Miljökonsekvensbeskrivning. Fördjupad översiktsplan Svappavaara November 2013

Miljökonsekvensbeskrivning Fördjupad översiktsplan Svappavaara November 2013 1

Innehållsförteckning 0. Sammanfattning 1. Inledning 2. Aktuella planförhållanden 3. Gällande bestämmelser 3 6 10 10 4. Förslag till ny fördjupad översiktsplan 12 5. Alternativ 6. Miljökonsekvenser 7. Förutsättningar 14 15 20 Bilaga: Fördjupad översiktsplan 1988 Bilaga: Fornlämningar, Skogsstyrelsen Bilaga: Bullerberäkning, Trafikverket 2

0. Sammanfattning Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns i Miljöbalken 1998:808 kap 6:11-18 18 och ska tillämpas för planer och program. Av MKB-förordningen 1998:905 4 p2, bilaga 1 och 3, framgår att översiktsplaner enligt plan- och bygglagen, som berör vissa infrastrukturprojekt ska anses medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för förslaget till fördjupad översiktsplan i Svappavaara. Ett förslag till avgränsning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande miljöpåverkan samråds med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen: Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi kommer endast att beskrivas översiktligt, karta 1. Miljö- och hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små partiklar och buller, samt stoftemissioner från pelletstillverkningen men även föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler Dagvatten i samhället Trafikbuller från väg E10 Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning men kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning Identifierade risker för påtaglig miljöpåverkan har omhändertagits i detta förslag till fördjupad översiktsplan genom att särskilda överväganden lagts in i planeringsövervägandena. De flesta identifierade risker kan lösas i detaljplaneskedet där lämpliga åtgärder tas fram. En stor del av riskerna är relaterade till gruvverksamheten, som miljöprövas i mark- och miljödomstolen. LKAB:s kartläggning av bullerspridning visar att på eventuella överskridanden. LKAB avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätning av buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras 2012, då det konstaterades att nattbuller översteg villkoret för buller. Åtgärder för att minska stoft och buller kan bara lösas genom åtgärder vid källan. Vibrationer och luftstötar hanteras också i miljötillståndet. Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden 2010-05-27 till 2011-09-01. 01. Mätplatsen var placerade i centrala Svappavaara, (vid skolan). Mätprogrammet omfattade aktiv dygnsprovtagning av PM10 och PM2,5, kontinuerliga mätningar av kväveoxider och kontinuerliga mätningar av svaveldioxid. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010-2011 visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 3

överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 under vintermånaderna. Nedfallande stoft mäts på nio platser i Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör referenspunkt. Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. (Uppgifterna är från LKAB). LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250 g/100m2/månad. Mätpunkten ligger i Vargbacksområdet, men indikerar högre stoftspridning. Även snöproverna visar en stigande Påverkan från sprängning, såsom vibrationer, stenkast, luftstötar, kommer att hanteras i en riskanalys för verksamheten, så att relevanta skyddsåtgärder kan vidtas. Ombyggnaden av väg E10 och ökningen av trafiken har utretts av Trafikverket. Åtgärder har föreslagits för befintlig bebyggelse. I Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning konstateras att för bebyggelse närmare än 100m kan riktvärdena för trafikbuller överstigas. Förslag till bostadsbebyggelse ligger inte närmare väg E10 än 100m. Lagring av malm i Pitkäjärvi kan ge Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns i Miljöbalken 1998:808 kap 6:11-18 och ska tillämpas för planer och program. Av MKBförordningen 1998:905 4 p2, bilaga 1 och 3, framgår att översiktsplaner enligt plan- och bygglagen, som berör vissa infrastrukturprojekt ska anses medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning ensbeskrivning har upprättats för förslaget till fördjupad översiktsplan i Svappavaara. Ett förslag till avgränsning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande miljöpåverkan samråds med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen: Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi kommer endast att beskrivas översiktligt, karta 1. Miljö- och hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små partiklar och buller, samt stoftemissioner från pelletstillverkningen men även föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler Dagvatten i samhället Trafikbuller från väg E10 Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning men kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning Identifierade risker för påtaglig miljöpåverkan har omhändertagits i detta förslag till fördjupad översiktsplan genom att särskilda överväganden lagts in i planeringsövervägandena. De flesta identifierade risker kan lösas i detaljplaneskedet där lämpliga åtgärder tas fram. En stor del av riskerna är relaterade till gruvverksamheten, som miljöprövas i mark- och miljödomstolen. LKAB:s kartläggning av bullerspridning visar att på eventuella överskridanden. LKAB avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. Mätning av 4

buller i samtliga kontrollpunkter kommer att utföras 2012, då det konstaterades att nattbuller översteg villkoret för buller. Åtgärder för att minska stoft och buller kan bara lösas genom åtgärder vid källan. Vibrationer och luftstötar hanteras också i miljötillståndet. Luftkvalitetsmätningarna pågick under perioden 2010-05-27 till 2011-09-01. 01. Mätplatsen var placerade i centrala Svappavaara, (vid skolan). Mätprogrammet omfattade aktiv dygnsprovtagning av PM10 och PM2,5, kontinuerliga mätningar av kväveoxider och kontinuerliga mätningar av svaveldioxid. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010-2011 visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 överskrider aktuella miljökvalitetsnormer. Halter av fluorider och klorider i gasfas (HF resp. HCl) var mycket låga (under detektionsgränsen). Generellt sett ökar halterna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 under vintermånaderna. Nedfallande stoft mäts på nio platser i Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör spridning av fina partiklar ända in i Svappavaara. Lagringen bör inte ske utomhus. Ändrade utsläpp av dagvatten till Kotijoki som är Natura 2000-område kan behöva tillstånd enligt miljöbalken 1998:808 kap 7:28. Dagvattenhantering i nya bostadsområden bör i första hand ske genom lokalt omhändertagande om avledning är nödvändig hanteras frågan i detaljplan. För industriområden gäller att dagvattenfrågan hanteras i detaljplanen. Inga överskridanden av miljökvalitetsnormen förväntas. 5

1. Inledning Bakgrund Den första fasta bebyggelsen i Svappavaara tillkom under 1600-talet när man började bryta koppar i Gruvberget. Det finns lämningar längs Kotijoki efter den äldre gruvbrytningen såsom en hyttruin, rester av en rostugn, kvarn, fördämningsvall, vattenränna, husgrunder, slaggvarp och gruvhål. Leveäniemimalmen bröts i dagbrott under perioden 1961-1982. 1982. Pelletstillverkningen i Svappavaara har pågått efter det att gruvbrytningen lades ned. Efter nedläggningen av gruvan har befolkningen i Svappavaara mer än halverats. Järnmalmsfyndigheten i Mertainen upptäcktes i slutet av 1800-talet och en mindre mängd järnmalm bröts 1956-58 58 av Norrbottens Järnverk AB. Under 2011 genomförde LKAB en provbrytning i Mertainen. Svappavaara har en historia av förändrad befolkningssammansättning till följd av konjunktursvängningar inom gruvdriften. Idag pågår återigen gruvdrift i Gruvberget och brytningen i Mertainen beräknas komma igång 2014. Miljöprövning av verksamheten pågår. Senast 2015 är även gruvan i Leveäniemi planerad att öppna igen och därmed är tre dagbrott i närheten av Svappavaara beräknade att vara igång inom en snar framtid. Tillstånd finns för produktion av 4 miljoner ton pellets. Dagbrotten Leveäniemi och Gruvberget ligger 1km respektive 2 km från samhället. Pelletsverket ligger drygt 1 km från samhället. Återupptagning av gruvbrytningen har medfört en ökad efterfrågan på industrimark och en ökad efterfrågan på bostäder, både tillfälliga och permanenta, för den arbetskraft som behövs. Området Vargbacken, som ligger söder om E10 och mellan LKAB:s nuvarande verksamhetsområde och Svappavaara by behövs för bland annat upplag av massor. Idag finns ett fåtal bostadshus samt fritidshus inom det aktuella området. Ett större antal skogsfastigheter kommer också att beröras. Det finns även småindustri inom området. Det finns även en efterfrågan på industrimark för tyngre industri utanför Svappavaara by. Olika externa lägen för denna typ av industri behöver undersökas, däribland Pitkäjärvi. I området vid Pitkäjärvi har Northland Resources AB idag en omlastningsterminal för Kaunisvaaramalmen från lastbil till järnväg. Gruvbrytningen i Leveäniemi, Gruvberget, Mertainen och Kaunisvaara kommer att generera en ökad trafik på E10. Vid de tidpunkter då sprängning ning pågår i Mertainen, måste den del av E10 som ligger inom säkerhetsavståndet för sprängning stängas av. Även trafiken på Svappavaarajärnvägen kommer att öka. Fördjupad översiktsplan och miljökonsekvensbeskrivning En översiktsplan ska fungera som en vision för kommunens framtida utveckling och redovisa den huvudsakliga tanken för mark- och vattenanvändningen under 10-20 år framåt. I översiktsplanen ska såväl allmänna intressen som miljö- och riskfaktorer redovisas. Syftet med den fördjupade översiktsplanen n är att ge en samlad bild av behov och förutsättningar för en utveckling av Svappavaara. Denna bild har fokus både mot ett kort tidsperspektiv, mot de närmaste åren framöver och mot ett betydligt längre tidsperspektiv. Den fördjupade översiktsplanen är ett t viktigt underlag för arbetet med kommande detaljplaner. Bestämmelserna för miljökonsekvensbeskrivning MKB finns i Miljöbalken 1998:808 kap 6:11-18 18 och ska tillämpas för planer och program. 6

Syfte och avgränsningar Kommunstyrelsen beslutade 2012-06-0404 192 att en ny fördjupad översiktsplan för Svappavaara ska upprättas. I översiktsplanen ska såväl avsedd markanvändning som allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer redovisas. Den fördjupade översiktsplanen är en plan som ska miljöbedömas och inom ramen för miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Syftet är att integrera miljöaspekter i den fördjupade översiktsplanen för Svappavaara för att främja en hållbar utveckling. Ett förslag till avgränsning ning av vilka miljöaspekter som kan ge betydande miljöpåverkan samråds under samrådstiden med länsstyrelsen. Kommunen föreslår följande förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen: Området för den fördjupade översiktsplanen omfatta Svappavaara samhälle och dess närmaste omgivning, karta 2. Verksamheterna i Mertainen, Pitkäjärvi och Leveäniemi kommer endast att beskrivas översiktligt, karta 1. Miljö- och hälsoaspekter såsom nedfallande stoft, vibrationer/luftstötar, små partiklar och buller, samt stoftemissioner från pelletstillverkningen men även föroreningar från övrig verksamhet i samhället t ex uppvärmning av lokaler Dagvatten i samhället Trafikbuller från väg E10 Påverkan på naturmiljö och då främst Natura 2000-områden Riksintresset mineraler berör inte befintlig bebyggelse i någon större omfattning men kan beröras av ny bebyggelse i mindre omfattning Vision med övergripande mål för Kiruna kommun Jämställdhet och hållbarhet är aspekter som ska tas in i allt arbete. Jämställdhet är en viktig del i att få ett hållbart samhälle. Mål: Arbetsmarknaden har en bredd som attraherar både kvinnor och män samt att förutsättningarna att driva företag är bra. Mål: En välfungerande offentlig service tryggar invånarnas hälsa, sociala välfärd och ska finnas nära invånarna. Här betonas särskilt att landsbygden ska leva. I visionen framhålls att kommersiell och offentlig service ska samordnas över sektorsgränserna i effektiva helhetslösningar. Mål: En god och trygg livsmiljö där god tillgång till ett varierat utbud av bostäder är en självklarhet. Mål: Kiruna ska ha goda kommunikationer mot omvärlden och tidsenliga lösningar för att klara omställningar och framtida klimatkrav. Det är viktigt att boende utanför centralorten också omfattas av miljövänliga och lättillgängliga kommunikationslösningar där en viktig demokratifråga är god IT-kommunikation i hela kommunen. 7

Mål: Kultur och idrott ska vara lättillgängligt och ge medborgare och besökare ett rikt liv. Genom bostadsnära och centrumnära anläggningar och lokaler får man möjlighet även från byarna att miljövänligt ta sig till olika aktiviteter. Mål: Kiruna har god kvalitet i utbildningen från grundskola till högskola och forskningen fokuserar på starka sektorer som miljö, rymd, gruva och turism. Organisation och tidplan Den fördjupade översiktsplanen drivs av kommunkontoret. Beslut om samråd och granskning tas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige antar planen. Enligt tidplanen ska den fördjupade översiktsplanen för Svappavaara antas i september 2014. Pitkäjärvi Karta 1: Översiktskarta över utredningsområdet 8

Karta 2: Översiktskarta över Svappavaara 9

2. Aktuella planförhållanden Översiktsplaner Översiktsplan för Kiruna kommun är antagen 2002 och fördjupad översiktsplan är antagen 1988. Förutsättningarna när den gällande fördjupade översiktsplanen för Svappavaara togs fram skiljer sig från dagens. Efter lågkonjunkturen på början av 80-talet som ledde till att Leveäniemigruvan stängdes samt att befolkningen nästan halverades från början av 70-talet, gällde det att istället försöka hitta industrier som kunde ersätta arbetsplatserna i gruvan. Trots överskottet på bostäder var den fördjupade översiktsplanen, som antogs 1988, även anpassad för en konjunktursvängning och möjliggjorde utbyggnad av både bostäder och arbetsplatser. Karta över fördjupad översiktsplan 1988 finns i bilaga 1. Detaljplaner Stora delar av Svappavaara är detaljplanelagt och mycket är också uppfört. Ralph Erskine planerade ett bostadsområde kring sjön Palojärvi i norra Svappavaara som inte är uppfört. En ny detaljplan gjordes 2011-1212 i Backaområdet för att möjliggöra flerbostadshus. Byggnation har inte påbörjats. 3. Gällande bestämmelser Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalkens kapitel 1 miljöbalkens mål, kapitel 2 hänsynsreglerna, nsreglerna, kapitel 3-4 hushållningsbestämmelserna, kapitel 5 miljökvalitetsnormer, kapitel 6 miljökonsekvensbeskrivning, kapitel 7-8 skydd av naturen. Plan- och bygglagen Bestämmelser om översiktlig planering, hushållning av mark och vatten, lokalisering av bebyggelsen. Kulturmiljölagen I lagen om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) finns bestämmelser om ortnamn, fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen samt om utförsel och återlämnande av kulturföremål. Miljökvalitetsmål Det finns 16 nationella miljömål. Norrbottens länsstyrelse har tagit fram regionala miljömål. Kommunerna har det samlade ansvaret lokalt att åstadkomma en god livsmiljö genom att utveckla och omsätta miljömålen på lokal nivå. Miljömålen kopplas till översiktsplanen. Det ska framgå i den fördjupade översiktsplanen hur de aktuella centrala, regionala och lokala miljömålen uppnås. Lokala miljömål finns i Översiktsplanen 2002 och sammanfattade i bilagan till miljökonsekvensbeskrivningen för fördjupade översiktsplanen för Kiruna 2006. Det pågår ett arbete i kommunen för att ta fram lokala miljömål. Aktuella miljökvalitetsmål är nr 15 God bebyggd miljö, nr 1 Begränsad klimatpåverkan, nr 2 10

Frisk luft, nr 9 Grundvatten av god kvalitet. God bebyggd miljö Delar av kulturmiljön i Svappavaara är av riksintresse. När Svappavaara byggdes ut under 1960-talet anlitades arkitekten Ralph Erskine. En stor del av hans förslag genomfördes. De små villorna i kvarteret Bergsmannen och Ormen Långe är exempel på byggnader som Erskine ritade. Den del av Ormen Långe som har varit kallställd under många år är nu riven. Den gamla bykärnan planlades 2003 för att bevara de gamla ängarna med ladorna. Flera lador har idag förfallit. Längs med bäcken Kotijoki finns fornlämningar från den tidiga gruvepoken. I Svappavaara sker uppvärmning av villor i egna anläggningar. Vedeldning är vanlig. Skolan, sporthallen och Ormen Långe har gemensam värmecentral som även levererade värme till Solbacken innan kallställningen. Begränsad klimatpåverkan Energianvändning i form av en mindre gemensam värmecentral finns i Svappavaara. Kollektivtrafik finns men turtätheten är låg. Frisk luft Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. Det finns teknik för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Den framtida utvecklingen är bland annat beroende av i vilken takt gamla pannor byts ut mot nya så kallade miljögodkända vedpannor. Ett annat sätt att minska utsläppen kan vara att kommuner ges möjlighet till lokala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande. Målsättning för PM 2,5 och PM 10 är betydligt lägre än miljökvalitetsnormen. I Svappavaara kan framtida mätningar av partiklar vara av intresse. En ökning av pendling till och från Svappavaara kan öka biltrafiken om inte goda förutsättningar för kollektivtrafik finns. Grundvatten av god kvalitet Skyddsområde för vattentäkterna saknas. Tidigare föreslaget skyddsområde måste omarbetas med hänsyn till nya bestämmelser. 11

4. Förslag till ny fördjupad översiktsplan Bostäder Förslaget till ny fördjupad översiktsplan skiljer sig inte särskilt mycket från gällande fördjupade översiktsplan. Bebyggelse på Vargbacken, söder om E10 ska avvecklas till förmån för gruvbrytningen och de få obyggda tomterna i Svappavaara har reserverats för de som måste lämna Vargbacken. Bostadsområdet Solbacken är strategiskt beläget mellan Backaområdet och övrig bebyggelse. Det har varit kallställt under många år och kan behöva rivas. Tidigare förslag till utbyggnad av bostäder norr om Backaområdet runt sjön Palojärvi behålls. Området är detaljplanelagt med relativt omfattande bebyggelse, som kan behöva ändras för att få ökad flexibilitet. Område för tillfälliga bostäder och husvagnsparkering föreslås vid gamla Folketes Hus och vid brandstation längs Kirunavägen. Det gamla bykärnan och dess jordbrukslandskap är detaljplanelagt som ladulandskap och bör bevaras för att värna om samhällets historia och identitet. För Texasområdet föreslås även nu bostäder med hantverk eller småindustri i begränsad omfattning. Området är detaljplanelagt för bostäder och småindustri som inte får vara störande. I området för centrumbebyggelse ingår möjlighet att bygga bostäder. För befintlig bebyggelse utmed Sofia Lindmarks väg i östra delen av byn föreslås inga åtgärder annat än att eventuell förtätning bör föregås av detaljplaneläggning. Ingen föreslagen bostadsbebyggelse påverkas av rikintressen i och kring Svappavaara. Alla områden finns inom kommunalt verksamhetsområde för VA. Service Liksom tidigare föreslås centrumservice förläggas utmed Kirunavägen. I begreppet innefattas t ex handel, mötesplatser, restaurang, café, kontor, frisör och annan serviceverksamhet. Mötesplatser, handels- och restaurangverksamhet bör anläggas i närheten av nuvarande närbutik och även bostäder och service bör möjliggöras här. Centrum- och serviceverksamhet kan i med fördel kombineras med bostäder, kategoriboende, seniorboende eller vård. Skola och förskola bedöms ha tillräckliga lokaler för lång tid framåt. Bensinstationens placering är inte tillräckligt attraktiv utan det finns önskemål om en lokalisering utmed i första hand E10:an. Industrier Området i kvarteret Pendlaren är inte lämpligt för transportintensiv industri, eftersom tung trafik eller större trafikmängder inte bör gå genom byn. Pendlaren ligger delvis inom område för kommande skyddsområde för vattentäkt. Området finns kvar i planförslaget för mindre störande verksamhet. Andra områden för industrilokaliseringar föreslås. Kommunens fastighet på Vargbacken där GMKAB har sin verksamhet bör utredas för en 12

liknande verksamhet. Tidigare industriområde vid väg E45 behålls. Två områden föreslås för bensinstation vid väg E10. Område 1 ligger vid västra infarten och område 2 är på Gruvkökets fastighet. Under det senaste året har frågor ställts om möjlig plats för industri i anslutning till järnvägen. Möjligheten till etablering av verksamhet vid Northland Resources terminal vid Pitkäjärvi bör utredas. Befintlig detaljplan för industri vid kommunens reningsverk har inte genomförts. I föregående plan föreslog kommunen att detaljplanen för industri vid kommunens reningsverk skull upphävas på grund av sitt läge vid kyrkogården och lutningsförhållandena i området. Samma ställningstagande görs även nu. Kommunikationer Central busshållplats i byn bör finnas för att ge goda pendlingsmöjligheter till och från Svappavaara. Fritid och rekreation Området kring fotbollsplanen och sjön Palojärvi är ett viktigt närrekreationsområde. En exploatering av bostadsbebyggelse i området måste ske så att tillgängligheten till området fortsättningsvis blir god. En campingplats föreslås i sydöstra delen av Svappavaara i närheten av korsningen mellan E10 och E45. I Svappavaara finns skoterleder som kan komma att påverkas av nybyggnation. Vissa justeringar kan komma att behövas i samhället. 13

5. Alternativ Utöver 0-alternativet alternativet föreslås endast ett alternativ, eftersom befintligt planläge är fullt genomförbart och områden den som kan innebära betydande miljöpåverkan antingen väljs bort eller om det är möjligt föreslås skadeförebyggande åtgärder. 0-alternativet alternativet utgörs av att befintlig fördjupad översiktsplan från 1988 tillämpas. Gällande O-alternativet detaljplaner genomförs. Behov som inte överensstämmer med denna får hanteras genom beslut i kommunfullmäktige om avvikelse från gällande fördjupad översiktsplan. Alternativ 1 Alternativ 1 utgörs av förslag till ny fördjupad översiktsplan enligt kap 4. 14

6. Miljökonsekvenser Gruvverksamheter Gruvverksamhet Mertainen Planerad gruvbrytning ligger ca 15 km norr om Svappavaara. 15 miljoner ton malm beräknas brytas i dagbrott per år och transporteras till LKAB:s järnvägsterminal i Svappavaara för vidare transport till någon av malmförädlingsanläggningarna anläggningarna i Kiruna, Svappavaara eller Malmberget. Gruvan i Mertainen är synlig från Svappavaara. Miljökonsekvenserna har beskrivits i miljötillståndsansökan och i detaljplanen för Mertainengruvan. Verksamheten är inte påbörjad. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Transporterna bidrar till ökad damning i anslutning till LKAB:s järnvägsterminal. Inga nya bostäder planeras i området, men förslag till bensinstation på Gruvköket finns. Samma påverkan även i nollalternativet. Gruvverksamhet Gruvberget Verksamheten har miljötillstånd från 2010-05-10 att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton per år. Gruvberget ligger ca 1,5 km från bebyggelsen i Svappavaara. Gruvan ligger högt och är exponerad mot samhället. Krossning och sovring sker i anslutning till brytningen. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Verksamheten i Gruvberget har påverkat miljön i Svappavaara genom ökad damning. Klagomål har förekommit till både kommunen och länsstyrelsen. Se vidare under avsnittet Damning. Samma påverkan även i nollalternativet. Gruvverksamhet Leveäniemi Tömning av vatten i dagbrottet pågår. Produktionen är beräknad att återupptas 2015. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Verksamheten kan öka störningarna i befintligt samhälle både vad avser damningssituationen och buller. Se vidare under avsnitten buller och damning. Samma påverkan även i nollalternativet. Övrig verksamhet i LKAB i Svappavaara Miljöprövning av verksamheten pågår. LKAB har för avsikt att höja produktionen från 4 miljoner ton till 4,5 miljoner ton pellets. Ny stoftrening ska installeras under hösten 2013. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Överskridande av bullervillkoren för natt har konstaterats vid mätning i Svappavaara. Utsläppen från pelletsverket har överskridit utsläppsvillkoret under 2012 och man har också noterat högre värden på nedfallande stoft än 2011. Se vidare under avsnittet buller och damning. Samma påverkan även i nollalternativet. 15

Järnvägsterminal Pitkäjärvi Järnmalmalm transporteras från Kaunisvaara till Northlands järnvägsterminal i Pitkäjärvi som ligger några kilometer norr om Svappavaara. Malmen transporteras vidare med tåg till hamnen i Narvik. Malmen transporteras i täckta 90 tons bilar och lastas över till tåg, men företaget ansöker om lagring utomhus. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Risk finns för att damning från verksamheterna kan påverka Svappavaara, eftersom malmen är mycket finkornig. Samma påverkan även i nollalternativet. Miljö- och hälsoaspekter Buller Riktvärden Aktuella bullerriktvärden för industri Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i dba Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta ljudnivå i dba Dag kl 07-18 Kväll kl 18-22, samt lörsön- och helgdag kl 07-18 Natt kl 22-07 Momentana ljud nattetid kl 22-07 Bostäder och rekreationsytor i 50 45 40 bostäders grannskap samt vårdbyggnader[1] 55 Utbildningslokaler[2] 50 50 50 16

Utomhusriktvärden för industribuller, ekvivalent ljudnivå i dba Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor[3] 40 35 35 50 [1] För vårdlokaler bör riktvärdet tillämpas då verksamhet pågår. [2] Med utbildningslokaler avses även lokaler för förskoleverksamhet och liknande inklusive skol- och förskolegårdar. Riktvärdet bör tillämpas då verksamhet pågår. [3] Avser områden som planlagts lagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. Riktvärden för vägtrafikbuller 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Industribuller Industribuller i Svappavaara härrör sig huvudsakligen från LKAB:s verksamhet. Bolagets mätningar omfattar den totala verksamheten, inklusive lossningsstationen samt verksamheten vid Gruvberget. Driften bedömdes som normal vid mättillfället. Nattmätningarna omfattar inte verksamheten vid Gruvberget, eftersom den pågår under dagoch kvällstid. En bullerkartläggning utfördes under 2011. Den visar på eventuella överskridanden. LKAB avser tillsätta en arbetsgrupp med syfte att minska bullerspridningen mot samhället. LKAB:s villkor för buller överensstämmer med aktuella bullerriktvärden. Vid LKAB:s mätningar 2011 klarade man villkoren men vid mätningarna 2012 konstaterades att värdena nattetid överskred villkoren. Mätningarna sker på tre ställen i Svappavaara, vid Gruvköket, Vargbacken och vid Kirunavägen (Ryttigården). Under kvartal 1 2011 installerade LKAB bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot bebyggelsen. Dessa hindrar även spridning av damm. LKAB har utfört en bullerkartläggning för att erhålla en samlad bild över bullersituationen. I kartläggningen ingår även verksamheten en vid Gruvberget. Arbetet med att ta fram bullerdämpande åtgärder kommer att påbörjas under 2012. Vägtrafikbuller E10 vid Svappavaara trafikerades år 2010, när de senaste mätningarna gjordes, av 2480 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 530 var lastbilar. E45 trafikerades av 1160 17

fordon per dygn varav 190 lastbilar. Den framtida trafiken ligger på ca 4000 ÅDT. Trafiken beräknas öka kraftigt och en stor andel är tung trafik. Väg 876, med 400 fordon per dygn, leder trafiken till huvuddelen av Svappavaara som ligger vid sidan av europavägarna. Vägtrafikbuller i Svappavaara kommer huvudsakligen från väg E10. Trafikverket har gjort bullerberäkningar i MKB och redovisar i arbetsplanen bullerpåverkan i Svappavaara. I stort kommer riktvärden för trafikbuller, ekvivalent och i vissa fall även maximal ljudnivå, att överskridas vid hus som ligger mindre än ca 100 meter från vägen. Se Trafikverkets bullerberäkning bilaga 3. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Påverkan av industribuller överstiger riktvärdena och därmed villkoren i LKAB:s miljötillstånd. Det är mätningarna vid Kirunavägen som är relevant för planen. Trafikbuller från väg E10 påverkar inte föreslagen centrumbebyggelse eller föreslagen camping. Ingen bostadsbebyggelse föreslås närmare E10 än 100m. Samma påverkan även i nollalternativet. Vibrationer och luftstötar Vibrationsstörningar från vägtrafik är relativt sällsynt, däremot är inte effekten från 90 tons lastbilar känd. (Arbetsplan + MKB Trafikverket 2013) Vibrationer och luftstötar från sprängningar i dagbrotten regleras i miljötillstånden. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Eftersom planen endast hanterar förtätning i området närmast gruvverksamheten, Kirunavägen, och därmed ingår i miljöprövningen så bedöms vibrationer och luftstötar hanteras i miljötillståndet och inte medföra betydande miljöpåverkan. Samma påverkan även i nollalternativet. Partiklar Gruvverksamhet medför risk för spridning av partiklar av olika storlek. Krossningsverksamhet, sprängning i dagbrott, sidobergsupplag, transporter, ytor utan vegetation och pelletstillverkning ger upphov till damning. Närheten till bebyggelse ökar risken för påverkan. Klagomål har framförts till tillsynsmyndigheten. Partiklar som sprids har olika karaktär. De riktigt små partiklarna PM10 och PM2,5 är hälsofarliga och omfattas av miljökvalitetsnormer. De större partiklarna är störande på grund av nedsmutsning. LKAB mäter nedfallande stoft på nio platser i Svappavaara under barmarkssäsong, varav en mätplats utgör referenspunkt. Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle per år. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250 g/100m2/månad. Under 2011 uppnåddes målsättningsvärdet vid 86 % av alla mättillfällen. Målsättningsvärdet uppnåddes inte vid 58 % av mättillfällena för provpunkt SNE12. Det högsta uppmätta värdet 881g/100m2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i januari. Under 2012 har max värdet ökat i punkt SNE12. Mätpunkten ligger i Vargbacksområdet. Mätningarna indikerar högre stoftspridning. Även snöproverna visar en stigande trend. Utsläppen från pelletsverket 2012 överskred villkoret i miljötillståndet. LKAB kommer att 18

installera ny stoftrening i pelletsverket 2013. Den tillfälliga kross-/sovringsanläggningen har orsakat relativt kraftig damning inom närområdet kring anläggningen. Tidvis har förhöjda nivåer av nedfallande stoft observerats även i samhället. LKAB har vidtagit åtgärder som bevattning, skärm mot vindpåverkan mm för att minska dammspridningen. LKAB arbetar med att identifiera damningsskällor skällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Under kvartal 1 2011 installerades bullerskärmar för att dämpa bullerspridningen mot bebyggelsen. Dessa hindrar även spridning av damm. Övrig spridning av partiklar kommer från bland annat vedeldning och gator. En del bedöms följa med fordon som varit inne på gruvområdet. Påverkan på föreslagen plan och nollalternativet Bedömningen är att stoftspridningen ger en osäkerhet om det kan komma att föreligga betydande miljöpåverkan i de föreslagna närmast liggande centrumområdet längs Kirunavägen. Effekterna av utförda åtgärder och kommande miljökrav bör utvärderas i samband med kommande detaljplaner längs Kirunavägen. Vid utökning av bebyggelsen bör möjligheten till samordning av uppvärmning utredas. Samma påverkan även i nollalternativet. Dagvatten i samhället I de tätbebyggda delarna, skolan, Solbacken och kvarteret Bergsmannen samt utmed Kirunavägen i centrala Svappavaara finns dagvattenledningar. Systemet härstammar från utbyggnaden av Svappavaara under 1960-talet. Dagvattnet avleds till Kotijoki. Dagvattensystemet avvattnar bostadsområden och skolområdet. Övriga delar av Svappavaara har lokalt omhändertagande av dagvatten. Utbyggnad av verksamhet längs Kirunavägen innebär en utökning av dagvattenmängden. Hantering av dagvatten i området kring Palojärvi och nya industriområden bör utredas i detaljplan. Påverkas av föreslagen plan och nollalternativet Ändrade utsläpp av dagvatten till Kotijoki som är Natura 2000-område kan behöva tillstånd enligt miljöbalken 1998:808 kap 7:28. Dagvattenhantering i nya bostadsområden bör i första hand ske genom lokalt omhändertagande om avledning är nödvändig hanteras frågan i detaljplan. För industriområden gäller att dagvattenfrågan hanteras i detaljplanen. Samma påverkan även i nollalternativet. Påverkan på riksintressen Påverkan beskrivs i kapitel 7 i anslutning till beskrivningen av riksintressen som bedömts kunna påverkas betydligt. 19

7. Förutsättningar Riksintressen och allmänna intressen I Svappavaara finns flera riksintressen och allmänna intressen. Aktuella riksintressen är kulturmiljö, mineraler och värdefulla ämnen, kommunikationer väg E10 och E45, rennäring samt Torne- och Kalixälvens Natura 2000 status. Karta 5: Riksintressen i Svappavaara samhälle Karta 6: Riksintressen i området kring Svappavaara 20

Värdefulla ämnen och material Riksintresse enligt miljöbalken 1998:808 kap 3:7 avseende värdefulla ämnen och material gäller för Gruvberget och Leveäniemi (Svappavaara) samt för Mertainen. Tillgångarna är i första hand järnmineraliseringar. Tillgångarna är välundersökta. Gruvberget med malmreserven 10 miljoner ton har en järnhalt av ca 53 %. Leveäniemigruvan har en känd malmreserv på ca 80 miljoner ton och en indikerad reserv på 30 miljoner ton med en järnhalt på ca 47 %. Riksintresset omfattar inte bebyggelsen förutom Vargbacken och några bostadshus längs med Olof Tålcks väg och Sofia Lindmarks väg. Även fyndigheten i Mertainen utgörs av järn som har en känd mineraltillgång på 23 miljoner ton med mindre än 30 % och 51 miljoner ton med mer än 30 %. LKAB håller på att göra en malmberäkning i området enligt SGU:s beslut om riksintresse. Se karta 5 och 6. Påverkan på riksintresse värdefulla ämnen och material av båda alternativen I planen finns förslag på bensinstation tillsammans med begränsad industriverksamhet på Gruvkökets fastighet och vid västra infarten till Svappavaara. Även förslaget att anlägga ytterligare en industrifastighet vid GMKAB på Vargbacken ligger inom riksintresset. Bedömningen är att föreslagna lokaliseringar inte ger påtaglig skada på riksintresset, då det redan finns infrastruktur mellan befintlig gruvverksamhet och platserna samt att omfattningen är förhållandevis liten. I nollalternativet saknas förslag till nya industriområden inom riksintresset. Däremot finns ett bostadsområde väster om Backaområdet som ligger inom riksintresset. Natura 2000 Svappavaara har ett vattensystem med sjöar och bäckar mellan bebyggelsen och gruvan. Dessa ingår i Kalix- och Torneälvens Natura 2000-område med skydd enligt miljöbalken 1998:808 kap 7:27 och är riksintresse enligt kapitel 4:8. Avrinningen ningen sker till Torneälven. Tillståndskravet aktualiseras när det finns risk för en negativ påverkan av betydelse för naturmiljön i ett Natura 2000-område. Påverkan på Natura 2000 av båda alternativen Centrumbebyggelsen längs med Kirunavägen ligger nära Kotijoki som ingår i Torne- och Kalixälvens Natura2000-område. Natura 2000 omfattar enbart vattenområdet. Bebyggelsen bedöms inte påverka Natura 2000-värdena, men ökad avledning av dagvatten till Kotijoki kan ge betydande miljöpåverkan om inte åtgärder vidtas. Samma påverkan även i nollalternativet. Förslag till åtgärder Rening av dagvatten utreds innan fler områden ansluts till befintligt utsläpp i Kotijoki. Hantering av dagvatten i kommande bebyggelse hanteras i aktuella detaljplaner. Rennäring Inom planområdet finns inget riksintresse för rennäring men markanvändning för rennäring förekommer i hela Svappavaaraområdet. Särskilt samråd ska ske snarast. 21

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Luftkvaliteten påverkas av utsläppen från LKAB:s gruvverksamhet. verksamhet. Mätningar har gjorts av LKAB med avseende på kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, PM10 och PM2,5 under perioden 2010-05-27 till 2011-09-01. 01. Emissionsmätningar visar förhållandevis låga utsläpp av stoft under 2010-2011, 2011, medan utsläppen av svaveldioxid och kvävedioxid var relativt höga. LKAB planerar att installera förbättrad rening i kulsinterverket under 2013. Miljöprövning av verksamheten i Svappavaara pågår. Förändringar i trafiken längs väg E10 har miljöbedömts i arbetsplanen för väg E10. Slutsatsen i Trafikverkets MKB är att ändringar i trafik och åtgärderna inte leder till att miljökvalitetsnormer påverkas. Resultat från luftkvalitetsmätningar 2010-20112011 visar på att ingen av de uppmätta parametrarna av NO2, SO2, bensen, PM10 och PM2,5 överskrider aktuella miljökvalitetsnormer (LKAB). Kommunen omfattas inte av kraven på kartläggning i SFS 2004:675, omgivningsbuller. Förordningarna SFS 2001:554, vattenkvaliteten i fisk- och musselvatten eller SFS 2004:660, olika parametrar i vattenförekomster är inte aktuella i denna plan. Liksom det utredda planalternativet har nollalternativet inge påverkan på miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsmål Aktuella miljökvalitetsmål är nr 15 God bebyggd miljö, nr 1 Begränsad klimatpåverkan, nr 2 Frisk luft, nr 9 Grundvatten ten av god kvalitet. God bebyggd miljö Delar av kulturmiljön i Svappavaara är av riksintresse. När Svappavaara byggdes ut under 1960-talet anlitades arkitekten Ralph Erskine. En stor del av hans förslag genomfördes. De små villorna i kvarteret Bergsmannen och Ormen Långe är exempel på byggnader som Erskine ritade. Den del av Ormen Långe som har varit kallställd under många år är nu riven. Den gamla bykärnan planlades 2003 för att bevara de gamla ängarna med ladorna. Flera lador har idag förfallit. Längs med bäcken Kotijoki finns fornlämningar från den tidiga gruvepoken. I Svappavaara sker uppvärmning av villor i egna anläggningar. Vedeldning är vanlig. Skolan, sporthallen och Ormen Långe har gemensam värmecentral som även levererade värme till Solbacken innan kallställningen. Begränsad klimatpåverkan Energianvändning i form av en mindre gemensam värmecentral finns i Svappavaara. Kollektivtrafik finns men turtätheten är låg. Frisk luft Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. Det finns teknik för att minska utsläppen från småskalig vedeldning. Den framtida utvecklingen är bland annat beroende av i vilken takt gamla pannor byts ut mot nya så 22

kallade miljögodkända vedpannor. Ett annat sätt att minska utsläppen kan vara att kommuner ges möjlighet till lokala föreskrifter om utsläppskrav eller motsvarande. Målsättning för PM 2,5 och PM 10 är betydligt lägre än miljökvalitetsnormen. I Svappavaara kan framtida mätningar av partiklar vara av intresse. En ökning av pendling till och från Svappavaara kan öka biltrafiken om inte goda förutsättningar för kollektivtrafik finns. Grundvatten av god kvalitet Skyddsområde för vattentäkterna saknas. Förutsättningarna i Svappavaara beskrivs för relevanta miljökvalitetsmål. De identifierade behoven finns i planeringsövervägandena. Påverkan är densamma för både nollalternativet och planalternativet. 23

Bilaga 1 24

Bilaga 2 Fornlämningar inne i Svappavaara (källa Skogsstyrelsen) 25

Bilaga 3 26

Källor Kompletteras 27