PROMEMORIA/PM 1(9) Kontaktperson Karin Persson Miljötillsynsenheten, EBH-gruppen Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt? Denna PM utgår från ansökan om bidrag till Naturvårdsverket 2012-10-31. Kortfattad beskrivning av projektet Länsstyrelsen Skåne har gjort en metodstudie för att prova om en enkel metod, så kallad ansvarskoll, kan användas för att översiktligt bedöma andelen tillsynsrespektive bidragsobjekt bland inventerade objekt i riskklass 1 och 2. Genom enkla sökningar i fastighetsregistret och bolagsverket ska man snabbt kunna bedöma om man behöver göra en mer omfattande ansvarsutredning och om objektet ska hanteras tillsynsvägen eller bidragsvägen. Länsstyrelsen Skåne har genomfört projektet som ett pilotprojekt för att se om samma metod sedan kan användas av övriga länsstyrelser. Om metoden fungerar kan resultatet användas för att Länsstyrelserna och Naturvårdsverket ska få ett bättre underlag inför kommande tillsynsbehovsbedömningar. Bakgrund och syfte För att bedöma det realistiska behovet av tillsynsinsatser beslutade Naturvårdsverket 2010 att varje Länsstyrelse ska skicka in en behovsutredning till Naturvårdsverket ihop med ansökan om bidrag. Behovsutredningen för det kommande året ska ta sikte på vad som behöver uppnås under det kommande året för att kunna uppnå målsättningar för de kommande tre åren. Målsättningarna för de kommande tre åren bör i sin tur bygga på den långsiktiga tanken om att kunna åtgärda de mest prioriterade förorenade områdena senast till 2050. Tillsynsbehovsutredningarna baseras idag på en uppskattning av hur många av objekten i EBH-stödet där en tillsynsinsats kommer att behövas från Länsstyrelserna framöver. Uppskattningen har gjorts utifrån en schablon, en procentsats som visar hur många objekt där det troligen finns någon ansvarig att kräva undersökningar 131003 PM Tillsynsprojekt Ansvarskoll.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-6 88 11-9 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-5050-3739
PROMEMORIA/PM 2(9) eller åtgärder av. Denna schablon är mycket osäker och det vore önskvärt att ha ett säkrare underlag att utgå ifrån när man ska bedöma behovet för tillsynen framöver. För att veta om det finns någon ansvarig behöver tillsynsmyndigheten göra en ansvarsutredning vilket ofta är tidskrävande och inte är realistiskt att göra på alla objekt i EBH-stödet. Däremot skulle Länsstyrelserna kunna göra en mycket översiktlig ansvarsbedömning, så kallad ansvarskoll, genom sökningar i fastighetsregistret och i bolagsverkets register för att snabbt kunna få en uppfattning om det kan finnas någon ansvarig eller inte och om objektet ska hanteras tillsynsvägen eller bidragsvägen. Beskrivning av metoden De objekt som ingått i metodstudien är 92 objekt i riskklass 1 och 2 där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, både nedlagda och pågående verksamheter 1. För vart och ett av objekten har sökningar gjorts i Bolagsverkets näringslivsregister för att söka efter ansvariga verksamhetsutövare och i Lantmäteriets fastighetsdatasystem (FDS) för att söka efter ansvariga fastighetsägare. I bilaga 1 beskrivs hur sökningar och bedömningar av utfallet av ansvarskollen har gjorts i projektet. Uppgifter har hämtats ur MIFO-blanketterna från EBH-stödet. Sökningar har gjorts på alla objekt, oavsett om verksamheten lagt ner före eller efter 1969 enligt uppgifter i MIFOblanketterna. Inga ytterligare efterforskningar har gjorts på objekten. I de fall det har varit tveksamt om det ska vara bidragsobjekt eller tillsynsobjekt har det räknats som tillsynsobjekt eftersom det kräver vidare utredning huruvida det finns någon ansvarig för föroreningarna eller inte och detta faller under tillsynsarbetet. Se figur 1 för översiktlig beskrivning av utfall av ansvarskollen. 1 Länsstyrelsen i Skåne gjorde under 2012 bedömningar av tillsynsansvaret för alla objekt i länet som inventerats av Länsstyrelsen och som fått riskklass 1 och 2.
PROMEMORIA/PM 3(9) Bolag aktivt eller fusion? Ja Nej Tillsynsobjekt t Fastighetsägare efter 1999-01-01? Nej Ja Bidragsobjekt Tillsynsobjekt t Figur 1. Möjliga utfall från ansvarskollen - tillsyns- eller bidragsobjekt? Resultat och analys av ansvarskollen Sökningar har gjorts på 92 objekt där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Utfallet av ansvarskollen gav 78 tillsynsobjekt (85%) och14 bidragsobjekt (15%). Det är troligt att en del av tillsynsobjekten kan visa sig vara bidragsobjekt eller så kallade delade objekt tillsyn/bidrag vid en vidare ansvarsutredning på grund av att ansvaret kan vara begränsat. För många av objekten krävs vidare utredningar, både när det gäller om bolaget är ansvarigt för föroreningarna eller om en fastighetsägare kan anses ansvarig (frågan om man känt till eller borde känt till föroreningen vid förvärvet behöver redas ut). Tabell 1. Resultat av ansvarskollen på 92 objekt där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Totalt antal objekt där Tillsynsobjekt Bidragsobjekt ansvarskoll gjorts 92 78 14
PROMEMORIA/PM 4(9) Jämförelse med ansvarsutredning för utvalda objekt För 9 av objekten gjordes efter ansvarskollen en ansvarsutredning av länsstyrelsens EBH-jurister för att verifiera om resultatet blev detsamma. För 8 av de 9 objekten gav ansvarskollen och ansvarsutredningen samma resultat. Underlagsmaterialet från ansvarskollen granskades och vid behov gjordes ytterligare sökningar i Bolagsverkets register för bolag som avslutas tidigare än 1980-talet och en sammanfattande bedömning av om ansvarigt bolag eller verksamhetsutövare finns för de utvalda objekten. Vid ansvarskollen bedömdes 8 av objekten vara tillsynsobjekt och juristerna gjorde vid ansvarsbedömningen samma bedömning för 7 av objekten. För det objekt där juristen gjorde bedömningen att objektet är ett bidragsobjekt istället för tillsynsobjekt gjordes bedömningen att den nya fastighetsägaren, som köpt fastigheten efter 1999 inte borde känna till föroreningarna då fastigheten köpts innan Länsstyrelsen riskklassat fastigheten samt att området varit bostadsområde sedan 1980-talet. Ett av objekten bedömdes kunna vara ett så kallat delat objekt (tillsyn/bidrag) eftersom det består av tre fastigheter och den förorenande verksamheten framförallt bedrivits på en av fastigheterna där ansvarig fastighetsägare saknas. Däremot finns ansvariga fastighetsägare för de andra två fastigheterna som ingår i objektet. Detta objekt räknades som tillsynsobjekt både i ansvarskollen och i ansvarsutredningen. Juristerna tyckte att de sparade sökningarna från ansvarskollen var ett bra underlag för ansvarsutredningen. Att använda underlaget från ansvarskollen sparade tid även om en del sökningar måste göras igen med hänsyn till tiden mellan ansvarskollen och ansvarsbedömningen. Eventuellt måste kompletterande sökningar göras också. Tabell 2. Jämförelse mellan utfallet av ansvarskollen och ansvarsbedömning på 9 utvalda objekt. Metod Tillsynsobjekt Bidragsobjekt Ansvarskoll 8 1 Ansvarsutredning 7 2 En analys av hur många av objekten där det troligen finns ansvarig verksamhetsutövare och hur många där det enbart finns ansvarig fastighetsägare gjordes också. För 65 av objekten kan det finnas ansvariga verksamhetsutövare och för 13 av objekten kan det finnas ansvarig fastighetsägare, se tabell 3. I de fall det
PROMEMORIA/PM 5(9) finns både ansvariga verksamhetsutövare och fastighetsägare har objektet räknats som tillsynsobjekt med ansvarig verksamhetsutövare. Tabell 3. Analys av om det finns ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare för de 78 tillsynsobjekten. Ansvarig Ansvarig fastighetsägare verksamhetsutövare Antal objekt 65 13 Tidsåtgång per objekt För att kunna utvärdera tidsåtgången per objekt redovisades tiden som lades på sökningar i EBH-stödet, Bolagsverkets register och Lantmäteriets fastighetsdatasystem i ansvarskollen under ett särskilt konto i Agresso. Totalt lades 114 timmar på sökningarna för de 92 objekten vilket ger en genomsnittlig tidsåtgång på 1,2 h per objekt. Tid som har lagts på planering av metoden och analys av utfallet har inte räknats med utan endast tiden för sökningar och slutsats av resultatet från sökningarna för varje objekt. Tidsåtgången skiljde mycket åt mellan objekten beroende på hur många tidigare verksamhetsutövare som funnits och hur många fastigheter som ingick i objektet. Diskussion Diskussionen delas in i två delar, Länsstyrelsen Skånes och diskussion i tillsynssamordnarens styrgrupp. Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne gör bedömningen att resultatet från metoden ansvarskoll kan användas nationellt för att få ett bättre underlag till kommande tillsynsbehovsutredningar. Resultatet kan även användas internt på länsstyrelserna som underlag för att kunna prioritera mellan objekt. Efter ansvarkollen blir det mera överskådligt vilka objekt man bör göra ansvarsutredningar på för att få fram fler undersökningar och åtgärder som bekostas av ansvariga verksamhetsutövare eller fastighetsägare. Detta kan vara en del i arbetet med att öka antalet privatfinansierade undersökningar och åtgärder i landet. Resultatet visar med tydlighet att det krävs ytterligare tillsynsarbete och arbete med ansvarsutredningar vid de flesta av objekten där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.
PROMEMORIA/PM 6(9) Om alla länsstyrelser går igenom sina inventerade objekt i riskklass 1 och 2 kommer Naturvårdsverket och Länsstyrelserna efter en sådan arbetsinsats att ha ett betydligt bättre underlag för att kunna bedöma behovet av resurser för tillsynsarbetet framöver och även ha ett bättre underlag för hur många objekt där det saknas ansvarig och staten måste bekosta undersökningar och åtgärder. Det bör dock understrykas att ansvarskollen, precis som ansvarsutredningar, visar en ögonblicksbild över hur ansvarssituationen ser ut precis vid tillfället när ansvarskollen gjordes och att det hela tiden kommer att ske förändringar, t ex bolag som går i konkurs eller fastighetsöverlåtelser. Ansvarskollen visar inte heller objekt med delad finansiering, där ansvar finns till en viss del men bidrag också kan komma att behövas. Länsstyrelsen i Skåne gjorde under 2012 bedömningar av tillsynsansvaret för alla objekt som Länsstyrelsen inventerat och som fått riskklass 1 och 2. I projektet gjordes ansvarskoll endast för de objekt där Länsstyrelsen bedömts vara tillsynsmyndighet. Det går inte att dra några generella slutsatser för hur det ser ut för resterande objekt i riskklass 1 och 2 i länet där kommunerna har tillsynsansvar eftersom dessa objekt inte har ingått i projektet. Bedömning av ansvarig tillsynsmyndighet för riskklassade objekt har inte gjorts i alla län. Om metoden ansvarskoll ska användas i flera län kan det vara bra att fundera på om det först bör göras bedömningar av tillsynsmyndighet eller om ansvarskoll ska göras på alla objekt, oavsett om kommunen eller länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Det mest tidseffektiva vore naturligtvis om bedömning av tillsynsmyndighet och ansvarskoll gjordes som en del av inventeringsarbetet men detta har inte gjorts, åtminstone inte i Skåne län. I projektet ingick även att diskutera huruvida det är lämpligt att föra in resultatet från ansvarskollen i EBH-stödet eller inte. Länsstyrelsen i Skåne tycker inte att det är lämpligt att föra in resultatet från ansvarskollen i EBH-stödet eftersom det är osäkra uppgifter och uppgifter som kan ändras vid t ex fastighetsöverlåtelser. Förslaget är istället att spara resultatet från ansvarskollen i en excellista och underlaget från sökningarna i enskilda word-filer som arbetsmaterial som kan användas som underlag för kommande ansvarsutredningar. Frågan huruvida resultatet ska finnas med i EBH-stödet eller inte behöver diskuteras mera om ansvarskollen ska användas i flera län.
PROMEMORIA/PM 7(9) Tillsynssamordnarens styrgrupp Avstämning i projektet gjordes med styrgruppen vid Lync-möte 2013-09-24. Deltagare; Klas Köhler tillsynssamordnare, Karin Simonsson Kronoberg, Susanne Karlsson Östergötland, Sari Välimaa Västmanland, David Lalloo Skåne. Metoden och resultatet presenterades och därefter diskuterades följande frågor; Är metoden ansvarskoll användbar? Ja. Dock tveksamt att kalla det för metod, det handlar snarare om att ta fram basfakta till ansvarsutredning. Styrgruppen tyckte att man genom en relativt liten arbetsinsats får ett bättre underlag. Bra överensstämmelse mellan ansvarskollen och juristernas ansvarsbedömningar på de utvalda objekten. En synpunkt som togs upp är varför man gjort sökningar på verksamheter som lagts ner före 1969? Kanske är det inte nödvändigt eftersom det då inte borde finnas någon ansvarig? Detta är något som kan ändras i metoden om det är så att ansvarskollen ska göras i flera län. En annan fråga var om man får träff på ett av bolagen vid sökning i Bolagsverkets näringslivsregister, går man då vidare och gör sökningar för fler? Ja, i detta projekt har sökningar gjorts för alla verksamheter som tagits med i MIFO-blanketterna. En tredje fråga gällde om man gjort någon bedömning av om ansvar finns till en viss del men bidrag också kan komma att behövas, så kallad delad finansiering? I detta projekt har man bara tagit ställning till ansvarig Ja eller Nej, inget delvis. Det skulle bli en alldeles för omfattande bedömning. Styrgruppen höll med om att det var bra att hålla metoden så enkel som möjligt. Bedömning av delat ansvar blir istället en fråga att utreda i ansvarsbedömningen. Ger ansvarskollen bättre underlag till tillsynsbehovsutredningar? Ja, resultatet från ansvarskollen ger bättre underlag till tillsynsbehovsutredningen än vad som finns idag. En förhållandevis liten arbetsinsats, ca 1,5 h per objekt, ger bättre underlag än vad som finns idag. Det blir även mer jämförbart mellan länen i förhållande till hur underlaget ser ut idag då alla räknar på olika sätt. Resultatet kan också användas för länsstyrelsernas interna arbete. Kanske har större län med flera objekt mer nytta av metoden än små län med färre objekt.
PROMEMORIA/PM 8(9) Ska resultat från ansvarskollen finnas i EBH-stödet eller inte? Några tycker att materialet var för osäkert för att lägga in i EBH-stödet. Det som står i EBH-stödet kan lätt tolkas som en sanning. Andra tyckte att för att resultatet ska kunna användas nationellt så måste det finnas i EBH-stödet. Nyckeltalen som används idag är uppskattningar som är ännu mer osäkra och de används idag som sanningar. Om resultatet från ansvarskollen finns i EBH-stödet går det att göra utdrag både inom länet och nationellt. Om det ska vara i EBH-stödet måste det tydligt framgå, exempelvis i en rullista hur bedömningen gjorts; ansvarskoll eller ansvarsutredning. Om det ska finnas med i EBH-stödet under Ansvarig finns bör endast alternativen Ja eller Nej finnas, inte Delvis. Frågan om resultatet ska finnas med i EBH-stödet eller inte bör diskuteras mera om ansvarskollen ska användas i flera län. Målsättning och måluppfyllelse Målsättningen med projektet var att ansvarskollen skulle utföras på ca 100 objekt och att ansvarsutredningar skulle göras för 5-10 av objekten för att verifiera resultatet. En bedömning av om metoden anvarskoll är lämplig att använda nationellt för att få ett bättre underlag för behovsbedömningar skulle också göras. Målet anses vara uppfyllt då ansvarskoll genomförts för 92 objekt och ansvarsutredningar för 9 av objekten och diskussion genomförts med tillsynssamordnarens styrgrupp. Deltagare och målgrupper Karin Persson i EBH-gruppen på Länsstyrelsen har planerat metoden, gjort sökningar och analyserat resultatet. Sara Lundquist och Paulina Rautio i EBHgruppen har gjort ansvarsutredningar på utvalda objekt. Avstämning har gjorts med övriga handläggare i EBH-gruppen och med länsstyrelsernas tillsynssamordnare och hans styrgrupp under projektets gång. Målgrupp för metodstudien ansvarskoll är övriga länsstyrelser och Naturvårdsverket. Tidsplan Projektet skulle genomföras under 2013 och redovisas i juni eller augusti till Naturvårdsverket. Arbetet har utförts under våren och sommaren 2013 och redovisas till Naturvårdsverket i oktober.
PROMEMORIA/PM 9(9) Ekonomi Bidrag har beviljats för lönekostnader för 250 000 kr. För att kunna redovisa lönekostnader för hela projektet görs redovisning av ekonomin i samband med ordinarie rapportering till Naturvårdsverket i februari 2014. Uppföljning och redovisning Projektet redovisas för Naturvårdsverket genom denna PM. Metoden, resultat och diskussion har även redovisats för tillsynssamordnarens styrgrupp. Projektet kommer eventuellt även att presenteras för övriga länsstyrelser på Naturvårdsverkets nationella EBH-träff 5-6 november 2013. Materialet kommer att laddas upp på EBH-portalen.