De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön, men även de ansällda måse a ansvar. Till exempel genom a använda bilbäle. En klämd fo är lä hän när rucken ska fram. Sune Aronsson och de andra på lagre måse vara uppmärksamma. Truckar och rafik farlig för förare Läs mer
l Lådor med läkemedel lasas i en conainer. En ruck kör fram ill öppningen och pressar in pallarna. Ibland måse någon av de ansällda krypa in och packa för hand. De ve lie mer om hur de bäs ska jobba med kroppen efer a ha gå en kurs i ergonomi på jobbe. Ahréns åkeri vill ine a medarbearna ska bli sjuka av arbee. En bi bor håller en 25-meers långradare på a backa in genom en rång por. De är Peer Swärdh som klarar inbackningen näsan direk. Men så har han räna på de här i 35 år också. Uanför erminalen finns ingen sor parkeringsplas, uan han måse svänga och backa samidig för a komma in. Nu ska han lasa läkemedel och köra ill Arlanda. Sora fordon, lådor, conainrar, ruckar självklar kan de hända saker här och jus därför gäller de a se var olyckorna kan ske innan de sker. Man måse jobba förebyggande, ha e sysemaisk arbesmiljöarbee. Beng Sjöberg är skyddsombud. Varje månad går han illsammans med erminalchefen och föreages arbesmiljöansvarige run i erminalen och konrollerar a all fungerar. Vid den senase rundan uppäckes a sandlådan på framsidan var om (risk för halka), a de vari kall inne i erminalen och a en elkonak var rasig bland anna. All ska ågärdas. De är en slags skyddsrond de går. Syfe är a uppäcka fel och briser som kan göra a någon skadar sig eller blir sjuk. De är vikig a alla rapporerar om någo är fel, och de görs också, säger Beng Sjöberg. Många av de ansällda på Ahréns åkeri är chaufförer. Deras arbesmiljö kan ine konrolleras så lä. De lasar och lossar ill exempel hos andra föreag, och är de problem där så är ansvare de föreages. Beng Sjöberg är skyddsombud och håller särskild koll på arbesmiljön. Men alla ansällda ska rapporera fel så for de uppäcks. Har man vari med om en olycka så använder man bilbäle. Sussi Ahrén, ansvarig för personal, miljö och arbesmiljö på Ahréns, beräar a de flera gånger haf de probleme. Nyligen hände de exempelvis a Ahréns chaufför påpekade a e klämskydd var borage hos en kund, och a de kunde bli problem. De ansvariga föreage ågärdade ine de, och sedan hände de en olycka. Som ur var blev ingen skadad. Men framförall är chaufförerna på vägen. Arbesgivaren F A K T A l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel om en ruck väler även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. Skyddsombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön. är ansvarig för a arbesmiljön är bra, men vad som händer på vägen syr ingen arbesgivare över. Dessuom är de de ansälldas ansvar a följa lagar och säkerhesföreskrifer. De gäller ill exempel bilbälen. Enlig Arbesmiljöverke använder färre än en fjärdedel av förare av unga fordon bilbälen, ros a de är lag på de. Jag ror a de mes är de äldre förarna som srunar i bäle. De yngre har en annan insällning. De har gedignare ubildning, säger Sussi Ahrén. Hon beräar om en förare som verkligen og sig friheer när de gällde bilbäle: Han lä en verksad koppla bor varningsljude som låer när man ine ar på sig bäle. Fakuran gick ill Ahréns som ine alls hade lus a beala för a en ansälld ine ville följa lagen! Peer Swärdh, som raar de
Peer Swärdh ska iväg ill Arlanda, men blir försenad på grund av e fel på långradaren. De finns illräcklig med idsmarginal ändå, säger han. Annars är iden ofa e problem för chaufförer. Sussi Ahrén vid målningen som visar hur de såg u förr i Söderälje. Men nu är ine mycke som förr, och konkurrensen från uländska chaufförer och föreag har hårdna. De har påverka arbesmiljön i branschen. 25 meer långa ekipage, har dock bilbäle på sig: Har man vari med om en olycka så har man de, säger han. Själv har han klara sig, men för e par år sedan var de en av föreages chaufförer som skadade sig svår. Han hade ine bilbäle när olyckan skedde. För Peer Swärdh har de mes vari klämda fingrar och föer, men inge farlig. Han hoppar vig ner från flake, e flera meer hög hopp, och de belasar föer och ben. De gäller a vara välränad för a klara e hel yrkesliv som chaufför (de finns visserligen en sege som går a fälla u, men den verkar ingen använda). E anna problem för chaufförer kan vara a hinna med a a raser, och a följa de arbesidslagar som finns. Men Peer Swärdh ycker a hans schema innehåller illräcklig med idsmarginaler. Jus nu är de exempelvis e lufläckage i fordone som måse fixas innan han kan åka, men han säger a han kommer a hinna ändå. För a de ine ska fuskas så har lasbilarna färdskrivare, och numera är de flesa på de här åkerie digiala. I dem regisreras hur lång och hur for förarna kör. Och när raser och anna arbee lags in. Polisen sickprovskonrollerar färdskrivarna längs vägen och Transporsyrelsen ska konrollera då och då på åkerierna. Varje månad får varje chaufför en rappor om evenuella överrädelser. De kan vara a man kör mer än vå nioimmarspass på en vecka. Eller a man kör längre än fyra och en halv imme uan a vila. Ibland är de svår a undvika, säger Peer Swärdh. Om man är lie försenad och näsan är framme vid erminalen när fyra och en halv imme gå. Då ska man egenligen sanna och a paus. Transporbranschen är en uff bransch, konkurrensen har hårdna. Arbesmiljöverke har påpeka a de är problem med arbesmiljön, bland anna med långa arbespass. De här är e ganska sor åkeri, med 70 ansällda, men även här har man exempelvis några chaufförer med F-skasedel som är inne och jobbar exra nu, efersom åkerie har mycke jobb. De är egna föreagare och dem har man ine full koll på. Vi ve vad vi lägger u på dem a de ine är omöjliga arbespass. Men vi ve ju ine vad de gör sedan, säger Sussi Ahrén. Sussi Ahrén är en av få kvinnor i föreage. Av åkeries 40 chaufförer är vå kvinnor. Sussi Ahrén ycker a de kunde vara beydlig fler jobbe är ofas ine särskil ung. Många körningar är dessuom smörkörningar, som vi kallar dem. Då lossar och lasar kunden all själv och plomberar bilen. Chauffören bara kör. Och när man lassar och lossar har man hjälp av ruckar, så de är heller ine särskil ung. Kanske är jargongen i en mansdominerad bransch värre? När vi lämnar erminalen åker re ruckar omkring med lådor och sålemballage. De gäller a se sig för. Och de är jus de som är farligas, om man ska se ill illbuden på åkerie. Ouppmärksamheen. Man bli påkörd på foen eller får någo ramlande på sig. Man sod på fel sälle. Truckföraren såg ine. Här gäller de a vara vaken på jobbe. De är vikig a alla rapporerar om någo är fel.
1 (4) ransporprogramme Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. na kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a du är ansälld på e åkeri där du uppäck a lådan med sand var om. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a probleme ågärdas? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear som chaufför i egen regi för e åkeri som hyr in dig, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller du själv? Om du arbear å e bemanningsföreag på e åkeri, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Sök svar i boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. C. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på www.av.se sam på www.arbesmiljoupplysningen.se. D. Ta reda på Vad är e regional skyddsombud? Exra på näe Webbubildning TYA, Transporfackens Yrkes- och arbesmiljönämnds webbubildning i hälsa och ergonomi finns grais på webben på www.e-ergonomi.se. Sök svar i boken. F. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud? Sök svar i boken. G. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag? Sök svar i boken sam på www.av.se.
2 (4) ransporprogramme 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer som syr arbee inom den bransch du änker dig a arbea inom, exempelvis åkeri. Sök svar på www.av.se ill exempel i de branschanpassade regelpakeen. Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Finns de särskilda regler för branschen eller de yrke som du änk arbea inom? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbesmiljoupplysningen.se Vad i reporage är en del av de? B. Uppgif På åkerie undersöker de miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på www.preven.se a ugå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån. Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på www.av.se Ladda ner en checklisa från www.preven.se och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl. 4. Risker Vilka risker beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker för branschen? Sök svar på www.av.se.
3 (4) ransporprogramme Exra på näe Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en försa hjälpen-app med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär-lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? Sök svar i boken C. Ta reda på Tänk dig a du har en körning. Lasen är farliga kemikalier. Vad gäller? Vad bör du änka på för a minska riskerna? Sök svar i boken och på www.av.se 5. Klima I reporage nämner man a de är för kall i erminalerna. Vad säger lagen? När är de för kall för a jobba? Eller för varm? Finns de några regler? Sök svar i boken sam på www.av.se. 6. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av personliga skyddskläder och urusning är nödvändiga på e åkeri? Vilka kläder brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? Sök svar i boken. B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går. 7. Må bra på jobbe A. Diskuera Åkerier är mansdominerade arbesplaser. På Ahréns åkeri är de bara vå av oal 40 chaufförer som är kvinnor. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam jej på en arbesplas. Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren. Underlag finns i boken.
4 (4) ransporprogramme B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 8. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning för a må bra på arbesplasen handlar om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. 9. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall, vilka? Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? Sök svar i boken sam på www.av.se. 10. Olyckor och arbesskador I reporage beskrevs några olyckor som ske på jus den arbesplasen. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken sam på www.av.se. En annan vanlig olycksorsak är där ruckar har vari inblandade. Hur kan man förebygga den här ypen av olycksrisker? Sök svar på www.av.se.