Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga

Kriminologiska institutionen Sambandet mellan våld och alkoholkonsumtion hos unga Finns det ett samband och påverkas detta av övriga problembeteenden? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2014 Martina Gröndahl

Sammanfattning Denna studie undersöker sambandet mellan alkohol och våld hos unga i relation till olika typer av problembeteenden. De utvalda problemtyperna är om eleven har en problematisk skolsituation, har testat narkotika eller har haft en tidig berusningsdebut. Datamaterialet kommer från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings årliga enkätundersökning om ungas alkohol och drogvanor. Här används en sammanslagning av undersökningarna från år 2012 och 2013 hos årskurs två i gymnasiet. Resultatet visar att de elever som har konsumerat mycket alkohol i större utsträckning även har utövat alkoholrelaterat våld, jämfört med de elever som konsumerat lite alkohol. Vidare visas att elever som är belastade med övriga problem har en större benägenhet till att ha utövat alkoholrelaterat våld, jämfört med elever utan något av de utvalda problemen. Signifikant skillnad i sambandet mellan alkoholkonsumtion och alkoholrelaterat våld visades för gruppen elever som har testat narkotika eller inte, men inte hos de elever med eller utan någon av de övriga problemtyperna. Sambandet mellan alkohol och våld var starkare för gruppen elever som hade en problematisk skolsituation och för de som har haft en tidig berusningsdebut. Hos de elever som hade testat narkotika var sambandet mellan alkohol och våld svagare, jämfört med de som inte hade testat narkotika. Nyckelord Alkoholkonsumtion, Våld, Unga, Problembeteende

Innehållsförteckning 1. Inledning, teori och tidigare forskning 1-8 1.1 Inledning.....1-2 1.2 Syfte och frågeställning 2 1.3 Teori och tidigare forskning...2-8 2. Metod...8-17 2.1 Datamaterial...8-9 2.2 Mätning....10-11 2.3 Analys 11-12 Kausalitet 12-13 Studiens begränsningar..11 Begrepp. 14

Vetenskaplig utgångspunkt...15-16 Validitet.16 Etiska överväganden. 16 Resultat.17-25 Diskussion.26-30 Vidare forskning.31 Referenser....32-34

Inledning, teori och tidigare forskning Inledning 1.1 Sambandet mellan alkohol och våld är uppmärksammat och ett fenomen som genom flertalet studier blivit bekräftat. Samtidigt leder det allra flesta tillfällen då det dricks alkohol inte till att våld uppstår. Ökad aggression i kombination med alkohol har intresserat forskare från olika vetenskapliga inriktningar, så som psykologer, sociologer, antropologer och kriminologer. Det är således studerat utifrån olika perspektiv och med olika metoder. Detta har till exempel undersökts genom att se till hur alkohol och våld påverkas av socialkontext (Pernanen, 1991) eller genom att se till hur förändringar i alkoholkonsumtion på samhällsnivå är kopplat till den generella våldsbrottsligheten (von Hofer, 2011). Man kan även se till hur många anmälda eller lagförda våldsbrott som har en koppling till alkoholpåverkad förövare och eller alkoholpåverkat offer (Lenke, 1990). Alkoholrelaterat våld kan även studeras genom självdeklarerade beteenden med enkätstudier som efterfrågar om man har blivit utsatt för våld eller utsatt andra för våld i samband med alkoholkonsumtion. Det är genom ett sådant angreppssätt som denna studie önskar undersöka sambandet mellan alkohol och våld. Materialet bygger på enkätundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning år 2012 och år 2013 i årskurs två på gymnasiet. Ungdomars beteende som alkohol och narkotikamissbruk samt brottslighet är uppmärksammade fenomen och förklaringarna till dessa har inom kriminologin bland annat sökts hos teorier om sociala band, individuella karaktäristiska drag som spänningssökande personlighet eller socioekonomisk status (Ring, 2001). Det finns även forskning om att problembeteenden hos ungdomar hänger ihop med andra problembeteenden, som till exempel sambandet mellan att konsumera alkohol och risken för att i större utsträckning vara inblandad i våld. Flera studier bekräftar en koppling mellan alkoholkonsumtion och våld hos unga (Furgesson, 1996, Bonomo, 2001, Rossow 1999 mfl,). När det kommer till kopplingen mellan alkohol och våld hos ungdomar finns det teorier som menar att detta samband kan förklaras av gemensamma faktorer som kan tänkas påverka både alkohol och våld. Tanken bakom ett sådant perspektiv kan till exempel vara att det finns vissa ungdomar som har ett antisocialt beteende och dessa är mer benägna att både dricka mycket alkohol och att utöva våld, de utövar även våld när de inte är 1

påverkade av alkohol. Det antisociala beteendet hänger då ihop med en rad olika problem där alkoholkonsumtion och våld är två av dessa (Furgesson 1996). Denna undersökning har ett liknande angreppssätt och önskar studera alkohol och våld hos unga i relation till olika typer av problem som kan tänkas påverka sambandet mellan alkohol och våld. De typer av problem som studeras här är om eleven har en problematisk skolsituation, har testat narkotika eller har haft en tidig berusningsdebut. Genom att undersöka alkoholkonsumtion och våld i ljuset av dessa problem kan man få en djupare kunskap om för vem alkoholrelaterat våld uppstår. Man kan eventuellt identifiera olika riskfaktorer som kan bidra till en ökad sannolikhet för att utöva våld i samband med alkoholkonsumtion eller se om det finns bakomliggande faktorer som kan förklara sambandet mellan alkohol och våld. Syfte och frågeställning 1.2 Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan alkohol och våld hos unga. Sambandet studeras i relation till tre övriga problembeteenden: Om eleven har en problematisk skolsituation, har haft en tidig berusningsdebut och har testat narkotika. Frågeställning: Finns det hos unga ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva våld? Påverkar övriga problembeteenden benägenheten för alkoholrelaterat våld? Ser sambandet mellan alkohol och våld olika ut för de elever som även har andra typer av problem? Teori och tidigare forskning 1.3 Här presenteras teorier och tidigare forskning om sambandet mellan våld och alkohol. Detta avsnitt börjar med att presentera en bred bakgrund om hur forskning om alkohol och våld har bedrivits och vad som varit forskningens huvudsakliga utgångspunkter. Sist presenteras tidigare studier om sambandet mellan alkohol och våld bland unga kopplat till övriga problembeteenden. Avslutningsvis formuleras studiens hypotes. Bakgrund Det finns mycket forskning om och ett väldokumenterat samband mellan alkohol och våld, men hur dessa två hänger ihop har det rådigt delade meningar om och angreppssätten för att undersöka alkoholrelaterat våld är många. Hur alkohol och våld är kopplat till varandra har 2

till exempel studerats på samhällsnivå med tidsseriedata. I Sverige finns det samlad information om brottslighet som går långt tillbaka i tiden och det finns dokumentation sedan den första halvan av 1990 talet (von Hofer, 2011). Detta gör att man kan analysera hur brottsligheten har utvecklats över tid och se till hur brottspreventiva insatser har påverkat brottsligheten, eller inte påverkat denna. Det blir även möjligt att analysera påverkan på brottslighet genom att se till stora förändringar som skett i samhället under en lång tid, exempel på sådana stora förändringar är industrialiseringen, fängelsets inrättande eller restriktioner kring alkoholkonsumtion (von Hofer, 2011). När man ser till dessa tidsseriedata syns ett samband mellan alkohol och våld som indikerar att trender i straff för överfall samvarierar med trender i alkoholkonsumtion. Detta samband visar på att när den generella alkoholkonsumtionen i samhället har gått ner så har även våldet minskat (von Hofer, 2011). Dessa resultat på samhällsnivå stödjs av en studie om hur våldsbrottsligheten i Sverige påverkas av alkoholkonsumtionen per capita och det finns ett statistiskt signifikant samband mellan alkoholkonsumtion per capita och våldsbrott i Sverige. Denna samvariation visar på att när tillgängligheten av alkohol har gått ner eller upp så tenderar våldsbrottsligheten att följa efter. Denna koppling har även har blivit bekräftad av studier som visar att när det i Stockholm blev en ökning av serveringstillstånd så skedde även en ökning av offentligt våld (Norström, 1998). Att studera hur alkoholkonsumtion och våld hänger ihop på en övergripande samhällsnivå säger lite om varför människor utövar mer våld i när de dricker alkohol jämfört med när de är nyktra. Forskning har även fokuserat på att studera sambandet mellan alkohol och våld på individnivå. Det finns till exempel fysiologiska och genetiska studier som fokuserar på hur serotonin påverkar alkoholism och våldsamt beteende (Linnoila & Virkkunen, 1994). Undersökningar om alkoholens fysiologiska effekter har också gjorts där dessa handlar om hur alkohol påverkar hjärnan. Sådana studier har dock inte kunnat förklara sambandet mellan alkoholpåverkan och våldsamt beteende. Alkohol har visat sig påverka hjärnan på så många olika sätt att ett direkt kausalt samband inte kan utläsas genom denna typ av studier (Lenke, 1990). Det har argumenterats för att alkohol inte har en toxisk inverkan på hjärnan som resulterar i att mänskligt beteende alltid förändras till det värre. Teorier framhäver hur alkoholens inverkan på beteende är föränderligt över tid och rum och belyser hur kulturella skillnader påverkar aggressivt beteende som uppstår i situationer då det konsumeras alkohol. MacAndrew & Edwards skrev år 1969 den klassiska boken Drunken Comportment, där de beskriver hur det i Amerika under första hälften av 1900-talet fanns en övertygelse om hur alkohol påverkade mänskligt beteende. Denna övertygelse menade att alkoholens toxiska 3

egenskaper påverkade hjärnan och gjorde att de människor som annars uppträdde på ett respektabelt och kontrollerat sätt, under alkoholpåverkan tappade alla hämningar, betedde sig besinningslöst och endast blev offer för sina impulser. Genom att redogöra för en mängd antropologiska studier av i stort sett isolerade samhällen från världens alla hörn drar de ett antal slutsatser om beteenden under alkoholpåverkan. De visar i sin studie hur människor i andra sorters samhällen kan konsumera alkohol i stor utsträckning utan att detta har en negativ inverkan på deras beteende. Det finns en stor variation av hur människors beteende är under påverkan av alkohol och dessa skiljer sig mycket åt i olika samhällen, vilket betyder att hur man agerar under alkoholpåverkan är beroende av vilken socialkontext detta sker i. Till exempel finns det samhällen där våld i samband med alkohol är ett icke existerande problem och det finns samhällen där våld i samband med alkohol är ett gigantiskt problem (MacAndrew & Edwards, 1969). Vidare har även dryckesmönster i olika länder analyserats ur ett tidsserieperspektiv och en jämförande studie mellan Sverige och Frankrike tjänar som exempel på hur kulturella skillnader i alkoholkonsumtion påverkar våldsbrottsligheten (Lenke, 1990). Frankrike har under en lång tid varit de land som har högst alkoholkonsumtion per capita i världen. Om sambandet mellan alkohol och våld vore deterministiskt och oundvikligt kausalt så borde Frankrike även visa sig ha den största andelen våldsbrott, men så är inte fallet. Det finns ett svagare samband mellan våld och alkohol i Frankrike jämfört med Sverige och detta är ett tecken på att en absolut kausalitet mellan alkohol och våld inte existerar, utan att det finns kulturella skillnader mellan länderna. En skillnad mellan länderna är att Sverige anses ha en torr alkoholkultur och Frankrike en våt alkoholkultur. I ett samhälle som har en våt alkoholkultur konsumeras det mer alkohol än i ett samhälle som har en torr alkoholkultur. Det dricks dock ofta mer alkohol per tillfälle i en torr kultur, jämfört med en våt kultur. Studier har visat att det finns ett starkare samband mellan torra alkoholkulturer och våld (Lenke, 1990). Liknande resultat har visat sig hos norska ungdomar där sambandet mellan alkohol och våld blev signifikant svagare i en tidsperiod då den genomsnittliga konsumtionen av alkohol var högre. Detta indikerar att- med en ökad konsumtion, större mängder intagen alkohol och mer alkoholpåverkan hos unga människor så blir dessa beteenden i minder grad avvikande och kopplas därför mindre ihop med andra problembeteenden. Detta visar att risken för våldsamt beteende under alkoholpåverkan minskar när den generella alkoholkonsumtionen ökar och drickande blir mer vanligt förekommande (Bye and Rossow, 2008). Det finns även mycket forskning om sambandet mellan just nivån av alkoholkonsumtion och våld. En tidig svensk studie från 50 talet visar på en samvariation mellan att dricka mycket 4

och våld. Studien visar att de 9 procent av männen som hade blivit dömda för public drunkness vid ett tillfälle eller fler var de som hade begått 74 procent av våldsbrotten för den studerade gruppen. Vidare visar en studie som gjordes år 1968 att 22 procent av de 249 personer som var dömda för mord i Sverige även hade behandlats för alkoholism eller hade en historia av att ha blivit dömd för public drunkness (Lenke, 1990). Det fann således en överrepresentation bland de som hade haft kontakt med rättsväsendet på grund av deras problematiska alkoholkonsumtion, de hade även i större utsträckning begått våldsbrott eller mord. Många andra studier bekräftar detta och visar på att om man dricker en större mängd alkohol ökar sannolikheten för att ha ett aggressivt beteende och att begå våldsbrott (Pernanen 1991, Lenke, 1990, Bonomo 2001 mfl). Det finns ett starkare samband mellan våld och de som dricker mycket vid ett tillfälle eller dricker ofta, jämfört med de som endast kan räknas till de som bara dricker alkohol. Alkohol i sig hade inget signifikant samband med indikatorer på våld, det hade däremot att ha druckit en stor mängd alkohol innan incidenten. Sambandet gäller även de som hade en högre grad av upplevd alkoholpåverkan (Wells & Graham, 2002). Vidare finns det forskning som argumenterar för vikten av att se till både den sociala kontexten och till hur alkohol som substans påverkar beteende när alkoholrelaterat våld studeras. Pernanen presenterade år 1991 sin studie Alkohol in human violence, denna utgör ett ramverk för att skapa en teori om ökad risk för aggression i samband med alkoholkonsumtion. Resultatet visar att över hälften av de som ingick i studien rapporterar att den senaste gången som de varit utsatta för våld hade detta skett av antingen en förövare som var alkoholpåverkad, att de själva var alkoholpåverkade eller att båda var det. Det fanns tecken på att den demografiska kategorin unga män utgör en riskgrupp som i större utsträckning agerar våldsamt under alkoholpåverkan. Studien undersöker hur alkoholrelaterad aggression kan påverkas av socialkontext och finner slutsatsen att aggression relaterad till alkohol förekom mer hos män under 30 samt att detta i större utsträckning skedde då det var 3 eller fler personer som var inblandade i våldet och när dessa var främlingar för varandra. Våldet skedde även mer ofta efter midnatt samt i större utsträckning på helger samt på barer eller event (Pernanen, 1991). Sammanfattningsvis har många studier visat att det finns ett samband mellan alkohol och våld. Hur sambandet ser ut är dock fortfarande oklart. Vissa studier har visat att mängden är viktig, andra har visat på att den sociala kontexten är viktigt. Vid denna studie önskar jag att undersöka hur mängden alkoholkonsumtion kan tänkas påverka sannolikheten för att utöva alkoholrelaterat våld. Måttet som används är respondenternas genomsnittliga 5

alkoholkonsumtion per år. Jag ämnar även studera faktorer som kan kopplas till socialkontext då grupper av elever med en viss typ av problem undersöks. Nu går vi vidare från denna bredare bakgrund och till att se vad tidigare forskning har sagt om just alkohol och våld hos unga kopplat till övriga problembeteenden. Tidigare forskning och teorier om sambandet mellan alkohol och våld hos unga relaterat till övriga problembeteenden En kritik som har riktats mot forskning om sambandet mellan alkohol och våld är att detta samband kan förklaras av bakomliggande faktorer, att det finns gemensamma påverkande faktorer som har en effekt på både alkohol och våld. Det har hos unga visat sig finnas riskfaktorer som överlappar varandra, dessa kan till exempel vara att ha en problematisk familjesituation, negativ kamratpåverkan eller ett tidigt antisocialt beteende. Man skulle kunna säga att de ungdomar som dricker mycket alkohol och utövar våld ofta har en livsstil som kan kopplas till andra riskfaktorer och att ett problem sällan kommer ensamt. Om detta stämmer kan en del av sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld bero på gemensamma bakomliggande faktorer (Bonomo, 2001). Detta handlar teorin The Problem Behavior Theory om. Denna menar att alkoholrelaterade problem bland tonåringar är ett resultat av delade riskfaktorer som kan spåras till andra antisociala beteenden. Det blir svårt att klargöra om det är känsligheten för antisocialt beteende, en effekt av alkohol som substans eller en kombination av båda faktorerna som kan kopplas till våld som sker i samband med alkohol. När det kontrolleras för antisocialt beteende har det visats att de som skadas och utövar våld under influens av alkohol även gör så när de inte har druckit (Bonomo, 2001). Liknande resultat finns hos Rossow (1999) som studerar sambandet mellan alkoholpåverkan och våld hos ungdomar i Norge. Syftet med studien är att fokusera på både individuella och sociala faktorer som kan spela roll för sambandet mellan alkohol och våld. Resultat visade att en stor del av samvariationen mellan alkohol och våld kunde förklaras av att unga varit inblandade i övriga problemrelaterade beteenden. Man kan då anta att kopplingen mellan att dricka alkohol och att utföra våldshandlingar kan bero på individuella problem och på att man befinner sig i en social miljö som tillåter eller uppmuntrar till ett sådant beteende (Rossow, 1999). Fergusson (1996) gör en studie om sambandet mellan alkohol och ungdomsbrottslighet och undersöker hur sambandet mellan faktorerna ser ut. Studien undersöker självrapporterat beteende hos ungdomar samt beteende rapporterat från ungdomarnas föräldrar. Sambandet mellan våldsbrott samt stöld och alkoholmissbruk undersöks när det kontrolleras för 6

riskfaktorer kopplade till både alkoholmissbruk och till ungdomsbrottslighet. De utvalda riskfaktorerna i studien är vilka kamrater man umgås med, tidiga tendenser till antisocialt beteende i barndomen, intelligens samt föräldrars missbruk. Resultatet visar att de ungdomar som vid 16 års ålder hade en problematisk alkoholkonsumtion som innebar att de drack mycket och ofta även i större utsträckning hade en högre risk för att ha utfört både våldsbrott och stöldbrott. När det kontrollerades för de utvalda riskfaktorerna kunde dessa förklara en stor del av sambandet mellan alkoholmissbruk och ungdomsbrottslighet. När det gäller sambandet mellan alkoholmissbruk och stöld visade det sig att detta inte längre var statistiskt signifikant när hänsyn togs till riskfaktorerna. Även när det gällde sambandet mellan alkoholmissbruk och våldsbrott kunde riskfaktorerna till stor del förklara detta, men här kvarstod signifikansen. Utifrån detta dras slutsatsen att det kan finnas ett direkt kausalt samband mellan alkoholmissbruk och en ökad risk för att utöva våldsbrott som inte kan förklaras av riskfaktorer. Ett sådant samband får stöd av studier i laboratorium som har visat att det finns en koppling mellan ökat alkoholintag och ett ökat aggressivt beteende (Fergusson, 1996). När man inom kriminologin undersöker brottsligt beteende brukar uppväxtförhållanden och bristfälliga resurser vara uppmärksammade faktorer som har ett samband med brott. Ett exempel är riskfaktorer kopplade till skolan som har betydelse för ungdomsbrottslighet och detta handlar en del av sociala band teorin om. Teorin om Sociala band menar bland annat att risken för unga att begå brott ökar när anknytningen till samhället blir svagare. En viktig del i teorin är anknytningen till skolan och engagemang i utbildning. Med en svag anknytning till skolan har eleverna mindre social kontroll och där med en större risk för att begå brott (Ring, 2001). Riskfaktorer som dåliga betyg, mycket skolk, bristande engagemang eller avhopp från skolan har visat sig ha en inverkan på ungdomsbrottslighet så som våldsbrott (Socialstyrelsen, Artikel nr 2013-5-37). Enligt tidigare teorier och studier som visar på att problem i skolan har ett samband med att i större utsträckning lagföras för brott, så som bland annat misshandel, kommer det i denna studie undersökas hur detta kan vara relaterat till våld som begåtts i samband med alkohol. Ett annat relaterat problem som undersöks i denna studie är om man har testat narkotika. Användning av droger är ett uppmärksammat problem hos ungdomar och tidigare studier om alkohol och våld bland unga har droganvändning visat sig kunna förklara en del av sambandet mellan att utöva våld och alkohol (Rossow, 1999). En ny studie från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning visar att de ungdomar som använder droger även har andra typer av problem så som att de till exempel oftare är riskkonsumenter av alkohol och oftare skolkar, jämfört med elever som inte använder narkotika (CAN rapport 137, 2013). Det har även 7

visats att de personer som börjar dricka tidigt har en större risk för att utveckla ett problematiskt drickande (CAN rapport 129, 2011). Här analyseras även sambandet mellan alkohol och våld i relation till de som har haft en tidig berusningsdebut. Man bör notera att det är skillnad på alkoholdebut och berusningsdebut och det är mycket möjligt att man har druckit alkohol flertalet gånger utan att bli berusad. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns överlappande riskfaktorer hos ungdomar och att det finns ett värde av att studera sambandet mellan alkohol och våld i ljuset av sådana. Den tidigare forskningen har kommit till olika slutsatser där några menar att antisocialt beteende kan förklara allt av sambandet mellan alkohol och våld hos unga medan andra visar på att det finns ett kausalt samband mellan alkohol och våld som kvarstår även vid kontroller för olika problembeteenden. I denna studie har tre möjliga typer av relaterade problembeteenden valts ut och det verkar inte rimligt att dessa skulle vara ett perfekt mått på till exempel antisocialt beteende och således skulle kunna förklara hela samvariationen mellan alkohol och våld. Dessa utvalda typer av problembeteenden ses som faktorer som kan tänkas påverka sambandet mellan alkohol och våld till viss del. Enligt tidigare forskning om sambandet mellan alkohol och våld hos unga formuleras följande hypotes: Hos unga finns det ett samband mellan alkoholkonsumtion och att utöva våld. De övriga problembeteendena problematisk skolsituation, har haft en tidig berusningsdebut och har testat narkotika påverkar benägenheten för alkoholrelaterat våld. Sambandet mellan alkohol och våld påverkas av andra problemrelaterade beteenden och ser olika ut för de elever som även är belastade med andra typer av problem. Metod Detta metodavsnitt inleds med en beskrivning av datamaterialet som används i studien, vid avsnittet mätning följer sedan en genomgång av variabler. Studiens metoder presenteras under rubriken analys. Sist nämns någonting om studiens begränsningar, begrepp som bör diskuteras, vetenskaplig utgångspunkt, validitet och etiska överväganden. Datamaterial 2.1 Denna studie bygger på ett datamaterial från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings årliga undersökning om ungdomars alkohol och narkotikavanor. Sedan 8

1971 har det i Sverige genomförts dessa undersökningar och sedan 1986 ansvarar CAN för genomförandet. Undersökningen har sedan start gjorts hos elever i årskurs nio och sedan 2004 görs den även hos årskurs två i gymnasiet. Metoden är enkätundersökning som görs anonymt av eleverna i klassrummet (CAN rapport 139, 2013). De deltagande har inte angett namn någonstans på enkäten och de får ett kuvert med enkäten som de själva förseglar efter att enkäten är ifylld, detta för att säkra anonymiteten hos respondenten och för att respondenten ska vara säker på att ingen obehörig tar del av svaren. Mer specifikt bygger denna studies analyser på ett sammanslaget material hämtat från två undersökningstillfällen, dessa är åren 2012 och 2013 från årskurs två i gymnasiet. Urval och bortfall Undersökningarna är gjorda på ett riksrepresentativt urval. Urvalsprocessen sker genom ett stratifierat urval hos sex olika regioner i landet, totalt slumpas 300 skolor fram och där efter en klass från varje skola. Bortfallet i undersökningen består av två olika typer, bortfall på hela klasser och bortfall på individer. Främst beror bortfallet på att hela klasser inte har deltagit, det vanligaste skälet till att hela klasser inte deltar är tidsbrist. Vid den andra typen är bortfall med elever som varit frånvarande vid tillfället då klassen fyllde i enkäten beror frånvaron främst på sjukdom (CAN rapport 139, 2013). År 2012 deltog 3751 stycken elever i årskurs två på gymnasiet, för år 2013 är siffran 4328 stycken elever. Detta visar på en svarsfrekvens på 80,1% år 2012 och 81,4% år 2013 beräknat på individbortfallet. Totalt sett är det 8079 respondenter inkluderade i det ursprungliga datamaterialet. Alla insamlade enkäter filtreras med fyra olika filter för att identifiera och exkludera enkäter som inte ska ingå i undersökningen. Anledningar till att enkäterna inte ska ingå i undersökningen är om de har fyllts i oseriöst eller icke trovärdigt eller att eleven har hoppat över stora delar av enkäten. De elever som till exempel uppger en uppenbar överdriven alkoholkonsumtion, svar att de tagit alla typer av narkotika eller har svarat motsägelsefullt i enkäten filtreras bort (CAN rapport 135, 2013). Frågorna i enkäten som önskar mäta våld är formulerad så att den endast undersöker våld i samband med alkoholkonsumtion under de senaste 12 månaderna. Därför är bara de elever som uppger att de någon gång inom det närmsta året har druckit alkohol inkluderade vid analyserna. Efter denna selektion återstår 6325 stycken elever. 9

Mätning 2.2 Här följer förklaringar om vad de olika variablerna i analysen står för samt vilka frågor i enkäten som ligger till grund för variablerna. För den som själv vill se enkäten i sin helhet hänvisar jag till följande länk på Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysnings hemsida, http://www.can.se/pagefiles/4002/gy2_13_r_hemsida.pdf. Den beroende variabeln vid analyserna handlar om våld och är skapad utifrån ett index där två frågor om våld ligger till grund. Frågorna är hämtade från ett frågebatteri om olika problem som kan uppstå i samband med alkohol, frågan lyder Har något av följande hänt i samband med att du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Bland annat efterfrågas det om man har Råkat i slagsmål eller Medvetet skadat någon annan. Svarsalternativen är Nej, En gång, Två gånger eller mer. Här har de som svarat en gång och två gånger eller mer slagits ihop på grund av små urval. Genom att skapa ett index får man variabeln Utövat våld som då önskar mäta våld, denna står för de som uppger att de någon gång i samband med att de druckit alkohol har råkat i slagsmål och/eller medvetet skadat någon. Referenskategorin är då de som i enkäten inte har uppgett detta. De oberoende variablerna är de som kan tänkas påverka den beroendevariabeln om våld. Dessa variabler handlar främst om alkoholkonsumtion och om olika problemrelaterade beteenden. En variabel som används i analysen är Kön, denna har från början tre kategorier och är uppdelad på Kvinna, Man eller Ej svar. De elever som inte har besvarat frågan om könstillhörighet har hamnat i kategorin Ej svar. En anledning till att man inte har svarat kan bland annat vara att man missat frågan eller att man inte identifierar sig själv utifrån någon av de två valbara kategorierna av kön. Här har de som ej besvarat frågan om kön exkluderats och variabeln Kön är uppdelad på Män och Kvinnor. Den variabel som handlar om alkoholkonsumtion är skapade utifrån flertalet frågor i enkäten som rör elevers alkoholvanor och mäter den årliga genomsnittliga alkoholkonsumtionen i ren 100 procentig alkohol variabeln är skapad enligt följande: Den årliga genomsnittliga alkoholkonsumtionen konstrueras utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle senaste 12- månadersperioden för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin och sprit). Dessa kvantiteter multipliceras sedan med respektive dryckesfrekvens och räknas om till ren alkohol (alkohol ) utifrån den genomsnittliga volymprocent per dryck som är aktuell respektive år och summeras därefter till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i liter 10

ren alkohol per år (CAN rapport 135, 2013 s.11). Utifrån denna variabel har tio grupper skapats med lika många elever i varje gruppindelning. De elever som ingår i grupp 1 är då den tiondelen som har rapporterat lägst genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och den tiondelen elever som ingår i grupp 10 är de som rapporterat högst genomsnittlig alkoholkonsumtion per år. Denna uppdelning av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år passar då denna undersökning är relativt deskriptiv och indelningen passar bra när man vill visa sambandet i en korstabell där man lägger in en kontrollvariabel. Variablerna som önskar mäta olika problembeteenden är Problematisk skolsituation, Testat narkotika och Tidig berusningsdebut. Variabeln om problematisk skolsituation är skapad utifrån ett index där två frågor har slagits ihop, dessa frågor är Hur trivs du i skolan? samt Brukar du skolka? De respondenter som har räknats till att ha en problematisk skolsituation är de som besvarat frågan Hur trivs du i skolan? med Ganska dåligt och Mycket dåligt och/eller har besvarat frågan Brukar du skolka? med Ja, en gång i veckan eller Ja, flera gånger i veckan. Referenskategorin består då av de som uppger att de trivs mycket bra, ganska bra eller varken bra eller dåligt i skolan samt att de inte bukar skolka, att de skolkar någon gång per termin, någon gång i månaden eller 2-3 gånger i månaden. Elevernas användning av narkotika har mätts med frågan Har du någon gång använt narkotika? De som rapporterar att de någon gång har gjort så räknas till de som har använt narkotika (med narkotika menas hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB, och andra narkotikaklassade preparat). Referenskategorin består av de som uppger att de aldrig har använt narkotika. Variabeln om mäter tidig berusningsdebut grundar sig på frågan Hur gammal var du när du (om någonsin) gjorde följande saker första gången? Här har de som besvarat frågan med att de blev berusade på alkohol första gång när de var 14 år eller yngre räknats till elever med en tidig berusningsdebut. Referenskategorin för variabeln är de som svarat att de hade sin berusningsdebut senare än 14 år eller att de aldrig har druckit sig berusade. Analys 2.3 Denna undersökning har en kvantitativ ansats och de metoder som analysen är utförd med är bivariat analys och multivariat analys. Här presenteras metoderna. Bivariat analys innebär en analys av sambandet mellan två variabler och undersöker om och i så fall hur variablerna påverkar varandra. En variabel förväntas skapa en förändring i den andra, det är en fråga om ett orsakssamband där en händelse orsakar en betingelse. 11

Vid samband mellan variabler är det inte alltid tydligt vilken av dessa som påverkar den andra. Till exempel kan variabler påverka varandra på icke uppenbara sätt, det kan finnas bakomliggande variabler som skapar förändring i de variabler som studeras, detta skapar så kallade skensamband (Djurfeldt, Del 1, 2010). Metoden som används här för bivariat analys är korstabellsanalys. Beroendevariabeln är om man utövat våld i samband med alkoholkonsumtion och de oberoende variablerna är genomsnittlig alkoholkonsumtion per år uppdelat på tio grupper samt de tre olika typerna av problem som undersöks. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld studeras först enskilt och sedan inom de olika typerna av problem. Att studera korstabeller där ett samband mellan två variabler analyseras uppdelat efter en tredje kontrollvariabel är även en form av multivariat analys där utforskas sambandet mellan en tänkbar beroende variabel och hur denna påverkas av två eller flera oberoende variabler (Djurfeldt, Del 1, 2010). Sambandsmåttet som används vid korstabellsanalyserna är Kendalls Tau-c, detta anses som ett passande mått då variablerna är på ordinalskala nivå. Kendalls Tauc går mellan -1,0 till +1,0 och genom att tolka måttet kan man få svar på om det finns ett samband, vilken styrka och vilken riktning sambandet har. Om måttet antar värdet 1 är det ett perfekt samband mellan variablerna, om måttet visar på -1 är variablerna varandras motsats (Walsh, 1990). I denna studie används multivariat analys främst vid resultatets andra led. Den multivariata metoden som används vid dessa analyser är logistisk regressionsanalys. Vid logistisk regressionsanalys är den beroendevariabeln binär. Metoden passar denna studies analyser då den beroendevariabeln är uppdelad på om man har utövat våld i samband med alkohol (kodat som 1) eller om man inte har gjort så (kodat som 0). Beroendevariabeln vid logistisk regressionsanalys kallas för logiten och är den naturliga logaritmen av oddset för att (i detta fall) ha utövat våld. Denna logit är en skala som går från minus oändligheten till plus oändligheten. Logistisk regressionsanalys bygger på binomialfördelningen, denna modellerar sannolikheten för ett bestämt utfall i en serie eller mängd av händelser (Djurfeldt, Del 2, 2010). Vid tolkningen av de oberoende variablerna anger dessa hur mycket det logaritmerade oddset förändras då den oberoende variabeln ändras med en enhet. Om oddskvoten är över ett visar detta ett positivt samband och om oddskvoten visar på under ett så är detta ett negativt samband (Djurfeldt, Del 2, 2010). Vid den logistiska regressionsanalysen har interaktionstermer inkluderats för varje problemtyp, dessa är produkten av variabeln för alkoholkonsumtion och variablerna som står 12

för det olika problem typerna. Dessa har inkluderats för att se om det finns interaktionseffekter mellan variablerna. Kausalitet När man pratar om olika faktorer som förväntas hänga samman blir det viktigt att nämna någonting om kausalitet. När det kommer till de olika problemtyperna så kan man ibland tänka sig att det finns samband åt båda hållen, till exempel att en problematisk skolsituation kan leda till att man i större utsträckning konsumerar alkohol och är våldsam samt att man har en problematisk skolsituation på grund av att man konsumerar alkohol och är våldsam. Det blir då svårt att uttrycka sig om ett kausalt samband och man får istället se till om dessa faktorer samvarierar. Vid variabeln om tidig berusningsdebut är det enklare med kausaliteten då detta ligger före alkoholkonsumtion och våld i tiden och därmed förväntas ha en effekt på alkoholkonsumtionen och på sannolikheten att utöva våld. Antagandet blir att de som börjar dricka tidigt är de som har större sannolikhet att utveckla ett problematiskt drickande senare i livet, och att ha ett problematiskt drickande förväntas i sin tur öka sannolikheten för att utöva våld. Att ha testat narkotika någon gång i livet kan rimligen ses som någonting som från början kommer utav att man dricker, då väldigt få elever endast har testat droger och inte druckit alkohol. De elever som har testat narkotika är även de som enligt tidigare studier konsumerar mycket alkohol och i större utsträckning är riskkonsument av alkohol, vilket i sin tur förväntas ha ett positivt samband med våld. Studiens begränsningar Det som denna studie önskar undersöka är till viss del styrt av förutsättningarna som datamaterialet erbjuder. Jag gör här en sekundäranalys och detta kommer med vissa begränsningar men även med många fördelar (Bryman, 2001). Undersökningen som analyserna bygger på är skapad för att skaffa kunskap om ungdomars alkohol och narkotikavanor men inte primärt om sambandet mellan just alkohol och våld. Denna enkätundersökning erbjuder vissa frågor som kopplas till våld men inte så många frågor som man hade önskat om det hade varit enkätundersökningens huvudfokus att studera sambandet mellan våld och alkohol hos unga. Meningsfulla analyser kan göras men begränsas utifrån datamaterialets förutsättningar. Mycket positivt kommer med att använda sig av andrahandsmaterial. Man har sällan möjlighet att utföra sådana stora rikstäckande undersökningar då det är mycket tidskrävande och kostsamt. Datamaterialet från 13

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning är av mycket god kvalitet som kommer ur den långa traditionen av att genomföra denna typ av undersökningar. Att genomföra en sådan studie med eget utvalda undersökningsfrågor hade aldrig varit möjligt. Att denna undersökning inte tar mer hänsyn till kön kan ses som en begränsning. Män har varit i majoritet som våldsutövare vid alla studier jag har tagit del av som har visat på könsskillnader i alkoholrelaterat våld. Även här visas det vid den logistiska regressionen (där kön är en av variablerna i analysen) att män i mycket större utsträckning har utövat alkoholrelaterat våld, i jämförelse med kvinnor. Att fördjupa sig mer i skillnader mellan könen hade varit intressant och kanske hade det bidragit till en tydligare bild om vem det är som utövar våld i samband med alkohol. Analyser om könsskillnader redovisas inte här på grund av att avgränsningar som gjordes då studien har ett begränsat utrymme. Begrepp Teorierna och den tidigare forskningen till denna studie handlar till stor del om ungdomar och begreppet ungdom bör här diskuteras. Det finns inget självklart kriterium för när någon kan anses vara en ungdom eller inte och begreppet är svårdefinierat, men anses av många vara tidsperioden mellan att vara barn och till att bli vuxen. Det engelska uttrycket adolescensen står för vad i svenska kan översättas till ungdomar och syftar till personer som är mellan 11-20 år. I Sverige skulle man kunna använda gränsen 18 år då man blir myndig för att hävda att en person inte längre är en ungdom utan en vuxen (Estrada & Flyghed, 2001). De individer som här undersöks är främst mellan 17 till 18 år och därför blir begreppet extra relevant att diskutera. Jag kommer inte här att referera till personerna som ungdomar då jag tror att personer som fyllt 18 år kanske inte skulle vilja identifiera sig med begreppet utan ser sig själva mer som vuxna. Med detta skrivet anser jag dock att teorier och tidigare forskning om ungdomar och adolescensens är relevanta för denna uppsats. Ett annat begrepp som jag skulle vilja diskutera är benämningen på de faktorer som kan associeras till både alkohol och till våld. Flera studier som nämnts här berör dessa faktorer på olika sätt och de har kallats för avvikande beteende, problem relaterat beteende, antisocialt beteende och riskfaktorer. Jag väljer här att benämna de faktorer som jag studerar i relation till alkohol och våld som problem eller problembeteenden. Att ha testat narkotika och att ha druckit sig berusad vid tidig ålder kan nog av många anses vara ett problembeteende hos unga. Dock när det kommer till problematisk skolsituation blir det svårare då en sådan skulle kunna bero på problem som inte är orsakade av eleven utan bestå av till exempel utsatthet för mobbing eller bristande 14

resurser i skolan m.m. När begreppet problem eller problembeteenden används betyder det inte att detta problembeteende är orsakat av nödvändigtvis en problematisk elev. Vetenskapsteoretisk ståndpunkt Här vill jag föra ett resonemang kring självdeklarationsstudier som metod och vilka vetenskapsteoretiska utgångspunkter metoden kan kopplas till utifrån resonemanget som förs i avhandlingen Mått på brott av Lina Andersson (2011). Iden om självdeklarationsstudier kommer från en önskan att bättre kunna mäta brottslighet. Denna metod är ett komplement till brottsstatistiken över anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta brott. Med en strävan efter att få en bild av den faktiska brottsligheten måste man acceptera att det finns en faktisk brottslighet där ute och att man med rätt metoder kan upptäcka hur den totala brottsligheten ser ut. En sådan syn innebär att det finns en brottslighet som är oberoende av mänsklig förståelse och tolkningar vilket antyder en materialistisk verklighetssyn. Det finns sällan förväntningar på att man ska kunna fånga upp den totala brottsligheten och få fram de sanna siffrorna men man kan sträva efter att på ett så pass bra sätt som möjligt nå en kunskap som är nära verkligheten. Genom att utföra självdeklarationsstudier kan man få en utökad vetskap om brott men dessa är även väldigt beroende av både forskares och elevers tolkningar (Andersson, 2011). Huruvida man med en självdeklarationsstudie strävar efter att undersöka en objektiv oberoende verklighet eller inte får konsekvenser för hur hanteringen av standardisering, reliabilitet, validitet och mätfel går till, liksom hur man tolkar och använder resultaten. Och frågan om den faktiska brottslighetens existens blir därmed oundvikligt en primär fråga, både vetenskapsteoretiskt och praktiskt i en studie av självdeklarationsstudier som metod att mäta brottslighet. (Andersson, 2011s.47) Att begrepp såsom brott och brottslighet är konstruerade kategorier är en allmän uppfattning, kategorierna brott och brottslighet varierar över tid och rum och är beroende av människors tolkningar och förståelse. När elever fyller i en självdeklarationsstudie är det en rad olika tolkningar som görs och det som rapporteras i studien är elevernas uppfattning om vad som har hänt (Andersson, 2011). Detta blir relevant inte minst när man undersöker våld, vilket denna studie önskar göra. Frågan som i denna studie undersöker våld kan tolkas olika på alla möjliga sätt, till exempel lyder en av frågorna Har du under alkoholpåverkan någon gång Råkat i slagsmål? detta är ytterst subjektivt och förutsätter en situation där någon inblandad 15

har uppfattat en händelse som ett slagsmål. Man kan uppfatta våld på olika sätt, ett fysiskt slagsmål mellan syskon ses ofta annorlunda på än ett slagsmål mellan två personer som inte känner varandra. Våld ses även olika på vid situationer då alkohol har varit inblandat jämfört med situationer då personerna varit nyktra (Tryggvesson, 2005). Det som mäts är elevernas subjektiva uppfattningar om händelser som troligen hade tolkats olika av olika personer men som samtidigt även ofta är kopplade till kollektiva uppfattningar om vad till exempel ett slagsmål är. Frågorna som ställs i enkäten konstruerar brottslighet genom att fokusera på olika saker och elevernas svar bygger på subjektiva uppfattningar som sedan tolkas av forskare som även de blir medkonstruktörer av den självdeklarerade brottsligheten. Utifrån detta resonemang vill jag ansluta mig till ett idealistisk perspektiv på brottslighet som menar att: självdeklarationsstudier inte endast konstruerar en bild av brottsligheten, som kan stämma bättre eller sämre överens med den faktiska brottsligheten, utan att självdeklarationsstudier konstruerar just en brottslighet och att den är lika faktisk som något annat mått eller någon annan bild. Det är bara det att den är annorlunda och konstruerad på ett annat sätt. Någon faktisk oberoende brottslighet existerar inte. (Andersson, 2011 s.50) Validitet Med validitet menas om en undersökning mäter det den utger sig för att mäta. Med ett materialistiskt sätt att se på brottslighet kan en självdeklarationsstudie vara riktig eller felaktig beroende på hur väl den stämmer överens med den faktiska brottsligheten. Validitetsbegreppet får en annan innebörd utifrån det ovanstående resonemanget om synen på hur man kan mäta brott genom självdeklarationsstudier. Det innebär att validiteten handlar om hur vida man har gjort rimliga tolkningar av analyserna och hur vida studien kan bidra till en bättre förståelse av i detta fall sambandet mellan våld och alkohol bland unga (Andersson, 2011). Etiska överväganden Datamaterialet till denna studie är hämtat från är en anonym undersökning. Respondenternas identitet är inte möjlig att identifiera. I arbetet med denna uppsats har jag till fullo följt alla regler som är förknippade med användningen av material från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, i enlighet med detta är enskilda elevers intrigitet alltid i fokus. Enligt vetenskapligarådets förordningar om individers privatliv samt eventuell skada för 16

individer anser jag att det inte föreligger några etiska problem med min studie (Vetenskapligarådet, 2011). Resultat Resultatdelen inleds med deskriptiva beskrivningar av variablerna i analysen, dessa presenteras med antal samt i procent. För de tio grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år visas medelvärdet av 100 % ren alkohol räknat i liter för var och en av de tio grupperna. Sedan följer korstabellsanalys med variabeln för olika nivåer av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och variabeln som önskar mäta alkoholrelaterat våld. Detta samband analyseras sedan inom varje typ av problem, dessa tolkas med sambandsmåttet Kendalls tau-c. Därefter presenteras logistisk regressionsanalys där sambandet mellan alkoholkonsumtion och våld kontrolleras för med kön samt problemrelaterade beteenden. Alla analyser är sorterade efter att endast inkludera de respondenter som uppger att de inom det senaste åter har druckit alkohol, denna selektion är gjord då den beroendevariabeln om våld bygger på en fråga som lyder Har något av följande hänt i samband med att du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Tabell 1. Deskriptiv tabell med variabeln som önskar mäta våld Utövat våld Ej utövat våld Totalt 13,9% (755) 86,1 % (4689) 100 % (5444) Totalt sett är det 13,9 % av respondenterna som uppger att de har utövat våld, det allra vanligaste är alltså att inte ha varit i slagsmål eller medvetet skadat någon annan i samband med att alkohol har konsumerats. 17

Tabell 2. Deskriptiv tabell över genomsnittlig alkoholkonsumtion per år i uppdelat i 10 stycken grupper med lika många elever i varje 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt Antal 624 640 634 633 632 632 633 633 632 633 6325 Procent 9,9% 10,1% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% 10,% Mean 0,03 0,23 0,55 0,92 1,50 2,44 3,76 5,80 9,24 22,48 Här visar medelvärdet för genomsnittlig alkoholkonsumtion per år beräknat i alkohol att det finns stors skillnader mellan de som dricker minst och de som dricker mest. Den relativa ökningen är ungefär lika stor mellan varje grupp, för varje steg fördubblas i princip konsumtionen. De innebär mycket stora faktiska skillnader mellan konsumtionen och speciellt för de högre grupperna, för grupp nio är medelvärdet 9,24 liter ren alkohol och för grupp 10 är det 22,48 liter ren alkohol. Tabell 3. Deskriptiv tabell över de variabler som handlar om problembeteenden Ja Nej Totalt Tidig berusningsdebut Problematisk skolsituation 40 % (1903) 60 % (4237) 100 % (6140) 16,3 % (1024) 83,7 % (5238) 100 % (6262) Testat narkotika 20,5 % (1283) 79,5% (4964) 100 % (6247) Korstabellsanalys Här visas korstabellsanalyser över först de olika grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld. Sedan presenteras korstabells analys med genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld inom de olika problemtyperna. 18

Tabell 4. Korstabell med genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och våld 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Totalt Ej utövat våld 99,1% (422) 98,8% (556) 97,7% (561) 94,8% (506) 92,2% (518) 89,2% (494) 87,2% (506) 80,6% (433) 72,5% (403) 52,0% (290) 86,1% (4689) Utövat våld 0,9% (4) 1,2% (7) 2,3% (13) 5,2% (28) 7,8% (44) 10,8% (60) 12,8% (74) 19,4% (104) 27,5% (153) 48,0% (264) 13,9% (755) Totalt (426) (563) (574) Kendalls tau-c: 0,289 P<0,01 (534) (562) (554) (580) (537) (556) (554) (5444) Det finns ett tydligt samband mellan att ha en högre genomsnittlig alkoholkonsumtion per år och att i större utsträckning ha utövat våld i samband med att ha druckit alkohol. Det är en gradvis ökning i procent av elever som utövat våld som stiger i och med att de olika grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år stiger. Skillnaderna är stora mellan de med lägsta alkoholkonsumtion och de med högst alkoholkonsumtion. I grupp 1 har 0,9 % utövat våld i samband med alkohol och i grupp 10 har 48 % gjort så. Skillnaderna i utövat våld är även större mellan de högre grupperna. När man ser till grupp 1-7 ökar procenten av de som utövat våld kontinuerligt i takt med ökad grupp av alkoholkonsumtion men med en liten ökning i procentenhet per ökning i grupp, denna ökning i andel som utövat våld ligger mellan 0,3 till 3 procentenhet. Mellan de högre grupperna av alkoholkonsumtion är det en större ökning i andelen som utövat våld från grupp 7 till 8 ökar det med 6,6 procentenheter, mellan 8 till 9 är ökningen 8,1 procentenheter och mellan grupp 9 och 10 är ökningen i procentenheter hela 20,5%. Att ökningen blir större för de högsta grupperna hänger ihop med att även medelvärdet för genomsnittlig alkoholkonsumtion per år beräknat i ren alkohol även blir betydligt högre ju längre upp i grupperna man kommer. Det kan konstateras att de eleverna som gradvis har kategoriserats i de högre grupperna av genomsnittlig alkoholkonsumtion per år även i större utsträckning har utövat våld, jämfört med eleverna som har kategoriserats i de lägre grupperna. Kendalls tau-c visar ett värde på 0,289, vilket bekräftar att det finns ett positivt samband mellan variablerna. Vidare ska detta samband undersökas inom det tre olika problemtyperna: problematisk skolsituation, har testat narkotika samt har haft en tidig berusningsdebut. Dessa analyser görs för att se om sambandet mellan alkohol och våld ser olika ut för dem med eller utan en ytterligare problemfaktor. 19