Vattenreglering vad är det?



Relevanta dokument
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Dalälvens vattenkraftssystem

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Höga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström

Delångersån och Svågan

Kraftverken i Umeälven

Indalsälven. Beskrivning av vattendraget

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

INSTITUTIONEN FÖR TEMATISK UTBILDNING OCH FORSKNING

Göta älv nedan Vänern

Vattenkraft-historia-idagframtid

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Vattenkraft-historia-idagframtid

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell

Er referens Vår referens Datum Bottenviken: Dnr Bottenhavet: Dnr

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Birgitta Adell Miljösamordnare

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Utgåva Utökad med FoU avsnitt VATTEN KRAFT

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Hydrologi, grunder och introduktion

Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Figur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Hydrologins vetenskapliga grunder

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna

Vattenfall Vattenkraft AB

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN

VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.

Vindkraftpark Varsvik

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Elavtal. Jämförelse av bindningsmånader

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Kraftverken i Umeälven


Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

tillrinningsprognoser

Transkript:

VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall primärt för att utvinna vattenkraft, att öka eller utjämna tillgången på vattenkraft 1

Vårfloden kommer när snön smälter Våtår Normalår Torrår Vintertid binds nederbörden i snö och is Tillrinning Sommartid behövs mindre el än på vintern Vintertid är behovet av el störst Elförbrukning Magasinen fylls Magasinen töms Oreglerad tillrinning Medelårsproduktion Magasin Årsreglering och produktion av vattenkraft Maj Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Feb Mar Apr 2

3

4

Vattenregleringsföretagen i Östersund 5

Skellefteälvens Vattenregleringsföretag Vattenfall regleringsföretag 6

Fortum regleringsföretag 7

Regleringar VRF Umeälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan i norr ofta färre men större i söder ofta fler men mindre Ljusnan Dalälven Regleringar i norr ofta färre men större i söder ofta fler men mindre (röda DVF-ägda, blå Fortum-ägda) 8

Höjd (m) 2010-11-30 De största regleringsmagasinen Kubikkilometer Vänern, Göta Höga Dammar 1000 10 Suorva Lu Vänern, Göta 9,4 Suorva Lu 6 Tjaktjajaure Lu 1,675 8 Storsjön In 1,25 Satisjaure Lu 1,24 Torrön In 1,18 Trängslet 6 D 0,88 Gardiken U 0,875 Storavan Ske 0,875 4 2 Tjaktjajaure Lu Storsjön In Satisjaure Lu Torrön In 10 8 6 4 2 0 Trängslet D Vänern, Göta 9,4 6 1,675 1,25 1,24 Gardiken U Suorva Lu Tjaktjajaure Lu Storavan Ske Storsjön In Satisjaure Lu Torrön In 0 Vänern, Göta Storsjön In Trängslet D Höga dammar i Sverige [m] 140 120 100 80 60 40 20 0 Trängslet Seitevare Messaure Letsi Höljes Suorva Håckren Flåsjö Gallejaur Harsprånget 9

Vattenregleringsföretag, varför då? Uppföra och vara verksamhetsutövare av ex. dammanläggningar till nytta för flera delägare Samordna och sköta vattenhushållningen i vattendraget för delägarnas gemensamt bästa (kraftproduktion, säkerhet, flödessamordning) Ge delägarna möjlighet att vid varje tidpunkt erhålla den kraft som skulle ha producerats i egna kraftverk om ägaren varit ensam i älven. 10

Vattenregleringsföretagens inriktning Bygga och förvalta anläggningar inom det område som omfattar sjöreglering - I detta ingår även skadeförebyggande verksamhet samt skadereglering Aktivt verka i dammsäkerhetsfrågor Handha samt utveckla metoder för vattenhushållning för delägarnas bästa I förhållandet mellan delägarna vara neutralt utredningsorgan i vattenkraftfrågor. På delägarnas uppdrag agera i miljö och policyfrågor som berör vattenkraften. Upprätthålla erforderlig och av delägarna efterfrågad kompetens till exempel inom områdena hydrologi, teknik samt juridisk kompetens inom vattenrätt och miljö. Vattenreglering - begrepp Flerårsreglering i magasin där normalårstillrinningen inte fyller hela magasinet Årsreglering den avsänkning och återfyllning som sker under ett hydrologiskt år Korttidsreglering reglering, av årsreglerad tappning eller naturlig vattenföring, som medför variation i vattennivå inom exempelvis timme, dygn eller vecka 11

Vattenreglering - begrepp Dämningsgräns Sommardämningsgräns Sommarsänkningsgräns (legal), trivselgräns (frivillig) Sänkningsgräns Regleringsamplitud Vattenreglering - begrepp Maximal tappningsändring Minimitappning Tappningspunkt Tappningsställare 12

Vattenhushållningsåret det hydrologiska året Datainsamling bearbetning utvärdering Övervakning av utnyttjandet av vattenhushållningsregler Rapporteringar Informationsutbyte myndigheter och delägare Hydrologiska prognoser tillrinningsvolymer, magasinsutveckling, sannolikheter Rekonstruktioner naturliga förhållanden Samordning av tappningsönskemål - kraftbyten, saldon Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep DG SSG SG 13

Regleringsföretagens ansvar! 14

Delägarna lämnar sitt önskemål om tappningen till regleringsföretaget Regleringsföretaget beräknar en jämkad tappning samt eventuella kraftbytesleveranser mellan de olika delägarna Regleringsföretaget beräknar och bokför avvikelserna som enskilda saldon för resp. delägare. Kraftbyte Ks A 1 te = volymen vid ett flöde av 1 m 3 /s under 1 timme = 3600 m 3 MW 30 25 20 15 10 5 0 5 MW Ks A Ks B Ks C Ks B Ks = Kraftstation Ks C Tappningspunkt Tappning = Jämkad tappning Q = 20 m 3 /s Hav 15

Sommarsänkningsgräns 16

Prognostisering Hydrologiska modeller Statistik Mätdata nederbörd, temperatur Mätdata? - snömängd Hur mycket snö? 17

Snöradar 18