Arbetsintegrerande Socialt företagande - Ett verktyg för ökad hållbarhet, - socia ekonomiskt och miljömässigt
Arbetsintegrerande sociala företag i Dalarna Dalarna har 19 ASF Företagen omsätter ca 34 miljoner kr Har ca 120 anställda Ungefär 150 personer i arbetsträning och rehabilitering Tillför stora socioekonomiska värden Ett av de län som har flest ASF i riket i förhållande till befolkningsmängd
Utvecklingsarbete i Dalarna Nätverket Arbetsintsintegrerande Socialt företagande Upphandling med samhälls- och sociala hänsyn Utveckla samarbete med Näringslivet (CSR) Socioekonomiska analyser Alternativ finansiering (Mikrofond) Projektmedel ESF och ERUF (Coompanion och Kompetensbyrån)
Arbetsintegrerande sociala företag - Löser flera problem Rättvik, Dalarna 22 januari 2015 Ragnar Andersson ragnar@serus.se 070-333 73 51
Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi Ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden med uppdrag att kartlägga, sammanställa och sprida erfarenheter från projekt med inriktning mot den sociala ekonomin. Projektpartners: Tillväxtverket, Af, FK, SKL, LO, Coompanion Sverige, SKOOPI, Famna, Forum, Tanke och Handling, PUST, Vägen ut! Kooperativen, FoU-Rum Region Jönköping, Hela Sverige Ska Leva, Göteborgs Universitet, Esbri. Temagruppen studerade framförallt projekt som syftar till att skapa egenförsörjning för fler genom företagande och entreprenörskap inom social ekonomi. Rapporter och material finns i en kunskapsbank på www. sofisam.se.
Spaning på ASF Socialfonden Arbetsförmedlingen / Försäkringskassan Finansiering Ekonomi / affärsmässighet Kommunerna Behov av ASF? ASF Klättra i värdekedjan/ samarbete näringslivet/ Grön ekonomi Stödstrukturer
Arbetsintegrerande sociala företag Sociala företag = företag som har som främsta syfte att lösa samhälleliga problem. De befinner sig på en marknad och ser vinsten som medel för att lösa det samhälleliga problemet. Vinsten återinvesteras huvudsakligen. Arbetsintegrerande socialt företag = socialt företag som framförallt arbetar med syftet att ge jobb åt människor som har svårt att få eller behålla arbete. Arbetsintegrerande sociala företag är: - Är företag som driver näringsverksamhet på en marknad och producerar och säljer varor och/ eller tjänster - Är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet - Har dokumenterat inflytande för de anställda genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt. - Återinvesterar sin vinst i den egna eller liknande verksamheter Regeringens Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag 2010 Står på två ben: Säljer varor och tjänster men också arbetsinkluderande tjänster åt Arbetsförmedling, kommuner, Försäkringskassa Balansen viktig!
Behov av ASF? Över två tredjedelar av AF:s kunder har bedöms ha svårt att få arbete (ca 240 000 människor) Traditionella AF-verktyg som praktik, utbildning och liknande ger allt sämre resultat 48 procent av kommunernas ekonomiska bistånd går till personer vars problem ligger i arbetslöshet (Socialstyrelsen 2014) Kommunerna tar stort ansvar över 112 000 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och 3 600 anställda som arbetar med detta (SKL 2012)
Behov finns av en vidgad arbetsmarknad Personer i Obalansen ökade åren 2007 2014, från 229 000 till 380 000 personer, ( + 151 000, eller 66%) Personer med tre år eller mer, från 38 000 personer till 88 000 personer, + 130 %. Personer med funktionsnedsättning har ökat från 38 300 till 76 500 personer (rapport Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi) Kvarstående i obalansen tre år eller mer under de senaste tio åren
Arbetsintegrerande företag i dag då? Började etableras i slutet av åttiotalet. Har från ca 150 stycken 2010 ökat till till 315 registrerade på Sofisamlistan (Troligen cirka 350)Redan i dag ger ASF ett betydande bidrag: 320 företag, 3 000 anställda, cirka 7 000 8 000 deltagare, ca 10 000 personer, Samhall ca 19 000, Sysselsättningsfasen ca 36 000. (delvis överlappande) Om tre gång så många? 900 företag 9 000 anställda 27 000-30 000 deltagare
Gör ASF någon skillnad? Arbetsintegrerande sociala företag bör ses som en kvalitativ långsiktig satsning. År 2003, 43 företag, 1 636 anställda, Kontrollgruppen 63 922 Huvudsaklig inkomstkälla 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förvärvsarbete ASF 1 319 81 % 1 268 78 % 1 215 74 % 1 180 72 % 1 191 73 % 1 185 72% 1 145 70 % 1 151 70% 1 131 69 % 1 114 68 % Förvärvsarbete kontrollgrupp (63 922) Skillnad i procentenheter 0% 18 % 34 % 44 % 49 % 49 % 44 % 44 % 44 % 46 % 81% 60% 40% 28% 24% 23% 26% 26% 25% 22%
Antal huvudsakligen i förvärvsarbete om förhållanden växlat Huvudsaklig inkomstkälla förvärvsarbete Så här många hade inte haft förvärvsarvete som främsta inkomstkälla om ASFgruppen sett ut om kontrollgruppen Huvudsaklig inkomstkälla förvärvsarbete Så här många fler hade haft förvärvsarbete som huvudsaklig inkomst om kontrollgruppen sett ut som ASFgruppen 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 973 659 460 389 383 425 431 411 361 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 40 271 38 353 25 569 18 798 15 702 15 702 16 619 16 619 15 980 14 063
Andel i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Huvudsaklig inkomstkälla 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Arbetsmarknadspolitisk åtgärd ASF Arbetsmarknadspolitisk åtgärd kontrollgrupp 3,2 % 1,0 % 1,5 % 2,3 % 1,5 % 2 % 2,3 % 2,8 % 2,7 % 2 % 36,8 % 30,2 % 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% Färre hade ekonomiskt bistånd, arbetslösa, eller sjuka. Men mindre skillnader (utom sjuka där 10 procentenheters skillnad)
Växande intresse! Kommuner Statliga myndigheter: Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Tillväxtverket EU I ord från regeringen
Kommunerna Många arbetslösa Allt duktigare i samordningsförbund och kommuner att hjälpa folk bli jobbklara men inte jobb åt alla ASF allt intressantare, nu i 128 av 290 kommuner (42 % (+ 8 % på 1 år) Finansiella samordningsförbund Upphandling med sociala kriterier (Ketchupseffekt?) ( Ny uppdaterad version av Samhälleliga mål med upphandling som medel, Tillväxtverket, kommuner, ESF- projekt?) Demografi och avfolkning drabbar service och attraktivitet. Hälften krymper. SKL ett litet men dock vaknade intresse. SKL-nätverket av kommunala ASF-stödjare
Äldre, färre och avflyttade Åldersavgång 2010-2025 Arbetskraftsutbud Försörjningsbörda Region andel av sysselsatta respektive län Gotland 42, 7-9,9 11,1 Norrbotten 42,2-14,4 9.6 Dalarna 42,0-10.5 9.8 Kalmar län 41,0-9,3 8,7 Riket 37,3 0,9 5,3 KRIS!!! AFFÄRSMÖJLIGHET?
Arbetsförmedlingen/ Försäkringskassan Många behöver arbete, praktik, rehab-platser med mera Traditionella insatser fungerar allt sämre 61 procent av kunder svåra grupper AF har tagit ett åttapunktsprogram för utveckla sitt arbete med ASF bland annat: - Ett-åriga utbildningar för arbetsintegrerande sociala företagare plus påbyggnad - Upphandling arbetsinkluderande tjänster Intresse inte bara för kvantitet utan även för kvalitativa långsiktiga hållbara lösningar
Utbildningen och satsningen på arbetsintegrerande sociala företag är den mest effektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärden vi gjort. Målet var en långsiktig kvalitativ lösning som skulle ge oss bra praktikplatser och arbete åt några. Men vi omsatte deltagarna tre gånger innan färdiga. Arbetsförmedlingen måste också göra mer än massåtgärder som inte ger långsiktiga resultat. Det behövs långsiktiga kvalitativa hållbara lösningar. Jesper Eliasson, chef Arbetsförmedlingen i Åkersberga om Le Mat
Tillväxtverket Regleringsbrev för 2015 Finns kunniga personer, t. ex Eva Johansson och Eva Carlsson Även i viss mån Vinnova: Innovationscheckar Coompanion
Och EU? Social ekonomi (sedan 1997) EU 2020 (från sysselsättning enbart till en bredare ansats om sysselsättning, stabilitet och inkludering) Social Business Initiative, SBI, 2011, svensk implementering, (si så där) Finansiering Socialfonden
Social Business Initiative (SBI) 1. Finansiering 1.1 Stora sociala investeringsfonder (banklån etc.) 1.2 Mikrofinansiering (startsådd- riskkapital etc.) 1.3 Garantier (borgenärer för stöd) 1.4 Skräddarsydda statliga och EU bidrag/stöd 2. Synlighet 2.1 Kartläggning och reproducering av goda modeller 2.2 Certifieringsdatabas 2.3 Främja lärande och utbyte 2.4 Flerspråkig elektronisk informations- och utbyteplattform 2.5 Underlätta tillgången till EU program (t.ex. Horizon 2020) 3. Lagstiftning 3.1 Ny juridisk form för sociala/idéburna företag 3.2 Underlätta regler om statligt stöd för sociala och lokala tjänster 3.3 Underlätta upphandlingsregler
Strukturfonderna Prioriterat i alla regionala strukturfondsprogram (under olika namn). I Norra Mellansverige t. ex: En inkluderande och breddad arbetsmarknad kan på ett effektivt sätt ta tillvara på resurser hos alla olika grupper i samhället. Detta kan förverkligas genom alternativa företagsformer, exempelvis arbetsintegrerande sociala företag. Socialfonden
Nationell handlingsplan ESF Prioriterat område 1: Myndigheters arbetssätt samt deras samverkan med det omgivande samhället för att stödja social delaktighet och deltagande i studier eller arbete Fokus ligger på: Strukturerad samverkan mellan myndigheter, näringsliv samt civilsamhällets organisationer och den sociala ekonomin Prioriterat område 2: Insatserna kan även inkludera kapacitetsbyggande som främjar samverkan i strukturerad form mellan utbildningssystemet, arbetslivet (exempelvis genom branscher och arbetsmarknadens parter), civilsamhällets organisationer och den sociala ekonomin samt berörda myndigheter. Prioriterat område 4: Civilsamhällets, organisationers och den sociala ekonomins bidrag till den nationella arbetsmarknadspolitiken Fokus ligger på: - Strukturerad samverkan mellan civilsamhällets organisationer, myndigheter och näringsliv - Kapacitetsbyggande och samordning - Kompetensutveckling (för myndigheter och för verksamma inom civilsamhällets organisationer och den sociala ekonomin) STÖRRE PARAPLYPROJEKT
Regionalfonden? Finansiering? (Riskkapital, Fond i fond, småföretagande) Koldioxidsnål ekonomi (koppla till social hållbarhet, se rapport Bruk för människor. (ser redan kritiska utvärderingar i framtiden) Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (spännande möjligheter, lokalt ledd utveckling, samverkan mellan fonder)
Regeringen? Tidigare: positiva i ord, inte mycket i handling. Regering och nationell nivå snarast passivt hinder mellan växande lokalt och regionalt intresse och starkt intresse från EU. Nu: - Samtal med Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister om utfasning av sysselsättningsfasen (lågutbildade, ungdomar, integration) - Samtal med Civildepartementet om upphandling - Skrivningar i regleringsbrev till Tillväxtverket - Samtal med socialministern - ESF, Regionalfond? Jordbruksfond, (Allmänna arvsfonden) - Tvärdepartemental fråga / arbetsgrupp
Lösning för olika målgrupper: exempel Unga (rapport) 103 företag, 84 gick vidare med. 1 276 anställda, 2 368 arbetsinkluderande tjänster 52 av 84 ftg sysselsatte eller anställde unga Ytterligare 21 ville men: Bristande kompetens hos myndigheter inga anvisningar Bristande handledarstöd Bristande ekonomi hos företagen Behov av mer kunskap om att arbeta med unga
Ekonomi/affärsmässighet År 2012 studie av 137 ASF Avkastning på totalt kapital 61 % under rekommenderad nivå (samtidigt investerar ASF ofta löpande) 24 procent låg under rekommenderad nivå när det gällde likviditet (dvs 76 procent låg över) 35 procent låg under rekommenderad nivå när det gäller soliditet (dvs 65 procent låg över) 30 företag stod för 2/3 av ekonomin och anställda En viktig orsak är fastlåsta lönebidragsnivåer sedan 2007. Ändring dröjer?
Finansiering ett stort problem ASF behöver låna, men hur mycket?: 137 företag lånade 31,4 miljoner kr 229 000 per företag 29 företag = 1, 1 miljoner kr per företag Om följer mönstret: Så 2014 = 320 ftg ggr 229 000= 73 miljoner kr Om 600 ftg ggr 229 000 kr = 137,4 milj kr Om 900 ftg ggr 229 000 kr = 206 milj kr Om dubbelt så många lånar, ca 400 milj kr Mikrofonder, Regionalfonden, EU.(Ny rapport)
Hinder för mer av ASF för vidgad arbetsmarknad Bristande kompetens hos myndigheter Problem relation med myndigheter kortsiktighet (Företagen som försvann, rapport). Kompetensbrister hos företagen Svag ekonomi (1/3 1/4 av ftg) (kommande rapport) Affärsutveckling Stödstrukturer behövs fler och starkare
Coola retrobutiker, remake Klättra i värdekedjan. Ny position Second handbutik
Coola retrobutiker, remake Klättra i värdekedjan. Ny position Second handbutik Ny bransch, nytt område med samma idé, Ompositionering! Tex café i samarbete med hotell?? Var finns tillväxten - eller var finns störst chans att få störst och flest fiskar?
LKAB, Boliden, Northland Resources, tre kommunala näringslivsbolag, sociala företag, Coompanion - Arbetsintegrerande sociala företag som underleverantörer!
- Vi har identifierat 71 ungdomar i Kiruna som vi trots den goda arbetsmarknaden har svårt att få i arbete. Här tror vi att arbetsintegrerande sociala företag i samarbete med gruva och annat näringsliv ska kunna bidra till en lösning. Vi har en nollvision för dessa ungdomar, säger Tony Järlström, vd för kommunala näringslivsbolaget Progressum.
GRÖN EKONOMI OCH SOCIALA FÖRETAG, (NY RAPPORT) Exemplet Stockholm ESF Regionalfond 58 % av regionalfondspengarna nationellt Men betyder det här något för de 15 000 långtidsarbetslösa? Arbete och kompetens (små och medelstora företag) Energi och klimat (koldioxidutsläpp) Innovationskraft Infrastruktur Bostäder Hållbar stadsutveckling
Finns möjligheter inom Hållbar stadsutveckling? Magneter Besöksnäring, konst, hantverk, parker, parklek, djur, bed and breakfast, naturstigar,? Det saknade utvecklingsområdet Vård och omsorg, välfärdstjänster? Mer av cykel, bilpooler, återvinning, energiinsatser, information, närodlat Mervärden ni kan tänka in om ni hade tillgång till arbetskraften? Grönare, tryggare, skönare, SMARTare, hållbarare. Hur översätta detta till Dalarna? Siljansnäsresursen!? RESURSER? 39 av 67 miljarder i strukturfonderna = Jordsbruksfonden
Textil och återbruk Snickeri och återbruk Elektronik och återbruk 3 rehabsamordnare, 9 arbetshandledare, en deltidsanställd Arbetsterapeut, en timanställd konsult 1 lokalvårdare, 1 kontorsassistent, 1 vaktmästeri/ trädgårdsarbete, 1 kök 1 cafe och 1 verksamhetschef. Varav 5 har rekryterats från deltagare. Medarbetare med stora hinder
Klättring på gång. Gruv- och mineralindustrin Besöksnäringen och handel i Dalarna Ostlänken i Östergötland (35 miljarder från 2015) Tusen nya jobb i Göteborg Underleverantörer till Coop, Gävleborg, Stockholm ESS i Lund? (kanske)
Genomgående tanke: 1) Identifiera utvecklingsområden där det under en längre tid kommer att satsas större summor som förhoppningsvis leder till fortsatt tillväxt. 2) Inom dessa utvecklingsområden identifiera affärsmöjligheter för sociala företag och arbetsmöjligheter för långtidsarbetslösa. 3) Att genom strukturfonderna ge stöd för nödvändig kompetensutveckling, finansieringsmöjligheter, m m
Nya sätt att stödja och sprida ASF Social franchising en idé förpackas och säljs med stöd, liknande verksamheter: Le Mat, Casa, Macken, Vägen ut!, Branschnätverk olika företag samverkan, städ, kafé, redovisning. Kooptjänst / Norrtälje Konsortier Vägen ut! Kooperativen HUDIK-modellen Dalamodellen???
Slutsatser av spaningen på ASF Arbetsintegrerande sociala företag kan vidga arbetsmarknaden. De gör det redan i dag. Men de skulle behöva bli fler, större och starkare. De behöver långsiktiga spelregler och de blir en hållbar institutionaliserad del av en tvärsektoriell politik. De behöver stöd och utveckling för att komma över hindrande trösklar. Att starta och driva arbetsintegrerande sociala företag ofta svårt. Men möjligheterna dock nu större än på länge.
Myndighetssamverkan om ASF www.sofisam.se
Tack för uppmärksamheten! Missa inte nya www.sofisam.se
Socioekonomi att sätta prislapp på utanförskapet Rättvik den 22 januari 2015 Ulrika Krohn Eriksson Thomas Johansson Kajsa Sjösvärd
Lanthandeln i byn Ugglelunda går i konkurs.
Samtliga besöker Arbetsförmedlingen för hjälp.
Gunnar 51år Uffe 25år Unni 19år
1 2 3 4 5 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Dessa 3 personer ger följande samhällsförlust 0 Resultat - per komponent -200 000-400 000-600 000-800 000 Försörjning/Subvention Produktionsvärde Reala insatser insatser/projektkostnad Netto -1 000 000-1 200 000 Ålder
1 2 3 4 5 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Kommunens förlust Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun 0-20 000-40 000-60 000-80 000 Tillkommande insats -100 000-120 000 Ålder
Trygghetens värde
Vilket samhälle bygger vi idag och för vem?
Merparten har fått det bättre några sämre Statistik från CAN och Folkhälsomyndigheten visar att användandet av alkohol och tobak minskar sedan ca 10 år. Liten del nyttjar alkohol och droger mer. Universella folkhälsofrämjande insatser anses ligga bakom förbättrad folkhälsa och minskad droganvändning.
Hur satsar en kommun sina pengar idag? Mängd olika insatser per åldersgrupp och område Fritid Gymnasie Grundskola Förskola Socialtjänst 0 5 10 15 20
Kan man minska utanförskap med investeringar? Går det att samtidigt få både mänskliga och ekonomiska vinster? Umeå kommun 2011-2014 med 120 mkr investeringsfond
Idag har nästan hälften av Sveriges kommuner investeringsfond eller motsvarande SOCIAL INVESTERINGSFOND Kommunal fond för finansiering av olika sociala projekt i lokalsamhället. Använder befintliga resurser/finansiellt utrymme på ett nytt sätt. Det nya är att se en social satsning som en investering med möjligheter till en framtida avkastning i form av kostnader som kan undvikas.
Exempel Norrköping Service Trainee Investeringsfond 40 mkr Period 2012-2016 Service trainee för utrikesfödda med försörjningsberoende = 4,6 mkr på 2 år Återföring 2013 = 2,5 mkr Återföring 2014 = 1,7 mkr 2015 utvärdering Resultat Minskat antal personer i försörjningsstöd med 44 % Minskat bistånd med 30 %. Nästan hälften av personerna hade hösten 2014 fått jobb
Vidareutveckling Uppsala Universitet/Skandia idéer för livet har nytt verktyg, effektvärdering ett komplement till kalkylmodellen. Verktyget ska kunna beräkna/mäta effekter av insatser beräkna kostnader och potentiella besparingar av förebyggande insatser ökad precision vid kommuners beslut om ex sociala investeringar.