VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM, ÖRSERUM, JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH LÄN

2011-03-10 rev. 2011-08-19 VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM, ÖRSERUM, JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH LÄN Fotomontage, vy från kyrkan i Örserum Handläggare: Lena Carlsson och Hanna Gårdstedt Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Uppdragsnummer: 227757

2(37)

2011-03-10 rev. 2011-08-19 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 5 UPPDRAG... 5 VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM... 5 PROJEKT BRAHEHUS... 7 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 LANDSKAPSBILD... 8 KULTURMILJÖ... 13 3 METOD OCH BEGREPP... 20 LANDSKAPSBILD... 20 BEDÖMNINGSGRUNDER LANDSKAPSBILD... 20 KULTURMILJÖVÄRDEN... 20 BEDÖMNINGSGRUNDER KULTURMILJÖ... 21 4 KONSEKVENSER... 22 LANDSKAPSBILD... 22 KULTURMILJÖ... 30 5 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 35 6 KÄLLOR... 36 Bilaga 1 Karta med fotopunkter och fotomontage i A4-format Objekt: Vinkraftsprojekt Örserum Beställare: E.ON Vind Sverige AB, kontakt Stina Albing Ansvarig kulturmiljö: Hanna Gårdstedt Ansvarig landskapsbild: Lena Carlsson Foton: Lena Carlsson/Hanna Gårdstedt Fotomontage: Anders Dahl Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Kvalitetsgranskning: Martin Lagergren Omslagsbild: Fotomontage. Vy från kyrkan i Örserum

2011-03-10 rev. 2011-08-19

1 INLEDNING UPPDRAG E.ON Vind Sverige AB planerar att bygga en vindkraftsanläggning öster om Gränna i Jönköpings kommun. För att kunna genomföra projektet krävs bland annat miljötillstånd enligt 6 kapitlet i Miljöbalken (MB). Tyréns AB har på uppdrag av E.ON Vind Sverige AB upprättat denna analys för att utgöra underlag till Miljökonsekvensbeskrivning som bifogas tillståndsansökan. Analysens tar hänsyn till landskapsbild och kulturmiljövärden samt bedömer även de eventuella kumulativa effekter som kan uppstå då den nya vindkraftsparken anläggs i direkt anslutning till vindkraftsprojektet Brahehus. VINDKRAFTSPROJEKT ÖRSERUM Läget Området utgörs av skogsmark och är placerat på en höjd runt 300 meter över havet. Landskapet i området består till största del av skogsbruk. I direkt närhet till området finns byn Knukebo med några bostadshus. Närmaste större samhällen är Örserum som är beläget 1,5 km söder om den planerade vindkraftparken samt Gränna som ligger ca 5 km väster om projektområdet. Det finns även en del bostäder i området runt den planerade parken. Vindkraftparken kan komma att omfatta upp till 22 vindkraftverk. De flesta placeras inom ett område som är utpekat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. I Jönköpings kommuns vindkraftpolicy är riksintresseområdet nämnt som lämpligt område för vindkraft om 5(37)

det inte strider emot övriga intressen. Tillstånds-ansökan planeras att utformas enligt boxmodellen där exakta koordinater beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten efter att detaljprojektering har utförts. Generellt sett placeras vindkraftverk på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Verken får inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. Det föreslagna projektområdet samt befintliga vindkraftverk i projekt Brahehus. De befintliga vindkraftverken är markerade med rotorsymbol och ring. Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om högst 200 meter. Tornhöjden beräknas bli maximalt 140 meter och rotorn maximalt 130 meter i diameter. Verken kommer att förses med hindersbelysning enligt anvisningar från Transportstyrelsen. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd över 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus med en ljusstyrka på 100 000 Candela under gryning, skymning och dagtid samt 2000 Candela under nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Belysningen avskärmas så att ljusstrålen inte ska träffa markplan inom 5 km. Den högintensiva belysningen krävs endast i parkens ytterkanter. För övriga verk används röd lågintensiv hinderbelysning. 6(37)

Etablering Den största påverkan av och omkring projektområdet kommer att inträffa i samband med byggnationen av verken. Vägar av god kvalitet kommer att behöva dras fram till varje enskilt verk, vilket innebär att befintliga vägar kan behöva breddas, jämnas till och förstärkas samt att viss nybyggnation av vägar blir nödvändig. Ytterligare mark behöver tas i anspråk för förläggning av den kabel som ska ansluta verken till elnätet. För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled. Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Fundamentet grävs ner och har en diameter av ca 20 meter. Vid fundamentet behövs en trädfri yta på cirka 5 000 m2 för etableringen. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs elanslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. I verkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt torn. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk. VINDKRAFTSPROJEKT BRAHEHUS På höjdplatån öster om Vättern nordost om Gränna driftsstartar kraftbolaget O2 nio vindkraftverk med en totalhöjd på 149,9 meter. 2011-01-12 var alla vindkraftverk byggda och de två första i drift. Strax norr om detta område byggs ytterligare fyra vindkraftsverk i Jönköpings Energis regi. Området har en högsta punkt på knappt 300 meter över havet med goda vindförhållanden och har av Energimyndigheten utpekats som riksintresse för vindkraft. Aktuellt markområde ägs av privata fastighetsägare och skogsbruket dominerar markanvändningen. Närmaste tätare bebyggelse finns i Gränna och Örserum cirka en kilometer sydväst respektive fyra kilometer sydost om vindkraftområdet. För anläggning har befintliga skogsbilvägar använts, vid behov förstärkta. Dessutom har cirka två kilometer ny väg anlagts. Tillfart till anläggningen sker söderifrån, från väg 133 vid Bjällebäck. Nätägaren Jönköpings Energi Nät AB ansluter anläggningen via en markförlagd kabel som går från kraftstationen i Gränna, under motorvägen och vidare till en transformator belägen inom anläggningen. Vindkraftverken förbinds med transformatorn genom ett markförlagt kabelnät som i huvudsak grävs ner invid vägarna. 7(37)

2 FÖRUTSÄTTNINGAR LANDSKAPSBILD Landskapets beståndsdelar Landskapet och landskapsbilden är ett resultat av naturförutsättningarna och människans kulturpåverkan. Med landskapsbild menas upplevelsen av landskapet i stora drag. Även om en upplevelse till stor del är subjektiv finns vissa allmängiltiga bedömningsgrunder. Genom att analysera landskapet avseende struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras. Utifrån det kan en bedömning göras om hur landskapsbilden kommer att påverkas av att nya element förs in. Genom att göra en landskapsbildsanalys kan förslag och åtgärder anges vilka syftar till att minska en negativ påverkan. Landskapsbilden har analyserats med avseende på följande beståndsdelar. Tabell. Landskapets beståndsdelar Naturförutsättningar Nyttjande Skala Landskapsrum Siktlinjer Landmärken Känsligt område Topografi, vegetation, vatten mm. Exempelvis höjdpartier, skogsterräng, sedimentationsmark (ofta odlad mark), sjöar, vattendrag. Hur används marken? Odlingsmark, skogsmark, bebyggelse, vägar. Hur ligger bebyggelsen och vägarna? Varför ser det ut som det gör? Hur är bygdens kontinuitet? Är den lång och stabil eller är den under utveckling, eller under avveckling (nedläggning, igenväxning). Storskaligt/småskaligt. Ett storskaligt landskap har stora sammanhängande landskapslinjer och landskapstyper. Ett småskaligt är mer varierat och uppbrutet. Även bebyggelse och tätorter är småskalig eller storskalig. Storskaliga element faller ofta lättare in i ett storskaligt landskap. I ett småskaligt landskap kan stora byggnader /anläggningar oftare dominera landskapsbilden. Nivåskillnader och framför allt vegetation avgränsar mer eller mindre tydliga landskapsrum med varierande storlek och form. Olika landskapsrum kan även särskiljas genom olika innehåll (karaktär). Siktlinjerna följer ofta dalgångar, längs öppna uppodlade marker samt över och längs vattenytor. När en siktlinje bryts kan påverkan på landskapsbilden bli stor. Landmärke är något som syns på längre håll, något att orientera sig efter. Områdets känslighet kan bestämmas av ovan nämnda faktorer och utgör ett mått på i hur stor grad nya införda element påverkar landskapsbilden. Här spelar även områdets affektionsvärde in och vad som angränsar till området. Vad gäller landskapsbilden så kan man generellt säga att ett område är känsligt för påverkan från en storskalig etablering om det är god insyn i området. 8(37)

Landskapsbeskrivning Naturförutsättningar För ca 1 000 miljoner år sedan utsattes bergrunden i området för kraftiga förkastningsrörelser. Detta resulterade i den gravsänka som idag är Vättern och den kraftiga bergsbranten längs Vätterns östra sida. Landskapet reser sig från Vätterns 89 meter över havet upp till höjder på upp till 300 meter över havet öster om förkastningsbranten. Mellan dessa toppar ligger dalgångar och sjöar på höjder mellan 150 och 200 meter över havet. Urberget i det aktuella området är starkt söndersprucket och terrängen är mycket kuperad. Större delen av området är beläget över högsta kustlinjen och jordarten utgörs av morän. Tunt jordtäcke och blottade berghällar är vanliga. Söder om det aktuella höjdpartiet finns sjöarna Bunn och Ören. De branta bergssidorna, öppna dalgångarna och stora sjöarna innebär en variation som gynnar den biologiska mångfalden. Här finns utrymme för värmekrävande arter samtidigt som taigans natur finns i närheten. Den tydliga förkastningsbranten öster om Vättern. Brahehus avtecknar sig på brantens krön. Nedan för ligger Uppgränna på slätten mellan branten och sjön. Vy mot norr. Nyttjande De öppna odlingsmarkerna, vägarna och bebyggelsen finns i huvudsak kring de större sjöarna och i dalgångarna. På höjderna finns mindre gårdar och torp. I området för föreslagen vindkraftpark är skogsbruket den dominerande näringen. I anslutning till projektområdet finns enstaka gårdar och bostadshus samt samhället Örserum. Örserum ligger vid Örens norra strand, vid väg 133 mellan Gränna och Tranås. Samhället andas stabilitet och lång kontinuitet med alléer, stora parkträd, brunnshotell etc. Beteslandskapet med enebuskar och stora lövträd i östra delarna bidrar till det intrycket. 9(37)

Knukebo, en gård på höjdpartiet väster om projektområdet. Vy mot norr. Södra delen av Örserum nära hotell, kyrka och Ören. Vy från Gamla Brunnsvägen mot norr. Höjdpartiet norr om samhället skymtar i fonden. Skala I stora drag ger Vättern, förkastningsbranten och stora sammanhängande skogsområden ett storskaligt landskap. Lokalt minskar skalan kring gårdar och bebyggelse i Örserum genom de landskapsrum som betes- och odlingsmark ger men det räcker inte för att ge en småskalig landskapsbild. I Örserum är det dominerande och karaktärsskapande landskapselement den 10(37)

Vy mot söder från Örserums badplats. skogsklädda höjden norr om samhället och dess kontrast, de öppna vyerna söderut över sjön. Den kuperade terrängen inne i skogsområdet och det stora inslaget av lövträd bryter upp barrskogens homogenitet men även här bibehålls en storskalig landskapsbild. Inte ens små torp med små odlingslotter minskar barrskogens och produktionsskogens storskalighet. Landskapsrum Vättern bildar ett mycket stort landskapsrum där väggarna österut utgörs av förkastningsbranten och skogen ovanför. Vid Örserum bildar Ören ett stort landskapsrum och i anslutning till samhället utgör odlings- och betesmark mer eller mindre tydliga landskapsrum. Inne i skogsområdet kommer sjöar och öppen mark vid gårdar att bilda landskapsrummen. Landmärken Landmärken i området är Brahehus ruin och de nyuppförda vindkraftverken på förkastningsbrantens krön. Siktlinjer Längs förkastningsbranten både nedanför och från krönet erhålls långa siktlinjer åt söder norr och väster. När man kommer från öster mot Örserum öppnar sig landskapet vid Svalhult i en lång siktlinje längs väg 133, se foto på nästa sida. Från vägen mot Adelöv vid Platsen (gamla marknadsplatsen) ges en lång siktlinje längs dalgången som sträcker sig från Adelöv mot nordväst. Ett kalhygge och dalgången gör att en vy in mot projektområdet ges, se fotopunkt på sidan 27. Inne i skogsområdet är siktlinjerna få och då endast från de yttre delarna av höjdpartiet och utåt, från projektområdet. Den höga skogen och den kuperade terrängen gör att man inte kommer att se vindkraftverken förrän man är helt nära. Antalet verk man kan se samtidigt blir väldigt begränsat. Det kommer framför allt vara från längre håll som man ser vindkraftverken. 11(37)

När man kommer från öster mot Örserum öppnar sig landskapet vid Svalhult i en lång siktlinje längs väg 133. Vy mot väster. Känsligt område I detta fall är det inte i första hand det område där vindparken planeras som utgör känsligt område utan eventuella punkter varifrån man ser vindkraftverken. Landskapsmässiga värden Värdefulla landskapsbilder sammanfaller ofta med värdefulla kulturmiljöer. Vyn från Visingsö. Vyn från Visingsö mot Vätterns östra förkastningsbrant är storsslagen. Höjden ovanför förkastningsbranten är mycket väl synlig över ett stort område. Ett område som till stora delar är av riksintresse för kulturmiljö, natur och friluftsliv. Vyn från Örserum. I Örserum bor och verkar relativt många människor i den planerade vindparkens närhet. Vyn från Ören. Sjöar och stränder har generellt stora landskapsmässiga värden. I Örserum förstärks den positiva landskapsbilden vid mötet mellan land och vatten genom hagmarker och stora lövträd. Fritidshusområden och bostadsområden finns invid sjön. Torp och äldre brukningsmiljö inne i skogsområdet. Den kuperade terrängen och ett mångbruk av landskapet har utvecklat ett varierande natur- och kulturlandskap. Det stora inslaget av lövskog i området kommer av lövträden som växer i branterna och av lövträden på gamla lövängar och kring gårdar och torp. Det mesta av den äldre brukningsmiljön har försvunnit i skogsbrukets produktionsskogar och det som finns kvar har högt värde för landskapsbilden. Det stora lövinslaget gör detta skogslandskap extra intressant för boende och besökare. 12(37)

KULTURMILJÖ Historiska epoker som präglar området Förhistorisk tid främst järnålder Sydöst om Örserum finns ett område med en mängd gravfält och stensättningar från förhistorisk tid, främst järnålder (ca 500 f.kr. 1050 e.kr.). Här finns resta stenar och domarringar, även dessa gravmonument bestående av stenar i cirkelform. Gravarna berättar att området Kappetorp och Råssås har varit bebott under lång tid. Gravfälten sträcker sig längs vägen norrut mot Adelöv från Kappetorp som även den har lång historia och ålderdomlig karaktär. Här finns en bevarad vägbank som kan vara från järnåldern. Där vägen korsar väg 133 ligger en traditionell handel- och marknadsplats med bodlänga från 1700-talet, vilket förstärker områdets karaktär av centralbygd och samlingsplats. Bodlängan används fortfarande sommartid för det årliga arrangemanget Adelöv marknad. Visingsborgs grevskap 1600-tal Vindkraftsparken ligger i nära anslutning till Vättern och Visingsö och ingår därmed i en bygd och ett landskap med lång historia. På Visingsö finns många fornlämningar från förhistorisk tid vilket berättar om att människor verkat här under en lång tidsperiod. Minnesmärken som Näs borgruin och Kumlaby kyrka är spår från tidig medeltid. Den senare delen av medeltiden och 1600-talet är dock den historia som framför allt satt sin prägel på området. Under 1600-talet Sveriges stormaktstid utgjorde Gränna och Visingsö ett kärnområde i Visingsborgs grevskap som främst förknippas med Braheätten. Per Brahe den yngre var verksam under mitten av 1600-talet och har framför allt blivit ihågkommen. Han var en närmast feodal slottsherre som lät bygga ut Visingsborgs slott, uppföra Brahehus och bygga om Västanå slott. Tillsammans bildade de tre slotten en slottstriangel. Mitt i denna anlade Per Brahe även Gränna i mitten av 1600-talet. Brahehus 13(37)

Brahehus lät Per Brahe uppföra på den höga klippbranten öster om Vättern. Utsikten härifrån är milsvid och valet av läge kan tolkas som en tydlig maktdemonstration. Byggnaden uppfördes som lustslott och änkesäte för Brahes hustru men då hon dog användes huset för inkvartering av gäster. I början av 1700-talet brann den och har sedan dess stått som en ruin. Idag ligger ruinen strax intill E4:an. Sammanfattningsvis har Visingsö och närliggande områden haft en mycket betydande roll som ett av södra Sveriges maktcentrum under lång tid. Per Brahes grevskap omfattade exempelvis gårdar på Visingsö, i Småland och Västergötland, i mitten av 1600-talet cirka 150 hemman. Idag finns spår efter tre av dessa gårdar husgrunder med spisrösen och ibland omgivande trädgårdsväxter inom det aktuella projektområdet, klassade som fasta fornlämningar. Gårdarna Äskemålen, Lönnemålen och lilla Lönnemålen nämns i Per Brahes jordeböcker från 1638 och 1659. Småskaliga jordbruks- och skogslandskap 1700- och 1800-tal Själva projektområdet präglas av sin historiska markanvändning som småskaligt jordbruks- och skogslandskap. Terrängen är kuperad och här ges endast mindre utrymmen för odling i en annars ofta tät granskog. Lövskog med lövängar bryter upp landskapet. Inom området eller i direkt anslutning finns lämningar efter åtminstone 25 torp som alla övergivits senast under 1940-talet. Det är torp som hört till ovan nämnda gårdar, som hört till andra närliggande gårdar samt soldattorp. De har så skilda namn som Nordastället, Vippatorpet, Strömmatorpet, Olakallgården, Dammen, Harget, Skogsdal, Häggens, Görans Näs, Bussatorpet, Mon, Rannekärret, Rödjan, Knukebo och så vidare. Utöver dessa torplämningar ofta en husgrund med spisröse och kanske en jordkällare samt brunn finns även ett antal bevarade torp och mindre gårdar som fortfarande används som bostad eller sommarhus. Spår av lövängsbruk med tidigare hamlade träd vid Knukebo 14(37)

Bevarat torp i skogen En välbevarad miljö öster om vindkraftsparken är gården Botilstorp. Det är en gårdsmiljö med två hemman med välbevarade bostadshus från 1800-talet. Byggnaderna ligger i anslutning till odlingsmark och en östersluttning där lövängsbruk fortfarande upprätthålls. Botilstorp, ett av två bostadshus med ekonomibyggnad 15(37)

Adelövs marknadsbod uppförd under 1700- och 1800-tal är också en del av denna historiska epok och landskap. Här hade man avsättning för sina jordbruksprodukter samt kunde införskaffa sådant som var svårt att producera för husbehov. Den bevarade bodlängan består av två sammanbyggda delar som tillsammans är omkring 30 meter lång. Länga är uppförd i knuttimringsteknik, skiftesverk och regelverk. Taket är idag ett tjärat brädtak. Sågen i Knukebo, strax intill projektområdet, är också en bebyggelsemiljö som berättar om bygdens tidigindustriella historia. I skogsbygd som denna fanns stort behov av att kunna förädla för eget bruk samt och avsätta delar av det timmer som togs ut i skogen. Här sågas än idag plank och bräder i liten skala. Sågen i Knukebo Institutionsbyggnader i tätort 1800- och 1900-tal Under 1800- och 1900-tal sekulariserades Sverige och befolkningen ökade. I slutet av 1800-talet börjar landsbygden avfolkas i en allt högre takt. Nya kyrkor byggdes i de bygder och tätorter som fick en ökad befolkning, vilket Adelövs kyrka och Öresrums kyrka är exempel på. Adelövs kyrka har medeltida anor. Föregångaren till dagens kyrka uppfördes sannolikt på 1400- talet. Under 1700-talet blev den successivt för liten förförsamlingen. På 1820-talet påbörjades det nya kyrkbygget ordentligt och 1833 invigdes den nya kyrkan efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. På kyrkogården finns även det äldre Hummelhielmska gravkoret från mitten av 1700- talet bevarat. Sina gjutjärnsfönster med nygotiskt inspirerade bågar fick kyrkan vid en ombyggnad 1880. 2001 putsades kyrkan om och fick då en äldre färgsättning med en gultonad avfärgning samt vita detaljer och vitt torn. 16(37)

Adelövs kyrka Örserums kyrka uppfördes så sent som 1937 och är en liten, ljust putsad kyrka i södra delen av samhället. Byggnaden har ett högrest sadeltak som liksom tornhuven är täckt av svartmålad plåt. Arkitekt var Johannes Dahl. Örserums kyrka 17(37)

Det moderna samhället med en mängd nya offentliga institutioner växer också fram under 1800- talet. Av detta är folkskolereformen en del. Folkskolestadgan antogs 1842. Öresrums gamla skola, idag byggnadsminne, invigdes i Örserum 1865. Ännu idag är denna i bruk som en del av Öresrums skola. Örserums skola Kulturmiljöns värdebärare Förhistorisk tid främst järnålder Fornlämningsstråket och kommunikationsmiljön Kappetorp och Råssås som sträcker sig upp mot Adelöv. Här finns järnåldersgravfält med rösen, stensättningar samt domarringar och resta stenar, en förhistorisk vägbank och ålderdomlig vägmiljö. (Riksintresseområde för kulturmiljövården Kappetorp samt en mängd fasta fornlämningar). Grevskapet Visingsborg 1600-tal Visingsö som ett av södra Sveriges maktcentrum under lång tid, bland annat 1600-tal (Riksintresseområde för kulturmiljövården Visingsö samt en mängd fasta fornlämningar, kyrkor och byggnadsminnen enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) Brahehus som uppfördes i mitten av 1600-talet och har stått ruin sedan 1700-talet. (Fornlämning RAÄ Gränna 43:1 samt ingår i Riksintresse för kulturmiljövården Gränna, Uppgränna ) 18(37)

Spåren efter Äskemålen, Lönnemålen, lilla Lönnemålen, de gårdar inom projektområdet som hörde till Per Brahes grevskap på 1600-talet (Fasta fornlämningar RAÄ Gränna 128:1, RAÄ Gränna 119:1 och RAÄ Gränna 140:1). Dessa ligger i nordöstra delen av projektområdet. Spåren efter byn Högemålen i direkt anslutning till projektområdet är även fast fornlämning (RAÄ Gränna 127:1). Småskaligt jordbruks- och skogslandskap 1700- och 1800-tal Botilstorps gårdsmiljö med välbevarad bebyggelse från 1800-talet och jordbruksmark med lövängsbruk (Riksintresseområde för kulturmiljövården Botilstorp ) Det småbrutna landskapet med äldre bebyggelse, blandskog och spår av lövängar och småskaligt jordbruk Marknadsbodarna i Adelöv vid den historiska marknadsplatsen vid Råsås-Adelöv (Byggnadsminne enligt 3 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) Sågen i Knukebo (utpekad i inventering av industrimiljöer i Jönköpings län, utförd av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet åren 1994-1998.) Institutionsbyggnader i tätort 1800- och 1900-tal Örserums gamla skola uppförd 1865 (Byggnadsminne enligt 3 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) Örserums kyrka invigd 1937 (Kyrkligt kulturminne enligt 4 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) Adelövs kyrka invigd 1833 (Kyrkligt kulturminne enligt 4 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.) Arkeologi Som underlag till tillståndsansökan enligt Miljöbalken kräver Länsstyrelsen en så kallad särskild arkeologisk utredning av fornlämningsbilden i området enligt 11 2 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Avsikten med utredningen är att upptäcka eventuella oregistrerade fornlämningar. I en särskild utredning sker fältinventering och lämningar som idag är klassade som övrig kulturhistorisk lämning kan komma att omvärderas till fast fornlämning. Inom aktuellt område gäller det främst fossil åkermark. Idag finns spår efter ett tjugotal torp inom projektområdet registrerade av Riksantikvarieämbetet och klassade som övrig kulturhistorisk lämning. Främst i områdets sydöstra del finns även ett antal områden av fossil åkermark registrerade, även dessa klassade som övrig kulturhistorisk lämning. I områdets nordöstra del samt i direkt anslutning till projektområdet i nordöst ligger spåren efter byn Högmålen samt efter gårdarna Äskemålen, Lönnemålen och Lilla Lönnemålen. Dessa utgör fasta fornlämningar och omfattas därmed av 2 kap Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Länsstyrelsen avgör hur stort skyddsavstånd som krävs kring fasta fornlämningar. 19(37)

3 METOD OCH BEGREPP Konsekvenserna bedöms i tre grader; liten, måttlig och stor konsekvens, med glidning emellan. Det vill säga liten-måttlig och måttlig-stor. LANDSKAPSBILD Landskapsbilden beskrivs genom att analysera struktur och landskapselement enligt tabellen Landskapets beståndsdelar på sidan 6. Därefter kan en bedömning göras hur landskapsbilden kommer att påverkas av att nya element förs in. BEDÖMNINGSGRUNDER LANDSKAPSBILD Stora negativa konsekvenser där föreslagen åtgärd står i stor kontrast med eller påverkar det omgivande landskapets värden (värden från analys kan vara orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar mm). Måttliga negativa konsekvenser där föreslagen åtgärd kontrasterar omgivningen i viss grad och påverkar det omgivande landskapets värden i begränsad omfattning. Små negativa konsekvenser uppstår där åtgärd harmonierar med omgivande landskap och underordnar sig det omgivande landskapets värden. Positiva konsekvenser - då föreslagna åtgärd innebär att områdets landskapsbild tillförs nya värden, exempelvis ökad rumslighet, förbättrad utsikt, förstärkande av stråk, målpunkter eller landmärken. KULTURMILJÖVÄRDEN Flera olika begrepp kan användas för att beskriva och definiera kulturmiljövärden. Här används begreppen kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde. Kunskapsvärde och upplevelsevärde har sin utgångspunkt i Riksantikvarieämbetets Kulturhistorisk värdering av bebyggelse (2002) medan bruksvärde är praxis och används av många aktörer, bland annat Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet. För att precisera hur kulturmiljövärden tar sig fysiskt uttryck används begreppet värdebärare. Detta kommer ursprungligen från det filosofiska vetenskapsfältet men har utvecklats av bland annat Gävle kommun i samarbete med Tyréns (t ex Tunnel i Nygatan konsekvensutredning, Tyréns 2006). Nedan redovisas begreppens innebörd. Kunskapsvärde. Ett objekts eller ett landskaps informationsvärde eller potentiella informationsvärde. Kunskapsvärden kan vara det ett byggnadsverk berättar om historisk byggnadsteknik, arkitekturhistoriska ideal eller historiska sociala strukturer. På samma sätt kan växtlighet, landskapssammanhang, vägsträckningar och andra spår i ett landskap ha kunskapsvärden då de berättar om en historisk markanvändning. Kunskapsvärden kan förstärkas av att de är pedagogiskt och tydligt läsbara. Upplevelsevärde. Kulturmiljön som källa till upplevelser hos brukare och/eller besökare. Upplevelsevärden kan vara den lantliga karaktären i ett ålderdomligt jordbrukslandskap, en byggnads arkitektoniska kvaliteter eller autentiska karaktär. Upplevelsevärden kan även vara en plats eller objekts identitetsskapande eller symboliska värde för exempelvis en ort. Bruksvärde. Värdet av att en kulturmiljö används och utvecklas. Bruksvärden kan utgöras av att en plats eller byggnad har en lång kontinuerlig användning eller att brukare och/eller besökare upplever kulturmiljön idag. 20(37)

Kulturmiljöns värdebärare. Olika kulturmiljövärden kan i den enskilda kulturmiljön ofta brytas ner i olika fysiska värdebärare. Med värdebärare avses hela landskapssammanhang eller enskilda element som är ett fysiskt uttryck för kulturmiljövärden. BEDÖMNINGSGRUNDER KULTURMILJÖ Stora negativa konsekvenser uppstår när påverkan sker i kulturmiljö med höga bevarandevärden - vanligen riksintresse och regionalt och lokalt utpekade viktiga värden men stora värden kan också representeras av mycket värdefulla enskilda objekt som inte alltid kommit med i övergripande inventeringar. Om påverkan innebär att miljöns värdekärnor skadas eller får till följd att viktiga samband och strukturer går förlorade uppstår stor negativ påverkan. Måttliga negativa konsekvenser uppstår när viktiga kulturmiljövärden påverkas i mindre grad än ovan. Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfatttas. Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Enstaka kulturvärden, välbevarade, unika eller på annat sätt värdefulla i ett regionalt perspektiv går förlorade. Små negativa konsekvenser uppstår när enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse påverkas eller tas bort. De enstaka objekten är inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller är inte unika eller sällsynta av sin typ. Samband och strukturer kan även i framtiden uppfattas. Positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer. 21(37)

4 KONSEKVENSER LANDSKAPSBILD Generellt blir konsekvensen för landskapsbilden liten i det föreslagna projektområdet. Områdets kuperade terräng och täta skog gör att sikten är mycket begränsad. I kommunens översiktsplan och vindkraftpolicy anges skogsområden vara mindre känsliga för vindkraftsetablering. Konsekvensen för landskapsbilden redovisas genom ett antal fotomontage. Valet av fotopunkter grundar sig på områden med höga kulturvärden, rekreationsvärden och landskapsbildsmässiga värden. De är också valda utifrån var en större mängd människor rör sig och var det är möjligt att över huvud taget se vindkraftparken. I bilaga 1 finns fotomontagen i större format. Karta med fotopunkter och preliminärt placerade vindkraftverk. Verken är markerade med rotorsymbol och står inom projektområdet markerat med brun linje. Befintliga vindkraftverk är markerade med ring runt rotorsymbolen. Skrafferad yta markerar områdets höjdparti med marknivåer över 275 m.ö.h. Fotopunkt 1 som är på Visingsö är inte med på kartan men finns med på kartbilden i bilaga 1. 22(37)

Vy från Visingsö De nio befintliga vindkraftverken dominerar vyn mot östra Vätternbranten från Visingsö. Genom sin placering nära krönet rår de förkastningsbranten med Brahehus och Grännaslätten nedanför. Fotopunkt 1. Vy från Visingsborgs slottsruin idag. Molnen gör vindkraftverken otydligare på bilden än i verkligheten. Fotopunkt 1. Fotomontage efter utbyggnad.trots att de planerade vindkraftverken står 1,5 till 6 km längre bort än de befintliga syns de väl på grund av sin högre höjd. De befintliga vindkraftverkens dominans beror troligen till stor del på att det är nytillkomna element. Med tiden bedöms dominansen minska i takt med att man vänjer sig med dessa verk och med vindkraftparker i allmänhet. Den planerade vindkraftparken kommer påverka landskapsbilden i hög grad. Betraktarens inställning till vindkraft har betydelse för hur vindkraftverken kommer att uppfattas. På dessa stora verk rör sig rotorbladen lugnt och harmoniskt vilket minskar den visuella störningen. Vindkeaftparken är storskalig men det är också landskapet och kan därigenom tåla tillkom- 23(37)

mande storskaliga objekt. Med tanke på de landskapsbildsmässiga värdena bedöms ändå konsekvensen bli måttligt negativ. Vy från Brahehus Brahehus är ett landmärke med stort kulturellt värde. Landskapsbildsmässiga värden är ruinens placering och framskjutna plats på brantens krön. Från rastplats Brahehus öster om E4 framstår Brahehus som en solitär i landskapet då marken bakom faller undan och himlen blir bakgrund. Från själva ruinen är utsikten mäktig med Grännaslätten, Visingsö och Vättern. De landskapsmässiga värdena finns alltså främst väster om de befintliga vindkraftverken och den planerade vindkraftparken. Från ruinen ser man de befintliga verken om man tittar inåt land mot öster, man kommer även se rotorbladen på några av de nya verken. Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten. Fotopunkt 2. Vy från Brahehus ruin över väg E4 mot rastplats Brahehus och projektområdet. Befintliga vindkraftverk syns. Fotopunkt 2. Några av de planerade vindkraftverken syns där skogsbrynet ligger längre bort. Annas är de dolda bakom skogen från den här punkten. Vy mot öster. 24(37)

Vy från Örserum I Örserum bor och verkar relativt många människor i den planerade vindkraftparkens närhet. Vindkraftverken kommer att vara ständigt närvarande i bakgrunden och kommer synas väl när man tittar upp mot skogen. De har en naturlig placering uppe på höjden och bryter ingen långsträckt siktlinje. Samhället vänder sig naturligt mot sjön Ören i söder där de långa utblickarna ut över sjön ges. På natten kommer hindersbelysningen att synas. Den vita belysningen sitter på verken i vindparkens ytterkanter. Den negativa konsekvensen för landskapsbilden bedöms som liten-måttlig. Fotopunkt 3. Vy från kyrkan i Örserum och mitt i samhället. Vindkraftverken syns väl. De reser sig upp ur skogen på höjden som idag bildar en tydlig bakgrund till samhället. De fyra sydöstra verken breddar vyns påverkansområde. Fotopunkt 3. Samma fotomontage som ovan men visad som möjlig natt-/skymningsbild. Vy från Ören Sjöar och stränder har generellt stora landskapsmässiga värden. Invid Örens östra kant finns fritidshusområden och bostadsområden. Sjön Ören har stor betydelse för rekreation och friluftsliv. I västra delen av Örserum finns bad och bollplaner och på sjön rör sig fritidsbåtar. Som från kyrkan och andra ställen i samhället kommer man att se vindkraftverken sticka upp ur skogen på höjden. Verken kommer inte att stå i kontrast till omgivande landskap och inte stå i siktlinjen för någon känslig vy. De kommer att stå i bakgrunden liksom berget gör idag och till och med 25(37)

samverka med det storskaliga skogsområdet som fortsätter norrut. Den negativa konsekvensen för landskapsbilden bedöms som liten. Inget foto är taget ute från sjön. Ett fotomontage från Grankärr får representera vyn från söder lite längre från vindparken. Vid Grankärr finns ett bostadsområde/fritidshusområde som håller på att byggas ut med nya bostäder. Fotopunkt 4. Vy från Grankärr. Berget avtecknar sig i fonden. De fyra sydöstra verken syns väl. Den större gruppen ligger längre bort, men kommer även den att synas från Ören. Vy mot norr. Vy från Jonstorp Vid Jonstorp öppnar sig skogslandskapet med större sammanhängande åker- och betesmarker ner mot Ören. Utsikten mot söder är vidsträckt. Mot norr, mot skogen, syns de södra vindkraftverken väl. De fyra verken i projektområdets sydöstra hörn bildar en egen grupp och vidgar på det sättet den påverkade sträckan. I Jonstorp kan man komma längre från skogsbrynet och på det sättet se mer av vindkraftverken. Den flikiga åker- och betesmarken med åkerholmar och odlingsrösen skapar ett småbrutet landskap som de stora kraftverken kontrasterar mot. Verken står dock inte i någon siktlinje utan har skogen bakom sig. Det är framför allt mot söder som de landskapsbildsmässiga värdena finns. Relativt många vindkraftverk ses samtidigt på ganska nära håll och konsekvensen bedöms som liten-måttlig negativ. Fotopunkt 5. Vy mot projektområdet från hästgården i Jonstorp. 26(37)

Området kring väg 133 öster Örserum Böljande herrgårdslandskap ned mot Ören med beteshagar, ekbackar, enebackar och stora bredkroniga träd. Söder om vägen öppnar sig landskapet mot väster och söder det blir ljusare och marken lutar neråt mot sjön. Norr om vägen höjer sig landskapet och granskogen tar vid, där kan vindkraftverken skymta. Dessa tillhör det storskaliga landskapet och kontrasterar inte mot landskapsbilden. Konsekvensen för landskapsbilden bedöms som liten. Vy från vägen mellan Adelöv och Adelövs gamla marknadsplats Väster om vägen som går från väg 133 mot Adelöv breder stora sammanhängande skogsområden ut sig. Kalhyggen vidgar vyerna i skogsmarken och man kan följa dalgången öster om höjdpartiet med blicken. Här står vindkraftverken relativ långt bort i ett storskaligt landskap. Den negativa konsekvensen bedöms som liten. Med denna vy som finns på fotot kan vindkraftverken till och med bli ett positivt inslag i landskapsbilden. Fotopunkt 6. Vy mot projektområdet från vägen mot Adelöv. Man ser höjdpartiets östra avslutning mot dalgången. 27(37)

Vy från Botilstorp Botilstorp är en gårdsmiljö med välbevarad bebyggelse från 1800-talet och jordbruksmark med lövängsbruk. Från Botilstorp är det framförallt de fyra verk som står närmast som syns ovanför skogsbrynet. Gården ligger på branten ovanför dalgången österut. Det är framför allt åt det hållet som den värdefulla landskapsbilden finns. Här finns de stora lövträden, gamla lövängar och hamlade träd och inte minst vyer ut över dalgången. Västerut kan man se två av de närmaste verken väl övriga verk syns knappt ovanför det kraftiga skogsbrynet. Konsekvensen för landskapsbilden bedöms som liten negativ. Botilstorp. Vy mot öster mot området med lövängsbruk och mot dalgången, Botilstorpsgölen och Adelövssjön. Fotopunkt 7. Vy mot väster mot skogen. Här syns två av de fyra närmaste verken relativt väl (bakom trädridån). De andra verken i vindparken syns knappt ovanför skogen. 28(37)

Vy från Glassås Liksom Botilstorp ligger Glassås ovanför dalgången i öster. Vyn mot öster över dalgången är vidsträckt. Den långsmala åkermarken ger ett långt bryn mot skogen. Här skymtar vindkraftverken i större eller mindre grad på bred front. De fyra vindkraftverken söder om Glassås syns väl medan de övriga gömmer sig bakom skogsbrynet och höjdpartiet vid Sicklamålen och Brattaberget. Landskapet vid Glassås är storskaligt, verken står i skogsområdet och den negativa konsekvensen för landskapsbilden bedöms som liten. Fotopunkt 8. Glassås. De fyra verk som står längts i sydöst syns väl medan huvudparten av vindparken döljs bakom skogsbrynet. Vy mot sydväst. Fotopunkt 8. Glassås. Samma fotomontage som ovan men visad som möjlig natt-/skymningsbild. Torp och äldre brukningsmiljö inne i skogsområdet Inne i skogsområdet ger de planerade vindkraftverken liten påverkan på landskapsbilden. Skogen skymmer och få utblickar finns. Konsekvensen på landskapsbilden i stort bedöms som liten. Inga torp med äldre brukningsmiljö som har stort värde för landskapsbilden i skogsmiljön finns i direkt anslutning till de förslagen vindkraftverken. Om verk vid slutlig placering innebär att skog avverkas intill torpens lövskogmiljö eller om etableringsvägarna kräver sprängning och bankuppfyllning intill dessa småskaliga brukningsmiljöer bedöms den negativa konsekvensen bli måttligt negativ. 29(37)

Tabell. Sammanfattande tabell över konsekvenser för de landskapsmässiga värdena i området. Landskapsmässiga värden Vyn från Visingsö Vyn från Örserum. Vyn från Ören. Torp och äldre brukningsmiljö inne i skogsområdet. Konsekvenser Ett storskaligt landskap som kan tåla tillkommande storskaliga objekt. Med tanke på de landskapsbildsmässigt höga värdena bedöms ändå konsekvensen bli måttligt negativ Vindkraftverken kommer att vara ständigt närvarande i bakgrunden men de har en naturlig placering uppe på höjden. Samhället vänder sig mot sjön Ören med utblickarna ut över sjön. Konsekvensen bedöms som liten negativ. Vindkraftverken kommer att stå i bakgrunden liksom berget gör idag och till och med samverka med det storskaliga skogsområdet som fortsätter norrut. Konsekvensen bedöms som liten-måttligt negativ. Inne i skogsområden bedöms konsekvensen generellt som liten negativ. Om avverkning, schakt och uppfyllnad skulle ske intill torpens småskaliga brukningsmiljöer bedöms den negativa konsekvensen bli måttligt negativ. KULTURMILJÖ Generellt riskerar kulturmiljövärden att påverkas negativt i måttlig omfattning av vindkraftsprojekt Örserum. För värdefull bebyggelse är riskerna mycket små. Kulturmiljövärden i området som riskerar att påverkas negativt i större omfattning består framför allt av upplevelsemässiga värden för kulturmiljön, främst siktstråket från Visingsö mot höjdplatån i öster. Det beror framför allt på Visingsös höga kulturhistoriska dignitet och värde. Brahehusprojektets befintliga vindkraftsverk präglar redan idag utblickarna från Visingsö och har lett till att det historiska landskapets skala har förskjutits. De aktuella verken riskerar att förstärka denna prägel. Aktuell vindkraftspark är placerad på längre avstånd än befintliga verk men har en högre höjd och har därför en visuell påverkan som kan jämföras med Brahehusprojektet. Den aktuella vindkraftsparken omfattar även ett större geografiskt område och påverkar därmed en större del av siktstråket än befintliga vindkraftverk gör. Även siktstråk från fornlämningsmiljön Kappetorp-Råssås och Botilstorps gårdsmiljö riskerar att påverkas av aktuella vindkraftverk, liksom det småbrutna skogslandskapet. Dessa risker är generellt sett måttliga då vindkraftsparken sällan är synlig i sin helhet. De fasta fornlämningarna inom projektområdet eller i direkt anslutning till projektområdet (bytomten Högemålen samt spår efter gårdarna Äskemålen, Lönnemålen och lilla Lönnemålen) riskerar att påverkas negativt i stor omfattning om dessa hamnar i vägen för, eller nära verk, etableringsvägar eller ledningsdragningar. Kring fasta fornlämningar finns ett skyddsavstånd som avgörs av Länsstyrelsen. Projektområdets småbrutna landskap med äldre bebyggelse, blandskog och spår av lövängar och småskaligt jordbruk riskerar generellt sett att påverkas negativt i måttlig omfattning av främst de nya etableringsvägar som dras genom området samt breddning och förändring av befintliga vägar. I anslutning till vägarna tas även skog ner på båda sidor för att vidga svängradien. Detta riskerar att skapa stora ingrepp i ett annars småskaligt landskap med ålderdomlig vägstruktur och småskalig bebyggelse. Verken syns dock generellt sett endast ett och ett i det kuperade skogslandskapet varför dessa inte utgör den stora risken för upplevelsemässiga kulturmiljövärden i området. Konsekvenser för kulturmiljöns värdebärare sammanställs nedan i tabellform. 30(37)

Ett av befintliga vindkraftverk. Här syns tydligt hur skog tagits ner runt tillfartsvägen för transport av verket. Tabell. Sammanfattande tabell över konsekvenser för kulturmiljöns värdebärare i området. Värdebärare Kulturmiljövärde Konsekvenser Fornlämningsstråket och kommunikationsmiljön Kappetorp och Råssås Visingsö Brahehus Spåren efter gårdarna Äskemålen, Lönnemålen och lilla Lönnemålen samt byn Högmålen (i nordöstradelen av området) Stora kunskapsvärden och upplevelsevärden Stora kunskapsvärden och upplevelsevärden Kunskapsvärden och upplevelsevärden Kunskapsvärden och upplevelsevärden Risk för små negativ konsekvenser för upplevelsevärden. Verken syns i någon mån härifrån men på långt avstånd utan att bryta horisonten eller som enstaka verk i skogslandskapet. Risk för måttlig negativa konsekvenser för upplevelsevärden. Brahehusprojektets verk präglar redan idag utblickarna från Visingsö och förskjuter landskapets skala. De aktuella verken riskerar att förstärka denna prägel. Verken är placerade på längre avstånd men har en högre höjd och påverkar därmed siktstråket i liknande omfattning. Risk för små negativa konsekvenser för upplevelsevärden. Befintliga verk präglar redan idag utblickarna från Brahehus österut. De aktuella verken syns i någon mån och förstärker delvis denna prägel. Verken är dock placerade betydligt längre bort från Brahehus än befintliga verk. Utblickarna från Brahehus in mot land domineras idag även av E4:an. Risk för stora negativa konsekvenser för kunskapsvärden och upplevelsevärden då miljöerna riskerar att drastiskt förändras om de hamnar i vägen för eller nära verk, etableringsvägar eller ledningsdragningar. Negativ konsekvens kan undvikas om verk och anläggningar inte placeras nära fasta fornlämningar inom området. 31(37)

Tabell (forts). Sammanfattande tabell över konsekvenser för kulturmiljöns värdebärare i området. Värdebärare Kulturmiljövärde Konsekvenser Botilstorps gårdsmiljö Det småbrutna landskapet Marknadsbodarna i Adelöv Sågen i Knukebo Örserums gamla skola Öresrums kyrka Adelövs kyrka Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden Risk för stora negativa konsekvenser för upplevelsevärden. I mycket begränsad utsträckning kommer verken vara synliga härifrån varför upplevelsevärden endast påverkas från vissa punkter och i begränsad omfattning. Risk finns dock för att eventuella nya tillfartsvägar från detta håll ger stor negativ konsekvens för upplevelsevärden. Risk för måttliga negativa konsekvenser för upplevelsevärden då nya etableringsvägar dras genom området. I anslutning till vägarna tas även skog ner på båda sidor om vägen vilket kan skapa stora ingrepp i ett annars småskaligt landskap med ålderdomlig vägstruktur och småskalig bebyggelse. Verken syns dock generellt sett endast ett och ett i det kuperade skogslandskapet varför miljön i sin helhet inte riskerar att påverkas i så stor omfattning. Ingen konsekvens då verken inte kommer att vara synliga härifrån. Ingen konsekvens då upplevelsemässiga värden framför allt är knutna till byggnaden. Är enskilda verk synliga härifrån påverkas inte kulturmiljövärden. Risk för liten negativ konsekvens. Vindkraftverk kommer att vara synliga från skolmiljön. Då skolan omges av delvis modern bebyggelse blir påverkan på kulturmiljövärden begränsad. Risk för liten negativ konsekvens. Ett stort antal vindkraftverk blir synliga från kyrkomiljön. Kyrkan är omgiven av ett bostadsområde med delvis modern prägel och dess kulturhistoriska värde konstitueras inte främst av ett orört omgivande landskap. Konsekvenserna för kulturmiljövärden bedöms därför bli små. Risk för liten negativ konsekvens då verk eventuellt kan komma att vara synliga från kyrkomiljön. Upplevelsevärdet är dock inte så dominerande att synliga vindkraftverk på stort avstånd innebär risk för större negativa konsekvenser. 32(37)

Karta över kulturmiljöer inom och i anslutning till Vindkraftsprojekt Örserum 33(37)

Karta som visar ett riksintresse enligt 4 kap miljöbalken, Vättern med öar och strandområden. 34(37)

Stora delar av projektområdet består av tät granskog. I denna typ av miljö kommer måste man komma mycket nära vindkraftverken innan de är möjliga att uppfatta. 5 KUMULATIVA EFFEKTER Vindkraftsprojekt Brahehus påverkar landskapsbilds- och kulturmiljövärden då parken är belägen på höjdplatån öster om Vättern, strax intill Brahehus. Det visuella sambandet mellan Visingsö och Brahehus på höjdplatån samt det särpräglade landskapet kring Gränna har stora värden för landskapsbild och kulturmiljö. Vyn från Visingsö mot höjdplatån präglas idag i av vindkraftsparken. Projekt Örserums och projekt Brahehus kumulativa verkan visas framförallt i vyn från Visingsö. Rotorbladen på projekt Örserums planerade vindkraftverk kommer att fylla ut mellanrummen mellan dagens verk och de två vindparkerna kommer tillsammans ge en större påverkan på landskapsbilden och kulturvärdet. I övrigt är det på få ställen som man ser de båda parkerna samtidigt. I skogsområdet är utblickarna mycket begränsade man ser vindkraftverket först när man är nära och man har ingen samlad uppfattning om hur många verk som finns i området. Däremot kan den som rör sig i området uppleva att det finns vindkraftverk på hela höjdpartiet då den två vindkraftsprojekten tangerar varandra. De två vindkraftsparkerna bildar tillsammans en större vindkraftspark. 35(37)

6 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Upprätta särskild utredning av fornlämningsbilden i området. Med denna som underlag kan verk, vägar och ledningar placeras på ett sätt så att fornlämningar inte kommer till skada eller försening uppstår. Risk finns framför allt kring fasta fornlämningar i norra delen av projektområdet samt i sydöstra delen där fossil åkermark kan komma att omvärderas från övrig kulturhistorisk lämning till fast fornlämning. Upprätthåll distans till fasta fornlämningar inom området vid exakt placering av verk och tillfartsvägar. Länsstyrelsen bedömer skyddsavstånd som krävs enligt andra kapitlet Kulturminneslagen. Negativ konsekvens kan undvikas om fasta fornlämningar inte berörs av verk, vägar eller ledningsdragningar till vindkraftverken. Begränsa antalet tillfartsvägar till vindkraftsparken, detta för att minimera påverkan på det småskaliga landskapet i så stor utsträckning som möjligt. Tillfartsvägar till området dras från norr, väst och sydväst. I öster ligger den värdefulla miljön Kappetorp-Råssås samt Botilstorps gårdsmiljö. Dessa kulturmiljöer liksom Jonstorps rekreationsområde riskerar att påverkas negativt av nya vägdragningar, breddning av vägar eller nedtagning av skog. Om de fyra verken längst i sydöst inte kan nås från väster eller norr bör alternativ placering övervägas. 7 KÄLLOR www.lansstyrelsen.se/jonkoping Besökt 2011-01-24 Översiktsplan 2002 Jönköpings kommun Översiktsplan 2006 Tranås kommun Riksintressen Jönköping, Riksantikvarieämbetet, publicerat på www.raa.se 2009-09-09 Bebyggelseregistret, byggnadsminnen och kyrkor i Jönköpings län, 2010-12-13 06-GRJ-24 Lantmäterimyndighetens arkiv, karta över storskifte och laga skifte år 1761 Charta ofver ägodelning mellan grannarne i Högemålen, Gränna sockn, Witta härad och Jönköpings län Vindkraftsprojekt Örserum Samrådsunderlag, 2010-12-14, E.ON Projektbeskrivning Vindkraft vid Brahehus, 2010-05-31, O2 www.o2.se Om projekt Brahehus, besökt 2011-01-27 Inventering av industrimiljöer i Jönköpings län, utförd av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet åren 1994-1998. Tomas Areslätt, länsantikvarie, Länsstyrelsen Jönköpings län, telefonsamtal 2011-01-27 Mattias Sörensen, bebyggelseantikvarie, Länsstyrelsen Jönköpings län, telefonsamtal december 2010 Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, Boverket 2009. 36(37)