Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Relevanta dokument
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Från humla till jordgubbe

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Pollinatörer i fröodling

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Värdet av honungsbins pollinering

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Ökad biologisk mångfald ger förbättrad pollinering i ekologisk produktion av vitklöverfrö och rödklöverfrö

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Finns det alternativ till införda humlor?

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Bin, bidöd och neonikotinoider

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Blommande fältkanter. Ordlista

Fakta om pollinatörer

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Helena Elmquist

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Gynna humlorna på gården

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Konsten att övertala bönder att odla blommor

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Gynna mångfalden på kantzoner

Miljögifter i odlingslandskapet

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Insektspollinering i raps. Sandra Lindström

Fördjupning om humlor i bärodling

Jordbruk för mångfald eller enfald?

Policy Brief Nummer 2016:4

PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014

EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Biodling ger mer än du anar!

Bin, skadegörare och neonikotinoider

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Pollineringstjänster

Rå dgivning fö rgrö ning

Välkomna till Mittens rike

Åtgärdsprogram för ortolansparv.

i ett landskapsperspektiv

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Pollineringsuppdrag.

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Mot en evidensbaserad CAP

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Humlor viktiga vilda pollinerare

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Department of Ecology

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Räkna med vallen i växtföljden

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Vildbin i Västra Götalands län

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Det här gäller för träda och vall 2017

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET

Transkript:

Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco

Stora förändringar har skett i jordbrukslandskapet 1945 2002 Naturbetesmark Öppen mark (åker) Source: Eriksson et al. 2002 J. Veg. Sci. Skog

Svenstorp Ihse (1995) Cereal yield UK 1940-2000 Source: Robinson & Sutherland (2002) DEFRA statistics

Sverige har undertecknat konventionen om biologisk mångfald, där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald, och nyttja den på ett uthålligt sätt.

Ekosystemtjänster Biologisk kontroll Pollinering Kolupptag Rekreation...

Mångfalden i jordbrukslandskapet har minskat drastiskt Vanliga jordbruksfåglar 1.6 3 Gråsparv, Passer domesticus Gråsparv (445, -4.9, ***; 393, -0.8, NS) Trim index 1.4 1.2 1.0 2 0.8 0.6 0.4 1 0.2 0.0 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 (Lindström & Svensson 2007)

Fjärilar har minskat Source: EEA 2005

Antalet arter av vilda pollinatörer har minskat (-) 52% (+) 10% (-) 67% (+) 4% Source: Biesmeijer et al (2006) Science

Dramatiska förändringar i humlesamhällets sammansättning över tiden - återinventering av humlor i rödklöverfröodlingar Vinnare Photo: Maj Rundlöf Photo: Maj Rundlöf Förlorare Photo: Jeanne Swedish University ofrundlöf Agricultural Sciences Photo: Maj Robinson Julén (1953), Schwan (1953), Åkerbergs (1961), Fridén (1967), Umaerus & Åkerberg (1967), Bommarco et al Proc R Soc 2011

Artrikedom av humlor Source: Bommarco et al Proc R Soc 2011 Jämnhet mellan arter

Påverkan på ekosystemtjänster

Påverkan på ekosystemtjänster Grödpollinering av insekter ~84% av alla Europeiska grödor är helt eller delvis beroende av insektspollinering I världen är 87 grödor beroende och 28 ej beroende av pollinering Icke-pollinerade grödor ger störst andel av total avkastning (65%) Pollinerade grödor ger mer kvalitet, variation och näring i dieten Klein et al 2006 Proc R Soc Williams 1994 Agric Zool Rev

Olika pollinatörer för olika grödor Vårraps (Uppland 2005) Rödklöver (Skåne 2008) andra insekter humlor tambin andra insekter blomflugor tambin humlor Tunglängd: tambin 5-6 mm humlor 6-14 mm (beroende på art) Kronrörslängd hos rödklöver: 8-9 mm (beroende på sort) Bommarco opubl., Rundlöf et al. opubl.

Rödklöverfröodling - medelskörden är MYCKET variabel, både mellan år och mellan platser Källa: www.svenskraps.se

Ekosystemtjänster i rödklöverfröodling BIOLOGISK KONTROLL POLLINERING klöverspetsvivel jordhumla parasitsteklar vallhumla åkerhumla honungsbi Blomhuvud angripet av klöverspetsvivlar

Vivelförekomst i rödklöver Vecka Pyretroider hade en tillfällig effekt mot vivlar Ingen skillnad i skördenivå Lundin et al. opublicerat

Biologisk kontroll av klöverspetsvivel Parasitsteklar angriper klöverspetsvivelns larver Parasiteringsgraderna varierar mellan 0-40% i fält. Höga parasiteringsgrader håller nere antalet utkläckta vivlar. Foto: Vitezslav Manak Mångfald av vilda blommande växter och obrukade element gynnar generellt parasitsteklar. Gynnad biologisk kontroll kan bidra till ett integrerat växtskydd i rödklöver. Lundin 2008. Svensk frötidning

Fröskörd av rödklöver Medelavkastning (kg/ha) Skördevariation över 5-års perioder Source: Bommarco et al Proc R Soc 2011

Fördelning av tunglängd 1940's Cumulative proportion 1960's Present Source: Bommarco et al Proc R Soc 2011 Tongue length (mm)

Orsaker och åtgärder

Födosöksmiljöer Vilda bin behöver boplatser, alla bin behöver blommor: nektar som flygbränsle till de vuxna individerna pollen som föda till larverna Permanenta födosöksmiljöer lite mat, men under lång tid + boplatser Tillfälliga födosöksmiljöer mycket mat, men under kort tid blommande grödor betesmark obrukad kantzon

Biekologi - blomkontinuitet maj juni juli augusti födosöksområde april sälg Maj Rundlöf, SLU, 2009-11-26 raps vitklöver vilda blommor rödklöver

Biekologi - blomkontinuitet maj juni födosöksområde april sälg Maj Rundlöf, SLU, 2009-11-26 raps juli augusti

Biekologi - blomkontinuitet maj juni juli födosöksområde april sälg raps Födosöksområdets radie varierar mellan olika pollinatörer - honungsbin: upp till 12 km - humlor: 300-3000 m - solitära vildbin: <500 m Maj Rundlöf, SLU, 2009-11-26 augusti

Biekologi - blomkontinuitet art med litet födosöksområde art med stort födosöksområde april Maj Rundlöf, SLU, 2009-11-26 maj juni juli augusti

Åtgärder för mer nektar och pollen Blommor på åkermark Mindre bekämpningsmedel sprutfria kantzoner, ekologisk odling Obrukade element insådd av blommor, blommande grödor i växtföljden gräsmarker, kantzoner, åkerholmar Landskapsplanering viktigt med åtgärder om det finns få resurser i landskapet Maj Rundlöf, SLU, 2009-11-26 märgelgrav med blommande buskar raps rödklöverfröodling

Åtgärdens effektivitet kan variera beroende på landskapet Vit: Ekologisk Svart: Konventionell Rundlöf & Smith 2006 J. Appl. Ecol.

Att göra Mäta och värdera det faktiska bidraget av ekosystemtjänster Kontrollera effektiviteten av bekämpningar Nå flera mål med en åtgärd Testa och utvärdera åtgärder

Pollineringsbehov för olika oljeväxter Våroljeväxter i Uppland 2005 Bommarco et al opublicerat

Sveriges Lantbruksuniversitet & Hushållningssällskapet i Kristianstad i samarbete med SBR (Pollinatören), Svensk Raps AB, Jordbruksverket, SLF m. fl. Sandra Lindström Svensk Frötidning 3/2011 Se även www.step-project.net

Vivelbekämpning och pollinering i rödklöver Ola Lundin Maj Rundlöf Se även www2.ekol.slu.se/clover och www.step-project.net Finansierat av Formas, Ekoforsk och EU 7e ramprogrammet

Naturliga fiender till havrebladlusen Spindlar Parasitsteklar Blomflugor Jordlöpare Nyckelpigor Nätvingar Kortvingar Halvvingar och andra...

Biologisk kontroll av havrebladlus Winqvist et al opublicerat Camilla Winqvist

Tack för uppmärksamheten!