GEMENSAM INFRASTRUKTUR FÖR UTBILDNING SOM BYGGER PÅ BLENDED LEARNING Rapport från arbetsgruppen 2014-05-22 Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare) Svante Eriksson, PIL-enheten Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur Erik Lundberg, Medieteknik Freddy Magnusson, Fastighetsenheten Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad)
Pedagogisk utveckling och interaktiv lärande Maria Sunnerstam RAPPORT 2 / 43 2014-05-22 dnr V 2013/1001 Utbildningsnämnden Gemensam infrastruktur för utbildning som bygger på blended learning Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att bereda förslag till gemensam infrastruktur för nätburen undervisning. Arbetsgruppen redovisar här förslag på hur en universitetsgemensam stödjande struktur kan utformas med avseende på IT-tjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support. Arbetsgruppens beredningsarbete överlämnas i form av nedanstående sammanfattning samt två arbetsrapporter som bifogas, dels en ekonomisk kalkyl för perioden 2015 och 2016, dels en rapport där frågor om ansvarsfördelning och implementering behandlas. Arbetsgruppens förslag utgår från att stora salar ägs och förvaltas av campusområdet samt att mindre undervisningssalar ägs och förvaltas av respektive institution. Vidare utgår arbetsgruppens förslag från att ett universitetsgemensamt projekt kan inledas årsskiftet 2014/15 och pågå under en femårsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits och att dessa kan disponeras av projektet. Arbetsgruppen föreslår att införandet av en universitetsgemensam stödjande struktur för nätburen undervisning avseende ITtjänster, utrustning, undervisningslokaler och undervisningsnära support inledningsvis utgår från de nio scenarier som arbetsgruppen beskrivit i arbetsrapporterna att tjänster relaterade till de olika scenarierna, i tillämpliga fall, paketeras i form av bas- och tilläggstjänster att ambitionen med en till två stora salar per campusområde och utrustade enligt specifikation i arbetsrapporterna är en lämplig omfattning att mindre salar och/eller studio utrustas utifrån respektive institutions specifika önskemål att licenser, programvaror, individuell utrustning i form av kamera/webbkamera, mikrofoner, headset etcetera ingår som en del av införandeprojektet att utbildning och support av personal ingår i den femåriga satsningen att genomförandet bör ske i projektform, men att arbetet utförs inom linjen att projektet tydliggör hur ansvaret för utbildning och support ska fördelas att beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014 att universitetsdirektören fattar det formella beslutet om kommande projektorganisation att former för förvaltning av undervisningsnära system bör utredas i särskild ordning där ett förslag är att samla flertalet undervisningsnära system under samma systemägare (43) 2
INNEHÅLL Sammanfattning... 4 Delrapport 1... 6 Bakgrund... 6 Arbetsgruppen... 6 Principer för arbetsgruppens förslag... 7 Universitetets gemensamma infrastruktur... 7 Scenarier för verksamhetens behov... 8 Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning... 9 Ekonomisk kalkyl... 10 Fortsatt arbete... 12 Delrapport 2... 13 Universitetsgemensam infrastruktur... 13 Universitetets kommunikations- och medieplattform... 13 Behov och önskemål... 14 Förutsättningar för kommande satsning... 16 Genomförande... 21 Fortsatt utvecklingsarbete... 22 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Bilaga 10. Bilaga 11. Arbetsgruppens uppdrag Videokonferensanläggning, Medicinarberget Terminologi och förklaringar Befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik Scenarier för nätburen undervisning Förslag på utrustning för respektive scenario Kostnadskalkyl Test av Medie- och kommunikationsplattform, undervisningsändamål. Installerade videokonferenssystem inom universitetet Campusförslag på salar Exempel på systemförvaltningsmodell (43) 3
SAMMANFATTNING Dagens möjligheter att arbeta med nätburen undervisning har öppnat nya dörrar i undervisningssammanhang. Inom de flesta former av högre undervisning erbjuds numer en stor del av undervisningsmaterialet via webbaserade lärplattformar eller motsvarande. Formerna för undervisning kan därmed variera och kurser erbjudas såväl inom campus, på distans eller i så kallad blandad form. Förändrade undervisningsformer ger ökade möjligheter till flexibelt lärande och stöd för livslångt lärande. Trender som MOOCs och Flippade klassrum är exempel på uttryck för detta. Den variation av funktioner för att distribuera, kommunicera och dela kunskap och erfarenheter som finns idag, är därmed långt ifrån 1900- talets korrespondenskurser som också var distansburna men då i form av vanlig posthantering. Nätburen undervisning handlar om så mycket mer än ren distribution av ett kunskapsinnehåll. Idag ställs helt nya krav på att det ska vara möjligt att, även digitalt, dela kunskap vilket betyder att mer kraft måste läggas på inte bara IT-miljön men även på pedagogiska, väl genomtänkta kurs- och programupplägg. Inom flera av de svenska universiteten pågår ett arbete med att ta fram strategier för e-lärande. Som exempel kan nämnas Lunds universitet, http://elarandemooc.blogg.lu.se/, Linköpings universitet, http://www.liu.se/pedagogiskaspranget/rapporter/1.463344/endigitaliseradvrld.pdf och Lunds universitet, https://mp.uu.se/web/info/vart-uu/uniovergrprojekt/e2014 Mot bakgrund av aktuella diskussioner inom universitetet 1, beslutade Utbildningsnämnden att inför vårterminen 2014 tillsätta en arbetsgrupp som fick i uppdrag att konkretisera hur ett fortsatt arbete med att utveckla den gemensamma infrastrukturen kan utformas i ett 5-års-perspektiv. Uppdraget har varit att utifrån dagens nivå föreslå hur infrastrukturen kan byggas ut avseende IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster), utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar), undervisningslokaler och undervisningsnära support. I uppdraget har också ingått att ta fram en ekonomisk kalkyl och föreslå en ansvarsfördelning samt plan för genomförande under en kommande femårsperiod 2, dnr v2013/1001 (bilaga 1). Begreppet infrastruktur för nätburen undervisningen ska i denna rapport ses som ett samlingsbegrepp för tekniker som gör det möjligt för lärare att använda olika digitala resurser i sin undervisning. Till exempel koppla upp sig mot trådlöst nätverk eller att ha tillgång till de möjligheter en lärplattform kan erbjuda. Infrastrukturen bör också erbjuda stöd för inspelning av en föreläsning, eller inspelning av ett undervisningsmoment eller en instruktion som man vill spara för att senare på ett enkelt sätt kunna distribuera materialet till sina studenter. En infrastruktur bör också innefatta stöd för att till exempel direktsända (streama) en föreläsning till studenter som inte kan delta på plats och/eller att kunna kommunicera med studenter på distans. Vid behov bör också finnas tillgång till videokonferenssystem för exempelvis nationella eller internationella samarbeten med andra lärosäten. Arbetsgruppen har under knappt fem månader haft ett bitvis intensivt arbete med att ta fram underlag och sammanställa de som vi sett som rimliga i förhållande till de förutsättningar som finns inom universitetet och som här presenterats. Arbetet har fört våra olika delar av verksamheten närmare varandra då vi tvingats försöka förstå våra respektive roller, uppdrag och incitament för framtida utveckling. Att arbeta med förslag 1 Se även : Vision 2020, http://www.gu.se/digitalassets/1380/1380914_vision2020.pdf Föreläsning i medieströmmen, http://pil.gu.se/digitalassets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr--mmen_120320.pdf IT-strategi 2014-2020, http://medarbetarportalen.gu.se/digitalassets/1471/1471626_it-strategi-beslutad.pdf 2 Se även http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/ (43) 4
på utveckling av gemensam infrastruktur för nätburen undervisning, är en komplex fråga med ganska suddiga konturer. Arbetsgruppen kan konstatera att det samarbete som i samband med denna rapport har inlett mellan Fastighetsenheten, Sektionen för Medieteknik, Ekonomienheten, IT-enheten och PIL-enheten, har varit mycket lärorikt och att vi nu, inom respektive del av organisationen står rustade och motiverade i ett fortsatt arbete med att bygga en universitetsgemensam infrastruktur för nätburet lärande. (43) 5
DELRAPPORT 1 Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001 2014-03-01 För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning, Maria Sunnerstam Arbetsgruppen Gemensam infrastruktur för nätburen undervisning har fått i uppdrag att redovisa förslag på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning avseende: IT-tjänster (bas- och tillvalstjänster) Utrustning (universitetsgemensamma tekniklösningar) Undervisningslokaler Undervisningsnära support samt att Lämna en ekonomisk kalkyl för perioden 2015, och 2016, senast 2014-03-01 Föreslå en ansvarsfördelning samt plan för implementering av arbetsgruppens förslag under en kommande femårsperiod, senast 2014-05-15 Den föreslagna infrastrukturen ska vara möjlig att implementera över hela universitetet, men omfattningen kan variera beroende av verksamhetens olika behov och villkor. Härmed redovisas den första delen av arbetsgruppens uppdrag, ekonomisk kalkyl. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade på möte den 2013-12-04 att tillsätta en arbetsgrupp för att se över universitetets behov av adekvat infrastruktur samt stöd- och supportorganisation för fortsatt utveckling av nätbaserad utbildning (blended courses) och IT-stöd i utbildningen (bilaga 1). Bakgrunden till beslutet är, dels uppmaningen att öka utbudet av nätbaserade fristående kurser, (http://www.gu.se/digitalassets/1380/1380914_vision2020.pdf) dels arbetsrapporten Föreläsning i medieströmmen, (http://pil.gu.se/digitalassets/1370/1370732_pil_f--rel--sning_i_mediestr-- mmen_120320.pdf) där det konstateras att universitetets befintliga infrastruktur för nätburen undervisning är otillräcklig. Arbetsgruppen Utbildningsnämnden beslutade att arbetsgruppen ska bestå av representanter för Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik, IT-enheten samt PIL-enheten. Följande personer ingår i arbetsgruppen: (43) 6
Maria Sunnerstam, PIL-enheten (gruppledare) Svante Eriksson, PIL-enheten Maxi Lubian, områdesstab infrastruktur Erik Lundberg, Medieteknik Freddy Magnusson, Fastighetsenheten Frida Wiklander, Ekonomienheten (adjungerad) Arbetsgruppen har haft sju möten: Stort fokus har lagts på att forma en gemensam syn på hur infrastrukturen kan utvecklas. Följande frågor har diskuterats: Definition av uppdraget, verksamhetens behov och exempel på användarscenarier, matchning av lokaler och videokonferensutrustning samt eventuell övrig teknik, infrastrukturen anpassad till lärares behov, kostnadsuppgifter, avstämning scenarier och kostnadskalkyl. Mötesanteckningar samt arbetsdokument finns samlade i en GUL-aktivitet. Utöver arbetsmöten har delar av arbetsgruppen även informerat och diskuterat uppdraget i möte med campuschefer, besökt de lokaler på Medicinarberget (bilaga 2) som nyligen utrustats med videokonferensanläggning enligt universitetsgemensam standard samt informerat och diskuterat frågan i möte med nätverket Samverkande IT-pedagoger. Arbetsgruppens representanter har, inom ramen för sina respektive ansvarsområden, hjälpts åt att arbeta fram kostnadsuppskattningar för olika tjänster. I syfte att tydliggöra delar i rapporten finns en bilaga (bilaga 3) med terminologi och förklaringar. Principer för arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen har utgått från ett antal principer vid framtagandet av förslaget. Följande principer har arbetsgruppen baserat förslaget på: 1. Insatsen som görs skall bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som finns på universitetet. 2. Insatsen skall minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver använda. 3. Insatsen skall förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen. Universitetets gemensamma infrastruktur Inom universitetet finns idag en väl utbyggd infrastruktur för trådlöst och fast nätverk, en förutsättning för fortsatt arbete med nätburen undervisning. För två år sedan, 2012, gjorde dåvarande IT-ledning en utredning inför upphandling av universitetsgemensam medie- och kommunikationsplattform. Upphandlingen resulterade i att Cisco kommunikationsplattform (bilaga 4) nu har implementerats inom delar av universitetet. Kommunikationsplattformen förvaltas av sektionen för Medieteknik, som ligger inom Service-enheten, området Infrastrukturstöd. Kommunikationsplattformen används idag i första hand för resfria möten. Ett arbete pågår för att integrera kommunikationsplattformen med InfoGlue i syfte att förenkla publicering av filmer på universitetets webbsidor. Kommunikationsplattformen kan byggas ut med olika tjänster, vissa av dem finns redan tillgängliga men i begränsad omfattning: (43) 7
stöd för gemensam videoportal (Show and Share) http://medarbetarportalen.gu.se/web_publishing/instructions/grunderna/komponenter/videogalleri/ tjänst för inspelning och direktsändning (Jabber) http://medarbetarportalen.gu.se/resor/resfriamoten/cisco-jabber/ webkonferensverktyg (WebEx). Ännu ej implementerat. Scenarier för verksamhetens behov En infrastruktur för nätburen undervisning innebär i praktiken att hela universitetet ska erbjuda lättillgängliga miljöer där lärare kan utnyttja olika tekniker för nätburen undervisning. Lärare ska i sin undervisningssituation inte möta onödiga hinder i form av tekniska och administrativa procedurer. Universitets undervisningslokaler, stora föreläsningssalar, mindre undervisningssalar samt seminarie- och grupprum, ska i så hög grad som möjligt vara standardiserade, anpassade och utrustade i samklang med den universitetsgemensamma infrastrukturen. En utbyggd infrastruktur möjliggör en flexibel användning av universitetets miljöer för såväl fysiska som distansbaserade möten. Lärare och studenter ska kunna mötas i lärmiljöer som inte kräver specialkunskaper eller särskilda behörigheter utöver det universitetsgemensamma GU-kontot. Arbetsgruppen har utarbetat ett antal scenarier (bilaga 5) som kortfattat beskriver olika typer av behov inom verksamheten. Bilaga 6 innehåller ett utökat material där även förslag på utrustning beskrivs. I korthet har arbetsgruppen utgått från följande scenarier: 1. Föreläsning i sal a. En-vägs- eller två-vägskommunikation med studenter på distans. Direktsändning och/eller möjlighet till visning på begäran. b. Två-vägs-kommunikation med studenter samlade i grupp på distans vilket ställer höga krav på anpassning av utrustning och lokaler. c. Föreläsare på distans med studenter i sal på campus. 2. Webinar med fler inslag av och kanaler för interaktivitet, än en föreläsning. Till exempel chat, fildelning, omröstningar, gemensamma anteckningar etc. 3. Seminarium, mindre grupper och god kvalitet för två-vägs-kommunikation. Mindre föreläsningssalar med möjlighet att spela in och spara exempel samt förklaringar från whiteboard/interaktiv skrivtavla. 4. Handledning, där lärare och student inte sitter fysiskt i samma lokal. 5. Studentgrupp-arbeten, möjlighet till samarbetsytor för studenter. Forum där lärare ej deltar. 6. Inlämning av multimedialt studentarbete. Möjlighet för studenter att dokumentera till exempel videomaterial och göra det tillgängligt för sin lärare. 7. Förinspela och redigera utbildningsmaterial enligt modell Flipped classroom. 8. Mycket god kvalitet. Läraren spelar in i en studio. 9. Digital examination, studenter skriver sina tentor digitalt. (43) 8
Standardiserad infrastruktur för nätburen undervisning Hörsalar Arbetsgruppens förslag bygger vidare på befintlig infrastruktur, vilket innebär att det sker en standardisering av utrustning och teknik för att förenkla för pedagoger och studenter. Figur 1 Konceptuell bild över hur hörsalar kan användas Lärosalar För lärosalar (mindre salar) är förslaget utformat så att man kan använda sig av befintlig infrastruktur men också vara mer flexibel att använda andra typer av tjänster som finns tillgängliga för pedagoger och studenter. Figur 2 Konceptuell bild över hur lärosalar kan användas (43) 9
Studio samt Digital examination I studio kommer pedagogen att ha tillgång till utrustning, teknik och anpassad lokal för att kunna skapa och redigera utbildningsmaterial och publicera dessa till studenter. Avseende digital examination finns två möjliga scenarior. I det ena fallet används studenternas egna datorer, i det andra fallet tillhandahåller universitetet datorer. Figur 3 Konceptuell bild över Studio och tentamensal kan användas Ekonomisk kalkyl Den kalkyl som arbetsgruppen nu redovisar, se även separat bilaga 7 (Kalkyl digital pedagogik), kan ge en god fingervisning om på vilken prisnivå olika typer av utrustning och licenser ligger. Dock är det inte möjligt att ge en heltäckande bild av alla kostnader, frågan är alltför komplex och innehåller en mängd avvägningar att ta hänsyn till i form av behov, kvalitet, omfattning och support- samt utbildningsbehov. Till exempel ökar behovet av support och utbildning över tid, i den mån efterfrågan och användning ökar. Nedan följer ett förslag på kostnad för en generell insats. En insats som på ett påtagligt sätt höjer nuvarande standard och öppnar upp för flexibelt lärande där nätburen undervisning ingår som en naturlig del. (43) 10
Förslag till generell insats per campus Typ av sal Utrustning Stödjer scenario Storlek Antal Kostnad/år Föreläsning i sal Hörsal Konferensanläggning Föreläsare på distans 50-150 6 1 075 000 kr Utöka sal Lärosal Touchscreen Seminarium Kamera Handledning <20 10 440 000 kr Mikrofon Inspelningsutrustning Studio Kamera Mikrofon Förinspela och redigera utbildningsmaterial 1-2 1 195 000 kr Dator Drift och support Inkluderar gemensamma kostnader för drift och support samt övriga gemensamma kostnader, se kalkyl. 440 000 kr Totalt: 2 150 000 kr Digital examination - ny tentasal. Studenten tar med egen dator. Endast ett visst antal lånedatorer (100 st). Generell gemensam insats Insats Digital examination i tentamensal Viktoriagatan (500 platser) Total kostnad: Kostnad/år 455 000 kr 455 000kr Total kostnad för föreslagen insats: 5 campus á 2 150 000 kr: 10 750 000 kr (räknat 2,15 Mkr *5) Digital examination: Total årlig kostnad: 455 000 kr 11 205 000 kr (43) 11
Fortsatt arbete Arbetsgruppen kommer i nästa fas av uppdraget att ta fram förslag för implementering. Gruppen kommer i det arbetet att utökas för att få med även representanter från varje campusområde samt studenter och lärare samt från varje campusområde. I det fortsatta arbetet kan matrisen Inventering videokonferenssystem utvecklas ytterligare. Målet är att inför arbetsgruppens slutredovisning kunna presentera en plan för implementering matchad mot nuvarande utrustning, och som stämmer överens med de önskemål som finns inom respektive campusområde. (43) 12
DELRAPPORT 2 Redovisning av uppdrag, dnr v2013/1001 2014-03-01 För Arbetsgruppen Infrastruktur för nätburen undervisning, Maria Sunnerstam Universitetsgemensam infrastruktur Den universitetsgemensamma infrastrukturen hanterar idag olika typer av stöd för nätburen undervisning. Som exempel kan nämnas trådlöst nätverk, lärplattformen GUL och webb-konferens-verktyget Adobe Connect. Via Medieteknik kan man beställa videokonferenstjänster och även få hjälp att producera högkvalitativa inspelningar http://www.gu.se/medieteknik/. Inom flera fakulteter har man också utvecklat egna, fristående lösningar för att lärare ska kunna spela in och distribuera sina föreläsningar. Lärares möjligheter att arbeta med nätbaserad undervisning är väldigt olika beroende på vilken fakultet och vilken institution man tillhör. Det är bara ett fåtal av universitetets undervisningslokaler som är utrustade med den teknik som krävs för att lärare ska kunna spela in sin föreläsning. Det finns heller inte idag någon färdig universitetsgemensam lösning för att enkelt och säkert kunna producera, direktsända, lagra och länka till, exempelvis en föreläsning eller en instruktionsfilm som man vill använda i sin undervisning. Därtill finns ett stort behov av utbildning och support, såväl pedagogisk som teknisk, för att lärare ska kunna utveckla sin kompetens inom området. Arbetsgruppen har i sin första delrapport redovisat ett antal olika scenarier för nätburen undervisning som bygger på verksamhetens behov. Utifrån de scenarier som tagits fram gjordes också en grov kostnadskalkyl som ger en indikation på kostnad för utveckling och införande av en utökad infrastruktur http://pil.gu.se/projekt/riktade/infrastruktur-for-natburen-undervisning/. Scenarier 1. Föreläsning (fyra olika varianter) 2. Webinar 3. Seminarium 4. Handledning 5. Studentgrupp-arbeten 6. Inlämning av multimedialt studentarbete 7. Förinspelat och redigerat (modell Flipped classroom) 8. Mycket god kvalitet (studioutrustning) 9. Digital examination Universitetets kommunikations- och medieplattform Den kommunikations- och medieplattform som förvaltas inom sektionen för Medieteknik är, förenklat, uppdelad i två delar. En kommunikationsdel (stödsystem för flervägskommunikation med fokus på synkron (43) 13
kommunikation) och en distributionsdel (stödsystem för envägskommunikation med fokus på asynkron kommunikation). Kommunikationsdelen Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av videosessioner. Infrastrukturen medger tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade (kapaciteten är skalbar). Inspelningarna kan sedan med automatik överföras till GU Play (se nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket innebär möjlighet att erbjuda användare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en ipad. Infrastrukturen har dessutom en grundläggande integration med universitetets nya telefoniväxel, vilket gör att man enkelt kan ringa från en vanlig telefon till ett videomöte. Integrationen håller på att utvecklas, då det i telefoniväxeln även finns stöd för Jabber - förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens jabbertjänst) samt även chat och telefoni- så kallad Unified Communications. Tanken är att migrera befintliga Jabber video-användare till den nya miljön för att på det sättet ge tillgång till mer funktionalitet. Kommunikationsplattformen är också möjlig att integrera mot andra externa kommunikationssystem, exempelvis WebEx och/eller Microsoft Lync. Genom den typen av integrationer kan man på sikt skapa en flexibel helhetslösning. Distributionsdelen (GU Play) Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (SnS, databas och videoportal). Det är en öppen plattform som tillåter videomaterial från ett flertal olika källor. Antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från den kommunikationsinfrastruktur som beskrivs ovan eller andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera. Servrarna tar hand om omkodning till ändamålsenliga videoformat, leverans och katalogisering och medger även att direktsändningar från traditionella streamingencoders (eller från kommunikationsplattformen) sätts upp. Vid en utbyggnad av inspelningsplatser (exempelvis utrustade lärosalar och studios) behöver antalet transkoderingsservrar utökas från dagens 1 till åtminstone 2 3.Detta är nödvändigt för att hantera ett stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från GU Play planerar och bygger Medieteknik just nu integrationer via Show & Share s APIer mot bland annat InfoGlue, GUL och andra gränssnitt för universitetets användare. Behov och önskemål Inför den slutrapport som här presenteras har arbetsgruppen haft följande vägledande principer i sitt arbete: Insatsen som görs ska, i första hand, bygga vidare på befintlig infrastruktur för videokommunikation som finns på universitetet men även andra lösningar ska beaktas. Insatsen ska minimera antalet olika produkter/tjänster som både lärare och student behöver använda. Insatsen ska förenkla användandet av olika tekniker för undervisningen. Arbetsgruppen ska i första hand se över lösningar för föreläsningar som ska a) direktsändas (streamas) b) spelas in och lagras och c) sändas på begäran Olika metoder för att följa upp och prioritera de behov som finns inom verksamhetens har tillämpats. Ett sätt har varit att inom ramen för PIL-enhetens workshoppar och riktade insatser diskutera hur lärare vill utveckla sitt arbete med filmade föreläsningar http://pil.gu.se/aktiviteter/. (43) 14
Samma frågor har också diskuterats i Strategiskt IT-forum samt i PIL:s nätverk Samverkande IT-pedagoger. Den 6 maj bjöd PIL-enheten in till ett dialogmöte med lärare som tidigare bidragit till rapporten Föreläsningar i medieströmmen eller i andra sammanhang haft synpunkter och idéer. Den 8 maj fördes en dialog med utbildningsansvariga. De kommenterar vi samlat ger en god bild av den variation av synpunkter och behov som finns inom verksamheten. Vi har därför valt att presentera ett urval direkt här i rapporten: Det är på vissa håll (tex inom Natfak) vanligt att lärare kommunicerar med skolklasser via Skype. Läraren håller en kort föreläsning, sedan följer frågestund och diskussion. När nya tjänster för inspelning, direktsändning, kommunikation, presenteras är det viktigt att rikta informationen mot lärare - annars får man inget gehör. Bra med möjlighet att anlita proffsföreläsare, via tex videokonferens. Det är bra att universitetet satsar men lika viktigt att lärarna engageras i att använda utrustningen. Det krävs personer som kan jobba aktivt med att föra ut information och kunskap om satsningen och även erbjuda support och utbildning. Om GU ska profilera sig som ett universitet med nätburen undervisning bör detta tydliggöras i handlingsplaner, resurser avsättas för teknologi och framför allt en omfattande utbildningsstrategi av samtlig involverad personal. Vi behöver utveckla utbildningsområdet med de digitala verktyg som finns. Bärbara kameror i labb-salar måste kunna jacka in i befintlig infrastruktur. Odontologerna arbetar med mikroskop med inbyggd kamera vid tex rotfyllningar. Studenterna följer behandlingen i intilliggande rum tillsammans med en handledare. Studenterna får färre och färre undervisningstimmar och förväntas göra mer och mer arbete enskilt och i grupp. Därför är det viktigt att de har en digital mötesplats för detta. Intressant för samarbeten även utanför universitetet. Vi arbetar delvis med det virtuella klassrummet men ganska många lärare uppfattar GUL som en begränsning. En väl fungerande infrastruktur ökar möjligheten att knyta ihop olika typer av kurser, nät-distanskvälls- dagtidskurser. Utrustning nu är för svag, det tar tid att få igång små filmer och det hackar. Osäkerheten är för stor. Problemfri och fungerande teknik är A och O. Möjligheten för studenter att lagra eget arbete borde finnas inom till exempel GU-box. Viktigt att olika lösningar även är anpassade för mobila enheter. Grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt att det finns support. Det är mycket viktigt att lärare själva har kontroll över producerat undervisningsmaterial. Forskning visar att väl utvecklade sökfunktioner ökar lärares användning av förproducerat material som förvaras inom exempelvis en mediaserver. Om lärare ska kunna nyttja resurser i form av Studio måste den finnas nära. Alla lärare är inte intresserade. Det finns många uppfattningar och många av dessa är inte positiva. Vi behöver utbilda/kompetensutveckla medarbetare i området. Det handlar om trygghet och kunskap. Inom HumFak görs mycket inspelningar, främst för språkundervisning. Att filma/dema tex matematik-uträkningar är mycket användbart. (43) 15
Om studenter sitter på distans måste de kunna se vad som pågår i lärosalen. Alla scenarier är av intresse. Vi har mycket undervisning på alla nivåer, lärarutbildning och lärarlyftskurser. Studenter har behov av att kunna repetera, ta igen, jobba hemifrån Studenter har höga krav på tillgänglighet. Fokusera inte för mycket på föreläsningsformatet. Universitetet måste också uppmuntra innovativa lösningar med stöd för studenters egna bidrag till lärandet och kommunikationen mellan lärare student. Stöd för undervisning i form av labbar, studentgrupparbeten, simuleringar är viktigt. Särskilda satsningar borde göras för innovativa lösningar. Jämför dagens läge med övergången från OH-apparat till PowerPoint och digital projektor. En grundförutsättning är att utrustning finns lokalt, att det är enkelt och att det finns support. IT-support måste finnas med i kedjan för att kunna supporta de lösningar som tas fram. Inom vissa institutioner finns det ingen erfarenhet alls av nätburen undervisning, därför finns idag inte kompetens att avgöra vilka satsningar som bör göras. Viktigt att ledningen uppmuntrar pedagogiskt nytänkande. Arbeta med att anpassa och utveckla nuvarande lösningar för undervisningsbruk. Driv den pedagogiska utvecklingen. Lyft och sprid goda exempel. Scenarierna är intressanta för samarbeten även utanför universitetet. Beakta även den 3:e uppgiften, att kunna sända pågående föreläsningar direkt skulle kunna vara av stort allmänintresse. Lärare har generellt mycket lite tid för att utveckla sin undervisning. Att producera högkvalitativt förinspelat material kräver tid och blir därför kostsamt. Det är viktigt att i en kommande satsning även aktivt arbeta med att utveckla det pedagogiska tänkandet. Konsensus runt vilka satsningar som bör göras går inte att få men om inte möjligheter skapas kan heller inte användningen öka. Utvecklingen går emot kortare inspelningar och ökade möjligheter till frågor och uppföljning. Undvik breddinförande, arbeta enligt modellen Living lab, prova olika möjligheter och fortsätt utveckla det som faller väl ut. Förutsättningar för kommande satsning Inom sektionen för Medieteknik förvaltas universitetets medie- och kommunikationsplattform (http://www.gu.se/medieteknik/). Via plattformen hanteras den universitetsgemensamma tjänsten för resfria möten 3, se även http://resfri.gu.se. Till plattformen hör också en distributionsplattform där föreläsningar kan 3 Begreppet är en vidare benämning på ett flertal former av distansmötesteknik. Se Trafikverkets definition på http://www.trafikverket.se/resfri/. (43) 16
kategoriseras och lagras för att senare sändas på begäran - GU Play. Alla tjänster är i dagsläget dock inte fullt utvecklade och tjänsterna behöver också anpassas för att bättre fungera i undervisningssammanhang. Arbetsgruppens PIL-representanter har gått igenom, testat och kommenterat medie- och kommunikationsplattformens olika funktionalitet ur ett lärarperspektiv. Sammanfattningsvis kan sägas att det krävs ganska stora anpassningar för att uppnå verksamhetens krav på användarvänliga och enkla tjänster. Som exempel kan nämnas behov av att utveckla gränssnitt, informationsmaterial, utbildning och supportrutiner, rutiner för kontohantering etcetera (bilaga 8). Inom universitetet används även Adobe Connect av många lärare för webbaserade möten/webbkonferenser. Nackdelar med Adobe Connect är att ljudet ofta krånglar samt att de inspelningar som görs, lagras på SUNET:s servrar och inte lokalt inom universitetet. Om man istället vill satsa på en universitetsgemensam tjänst där allt material samlas på universitetets egna servrar, finns det möjlighet att till medie- och kommunikationsplattformen även koppla en tjänst för webbkonferens WebEx med funktionalitet som till viss del motsvarar Adobe Connect. WebEx kommer att testas och utvärderas för att se om den tjänsten kan ersätta eller komplettera Adobe Connect. SUNET kommer inom kort att presentera en lösning för Lecture Capture 4. Denna lösning kan också bli ett intressant alternativ i en kommande satsning, särskilt för investeringar i mindre salar. Lokaler och utrustning I omorganisationen GU förnyas som implementerades 2013 flyttades ansvaret för all typ av lokalservice över till INFRA-området som ingår i Gemensamma förvaltningen. Den del av lokalservice som utförs på plats i verksamheten och som rör lokalteknisk och traditionell vaktmästerisupport indelades i campusområden. Genom omdaningen har man möjliggjort en ökad samordning och specialisering av servicen samt skapat förutsättningar för ett ökat lokalsamarbete över fakultets- och institutionsgränserna. Några Campus är ännu bara i början av denna omdaning medan flera har kommit längre. Processen har fortskridit genom att de flesta större undervisningslokaler, de så kallade INFRA 50+ - salarna, från och med 1 januari 2014 ansvarsmässigt flyttats över från institution till INFRA-området och nyligen har en inventering av salarnas tekniska utrustningsnivå påbörjats här. Avsikten är att planera för kommande investeringar där behoven är som störst samt att se till så den tekniska lägstanivån höjs överlag. I övriga undervisningslokaler ligger investeringsansvaret alltjämt kvar hos institutionerna. Inom ramen för arbetsgruppens arbete har en inventering av installerade videokonferenssystem gjorts, se bilaga 9. Denna visar att GU förfogar över 32 kända system som företrädesvis är placerade i mindre konferensrum men de finns även placerade i några större salar, såsom SKF-salen på Handels, Karl Kylbergoch Gösta Sandelssalarna på Sahlgrenska Akademien. De befintliga systemen kan i varierande grad användas för nätbaserad undervisning och resfria möten. 4 www.sunet.se Lecture capture, definition: Lecture capture innefattar möjligheten att spela in och spara ner det förmedlade innehållet från en föreläsning, konferens, seminarium eller liknande. (43) 17
Arbetsgruppen har även genomfört en första sondering vid samtliga campus för att röna ut vilka lokaler verksamheten tycker är mest lämpade att placera ut en kommande nätbaserad undervisningsteknik i. Denna finns redovisad i bilaga 10. Finansieringsmodell En tänkbar satsning på infrastruktur för nätburen undervisning innefattar inte enbart investeringar av utrustning utan påverkar också flera befintliga tjänster i infrastrukturområdets tjänstekatalog 5 och institutioner kostnadsmässigt. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att ta hänsyn till de förutsättningar som råder för att finansiera de olika delarna i en framtida satsning. Följande förutsättningar finns för finansiering i en framtida satsning: 1. Balanserat kapital på central nivå inom utbildningsverksamheten (CBU) kan finansiera investeringar, det vill säga avskrivningar av utrustning under en 5 års period. CBU-medel kan också finansiera införandekostnader som kan betraktas som investering såsom utbildning och kompetensutveckling av medarbetare, projektledning, installationskostnader m.m. 2. En gemensam insats per campusområde bör i möjligaste mån utgöras av bas-tjänster i området för infrastrukturs tjänstekatalog. 3. En institutionsspecifik satsning finansieras av institutionen eftersom den påverkar kostnader för tillvalstjänster och institutionens lokalkostnader. Respektive institution bör således tillfrågas och var med att bestämma kring önskad satsning för institutioner. 4. CBU-medel kan användas för att finansiera delar av en gemensam eller institutionsspecifik insats genom bidrag med ett fast belopp. Arbetsgruppen rekommenderar att satsningen delas upp i tre olika områden där man tar hänsyn till de finansieringsmöjligheter som råder under de närmaste åren. Följande uppdelning föreslår arbetsgruppen: 1. Projektering/införande Följande delar bör ingå i denna del: Projektledning och administration för att genomföra insatsen. Utbildning och kompetensutveckling för lärare. Utbildning av teknisk- och servicepersonal. Framtagande och införande av rutiner och arbetssätt för service och support. 2. Gemensam satsning i hörsalar (50+) Den gemensamma satsningen rekommenderas enbart beröra de utbildningssalar där infraområdet står som hyresgäst. Satsningen bör anpassas till respektive campus behov och önskemål i dessa salar och enbart påverka etablerade bas-tjänster ekonomiskt. Följande delar bör ingå: 5 http://medarbetarportalen.gu.se/organisation/universitetets-organisation/gemensamma-forvaltningen/infrastrukturstod/ (43) 18
Inköp av utrustning och licenser inklusive installation Lokalanpassningar Drift och teknisk support av utrustning. Utbildning och support till målgruppen. Finansiering av denna satsning: Utökad kostnad för följande bas-tjänster i infras (området infrastruktur) tjänstekatalog: o Utbildningssalar o Resfria möten o Bassupport IT o Campusservice Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut avskrivningskostnaden för insatsen. 3. Institutionsspecifik satsning i lärosalar (mindre salar och studio) Den institutionsspecifika satsningen bör påverka framförallt tillvalstjänster i infraområdets tjänstekatalog, men också i viss mån några bastjänster. Institutionerna bör således vara väl införstådda i hur och i vilken omfattning tillvalstjänsterna påverkas och vara delaktiga i beslutet om en institutionsspecifik satsning. Följande delar bör ingå: Inköp av utrustning och licenser inklusive installation Lokalanpassningar Drift och teknisk support av utrustning. Utbildning och support till målgruppen. Finansiering av denna satsning: Inköp och installation beslutas av institutionen och belastar också denna. Fast bidrag från CBU medel för att långsiktigt jämna ut kostnaden för insatsen. Utökning av kostnaden för befintliga tillvals- och bastjänster i infras tjänstekatalog. Följande tjänster bör påverkas: o Närsupport (tillval) o Campusservice (bas) o Bassupport IT (bas) Lokalanpassningar finansieras inom institutionens ordinarie budgetram. Arbetsgruppen har inte gjort en kalkyl på hur respektive tjänst (bas- och tillvalstjänst) påverkas ekonomisk baserat på bifogad kostnadsuppskattning. Arbetsgruppen har enbart undersökt vilka typer av kostnader som tillkommer vid en eventuell satsning samt de förutsättningar som finns för finansiering av respektive kostnad. Diagrammen nedan visar övergripande hur arbetsgruppen tror att kostnaderna kan finansieras i framtiden. Arbetsgruppen rekommenderar att finansieringsformerna för alla delar i en eventuell satsning förankras och beslutas innan arbete påbörjas för att säkerhetsställa att det kan ske en heltäckande satsning samt för att stödja verksamheten i så stor utsträckning som möjligt inom nätburen undervisning. (43) 19
Diagram 1. Tänkbar finansiering av införande/projekteringsdelen Diagram 2. Tänkbar finansiering av gemensam satsning i campusområdenas salar (Infra). (43) 20
Diagram 3. Tänkbar finansiering av satsning som är institutionsspecifik. Genomförande För att genomföra en satsning på gemensam infrastruktur för nätburen undervisning krävs ett stort mått av samordning mellan olika enheter. En tidsbegränsad satsning som finansieras med universitetsgemensamma medel bör ske i projektform. Projektets arbetsgrupp bör i första hand bestå av representanter från de olika enheter som ingår i utvecklingsarbetet. Vid överlämning till linjen finns då redan rätt kompetens och kunskap för att driva arbetet vidare inom ramen för befintlig verksamhet. När projektet ska överlämnas till förvaltning får det inte finnas oklarheter runt leveransen och vad som ingår däri. I uppdraget från Utbildningsnämnden framgår att en realisering av satsningen ska påbörjas år 2015 och pågå under en 5-årsperiod. En förutsättning är att beslut om projektmedel tagits. Beslut om projektorganisation och projektledare bör tas senast den 31 oktober 2014. Universitetsdirektören föreslås fatta det formella beslutet om kommande projektorganisation. Vid införandet kommer i första hand Campusservice, Fastighetsenheten, sektionen för Medieteknik och PILenheten att bli involverade. Uppdraget för respektive område bör ses över och anpassas så att undervisningsrelaterade behov får det fokus som krävs inom ramen för genomförandet. Att utveckla och anpassa medie- och kommunikationsplattformen utifrån lärares behov kommer att kräva extra resurser inom sektionen för Medieteknik. För extra riktade utbildningsinsatser kommer ökade resurser att krävas inom PIL. Även inom campusområdena kommer extra resurser att krävas för utbildning och förstärkning av supportpersonal. De tjänster som ska utvecklas bör paketeras så att en del av dem ingår i ett basutbud som kan erbjudas inom samtliga fakultetsområden. För de institutioner som önskar göra specifika satsningar bör övriga tjänster (43) 21
kunna paketeras och erbjudas som ett tillval, se även föregående kapitel. Det är viktigt att kostnader för respektive paket; investering, återinvestering, drift och support är tydlig. Det måste också klart framgå vem som äger och betalar för olika delar i satsningen. Extra satsning på utbildning, pedagogisk såväl som teknisk ingår också som en självklar del i arbetet. Införandet av den universitetsgemensamma infrastrukturen bör ske i en iterativ process. Införandet kan därmed genomföras stegvis i dialog med de lärare och studenter som är målgrupp för satsningen. De erfarenheter som görs förs tillbaka till projektet som vid nästa installation kan dra lärdom av tidigare erfarenhet. En del av satsningen bör läggas i de salar som ägs och driftas av campusorganisationen, det vill säga 50+ salar. För satsningar i mindre salar, som idag ägs och driftas av institutionerna, krävs ett aktivt beslut/en beställning från institutionen för att en investering ska göras. Detta gäller också eventuella investeringar i Studio (inspelningsmiljöer). Även andra investeringar kommer att krävas i form av andra resurser för lärare och studenter, ej bundna till våra lokaler, såsom Programvaror (Camtasia), nättjänster (WebEx, molntjänster ), headset, webbkameror med mera. Det finns flera frågor av juridisk karaktär som också behöver hanteras inom ramen för ett kommande projekt. Ett exempel är regler för gallring och arkivering av mediematerial och arbetsgruppen har därför inlett en dialog med Enheten för arkiv och registratur. Lokalt stöd måste kunna erbjudas för ovana lärare som behöver hjälp på plats för att hantera olika typer av utrustning. Inom sektionen för Medieteknik finns expertkunskap runt medie- och kommunikationsplattformen och inom PIL-enheten finns stor kunskap och erfarenhet av lärarkårens behov av utbildning och support. Ansvar för utbildning och support för lärarpersonal och campuspersonal bör därför i ett kommande projekt klargöras och fördelas mellan sektionen för Medieteknik och PIL-enheten. Fortsatt utvecklingsarbete Användningen av undervisningsnära system ökar inom hela universitetet. Det handlar då inte enbart om universitetsgemensamma system som Urkund, GUL, Adobe Connect med flera, utan också om system som utvecklats och anpassats för ämnesspecifika områden och som används kanske endast för en viss typ av utbildning. Det kan finnas anledning att se över behov och önskemål om en universitetsgemensam funktion även för att kunna stötta lärares användning även av denna typ av system. I viss mån finns säkert redan idag stöd att få via IT-enheten men möjligen finns behov av en större inventering för att undersöka om detta stöd skulle kunna samordnas för att effektivisera exempelvis avtalsskrivning, drift och support-frågor. Det bör här också finnas stort intresse av pedagogisk samordning för erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsidéer. Denna fråga ligger inte inom ramen för arbetsgruppens uppdrag men har identifierats under arbetets gång. I den vardagsnära praktiken finns det en tendens till att undervisningsnära system blir någon annans ( ITfolkets ) huvudvärk och att hanteringen av systemen, trots att det handlar om pedagogiska verktyg, ses som något sekundärt, något som inte lärare behöver befatta sig med. Konsekvensen av en sådan syn blir att undervisningsmaterial om det är IT-baserat inte anses vara lika viktigt som icke IT-baserat undervisningsmaterial. En sådan syn riskerar att hämma universitetets utveckling av nätbaserat lärande och av innovativ pedagogisk tillämpning. Vad det gäller de universitetsgemensamma undervisningsnära systemen sköts idag drift, systemförvaltning, support och utbildning delvis inom olika delar av organisationen. En del inom Gemensamma förvaltningen och en del inom PIL. Även här kan det finnas anledning att se över framtida organisation, kanske bör (43) 22
systemägarskap och ansvar för undervisningsnära system läggas närmare slutanvändare för att utbildningsoch utvecklingsfrågor ska kunna prioriteras så att verksamheten/lärare i högre grad än idag tar ansvar och känner delaktighet i hur systemen förvaltas och utvecklas. Ett förslag är att i framtiden samla alla undervisningsnära system under samma systemägare. Som exempel kan nämnas följande system: Lärplattform Plagiatkontroll Webbkonferens/webinar Lecture Capture (inspelning av föreläsningar) Digital examination Clickers/Mentometrar samt även programvaror för interaktiva skärmar, skärminspelning etcetera. Den här typen av system driftas i vissa fall både internt inom GU och av extern leverantör. I bilaga 11 visas en modell för hur en sådan förvaltningsorganisation kan se ut. Modellen bygger på den systemförvaltningsmodell som tidigare har introducerats inom universitetet och som även tillämpats inom Utbildningsenheten (dåvarande Studentavdelningen). Modellen bör i så fall revideras för att följa den systemförvaltningsmodell som för närvarande utarbetas inom IT-enheten. (43) 23
Bilaga 1. Uppdraget (43) 24
Bilaga 2. Videokonferensanläggning, Medicinarberget Längst upp till vänster: Gränssnitt där inspelning, direktsändning etctera, ställs in. Längst upp till höger: Dator, kablage med mera är inbyggt i bordet. Till vänster: I salen finns en skvallerskärm som gör det möjligt för föreläsaren att se de studenter som sitter i en intillliggande speglad sal. (43) 25
Bilaga 3. Terminologi och förklaringar 1-vägs kommunikation 2-vägs kommunikation Infrastruktur Show and Share Jabber WebEx Adobe Connect Pro SUNET Direktsändning Visning på begäran Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Lokalen är inte anpassad för att frågor, från deltagare som deltar från annan sal, ska kunna höras av alla. Föreläsning som sänds via webben eller via den universitetsgemensamma infrastrukturen. Deltagare, som deltar från annan sal, kan under en föreläsning ställa frågor som alla kan höra. Kommunikationen fungerar bra både ljud- och bildmässigt. Universitetsgemensam standardiserad teknik som gör att utrustningar inom samtliga campusområden ska kunna kommunicera. Inom Göteborgs universitet bygger infrastrukturen på ett gemensamt nätverk och en Media- och kommunikationsplattform levererad av Cisco. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Funktionaliteten kan närmast jämföras med YouTube. En av komponenterna i universitetets infrastruktur. Via Jabber kan man ringa videosamtal och även göra inspelningar. En tjänst som ännu inte ingår i universitetets infrastruktur. Webbkonferensverktyg som kan jämföras med Adobe Connect Pro. Möjlighet att spara föreläsningar etcetera på universitetets egna servrar. Verktyg för webb-konferens. Levereras av SUNET. Inspelade föreläsningar/möten lagras på en SUNET-tjänst. Universitetens och högskolornas gemensamma organisation och infrastruktur för nationell och internationell datakommunikation SUNET erbjuder en rad olika datatjänster. Även kallat streaming. När en föreläsning kan följas i realtid via webben. När en föreläsning har spelats in och kan visas när som helst via webben, till exempel via GUL. (43) 26
Bilaga 4. Befintlig infrastruktur förvaltad inom sektionen för Medieteknik Kommunikationsplattform: Detta är i stora drag traditionell videokonferensinfrastruktur. Här finns servrar för managering och uppkoppling av samtal, flerpartsbryggor, men även serverkapacitet för inspelning och streaming av videosessioner. Det är här vi pratar om tio samtidiga inspelningar, varav 2 direktstreamade. Vi har möjlighet att öka på till ytterligare tio inspelningar genom att köpa till portlicenser för inspelningsservrarna. Inspelningarna kan vi sedan med automatik överföra till distributionsplattformen (se nedan). Infrastrukturen har också stöd för Jabber video, vilket ger oss möjlighet att ge våra medarbetare högkvalitativ videokonferens i den egna datorn eller på en ipad. Infrastrukturen har dessutom en grundläggande integration med vår nya telefoniväxel, vilket gör att vi enkelt kan ringa från en vanlig telefon till ett videomöte. Den integrationen är vi på gång att bygga ut, då telefoniväxeln i sig har stöd för Jabber med förutom videofunktion och presens (vilket är det vi får i videoinfrastrukturens jabbertjänst) även chat och telefoni- sk Unified Communications. Tanken är att migrera de befintliga jabber video-användarna till den nya miljön för att på det sättet ge dessa tillgång till mer funktionalitet. Det är även här (mot kommunikationsplattformen) som vi vill koppla på WebEx för att kunna hantera stora studentkullar. Distributionsplattform (GU Play): Här ingår streamingservrar (wowza), transkoderingskluster och Show & Share (databas och videoportal). Det är en öppen plattform som låter oss komma med videomaterial från ett flertal olika källor (antingen färdiga filer som laddas upp från användarens dator direkt i SnS-serverns webbgränssnitt, inspelningar som kommer i ett automatiserat flöde från kommunikationsplattformen eller andra integrationsflöden som vi kan tänkas konstruera). Servrarna tar hand om omkodning till bra videoformat, leverans och katalogisering, och medger även att vi sätter upp direktsändningar från traditionella streaming-encoders (eller från kommunikationsplattformen). Det är här jag pratar om att vi behöver öka antalet transkoderingsservrar från dagens 1 till åtminstone 2-3 för att kunna ta hand om ett stort antal omkodningar utan att väntetiden blir allt för lång. Från distributionsplattformen bygger vi sedan integrationer via Show & Share s API mot de gränssnitt där vi har våra tittare (InfoGlue, GUL, informationsskärmar, IPTV m.m.). WebEx (ännu ej implementerad inom GU) Var tidigare enbart en on premise-lösning (=köp en webex-server och sköt den själv). Är numera en molntjänst som Cisco lanserat först i USA i höstas och nu i vår även i europa. Tjänsten är möjlig att integrera mot vår kommunikationsplattform, och licensmodellerna finns i ett antal varianter. Den som är mest intressant för oss bygger på samtidigt påloggade hosts (användare som kan skapa och administrera ett mötesrum i tjänsten). Vi kan med den modellen ge samtliga anställda behörighet, men betalar för hur användningen ser ut. Kapacitet för 100 samtidigt påloggade hosts och 100 deltagare per möte kostar i häradet kring 300 000 kr per år. Om vi istället för traditionell streaming använder WebEx kan vi enkelt och med hög säkerhet få tillgång till god kapacitet för att i direktsändning från en videokonferensutrustad lärosal/hörsal (eller dator med webkamera) nå många samtidiga studenter i många samtidigt pågående föreläsningar. Anser vi att vi behöver fler än 100 samtidiga deltagare i en webex-session kan vi säkert hitta en licensform som ger (43) 27