Studieteknik Jobba smartare - inte hårdare Alma Osmanovic alma.osmanovic@arbetslivssupport.se 070-415 25 42
INNEHÅLLSFÖRTECKNING STUDIETEKNIK... 3 Introduktion... 3 Studievanor... 3 Lärstilar... 5 Lästeknik... 6 Anteckningsteknik... 7 Minnesteknik... 7 Att arbeta i grupp... 8 Muntlig presentation... 9
2
Studieteknik Vuxenutbildning och universitetsstudier ställer betydligt högre krav på den enskilde studenten att ta ansvar för sina studier. En arbetsvecka ligger ofta på 40 timmar (vuxenutbildning) i studietid när allt eget arbete i form av inläsning, deltagande på lektioner och läxor, inlämningar vägts in. På universitetet handlar det ofta om ännu fler timmar. Det förutsätts att man tar mycket eget ansvar för sitt lärande. Genom att anpassa sin studieteknik till dessa förutsättningar kan man underlätta sin vardag och samtidigt prestera bättre. Att förbättra sin studieteknik kan helt enkelt leda till framgångsrika studier. Introduktion Det är naturligt att lära sig, och vi människor har en fantastisk förmåga att ta in och processa information. Hjärnan är alltså förprogrammerad för inlärning, det gäller bara att utnyttja den här förmågan på bästa sätt! Självklart handlar inte lyckade studier bara om vilken studieteknik man har utan även på faktorer som motivation, ekonomi, undervisningsform, intresse med mera. Studieteknik handlar om att jobba smartare, inte hårdare. De områden inom studieteknik som kommer att belysas här är studievanor/miljö, lärstilar, lästeknik, anteckningsteknik och minnesteknik. Du får även en del tips kring informationssökning. Studievanor Det finns en del tips för hur du kan förbättra dina studievanor för att uppnå en större effektivitet i studierna och en bättre balans i livet. Du kan själv påverka dina studievanor med ganska små förändringar av dina dagliga vanor. Se förslagen nedan som en mängd exempel som kan användas, men tänk på att allt inte passar för alla. Planering God planering av studierna ger oftast mycket större effektivitet och gör att du får ut mer av den tid du lägger ner. Ibland räcker det kanske med en översiktlig planering, medan det periodvis kan behövas en detaljplanering. Målet är ju att tiden ska räcka till både studier och annat så att livet får en bra balans. Försök hela tiden ha en översiktlig bild av vad du behöver plugga. På så sätt kan du prioritera olika kurser och delar av kurser. Lär dig också att prioritera studierna i förhållande till andra verksamheter, men glöm inte att fritidsaktiviteter och familj också måste få ta sin tid. Planera realistiskt, och planera även in belöningar åt dig själv, exempelvis att gå på bio då nationella provet är klart. Du kan ha nytta av ett Gantt-schema, för din översiktliga planering. Ett Gantt-schema visar alltså de perioder då du planerar att arbeta med vissa avsnitt. Här kan du även lägga in deadlines för exempelvis inlämningsuppgifter. Ibland kan du behöva göra en mer detaljerad planering, genom att t ex strukturera tiden. Då kan du göra ett konkret veckoschema över ar- 3
betstid du ska lägga ner på dina studier och försöka få planeringen att hålla. Schemalägg även repetitionstider. Glöm inte att också lägga in fritid! Det kan vara intressant att göra en rätt så detaljerad planering, och sen skriva in vad du verkligen gör. Jämförelsen mellan planering och verklighet kan ibland ge tips på hur man kan använda sin tid på ett bättre sätt. Detta kan vara en del i din utvärdering av dina studier. Du kan även ställa frågor som: Vad har jag gjort bra? Vad kan jag förbättra? Kan jag sätta nya mål? Om du misslyckas med t.ex. en uppgift eller ett prov, försök att se den som ett inlärningstillfälle. Yttre miljö Utforma din studiemiljö så att du kan arbeta koncentrerat, få lugn och ro utan alltför många störningsmoment som mobil, Facebook, dator, bakgrundsmusik, barn med mera. Vad gäller musik under studier finns det en hel del forskning kring detta. Den visar att vi når en ökad koncentration genom barockmusik och klassisk musik, t ex Mozart, Händel eller Vivaldi. Instrumentalmusik är generellt sett bättre att lyssna på vid studier än musik med text. Se upp för musik med ord på svenska eller engelska! Det kan störa koncentrationen. Men som alltid, olika människor påverkas olika av olika typer av musik. Annat att tänka på vid utformandet av din studiemiljö är tidpunkt när pluggar du bäst? tidig morgon, eftermiddag, kväll eller natt??? Viktigast är dock att hålla fasta, regelbundna tider så att studierna blir en vana och rutin. Glöm inte vattenflaska, tilltugg och klocka med alarmfunktion så att studiepassen inte blir för långa. 30-50 minuter brukar vara bra, sedan är det lagom med en paus. Var studerar du, vid köksbordet, vid ett skrivbord, i soffan eller kanske i sängen? Fundera på var du tror att du presterar och koncentrerar dig bäst. Du kanske ska fundera över en plats i skolan eller på biblioteket, speciellt om du har barn. Tänk även på att ha bra belysning, sköna kläder och en bra stol att sitta på. Ytterligare en faktor som påverkar studiemiljön är om du har ordning och reda! Pärmar, mappar och register är bra verktyg, liksom olika mappar på datorn. Inre miljö Lika viktig som den yttre miljön är, är den inre. Här handlar det om att du behöver ge dig själv tid för avslappning, gärna innan och efter studiepassen. Fokusera och koncentrera dig på det du ska göra och ge dig själv belöning då och då. Kanske då du har uppnått dagens delmål. En kopp kaffe, en promenad, en pratstund på telefon, en stund på Facebook Viktigast är att du, din familj och dina vänner respekterar dina studier. Motivation Ibland kan motivationen att studera vara som bortblåst, kursen och läraren är tråkiga, för att inte tala om kursboken. Nyttan med kursen kanske är svår att se. Hur kan man göra för att motivera sig att plugga då? Som vanligt inom studieteknik finns inga standardlösningar, utan mycket beror på dig själv som individ. Vissa går till sin inre värld och finner inspiration och andra går till sin yttre värld och hittar inspiration från vänner, andra aktiviteter med mera. Försök att jobba med din egen motivation. Reflektera hur långt du har 4
kommit, varför och vart du vill nå. Här är en modell för hur man kan arbeta med målfokusering, motivation och drivkraft. 1. Vart vill jag komma? 2. Tydliga, avgränsade mål 3. Fokusera målbilden 4. Formulera tidsbestämda delmål 5. Visualisera målen i positiva bilder 6. Handlingsplan, där även en tidsplan ingår Bestäm dig för att klara av studierna: Positivt tänkande kan göra underverk. Fokusera på NU och IDAG, och på att GÖRA något. Det är ingen idé att grubbla över det du inte gjorde igår. Skapa en positiv känsla. Tänk på vad du uppnått istället för vad du inte uppnått! Belöna dig själv då du klarat dagens arbetspass. Stress Stress är vanligt vid studier. Ofta handlar det om den långvariga stressen som visar sig i form av olust- och hjälplöshetskänslor. Den långvariga stressen har många negativa effekter. I extrema fall kan långvarig stress leda till kronisk trötthet, utmattningsdepression (utbrändhet) eller fibromyalgi. Hur motverkar du negativ stress? Några tips är att planera dina studier, slappna av ordentligt och ladda batterierna mellan varven, motionera, äta och sova ordentligt. Lärstilar VI ÄR OLIKA VI LÄR OLIKA! Alla har oftast en eller ett par lärstilar som vi föredrar då vi ska lära oss något. En lärstil är alltså en strategi för att lära sig något, och dessa kan variera vid olika tidpunkter under livet. Ingen lärstil är bättre än en annan. Nyttja generella råd, men anpassa dem till din egen stil. En vanlig teori är VAK-teorin. Den menar att människor kan ha en kinestetisk/taktil lärstil/intelligens som innebär att de lär bäst genom att röra sig, känna och göra det de ska lära. En auditiv lärstil/intelligens innebär att personen lär bäst genom att höra och en visuell lärstil/intelligens innebär att personen lär bäst genom att se och läsa. De som oftast har lättast i skolan är de med visuell lärstil eftersom skolan är utformad efter den visuella stilen. Tips till dig med kinestetisk/taktil lärstil/intelligens är att ta paus ofta, röra dig, läsa gående, växla ställning, praktisera, göra labbar, göra studiebesök, skriva och använda datorn. Råd till dig med auditiv lärstil/intelligens är att gå på lektionerna, spela in föreläsningar(fråga läraren först), tala in texter, jobba tillsammans med kompisar, diskutera, berätta, läsa högt och ha bakgrundsmusik. Vi lär alla bäst då vi får lära någon annan något. Därför är redovisningar och seminarier viktiga lärtillfällen! Tips: Du kan gå in på Studiekoll Lärstil för att undersöka vilken som är din lärstil. 5
Lästeknik I alla studier, men också ute i arbetslivet, är det viktigt att snabbt och effektivt kunna läsa in ett material. Alla har vi tillägnat oss en teknik för att göra detta men det är inte säkert att vårt vanliga sätt att läsa är det mest effektiva. Det finns några tips på hur man kan bli effektivare i inläsningen. De viktigaste för att kunna läsa effektivt är att vara någorlunda motiverad. För att få en effektiv lästeknik bör man sedan planera läsningen noga. En modell du kan följa ser ut på följande sätt. 1. Snabböversikt Snabböversikten handlar om att du ska skaffa dig en uppfattning om vad boken innehåller. Titta på fram och baksida, titel, innehållsförteckning, förord och inledning, sammanfattning, bilder, rubriker, register. 2. Detaljerad översikt/genomgång Skumläs sedan boken, d v s bläddra igenom boken snabbt. Läs förordet och introduktionen. Dessa är betydligt mer användbara än vad man tror. Här står kärnan och ofta en slags sammanfattning av budskapet/faktan. Läs varje kapitel översiktligt/snabbt bläddra och ögna igenom texten. Inrikta dig på att se rubriker, underrubriker, fetstil, faktarutor, första meningen i varje stycke, bilder, bildtexter, tabeller och liknande. Hjärnan snappar på detta sätt upp vissa nyckelord som den senare kan hänga upp informationen på när du läser texten noggrannare. Använd gärna pekfingret som lässtöd. Målet är att förstå bokens upplägg och att du bekantar dig med de olika kapitlen. 3. Föreläsning/egna frågor Börja fundera över egna frågor, anteckna dem och gå på lektion/föreläsning. 4. Studieplanering Börja sedan planera din läsning i detalj, så kallad djupläsning. Försök att lägga upp studieplanen så att det blir en jämn arbetsbelastning under perioden. Bestäm din egen ordning, viktiga delar som du ska läsa extra noga, vilka sidor, när osv.. 5. Intensivläsning/djupläsning Vid djupläsning jobbar du aktivt med texten. Stryk under (om det är din egen bok vill säga) och jobba med markeringslappar (post-it lappar), en färg för nyckelbegrepp, en för saker du inte förstått o s v. Skriv och sammanfatta i marginalen, förenkla och för anteckningar. Sammanfatta sedan allt för dig själv. 6. Repetition Viktigast av allt, repetera och repetera. Repetitionen finns delvis inbyggd i dessa steg. Första stegen går alltså ut på att skaffa sig en överblick/helhet över innehållet för att sedan gå ner på djupet/detaljer. 6
Anteckningsteknik Det är inte bara viktigt att anteckna det som står i böckerna utan minst lika viktigt är det att anteckna det som sägs på lektionerna. På lektionerna får du reda på det viktiga och centrala i kursen. Dina anteckningar är ett bra verktyg för att repetera inför prov och det är normalt att en del som ingår i kursen inte står i boken eftersom en del som står i boken är fel eller gammalt. Dessutom tvingar det dig att hänga med även om det är ett trist ämne Många av oss för anteckningar från lektioner enligt den rutin som skapats under grundskolan. Vanligast är det som kallas "linjär anteckningsteknik", d v s du skriver rad efter rad, oftast efter lärarens tavelanteckningar. Vanligt är även mindmapping eller tankekarta. Hur man antecknar rent generellt beror bland annat på sammanhanget och ämnets karaktär. Viktig är att få med NYCKELORD, FÖRKORTNINGAR och att SELEKTERA, dvs. välja ut det viktigaste. Vad du sedan gör hemma är att bearbeta anteckningarna gen om att komplettera, förtydliga, tolka och sammanfatta materialet. Använd block i A4-format, gärna helvita då det ger mer frihet. Blanda inte anteckningar från olika kurser utan ha ett block per kurs. Ett tips är att skriva enbart på högersidor i A4-blocket. Vänstersidorna används till bearbetning, kompletteringar mm som man gör efteråt, kanske i form av en mindmap. Skriv datum varje gång så att du vet var det momentet ska placeras in. Lämna utrymme för kompletteringar (t ex när det finns något du inte förstått och markerat i kanten, och sedan frågat läraren/ kurskompis eller tittat i boken). Att göra en tankekarta/mindmap innebär att man skapar en visuell bild av hur materialet hänger ihop. Mindmapping är bra för att då använder vi båda hjärnhalvorna genom att både rita och skriva. Börja i mitten av pappret med huvudordet och koppla ihop informationen med hjälp av linjer. På linjerna skriver du nyckelord. Använd korta och få ord. Ett tips är att använda ett A3 papper, horisontellt och enfärgat (ej linjerat eller rutigt). Använd gärna färger 4 stycken brukar vara lagom. Använd symboler och bilder och din fantasi! Tankekartan är din personliga bearbetning av materialet/innehållet. Här är några tips på gratis program för mindmapping: Xmind.net FreeMind Minnesteknik Att minnas saker är alltid svårt men det finns några knep du kan ta till. Nummer ett är att skriva ned saker. Se anteckningsteknik ovan. Skriv gärna fusklappar innan provet (men ta inte med dem till provet!). På detta sätt sammanfattar och strukturerar du kunskapen så att du lättare minns. Ett annat sätt är att associera, d v s koppla ihop saker. Använd dina 7
egna erfarenheter så att kunskaperna inte hänger löst. Ytterligare ett sätt är att gruppera och strukturera, ungefär som du gör med telefonnummer. Se följande exempel: 0708450873 --- 0708 45 08 73. Det första är svårare att minnas för att vår hjärna bara klarar av att komma ihåg ca 7 saker. Du kan även försöka att visualisera fakta genom att rita upp problemet eller texten. Till sist, använd din fantasi! Hur ska du komma ihåg följande nummersekvens? Du skulle kunna hitta på en historia. Se följande exempel. 18110071308204007575. Den 18 november åkte Bond tillsammans med Lucia till Stockholm för att hämta tillbaka Egyptiska statens fyrahundra antikviteter men de misslyckades för de hade druckit en varsin 75:a. Att arbeta i grupp Grupparbete är en av arbetsformerna som du kommer att använda dig av i undervisningen. Denna arbetsform kräver samarbete och kommunikation som inte alltid är det lättaste. Några tips på vägen för att öka möjligheterna till ett bra slutresultat. Byt alltid kontaktuppgifter med varandra vid första träffen. Diskutera och gör gruppens mål tydligt. Prata om vilka olika roller och arbetsuppgifter var och en skall ha i gruppens arbetsprocess. Se till att alla får komma till tals och ha en åsikt. Uppstår det en konflikt. Sopa inte problemet under mattan. Prata om det direkt. Många konflikter uppstår på grund av missförstånd och kan därmed lösas med hjälp av direkt dialog mellan medlemmarna i gruppen. Inför en redovisning av grupparbetet bör det material som ska användas lämnas i skolan eller kopieras upp till samtliga i gruppen. Detta för att hela redovisningen skall kunna genomföras, trots att någon är frånvarande. Alla i gruppen ansvarar för hela redovisningen. Det betyder att gruppen ska redovisa hela arbetet om någon i gruppen inte är med. Ett grupparbete innebär att man måste lägga tid till att arbeta tillsammans utanför lektionstiden. Man behöver inte alltid träffas fysiskt, man kan kommunicera med varandra via telefon, Skype, FB. Att träna på att arbeta i grupp är viktigt inför framtiden oavsett om du planerar att studera vidare eller att arbeta. Att utföra uppgifter i grupp är idag en vanlig arbetsform i både skola och arbetsliv. 8
Muntlig presentation Detta kapitel går igenom grunderna i presentationsteknik. Framställningen är pragmatiskt inriktad och innehåller alltså mer praktiska, konkreta tips om vad som gäller i själva presentationssituationen än bakomliggande teoretiska resonemang. Grundförutsättningen för en muntlig presentation är förstås ett ämne att presentera. Ibland formulerar du själv ett ämne, men oftare tilldelas du ett. Oavsett vilket måste du börja med att besvara ett antal frågor. Börja alltså med att besvara följande frågor: Vilka ska jag tala till? Experter eller noviser? Vad vet de i ämnet sedan tidigare? Vad vill de veta mer? Vad ska de veta/tycka/känna/kunna efter presentationen? Med andra ord: vad har jag för mål med min presentation? Hur länge ska jag tala? Var ska jag tala? När ska jag tala? När du har besvarat dessa frågor har du kommit en bra bit på väg. Nu har du nämligen inte bara klargjort viktiga omständigheter i samband med din presentation, utan också undermedvetet bekantat dig med själva situationen att stå framför en publik. Just detta är som bekant det allra jobbigaste för många talare. För att framförandet skall bli bra krävs naturligtvis en hel del övning. Även om presentationen inte skall läras utantill vilket lätt resulterar i mekaniskt rabblande måste talaren gå igenom den flera gånger, gärna 5 6 gånger, och öva upp säkerheten. När du övar bör du också ta ställning till följande frågor: Hur ska jag förhålla mig till mina hjälpmedel? Vilka ord och begrepp ska jag betona? När bör jag lägga in pauser? Vilket taltempo ska jag hålla? Tänk på att många talar för fort! Hur ska jag behandla rösten? Hur ska jag göra med åhörarnas frågor? (kontinuerligt eller efteråt)? Hur lång tid tar repetitionerna? Ofta tar det längre tid vid framförandet! Öva gärna tillsammans med en uppriktig vän som kan ge konstruktiv kritik. Öva alltid högt som inför en publik. Detta tar längre tid än om du drar alltihop tyst för dig själv! Man lär sig bäst när man har roligt! Tro att du kan!! Inspiration: Youtube Nick Vujicic 9
Lycka till med dina studier! Arbetslivssupport