PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Relevanta dokument
Don t worry and don t know

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

FÖRÄLDRAARBETE. i mentaliseringsorienterad korttidspsykoterapi för barn Anders Schiöler

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentalisering och borderline

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Rätten att uttrycka sig fritt

Mentalisering och smärta

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Mentalisering Att leka med verkligheten

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Mentalisering Utveckling och skador

MENTALISERINGS BASERAD TERAPI

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?

Vinjett Mårten : Hur hantera sekvensen med döda, hur intervenera? Pröva tveksamheten i leken Vad står leken för? På vilken nivå kan man förstå?

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

MBT för f r patienter med borderline och substansberoende. Lena Wennlund Beroendecentrum Stockholm

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Psykoterapeutisk teknik 2. Kvar från förra gången: rummet, tiden Allians Överföring Motöverföring Kliniska exempel

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

MBT. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Vad är mentalisering?

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi

Mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi. Vad är mentalisering? Observera! Dagens schema. Den intentionella hållningen

Vinjett Nina: Innebörd i leken? Hur intervenera?

43 minuter av pretend mode hur gör vi för att bryta låtsasläget?

Rollmodeller och metaforer hjälp eller hinder i psykoterapihandledningen?

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Bedömning inför psykoterapi. 2. Barnet

Psykoterapeutisk teknik 5

Möten och omöten om samspelsbehandling i familjer som har det svårt

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15, hp Susanna Billström Examinationsuppgift.

Allmänna färdigheter. Behöver utvecklas. Uppnått

DIT EN INTEGRATIV PSYKODYNAMISK KORTTIDSTERAPI

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken.

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

Barnets utveckling och psykiska hälsa Fokus: 3-åringen

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Information om gruppsykoterapi

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

SOM I EN GLASBUBBLA att arbeta terapeutiskt med dissociation

Ett mentaliseringsperspektiv på gruppbehandling

MBT i teori och praktik. Maria Wiwe, leg psykolog MBT-teamet Huddinge

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Kommunikationsanalys

MENTALISERING FÖRDJUPNING II - BEDÖMNING AV MENTALISERINGSFÖRMÅGA TEORIN OM NATURLIG PEDAGOGIK FÖRMEDLING AV TILLIT

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

MBT och gruppbehandling

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kognitiv beteendeterapi

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Anknytning i teori och praktik

Mentaliseringsteori och symbolisering

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Upplägg. Pretend mode Till att börja med. Varje gång

Grundläggande färdigheter

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

INFORMATION OCH KURSPLAN

Empati och medlidande i vårdmötet. Maria Arman, leg sjuksköterska, leg barnmorska, docent i vårdvetenskap

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Avslutning i barnterapier: There is no correct way to end. (Blake sid 304)

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Varför är vi så dumma?

Transkript:

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån och andra människor inifrån. Att förstå sig själv och andra utifrån inre mentala tillstånd. Att förstå missförstånd. Mentalisering - introduktion Den normala förmågan att tillskriva mening och intentioner till mänskligt beteende. Ger referenser till känslor, tankar, intentioner och önskningar. Formar vår förståelse av andra och av oss själva. Central i mänsklig kommunikation och mänskliga relationer. Understödjer den kliniska förståelsen, den terapeutiska relationen och terapeutisk förändring. 1

Implicit och explicit Implicit mentalisering Kroppspråk Ansiktsuttryck Rörelse Blixsnabbt Ofiltrerat Explicit mentalisering Medvetet Metakognition Att komma på sig själv Flera perspektiv Mentaliseringsförmågan varierar hos alla! Mentalisering Emotionell stress; sugighet Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Fokus ligger på processen, inte på innehållet. Öka agentskap. 2

Terapeutens förhållningssätt En icke vetande, undersökande hållning ej experthållning. Joint attention patientens mentala landskap i fokus Fokusera på patientens tankar och känslor. Aktiv hållning terapeuten är tydlig med att hen har patienten i tankarna Terapeuten är verklig Varm stil, men inte bensin på elden Generella drag hos interventionerna Enkla och korta Fokuserade på känslor Fokuserade på det som är aktuellt och känslomässigt laddat för patienten. Fokuserade på det medvetna eller nästan medvetna, inte det omedvetna. Anpassade till den aktuella mentaliseringsnivån! Kontrasterande hållning Patient/terapeut Terapeut/patient Vetande Icke-vetande Självreflektion Reflektion kring andra Känslomässig distans Känslomässig närhet Kognitiv Affektiv 3

Interventionsspektrum 1. Stöd, empati 2. Klarifiering, utmaning 3. Grundläggande mentalisering - affektfokus 4. Mentalisering av relationen Stöd, empati, klarifiering Respektfullt, intresserat. Positivt, hoppfullt, frågvist. Stämma av kontinuerligt att du uppfattat rätt. Komma ihåg att du är icke vetande. Visa när du blir känslomässigt berörd av det patienten berättar. Ge patienten beröm när hen mentaliserar i en besvärlig situation. Validera patientens upplevelse/känsla. Klarifiering - exempel Hur blev det för dig? Nu hänger jag inte med. Har jag uppfattat dig rätt? Hur blev du säker på att hon inte vill träffa dig? Det låter jättejobbigt, var det så eller på något annat sätt? 4

2. Utmaning Kan det vara så att du inte riktigt vet vad du känner? Du säger att du mår bra men jag tycker att du ser ledsen ut. Om du skulle försöka tänka det motsatta, att din pojkvän faktiskt är kär i dig, hur skulle det bli? Du verkar så säker men jag känner mig bara snurrig. 3. Grundläggande mentalisering - Affektfokus Här och nu Delad känsla känsla i rummet - flöde Identifiera genom yttre och inre lyhördhet Känslan behöver formuleras men inte nödvändigtvis förklaras Känslan kan behöva markeras vems är den? 4. Mentalisering av relationen 1. Validera upplevelsen 2. Utforska den aktuella relationen patient-terapeut 3. Acceptera och utforska ageranden och hur terapeuten bidragit 4. Arbeta gemensamt fram en förståelse 5. Presentera ett alternativt perspektiv 6. Följ upp patientens reaktion 7. Utforska patientens reaktioner på den förståelse och det alternativa perspektiv som arbetats fram 5

Motöverföring Komplementär motöverföring - Terapeutens känsla en projektion från patienten Att ge tillbaka projektionen Överensstämmande motöverföring - Känslan ej projicerad utan delad - Känslomässig identifikation - Terapeuten markerar känslan som sin egen Låtsasläge och motöverföringskänslor Uttråkad Upplever det patienten berättar som trivialt Autopilot-känsla Svårt att modulera affekter det blir flackt, stelt, distanserat Teleologisk hållning och motöverföringskänslor Känsla av att vilja göra något Listar, punktar, stegar upp Erbjuder copingstrategier Ger praktiska råd 6

Psykisk ekvivalens och motöverföringskänslor Känner sig förbryllad eller förvirrad Nickar och hummar överdrivet mycket Känner sig osäker på vad man kan säga Känner sig irriterad på patienten Stopp! Stopp och stanna kvar Vad var känslan? Tanken? Mentaliseringen? Stopp och gå tillbaka Gå tillbaka till den situation där det var ljummet Self-disclosure för mentalisering För patientens möjlighet att mentalisera terapeuten. För terapeuten att mentalisera sig själv. För att skapa ett lekutrymme för explicit mentalisering. 7

Om tolkning Presenterar en ny förståelse av det patienten berättar. Ska inte vara helt främmande för patienten (förmedvetet). Ska väcka patientens nyfikenhet och locka till reflektion. Ska vara ett redskap för att öva mentaliseringsförmågan. Syftet är inte att lösa upp bortträngningar och ge insikt om kopplingar mellan barndomsupplevelser, inre konflikter och om aktuella, problematiska förhållningssätt. Tack för oss! www.mbtsverige.se 8