potential att knyta samman Backaplan med Lundby. I ett lokalt perspektiv framträder Backaplan som ett rumsligt splittrat område med Kvillebäcken som tydlig barriär emellan Östra Kvillebäcken och handelsområdet. Analysen pekar på att det framför allt är stråken i Backaplans omgivning än stråken inom Backaplan som har potential att fungera som aktiva stadsstråk, i socialt och ekonomiskt hänseende. Stråket Myntgatan-Gustaf Dahléns gata är ett viktigt stråk för kontakten mellan Centrala Hisingens stadsdelar och på längre sikt även kontakten med innerstaden med den planerade gångbron till Göteborgs innerstad i stråkets förlängning. Blandstad Backaplan saknar väl integrerade stråk som binder samman områdets interna gatustruktur med omgivande gator. Detta gör det sannolikt att Backaplan idag inte uppmuntrar fotgängare att passera området på väg mellan stadsdelarna. På Hisingen är det snarare den norra delen av Kville och bebyggelsen längs Hjalmar Brantingsgatan som har de bästa förutsättningarna för lokal handel och naturligt befolkade stadsrum. Detta talar för svaga rumsliga förutsättningar för ett vardagligt stadsliv i nuvarande Backaplan. Området kring Hjalmar Brantingsplatsen som med sin goda tillgänglighet till övriga stadsdelar pekas ut som den potentiellt mest använda platsen av besökare till fots i handelsområdet. En utveckling med nya kopplingar till de stråk som förbinder Hjalmar Brantingsplatsen till omgivningen förefaller därför strategisk för att förbättra platsens förutsättningar att utgöra den centrala platsen i ett framtida Hisingens Centrum. Regional och lokal knutpunkt Backaplan är med sitt läge i staden och i förhållande till omgivande tätheter helt beroende av sitt regionala kundunderlag av bilister för hela området och kollektivtrafikresenärer för det närmsta området kring Hjalmar Brantingsplatsen. Goda stadsrum Det saknas vid sidan av Hjalmar Brantingsplatsen vältillgängliga och orienterbara platser inom både området som helhet och inom det lokala grannskapet i Backaplans delområden. Ur tillgänglighetssynpunkt förefaller därmed Kvillebäckens ha en god potential att utvecklas till ett mer använt parkrum om orienterbarheten samtidigt förbättras.

17 Strategiska riktlinjer och planbearbetning Förslaget på strategiska riktlinjer och planbearbetning tar sin utgångspunkt i de mål som formulerats tillsammans med stadsbyggnadskontoret under en gemensam workshop. Det som betonats har varit förbättrade kopplingar och platsutveckling samt samordning och utveckling av gatustruktur, grönstruktur och markanvändning. Prognos Diagnos Prognos Policy Design Planförslag - Strukturplan, Planprog, FÖP, DP Utvärdering av planbearbetning Strategisk planbearbetning Strategiska planriktlinjer Utvärdering av befintliga planer Stadsbyggnadsanalys av styrkor och brister Ekonomi Sociala frågor Miljö Slutredovisning Presentation Delredovisning Stadens struktur Startmöte med kommunen Målsättningar och förutsättningar Spacescapes strategiska riktlinjer Förslagen på riktlinjer och planbearbetning innehåller ett överordnat gatusystem som knyter samman Backaplan med omgivande stadsdelar och förbättrar orienterbarheten. Backaplan ges en ram för att utveckla ett mer urbant och varierat innehåll, som en del av Göteborgs framtida stadskärna. Bind samman omgivande gatunät med Backaplan genom ett huvudgatunät (supergrid) Utveckla orienterbara strategiska platser med nya kopplingar Utveckla lokal parkstruktur och Kvillebäcken som central stadsdelspark. Spatiala analyser & strategisk design Fig: Strategiska riktlinjer. De strategiska kopplingarna (vita) förlänger de befintliga stråken (röda) och skapar ett sammanhängande flödesnät med nya och befintliga strategiska platser i nätets knutpunkter. De gröna pilarna representerar parkstråket och den gröna ellipsen Hisingens framtida Central Park.

18 Planbearbetning Planbearbetningen har drivits mot en sammanhållen rumsligt integrerad kvartersstruktur med strategisk placerade torg, en central sammanbindande stads- och evenemangspark vid Kvillebäcken och mindre kvartersparker mer avskilt lokaliserade. Planstrukturen är en utveckling av det befintliga gatunätet där nya kopplingar och gator genererar ett ekerhjul med lättorienterbara noder i huvudgatornas korsningar. Skissprocess FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BACKAPLAN Sbk:s strukturskiss 051207 Sbk: strukturskiss 060328 Spacescape strukturskiss 060510 Gator och kvarter I de centrala södra delarna av Backaplan möjliggör ett tätare gatunät gena och lättnavigerade rörelser. I den norra delen är kvartersstorleken större för att möjliggöra en fortsatt storskalig handel med expansions- och parkeringsyta inom fastigheterna. Strategiska platser FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BACKAPLAN Nuvarande trafikknutar omvandlas till förmedlande länkar mellan det regionala och lokala trafiksystemet. Att lösa knutarna är av strategisk betydelse för både Backaplan och omgivande stadsdelar. Stråken mellan dessa platser blir det nya hjärtat i Backaplan. Parker Kvillebäcken blir en park med väl tillgängliga entréer ner till Göra älv. Parken möjliggör rofylldhet och promenader samtidigt som de starka kopplingarna till omgivningen bidrar till trygghet. I Backaplans södra del anläggs en stadspark i Kvillebäckens förlängning. Parken blir en mötesplats och evenemangsplats med plats för lek, picknick och rekreation. Lundbys parkstråk förlängs in i Backaplan, omväxlande med smala esplanadstråk och bredare öppningar för park. Stråket bör ha en grön karaktär även om det bara är en trädrad. I det tätare gatunätet förläggs Arbetsmaterial kvartersparker. 2006-12-12 SKALA 1:7000 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR BACKAPLAN Gator som är viktiga för lokala rörelser till angränsande stadsbygd Stråk med stor potential för handel och verk samheter. Arbetsmaterial 2006-12-12 SKALA 1:7000 Gator som är viktiga för lokala rörelser till angränsande stadsbygd Strategiskt vikigt gång/cykelstråk mellan Myntgatan och Deltavägen Kvarter för volymhandel och verksamheter. Kan på lång sikt utvecklas till mindre blandstadskvarter Strategiskt viktiga kopplingar över barriärer till Frihamnen, Ringön och Backa. Stråk med stor potential för handel och verksamheter. Noder och kollektivtafikpunkter Område inom vilket stadsdelspark kan placeras. Innehåller kvaliteter som grön oas, mötesplats och lek...storlek ca 5000m 2, Referenser: Söderlingska trädgården, Majorna; Björns trädgård- Stockholm. Strategiskt vikigt gång/cykelstråk mellan Myntgatan och Deltavägen Noder och kollektivtafikpunkter Arbetsmaterial 2006-12-12 SKALA 1:7000 Stadsbyggnadskontorets förslag till strukturplan 061212 Gator som är viktiga för lokala rörelser till angränsande stadsbygd Kvarter för volymhandel och verksamheter. Kan på lång sikt utvecklas till mindre blandstadskvarter Strategiskt viktiga kopplingar över barriärer till Frihamnen, Ringön och Backa. Stråk med stor potential för handel och verksamheter. Område inom vilket stadsdelspark kan placeras. Innehåller kvaliteter som grön oas, mötesplats och lek...storlek ca 5000m 2, Referenser: Söderlingska trädgården, Majorna; Björns trädgård- Stockholm. Strategiskt vikigt gång/cykelstråk mellan Myntgatan och Deltavägen

19 Idéer om markanvändning och typologier Vi föreslår en markanvändning och typologi för bebyggelse som tar sin utgångspunkt i målet om blandstaden, och nödvändiga miljökrav. Planområdet föreslås integreras i sin gatu- och parkstruktur, medan kvarteren indelas efter markanvändningsinriktning enligt typologin redovisad nedan. Kring Hjalmar Brantingsplatsen finns köpstaden, med två omgivande bostadsområden. Volymhandeln med sin Big Box -typologi i form av stora köplador tillåts utvecklas i nordöst och verksamhetsområdet i nordväst. Primärt verksamhetsstråk karaktäriseras av ett mycket stort ekonomiskt och socialt utbyte, mer storskalig handel och större företagsetableringar. Det sekondära verksamhetsstråket karaktäriseras av stort ekonomisk och socialt utbyte och mindre butiker och företagsetableringar. Primära verksamhetsstråk Sekundära verksamhetsstråk Köpstadskvarter Blandstadskvarter Verksamhetskvarter Storskaliga handelskvarter Möjlig spårvagnsdragning Möjliga spårvagnshållplatser Skiss till markanvändning (Spacescape AB) Köpstadskvarter (bostäder och kontor med handel i gatuplan) Storlek: 60x120 m, e=2-3, 5-8 vån Big box-kvarter (regional storskalig volymhandel) Storlek: 200x200 m, e=1-2, 1-4 vån Verksamhetskvarter (kontor och industri med handel i gatuplan) Storlek: 200x200 m, e=0,5-2, 1-20 vån Blandsstadskvarter (bostäder med handel- och verksamhetslokaler i gatuplan) Storlek: 60x120 m, e=0,7-1,5, 2-4 vån Skiss till typologier utifrån markanvändning (Spacescape AB)

20 Idéer om strategiska platser och parker Backaplan och området kring Kvillebäcken behöver en central stadspark, en Hisingens Central Park, vilken utformas som omväxlande torg och parkyta. Analysen understödjer att det valda läget ger förutsättningar för att den nya parken skall utvecklas till en mötesplats och evenemangsplats som även har plats för lek, picknick och rekreation. Idé och förebilder till stadsdelspark Kungsträdgården. Välbesökt stadspark med bl.a caféer, hårdgjorda såväl som mjuka ytor, vattenspegel, scen för evenemang, och restauranger i paviljonger mellan den offentliga gatan och parken Förslag till utformning av Hisingens stadsdelspark (Spacescape AB) Vasaparken. Populär stadsdelspark i Vasastan Stockholm som angränsar till offentliga gaturum och erbjuder en mångfald av bruksvärden för olika åldersgrupper.. Förebilder till de strategiska platserna Skvallertorget i Norrköping Kungsportsplatsen i Göteborg

21 Prognoser utvärdering av strukturplan Spacescape har med beskrivna beprövade analysmetoder analyserat det planförslag som utarbetats tillsammans med stadsbyggnadskontoret. Tack vare ett nära samarbete och kontinuerliga analyser innebär planförslaget en hög grad av måluppfyllelse, givet de mål som formulerats i arbetets inledande workshop. I ett 20-årsperspektiv kan Backaplan tillsammans med Östra Kvillebäcken bli Hisingens nys stadskärna, likvärdig med Göteborgs innerstad. I ett 40 årsperspektiv kan dessa kärna växa samman till en gemensam drivkraft för hela Göteborgs sociala och ekonomiska utveckling. Prognos Diagnos Prognos Policy Design Planförslag - Strukturplan, Planprog, FÖP, DP Utvärdering av planbearbetning Strategisk planbearbetning Strategiska planriktlinjer Utvärdering av befintliga planer Stadsbyggnadsanalys av styrkor och brister Ekonomi Sociala frågor Miljö Stadens struktur Slutredovisning Presentation Delredovisning Startmöte med kommunen Målsättningar och förutsättningar Tillgänglig täthet Hög Medium Låg Situation med Stadsbyggnadskontorets strukturplan infogad i analysmodellen. Befintlig situation Tillgänglig täthet - det lokala marknadsunderlaget Analysen av nuläget pekar på en markant skillnad i den tillgängliga tätheten mellan Backaplan och Göteborgs innerstad. Med förslaget ökar den tillgängliga tätheten radikalt. Handeln vid Backaplan är nu inte helt beroende av den regionala bil- och kollektivtrafiktillgängligheten utan kan mer förlita sig på ett stabila kundunderlag i den integrerade bebyggelsen. Det är helt rimligt att i detta fall börja jämföra sig med förhållandena i Göteborgs innerstad.

22 Rumsintegration Radius 7 Hög Medium Låg Situation med Stadsbyggnadskontorets strukturplan infogad i analysmodellen. Befintlig situation Rumsintegration - potential för gångflöden Med Stadsbyggnadskontorets plan integreras Backaplan genom att knyta an till de mest strategiska stråken i omgivande stadsområden och blir därmed i hög grad ett naturligt område att passera på Hisingen. Analysen pekar också på att stora delar av omgivningen lämnas relativt oberörda, där ibland Kville och Hisingsbacka. I Kvilles fall beror detta på kvarvarande trafikbarriärer vid Vågmästarplatsen och för Hisingsbacka på fortsatt svårorienterbara kopplingar. Samtliga platser med planerad spårvagnshållplats längs stråket Swedenborgsgatan- Delatavägen är väl integrerade både i området som helhet och i lokalt, vilket gör dem strategiska för både kollektivtrafikknutpunkter och som levande torg med kommersiell och offentlig service. Analysen pekar också på vikten av nya kopplingar över älven för gång- och cykeltrafik, vilket är en förutsättning för att skapa motsvarande rumsliga förutsättningar för stadsliv i Backaplan som innerstaden innehar.

23 Tillgång till stadspark Orienterbarhet till stadsdelspark Med strukturplan infogad Befintlig situation Gångavstånd till stadsdelspark Med strukturplan infogad Befintlig situation Ny stadspark - en mötesplats för hela Hisingen Tack vare att det i planen tillkommit ett större centralt parkrum i anslutning till Kvillebäcken får hela Backaplan och Östra Kvillebäcken så god tillgång till grönområden att det kan, med komplement från mindre kvartersparker inne i stadsdelarna, uppfylla kriterierna för god bebyggd miljö och god parktillgång. Denna Hisingens nya stadspark ligger också så strategiskt att den har potential att bli en mötesplats för hela Hisingen.

24 Rumsintegration Radius 7 Hög Medium Låg Situation med Stadsbyggnadskontorets strukturplan för Backaplan och planskisser för Gullbergsvass, Södra älvstranden, Frihamnen och Ringön infogad i analysmodellen. Prognos av strukturplanens rumsintegration i ett 40 års scenario Spacescape har tillsammans med stadsbyggnadskontoret skisserat fram en sannolik utveckling av stadsbygden i ett 40 års-perspektiv. Det handlar främst om hur de centrala älvstränderna kan tas i anspråk för stadsbebyggelse. Antaganden har gjorts om nya gator och förbindelser av broar och tunnlar. Backaplan - en del av Göteborgs framtida stadskärna Analysen av 40 års-perspektivet visar på att det som vi har kallat Hisingens nya stadskärna kring Backaplan faktiskt har möjlighet att växa samman med Göteborgs innerstad, och tillsammans bilda Göteborgs framtida stadskärna. Med tanke på vad syntax-analyser i forskningen har visat när det gäller ekonomiska och sociala förhållanden i städer, så pekar denna 40 års-analys på radikala förändringar. Det är inte orimligt att prata om en nytt Hisingen som på riktigt är socialt integrerad i innerstaden. Med ett långsiktigt och analytiskt stadsbyggande kan förutsättningarna för social utanförskap motverkas och reell ekonomisk tillväxt skapas på Hisingen. Här står verkligen Hisingens och därmed också Göteborgs framtid på spel. Det spatiala kapitalet måste tas tillvara och utvecklas som medel i denna utveckling.

25 Målknuta slutsatser av prognosen Stadsbyggnadsmål Integrerad stadsbygd Förslagen bidrar till en mer integrerad stadsbygd genom att knyta an till strategiska gator i omgivningen samt själv utgöra en rumsligt sammanvävd struktur. Blandstad Förslaget ger förutsättningar för en mer blandad stadsbygd med en mångfald av verksamheter och boendemiljöer i olika lägen kan skapas. Regional och lokal knutpunkt Förslaget gör de strategiska mötesplatserna och kollektivtrafikstationerna vältillgängliga i Backaplan och för omgivande bebyggelse. Goda stadsrum Samtliga torgplatser är välintegrerade och har god potential att bli välbesökta till vardags. Kvillebäcken med dess nya stadsdelspark tillgängligörs genom fler väl tillgängliga entréer. Göta älvs mynning är dock fortfarande avskild. Strategiska utmaningar I workshopen formulerades konkreta utmaningar för stadsbyggandet som tar utgångspunkt från målen. Här redogörs översiktligt för hur dessa utmaningar har tagits till vara. Markanvändning Det är naturligt att den regionala handeln förläggs i och kring Hjalmar Brantingsplatsen, både i 20 års- och ett 40 års-perspektiv. Den föreslagna stadsstrukturen gör det även möjligt för den regionala handeln att växa ut med integrerade gatustråk genom både Backaplan och givande stadelar, och på så vis även främja lokal handel i stadsdelarna runt Backaplan. Den lokala handeln har genom planen fått en mångfald av lägen att lokalisera sig vid, både centralt och perifert. Den bilbaserade volymhandeln längs motorlederna kopplas till Hjalmar Brantingsplatsen med tydliga gatustråk, där lokal handel kan uppstå. När det gäller boendet så ligger det något mer avskilt, men fortfarande i nära anslutning till det intensivare stråken, vilket talar för goda bostadslägen. Gatu- och gångnät Förslaget i 20 års-scenariot tar väl tillvara möjligheterna att knyta samman Backaplan med gatunätet i Östra Kvillebäcken och Lundby. Kontakterna med stadsdelarna Hisingsbacka, Kville och Ringön är dock fortfarande svag. Hjalmar Brantingsgatan utgör en tydlig barriär för fotgängarna. Backaplans gatunät kopplas samman med det regionala nätet vid de strategiska nodplatserna. Dessa utgör också angöringspunkter till Backaplan för kollektivtrafikresenärer, fotgängare, cyklister. Platserna behövs därför i första hand utformas på fotgängarnas villkor. Åtgärder för att stärka fotgängarnas tillgänglighet över nuvarande trafikbarriärer, samtidigt som den regionala framkomligheten säkerställs på genomfartslederna bör undersökas vidare. 40-årsscenariot visar med tydlighet hur Göteborgs framtida stadskärna kan utvidgas med stadssdelsövergripande stråk från den befintliga innerstaden och vidare ut genom de f.d industriområdena längs älven. Mål- och mötespunkter De planerade noderna är rumsligt väl integrerade och kan utöver sina attraktioner också fungera som naturliga platser att passera på väg till och genom området. På så vis blir de naturliga mål- och mötespunkter. Dessa platser är också lätta att orientera sig utifrån genom få riktningförändringar till övriga stadsrum. Detta gör dem mycket lämpliga som hållplatser för kollektivtrafiken. Grönstruktur En rimlig parktillgång inom Backaplan i de centralare delarna är 200-300 meter till närpark och 500 meter till stadsdelspark. För att säkra en rimlig parktillgång i Backaplan med omgivningar krävs en stadsdelpark i anslutning till Kvillebäcken. I och med att denna park ligger välintegrerat och väl synlig från omgivningen har den förutsättningar att bli plats både för rekreation, möten och evenemang. I och med att parken ligger längs Kvillebäcken blir den en naturlig länk i en grönstruktur som kan sträcka sig ända ner till Göta Älv. Inom bostadskvarteren bör även mindre kvartersparker anläggas. Alla dessa parker bör även knytas samman av trädplanterade gator.

26 Om fortsatt samarbete Denna utredning är att betrakta som en pilotstudie där olika nya metoder har prövats. Analysmaterialet som tagits fram i tidigare rapporter har varit omfattande i syfte att lyfta fram möjligheterna, att se vad som är möjligt att göra inom framtida stadsbyggnadsprojekt. Framtida syntaxutredningar ska som denna vara definierade utifrån aktuella problem- och målformuleringar, så att största möjliga effektivitet uppnås. Ett genomfört exempel är den trygghetsstudie som genomfördes med hjälp av syntaxanalyser inom detaljplanearbetet för Säterigatan vid Norra älvstranden. Om det fortsatta arbetet med Backaplan Gestaltningsprogram för det offentliga rummet Mot bakgrund av stadsstrukturanalyserna kan ett Gestaltningsprogram tas fram som behandlar utformningen av parker, platser, gator och gränssnittet mellan bebyggelsen och gata. Arbetet skulle kunna utföras i en projektgrupp tillsammans med andra konsulter och med Spacescape som projektledare. Programmet skulle även kunna utgå från de riktlinjer som Botryggt 05 anger för ökad trygghet i det offentliga rummet. Om fortsatt samarbete Spacescapestadsbyggnadskontoret De utförda stadsstrukturanalyserna har i arbetet med att finna lämpliga planstrukturer utifrän uppställda mål visat sig ge tydliga och intresseväckande bilder. Pilotprojektet har också innehållit förslag på strategiska planbearbetningar utifrån en sammanvägning av utförda diagnoser och kommunalt formulerade mål. Här har utredningen dels visat på hur analyserna kan ge upphov till designlösningar men också för hur nya prognoser kan användas för att tillsäkra att uppställda kommunala mål följs i den kontinuerliga planprocessen. Spacescape ska ses som en möjlig resurs för stadsbyggnadskontorets planering på översiktlig, område och detaljerad nivå. Spacescape ska dels ses som ett stadsbyggnadslaboratorium som snabbt kan utvärdera olika planers sociala ekonomiska eller miljömässiga utfall, dels ska Spacescapes ses som en möjlighet att presentera viktiga fakta om en stadsplaneringssituation på ett enkelt och lättfattligt sätt för en bredare publik, politiker eller allmänhet. I huvudsak står Spacescape således för två sorters tjänster; analys och presentation. Spacescape önskar även se möjligheten att skapa gränssnitt mellan olika förvaltningar genom att ta fram gränsöverskridande faktaunderlag. Det vill säga främja stadsplanering framför park- hus- och trafikplanering var för sig. Här finns stora möjligheter till utveckling av ny analysmetodik som kan skapa nya dialogformer.

27 Themsen delar inte Londons stadskärna. Varför skall Göta älv dela Lilla London? Millennium Bridge i London. Themsen och Göta älv är lika breda, mellan 200-400 meter. Referenser Hillier, B., Penn, A., Hanson, J., Grajewski, T. & Xu, J. 1993. Natural movement: or, configuration and attraction in urban pedestrian movement. Environment and Planning B: Planning and Design, volume 20, s.29:66. Hillier, Bill & Hanson, Julienne. 1984. The social logic of space. Cambridge University Press. Cambridge Hillier, Bill. 1996. Space is the machine. Cambridge University Press. Cambridge Marcus, Lars. 2000. Architectural knowledge and urban form : the functional performance of architectural urbanity. Doktorsavhandling KTH. TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2000:2. Stockholm Stadsbyggnadskontoret. 2003. Sociotophandboken: Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan. Rapport SBK 2003:2. Stockholms stad Ståhle, Alexander., Marcus, Lars & Karlström, Anders. 2005. Place Syntax: Geographic accessibility with axial lines in GIS. Proceedings for the 5th International Space Syntax Symposium. Delft Ståhle, Alexander. 2005. Mer park i tätare stad: teoretiska och empiriska undersökningar av stadsplaneringens mått på friytetillgång. Licentiatavhandling Arkitekturskolan KTH. TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2005:2. Stockholm Marcus, Lars. 2006. Spatial capital and how to measure It. Arkitekturskolan KTH. Stockholm