Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi Titel: Premiepensionen Ger ett aktivt val en högre pension? Författare: Anna Bylund Jennie Pettersson Kurspoäng: Kursnivå: 5 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Abstract Titel: Premiepensionen Ger ett aktivt val en högre pension? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Bylund och Jennie Pettersson Handledare: Sture Lifh Datum: 2009 - juni Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden. Metod: Vår undersökning har en deduktiv ansats, då ekonomiska teorier har utgjort grunden för de beräkningar som har gjorts. Beräkningarna bygger på hårddata, i form av historiska fondvärden, och studien är därmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och beräkningar används för att styrka uppsatsen, som i och med detta är en sekundäranalys. Resultat & Slutsats: Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hänsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att välja mellan i vår studie, ger alla högre framtida utbetalningar än Premiesparfonden. Vidare kan tilläggas att Premiesparfonden är ett av alternativen som har för hög risk i förhållande till dess låga avkastning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att om några år, då Premiesparfonden har förändrats till generationsfonder, göra om denna studie och då undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna. Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med och stärker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan påpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna får lägre framtida utbetalningar än de som är aktiva i sitt sparande. Nyckelord: Premiepension, Premiesparfonden, Pension, Portföljval, Fond

Abstract Title: The Swedish Premium Pension Does an active fund selection give rise to higher payments of pension? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Bylund and Jennie Pettersson Supervisor: Sture Lifh Date: 2009 - June Aim: The aim of this thesis is to compare if being an active premium pension saver give rise to higher future payments, than keeping the capital in the Premium Savings Fund. Method: This essay has a deductive approach, as we started to study financial theories. It also has a quantitative research, since our calculations are called statistical data, which are composed of these financial theories. Previous studies and calculations are used to prove our essay. Result & Conclusions: The best investment strategy with the highest future payments, regarding risk preferences, turned out to be the active choice. All the choices an active premium pension saver can make by choose one of our different portfolios, has proved higher future payments, than The Premium Pension Fund. Further, the Premium Savings Fund is one of alternatives which have a lower return, regarding to the high level of risk. Suggestions for future research: It would be interesting to remake this study, when the new funds generationsfonderna has been introduced, and to see if this alternative leads to higher future payments. Contribution of the thesis: This study contributes, through substantial examples, what some other writers already have done. A non-active premium pension saver gets lower future payments then the active savers. Key words: The Swedish Premium Pension, Premium Savings Fund, Retirement pension, Portfolio selection, Fund

Innehållsförteckning. INLEDNING.... Bakgrund....2 Problem... 2.3 Syfte... 2.4 Avgränsning... 2.5 Förklaringar... 2.6 Studiens fortsatta disposition... 3 2. FÖRFÖRSTÅELSE... 4 2. Om premiepensionen... 4 2.. Premiepensionens betydelse... 5 2..2 Avgifter... 5 2.2 Premiepensionsvalet... 5 2.2. Premiesparfonden... 6 2.2.2 Färdiga portföljer och rådgivning... 6 3. METOD... 8 3. Vetenskaplig metod... 8 3.. Kvantitativ metod... 8 3..2 Datainsamling... 8 3.2 Tillvägagångssätt... 9 3.2. Utgångspunkt för beräkningarna... 9 3.3 Metod- och källkritik... 0 4. EKONOMISK TEORI... 2 4. Portföljval... 2 4.. Avkastning... 2 4.2 Risk... 3 4.2. Varians och standardavvikelse... 4 4.2.2 Sharpekvot... 4 4.2.3 Beta... 5 4.2.4 Korrelation och kovarians... 5 4.2.5 Förklaringsvärde... 6 4.3 Kapitalets tidsvärde... 6 4.3. Annuiteter... 7 5. RESULTAT... 8 5. Portföljer... 8 5.. Premiesparfonden... 8 5..2 Aktiespararna Låg risk... 8 5..3 Morningstar Mellanrisk... 9 5..4 Avanza Hög risk... 20 5..5 Genomsnitt PPM-fonder... 20 5..6 Översikt avkastning... 20 5.2 Framtida värden... 2 5.2. Förvaltningsavgifter... 23

6. TOLKNING AV RESULTAT... 26 6. Portföljutvärdering... 26 6.. Premiesparfonden... 26 6..2 Aktiespararna Låg risk... 26 6..3 Morningstar Mellanrisk... 27 6..4 Avanza Hög risk... 28 6..5 Genomsnitt PPM-fonder... 29 6..6 Förvaltningsavgifternas påverkan... 29 6.2 Avslutande diskussion... 30 6.3 Förslag på fortsatta studier... 3 Källförteckning... 32 Bilaga Historiska värden... I Bilaga 2 Framtida värden... V Figurförteckning Figur. Studiens disposition.... 3 Figur 2. Det svenska pensionssystemet.... 4 Figur 5. Procentuell årlig avkastning.... 2 Figur 5.2 Avgifternas betydelse för den framtida pensionen.... 23 Figur 5.3 Förvaltningsavgifter i förhållande till framtida utbetalningar.... 25 Tabellförteckning Tabell 5. Premiepensionens framtida värde.... 22 Tabell 5.2 Förvaltningsavgifter.... 24 Tabell 5.3 Avanza Hög risks framtida utbetalning med extra avgift.... 25

. INLEDNING I det inledande kapitlet ges först bakgrund och problem för det valda ämnet. Det som följer är studiens syfte och avgränsning. I slutet av kapitlet kommer den fortsatta studiens disposition att ges i en översikt.. Bakgrund Efter att Sveriges riksdag år 994 beslutade om att förändra det allmänna pensionssystemet, framgår det av Statens Offentliga Utredningar, SOU (994:20), att beslutet togs på grund av att de dåvarande pensionsvillkoren hade blivit föråldrade. De samhällsförhållanden som förelåg i landet hade successivt förändrats sedan det allmänna pensionssystemet först utarbetades. Ett alltmer ökat välstånd gav upphov till att de summor som skulle betalas ut till pensionärerna blivit allt större samtidigt som medellivslängden ökade allt mer, vilket gjorde att pensionen behövde betalas ut under allt fler år. Det krävdes ett nytt pensionssystem med nya utgångspunkter. Beslutet om det nya, reformerade ålderspensionssystemet fattades 998. I SOU (2005:87) beskrivs att det i samband med denna förändring även upprättades en premiepensionsmyndighet, PPM, vars syfte var att förvalta det nya premiepensionssystemet. PPM skulle i huvudsak fungera som ett fondförsäkringsbolag, men fick även till uppgift att vara tillgängliga för allmänhetens frågor gällande hur premiepensionssystemet fungerar. Pensionssystemet kommer under en tid att skilja sig för olika individer beroende på när de är födda. Nilsson (2000) skriver att Sveriges befolkning, i detta avseende, delas in i tre grupper: individer födda innan 938, individer födda 938-953 samt individer födda 954 och senare. Den äldsta gruppen får enbart pensionsutbetalningar från det gamla pensionssystemet, ATP, medan de som är födda 938-953 får pensionen både från det gamla och från det nya pensionssystemet. Den yngre generationen kommer i framtiden att få hela pensionen utbetald från det nya systemet. Det reformerade ålderspensionssystemet innehåller den allmänna pensionen, som enligt SOU (2005:87) är uppdelad i tre delar: inkomstpension, premiepension och garantipension. Den allmänna pensionen kommer att utgöra 8,5 procent av lönen, och premiepensionen 2,5 procentenheter av den delen. Nilsson (2000) förklarar att tanken med premiepensionen är att alla individer som tjänat pengar till sin inkomstpension ska få möjlighet att välja en till fem fonder där premiepensionen sedan ska förvaltas. För dem som avstår från att välja fonder finns Premiesparfonden tillgänglig, där pengarna i dessa fall automatiskt placeras.

.2 Problem Då det första valet gjordes år 2000, var det enligt SOU (2005:87) 33 procent som inte gjorde ett aktivt premiepensionsval. Andelen förstagångsväljare som inte gjorde ett aktivt val, hade år 2005 ökat till 92 procent. Den totala andelen som inte valt fonder mellan 2000 till 2005 var då 43 procent. I samma utredning framgår några anledningar varför en del inte gör ett aktivt val. Det kan bero på att inget intresse finns, att det är många år kvar till pension, att tillräcklig kunskap saknas eller att beloppen upplevs vara för små för att placera. Det finns även de som medvetet avstår från att välja fonder. De senaste fem åren har 75 procent av de valbara PPM-fonderna, enligt Suneson (2009), visat en bättre utveckling än Premiesparfonden. Vi anser därmed att skillnaden i de framtida utbetalningarna kan komma att leda till en stor differens mellan den del av Sveriges befolkning som inte gör ett aktivt val och de som är aktiva och därmed väljer fonder till sin premiepension. Det finns då en risk att de som av olika anledningar avstår från att välja fonder får en betydligt lägre premiepension än de aktiva fondspararna..3 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida en aktiv individ får högre framtida pensionsutbetalningar än en individ som låter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden..4 Avgränsning I vår studie utgår vi från premiepensionssparare som har fyrtio år kvar till pension, och även att individerna har hela sitt sparade kapital i det nya pensionssystemet. Vidare har vi valt att utgå från att de pensionssparare som gjort ett aktivt premiepensionsval endast väljer fonder till premiepensionen en gång under hela sparperioden. De avkastningar som kommer att användas för beräkningar av de framtida utbetalningarna, kommer att vara samma över hela perioden. Med andra ord kommer avkastningen att vara densamma över fyrtio år, men även de femton år individerna beräknas få sina pensionsutbetalningar..5 Förklaringar Aktiv fondsparare I vår uppsats benämner vi de som endast väljer fonder en gång under sin spartid som aktiva premiepensionssparare. Generationsfond Fonder som enligt Nilsson (2000) har olika placeringsinriktningar, anpassade efter en viss åldersgrupp. Vid lång tid kvar till pension innehåller fonden ofta en stor del aktiefonder, för att sedan successivt övergå till räntebärande värdepapper, med syfte att minska risken. 2

Index Det index vi använder i undersökningen är MSCI World Index. Detta är enligt MSCI Barras webbplats, ett kapitalviktat och fritt flytande marknadsindex. I Tolkning av resultat benämner vi ibland marknaden som index. Portföljer De alternativ som används senare i denna undersökning, blir i grupp benämnda som portföljer. Även Premiesparfonden kommer då att räknas som en portfölj. Vid enskilda uppräkningar kommer dock Premiesparfonden att benämnas som en fond..6 Studiens fortsatta disposition KAPITEL 2 FÖRFÖRSTÅELSE I detta kapitel ges information om premiepensionen samt annan bakomliggande information som kommer att utgöra grunden för det valda ämnet. KAPITEL 3 METOD I metoden presenteras det valda tillvägagångssättet samt den vetenskapliga metod som uppsatsen bygger på. KAPITEL 4 EKONOMISK TEORI Kapitlet ekonomisk teori fungerar som en referensram för den valda studien. Viktiga verktyg som tas upp är portföljval, risk och annuiteter, där dessa kommer att utgöra grunden för resultatkapitlet. KAPITEL 5 RESULTAT Resultatet bygger på den ekonomiska teorin och i detta kapitel studerar vi utifrån olika portföljer hur placeringen av premiepensionen kan ge olika stora premiepensionsutbetalningar i framtiden. KAPITEL 6 TOLKNING AV RESULTAT I det sista kapitlet kopplas ekonomisk teori och resultat samman till Tolkning av resultat, för att slutligen utmynna i en avslutande diskussion av den valda studien. Figur. Studiens disposition. 3

2. FÖRFÖRSTÅELSE För att få en bättre bild av premiepensionen och dess uppbyggnad, kommer detta kapitel att innehålla en introduktion av studiens ämne. Här beskrivs vilken del premiepensionen utgör i det svenska pensionssystemet samt vilka avgifter spararen kan komma att få betala. Därefter förklaras hur själva premiepensionsvalet går till och vad som händer med icke-väljarnas premiepension. Avslutningsvis presenteras några olika alternativ en aktiv sparare kan ha till sin hjälp. 2. Om premiepensionen Dagens pensionssystem utgörs av en allmän pension på 8,5 procent av lönen. I SOU (2005:87) framgår det att denna del av pensionen utgörs av en inkomstpension på 6 procent och en premiepension på 2,5 procent. I den allmänna pensionen ingår även en garantipension, där utbetalning sker till pensionärer som haft låg eller ingen inkomst alls. Utöver den allmänna pensionen, som är den lagstadgade pensionen, tillkommer enligt information på PPM:s webbplats, dels en så kallad tjänstepension men även frivilligt pensionssparande. Tjänstepensionen är den pension som arbetsgivaren betalar ut till de anställda medan frivilligt pensionssparande är pensionsspararens egna insättningar till pensionen. Figur 2. Det svenska pensionssystemet. Källa: PPM:s webbplats. Egen bearbetning. I SOU (2005:87) poängteras att premiepensionen kan placeras i olika fonder av den enskilde pensionsspararen. Spararen kommer dock, enligt Johansson (998), att själv vara ansvarig för sitt risktagande och de fondplaceringar som görs. Hur stor den totala premiepensionen blir påverkas, enligt SOU (2005:87), av hur stor inkomstgrundad pension personen i fråga har, hur hög avkastningen för de valda fonderna är samt av hur höga förvaltningsavgifterna är. 4

2.. Premiepensionens betydelse Premiepensionen kan tyckas utgöra en väldigt liten del av den totala pensionen, vilket även Åsgård och Ellgren (999) förklarar. Dessa författare påpekar att de 2,5 procent av lönen som fördelas till premiepensionen har större betydelse än vad som kan förmodas. Premiepensionen utgör trots allt 4 procent av den totala pensionen. Johansson (998) har samma åsikt och tillägger även att premiepensionen kan komma att utgöra en betydande del av de framtida pensionsutbetalningarna, eftersom kapitalet som är placerat i premiepensionen växer med åren. Beckman m.fl. (2008) fastslår att storleken på premiepensionens framtida utbetalningar är beroende av hur stor tillväxten på de olika fonderna är. Om värdet på fonderna ökar med endast en liten del, kommer skillnaden ändå att ha en stor inverkan på den framtida pensionen. På grund av detta är det extra viktigt för de unga att göra ett aktivt val, vilket Nilsson (2000) påpekar. Hon menar att pensionssparande är en långsiktig investering och att det därmed är viktigt att tidigt göra ett aktivt val. Johansson (999) beskriver samma sak då hon påpekar att det är viktigt för de unga att välja fonder eftersom avkastningen då får mer tid att växa. 2..2 Avgifter I SOU (2005:87) framgår att alla som sparar till premiepensionen, varje år ska betala en så kallad PPM-avgift. Denna avgift är i dagsläget 0,2 procent av individens totala summa på premiepensionskontot. Utöver PPM-avgiften dras även, enligt Nilsson (2000), en förvaltningsavgift för individens fondandelar. Denna avgift ska täcka fondbolagens säljkostnader samt deras kostnader för fondinformation och rådgivning. Förvaltningsavgiften är rabatterad av PPM och är i regel högre för aktiefonder som innehåller utländska aktier, eftersom denna typ av fonder ofta kostar mer att förvalta. Enligt Nilsson (2000) har en fonds avkastning ofta ett samband med fondens förvaltningsavgift. Hon menar att då en jämförelse görs av fonder med samma inriktning, kommer både den historiska avkastningen och storleken på förvaltningsavgiften att visa vilken av fonderna som är det bästa placeringsalternativet. Även SOU (2005:87) påpekar att förvaltningsavgiftens effekt på pensionen kommer att bli stor, då både investeringens längd och ränta-påränta-effekten har en stor inverkan på den framtida utbetalningen. 2.2 Premiepensionsvalet Det finns ett stort antal fonder att välja på i premiepensionssystemet. År 2005 fanns det enligt SOU (2005:87) 705 fonder, varav cirka 72 procent av dem var aktiefonder, 7 procent räntefonder, 7 procent blandfonder och 4 procent generationsfonder (se.5 Förklaringar, Generationsfond). Antalet fonder år 2009 är däremot fler, 784 stycken finns att välja på i dagsläget, enligt PPM:s webbplats. Alla fonder har en viss form av riskspridning, då varje fond består av flera olika placeringar, förklarar Nilsson (2000). För att en fond ska få ingå i premiepensionssystemet måste den, enligt information på PPM:s webbplats, vara godkänd och registrerad hos Finansinspektionen. Intjänandet av premiepensionen sker från 6 års ålder och det första fondvalet kan göras från att individen är 8 år, förklarar Nilsson (2000). De individer som bestämmer sig för att på egen hand välja vilka fonder som den intjänade premiepensionen ska placeras i, kan välja att 5

placera hela premiepensionen i en fond, eller att fördela summan i högst fem fonder. Vid val av flera fonder måste det även anges hur många procent som ska placeras i respektive fond, och den framtida avkastningen kommer då att påverkas av varje enskild fonds avkastning. Johansson (998) menar att eftersom pensionsspararen kan byta fonder flera gånger per år, behöver inte det första fondvalet vara avgörande för spararens framtida utbetalningar. PPM förklarar på sin webbplats att premiepensionsspararen kan göra fondbyten när som helst, utan att en extra kostnad tillkommer. 2.2. Premiesparfonden De som inte har anmält något val av fond får enligt SOU (2005:87) sin premiepension placerad i Premiesparfonden. Premiesparfonden förvaltas av den statliga myndigheten Sjunde APfonden. På Sjunde AP-fondens webbplats framgår att Premiesparfonden endast kan innehas av dem som inte har valt fonder. Detta innebär att en person som efter en tid gör ett premiepensionsval inte sedan kan återgå till Premiesparfonden. På Sjunde AP-fondens webbplats framgår även att de tillgångar som finns i Premiesparfonden placeras på olika marknader, och att dessa sedan fördelas över olika värdepapper såsom aktier och räntebärande placeringar. Enligt Morningstars webbplats är fördelningen normalt 82 procent aktier, 0 procent realränteobligationer och 8 procent övriga placeringar. Premiesparfondens mål är ur ett femårigt perspektiv, enligt Sjunde AP-fondens webbplats att dess totalavkastning minst ska motsvara genomsnittet av alla valbara premiepensionsfonder i systemet, samtidigt som risken även ska vara lägre. I (SOU 2005:87) framgår att denna fond är uppbyggd efter premiepensionsspararens genomsnittliga portfölj. Premiesparfonden kommer dock snart att genomgå en förändring. Bengtsson (2009) förklarar att fonden under år 200 kommer att omarbetas till generationsfonder (se.5 Förklaringar, Generationsfond) där risken kommer att vara baserad på pensionsspararens ålder. 2.2.2 Färdiga portföljer och rådgivning Det finns många företag, som genom att sätta ihop olika portföljer, arbetar med att hjälpa premiepensionssparare som vill vara aktiva, men som är osäkra på sitt val av fonder. Bland dessa finns exempelvis Aktiespararna och Morningstar: Aktiespararna anger på sin webbplats: Vi är din röst på aktiemarknaden. De erbjuder information, utbildning och rådgivning till individer som sparar i aktier och fonder, för att dessa individer ska kunna göra kloka placeringar och på så sätt skapa en långsiktig vinst. Morningstar är, enligt deras webbplats, ett företag som genom ett objektivt och tillförlitligt förhållningssätt, publicerar information om mer än 00 svenska och utländska aktie- och räntefonder. Publiceringen sker på Morningstars webbplats men även i många svenska tidningar som köper tjänsten av dem. För de som inte vill ha premiepensionen placerad i Premiesparfonden men likväl inte vill hantera fondval och fondbyten själva, finns det företag som hanterar premiepensionen åt dem. Dessa företag både placerar premiepensionen och sköter fondbytena utefter spararens valda risknivå. Ullerstam (2008) klargör att det i dagsläget finns omkring tjugo företag som erbjuder 6

denna typ av tjänst och att marknaden under det senaste året har blivit allt större. Ett företag som erbjuder PPM-rådgivning är Avanza Bank: På Avanza Banks webbplats beskriver de sig själva som Sveriges största nätmäklare. De erbjuder olika sparalternativ till sina kunder. Det finns bland annat att läsa i Avanza Banks årsredovisning för 2008 att de erbjuder individer sparkonton, aktier och fonder, samt pensionssparande. Avanza Bank fungerar som en förvaltare över kundernas premiepension. 7

3. METOD I detta kapitel redogörs för de metodval och data som används för att angripa studiens syfte. Därefter beskrivs studiens tillvägagångssätt samt utgångspunkten för våra beräkningar. Kapitlet avslutas med en kritisk granskning av undersökningen. 3. Vetenskaplig metod Syftet med denna studie är att jämföra om premiepensionssparare tjänar mer på att göra aktiva val än att inte välja fonder alls. För att komma fram till detta jämförs olika fondportföljer med Premiesparfonden. Genom att beräkna vilken av dessa placeringsstrategier, att vara en aktiv väljare eller en icke-väljare, som ger högst framtida utbetalningar, kommer tre portföljer och ett genomsnitt att användas för att jämföra med Premiesparfonden. Den valda studien kommer att vara deskriptiv, och ha sin utgångspunkt i befintliga ekonomiska teorier. Dessa teorier utgör grunden för beräkningarna av portföljernas historiskaoch framtida värden. Detta kan ses som en deduktiv ansats, vilket Bryman och Bell (2005) beskriver som förhållandet mellan teori och empiri. Den deduktiva ansatsens motsatts är den induktiva ansatsen, där teorin istället ska vara resultatet av studien. 3.. Kvantitativ metod Då vår undersökning bygger på olika beräkningar kommer vi att använda oss av hårddata, genom att utgå från fondernas historiska värden. Vår studie kan därmed ses som kvantitativ, vilket enligt Ejvegård (996) har sin utgångspunkt i kvantifierad data. Kvantifierad data kan beskrivas som beräkningar eftersom de anges i siffror och liknande termer. En stor fördel med den kvantitativa metoden är att hårddata är enkelt att behandla statistiskt och att det därmed även går att framställa relativt komplicerade statistiska analyser på ett bra sätt. En annan fördel som Ejvegård (996) nämner är att den kvantitativa metoden gör det möjligt för forskaren att visa mycket information på liten yta eftersom hårddata fördelaktigt kan beskrivas i tabeller och diagram. 3..2 Datainsamling Vår studie kommer att baseras på sekundärdata, då våra beräkningar utgår från redan befintlig fonddata. Förutom att göra egna beräkningar i resultatkapitlet, kommer vi även att använda tidigare forskning, i form av litteratur och artiklar, för att jämföra och styrka våra egna beräkningar. En sekundäranalys är enligt Bryman och Bell (2005) en metod där redan befintlig data kan användas för fortsatta studier inom forskningen. En fördel med att använda befintlig forskning, är att då det redan finns data av bra kvalitet som andra forskare eller organisationer tagit fram för egen bearbetning, kommer det att spara både tid och pengar för den fortsatta studien. 8

Samtliga fonders historiska värden är inhämtade den 6 maj 2009. Fondernas avkastning och förvaltningsavgifter, för perioden 2004-0-0 till 2008-2-3, är inhämtade från PPM:s webbplats. Riskmåtten är inhämtade från Morningstars svenska webbplats, och de teoretiska beräkningarna för dessa förklaras under Risk, 4.2. Fonderna MS Japanese Value och Carnegie Worldwide är undantag och är inte inhämtade från Morningstar Sverige. Den förstnämnda fondens betavärde är från Morningstars webbplats i Storbritannien, och betavärdet för Carnegie Worldwide är hämtat från Carnegies webbplats. Vi kommer i denna studie, att använda oss av PPM-portföljer från tre olika företag: Aktiespararna, Morningstar och Avanza Bank. Aktiespararnas portfölj är från den 26 mars 2009. Morningstars portfölj är framtagen av analytikern Jonas Lindmark den 25 mars 2009 och Avanza Banks portfölj är, av bankens investeringsråd, framtagen den januari 2007. Vi har valt att använda oss av dessa tre färdiga portföljerna eftersom vi ville ha en spridning av olika företag som sätter ihop fondportföljer. Vi anser att de tre valda företagen skiljer sig åt, då Aktiespararna är en tidning och en oberoende intresseorganisation för aktiesparare, Morningstar är ett företag som ger ut oberoende fondinformation och Avanza Bank är en bank med stort fokus på aktier och fonder. Dessutom är portföljerna framtagna av olika experter, då Aktiespararnas portfölj är framtagen av tidningens redaktion, Morningstars portfölj av en fondanalytiker och Avanza Banks portfölj av ett investeringsråd. 3.2 Tillvägagångssätt Utifrån ekonomisk teori kommer vi i resultatkapitlet att med hjälp av historiska värden, beräkna hur stora de framtida premiepensionsutbetalningarna kan bli utifrån olika portföljer. De framtida värdena beräknas utifrån respektive portföljs historiska genomsnittliga avkastning och de framtida utbetalningarna per år beräknas sedan genom annuitetsformler. I dessa beräkningar ingår en reallöneökning på,6 procent, vilket är samma procentsats som många andra författare använt sig av, exempelvis Nilsson (2000). Annuitetsformler som används är Nuvärde av växande annuitet och en inverterad form av Nuvärde av framtida annuitet. Vidare kommer vi att undersöka hur de framtida utbetalningarna påverkas av förvaltningsavgifter. Förvaltningsavgifterna, är även de beräknade utifrån ovanstående annuitetsformler. De historiska värdena kommer att användas för att jämföra de olika portföljerna med varandra. Dessa historiska värden är avkastning, beta, sharpekvot samt förklaringsvärde. Även standardavvikelser kommer att användas för att se om några fonder skiljer sig från de övriga. Utifrån de historiska värdena analyserar vi sedan vilken placeringsstrategi, att vara aktiv eller inte, som passar bäst för en riskavert individ med fyrtio år kvar till pensionen. Premiesparfonden kommer med andra ord att jämföras med resultaten från de tre portföljerna samt en genomsnittlig portfölj. I kapitlet Tolkning av resultat, jämförs sedan våra beräkningar med tidigare forskning som även den kommer att utgöra en del av resultatkapitlet. 3.2. Utgångspunkt för beräkningarna Då vi gör våra beräkningar kommer vi att utgå från individer som börjar pensionsspara vid en ålder på tjugofem år. Sparandet pågår sedan under fyrtio år, fram till pensionen vid sextiofem års ålder. Beräkningarna kommer att utgå från två fiktiva månadslöner, en på 20 000 kronor och en på 30 000 kronor. Vi beräknar sedan de framtida utbetalningarna utefter en beräknad 9

livslängd på åttio år, det vill säga, pensionsutbetalningarna sker under femton år. Vi utgår även från att individerna endast väljer fonder en gång under hela perioden då de sparar till sin pension. Portföljernas historiska avkastning beräknas genom att använda de enskilda fondernas genomsnittliga avkastning räknat över fem år. Vi valde att inte räkna fondernas avkastning på tio år, eftersom några av portföljernas fonder funnits i fem år eller mindre, och för att vi ville ha samma tidsperiod i hela undersökningen. År 2009 har uteslutits, då det inte finns beräknad avkastning för hela det året. Premiesparfonden, är den fond där de individer som inte gjort ett aktivt premiepensionsval får sina pengar placerade. För att ta reda på om ett aktivt val ger högre framtida premiepension, kommer vi att jämföra denna fond med de fyra nedanstående alternativen. I det första alternativet gör vi beräkningar för individer som valt att placera sin premiepension utefter en portfölj som tagits fram av Aktiespararna. Aktiespararna har tre portföljer med olika risknivåer, men vi har valt att enbart använda deras lågriskportfölj. Portföljen kallas för Aktiespararna Låg risk. Som andra alternativ utgår vi från en portfölj framtagen av analytikern Jonas Lindmark på Morningstar. Lindmark har tagit fram sex portföljer med tre olika risknivåer. Tre av portföljerna är avsedda för individer som vill vara aktiva och byta fonder ofta, medan resterande portföljer är för individer som vill vara mer passiva. De tre aktiva portföljerna har vi valt att utesluta, eftersom de är avsedda för individer som vill byta fonder ofta. Av de tre passiva portföljerna kommer vi att utesluta Portfölj, som har låg risk och Portfölj 3, som är av hög risk. Portföljen vi valt att använda är med andra ord Portfölj 2, som har mellanrisk, och denna kommer vi i fortsättningen att kalla för Morningstar Mellanrisk. I det tredje alternativet utgår vi från en av Avanza Banks färdiga portföljer. Detta alternativ skiljer sig något från de två tidigare portföljerna, eftersom Avanza Bank, mot en summa pengar, sköter portföljen och samtliga fondbyten åt pensionsspararen. Kostnaden för denna tjänst varierar beroende på hur mycket kapital spararen har på sitt premiepensionskonto. Vi har valt att enbart räkna på den lägsta kostnaden, som är 99 kronor. Avanza Bank erbjuder fyra PPM-portföljer, varav två med hög risk och två med mellanrisk. Vi kommer enbart att använda portföljen Placera Global. Denna portfölj har hög risk och vi valde den för att få olika risknivåer på våra tre portföljer. I fortsättningen kallar vi denna portfölj för Avanza Hög risk. Som fjärde alternativ gör vi våra beräkningar utefter genomsnittet för de fonder som finns tillgängliga för premiepensionen. Vi har valt att enbart basera genomsnittet på de 588 fonder som har funnits i fem år eller mer. Detta alternativ är tänkt att representera en genomsnittlig aktiv premiepensionssparare och används framförallt för att jämföra med de tre portföljerna. De historiska värden vi kommer att använda för denna portfölj är genomsnittlig avkastning, standardavvikelse samt sharpekvot beräknat utefter de 588 fonderna. 3.3 Metod- och källkritik Bryman och Bell (2005) förklarar att validitet används för att bedöma om de mått som används i studien sammanfaller med studiens slutsatser. Vidare menar Ejvegård (996) att det som studiens syfte avser att mäta, också ska vara det som mäts. Vårt syfte är att mäta huruvida 0

individer som gör ett aktivt val av fonder får en högre framtida premiepension än individer som har premiepensionen i Premiesparfonden. Vi anser att våra beräkningar utifrån historisk data är godtagligt att använda som mått på detta. De mått vi använt för att beräkna de framtida utbetalningarna är annuitetsformler, även dessa mått finner vi vara relevanta för vår studie. Reliabilitet är enligt Bryman och Bell (2005) ett begrepp som visar hur tillförlitligt resultatet av den genomförda undersökningen är. Då en studie genomförs flera gånger, ska den ge samma resultat varje gång, för att validiteten ska anses vara hög. Om resultatet blir annorlunda får det enbart bero på påverkan av slumpmässiga orsaker. Vi anser att resultatet för denna studie skulle bli det samma om studien utfördes en gång till, om beräkningarna baserades på samma portföljer och på historisk data från samma tidsperiod. Vi anser även att denna studie är av stark reliabilitet, då vi har använts oss av historiska riskmått framtagna av Morningstar. Morningstar bör vara tillförlitliga då många svenska tidningar och banker, såsom Dagens Industri och Avanza Bank, använder sig av deras fondinformation. De historiska avkastningarna som används för att beräkna de framtida utbetalningarna, är hämtade från PPM:s webbplats, och vi anser att även detta är en tillförlitlig källa. De beräkningar som studien innehåller, är baserade på historiska värden från åren 2004 till 2008, och vi anser att detta är tillförlitligt utifrån det valda syftet. Det kan ifrågasättas att ett framtida värde baseras på historisk data, eftersom det är svårt att förutspå framtiden, och för att det som skett historiskt inte nödvändigtvis behöver upprepa sig i framtiden. Att vi enbart baserat beräkningarna på fem års historisk avkastning kan också ifrågasättas. Fem år är egentligen en för kort tid att basera förväntad framtida avkastning på, då det kan bli för slumpmässigt. Det finns exempelvis en risk att en kraftig nedgång i fonderna förbises, om nedgången sker innan studiens valda period börjar, och att studien då enbart inkluderar en lång period av uppgångar på marknaden. Under vår femårsperiod 2004 till 2008 har vi dock fått med både en uppgång och ett fall. Portföljerna kommer även att innehålla samma fonder under hela spartiden. Utifrån individers preferenser förändras riskviljan över åren, det vill säga, det bästa vore om portföljernas uppbyggnad förändras över åren, med hög risk i början, för att sedan minska. En sista sak som kan ifrågasättas är att vi, då vi beräknat Genomsnitt PPM-fonder, uteslutit samtliga fonder som har funnits i mindre än fem år. Detta alternativ är dock inte avgörande för studiens resultat, utan är enbart med som en jämförelse mot de tre valda portföljerna. Förklaringsvärdet för två fonder saknas, detta kommer dock inte att påverka det slutgiltiga resultatet, då vi endast använt detta riskmått för att se hur fonderna rör sig i förhållande till marknaden. Vi anser, trots det ovan nämnda, att denna studie och de mått som används är tillförlitliga. Studiens syfte är inte att komma fram till exakta värden, utan vi vill enbart undersöka om premiepensionssparare som gjort ett aktivt val får en högre premiepension än sparare som inte valt fonder alls. Därmed anser vi att det mått som vi använt är godtagbara. Studiens Tolkning av resultat och avslutande diskussion bygger även på resultat från andra författare, vilket vi anser styrker resultatet.

4. Ekonomisk teori Detta kapitel ska fungera som en referensram för den valda studien. Viktiga verktyg som tas upp är portföljval, risk, samvariation och kapitalets tidsvärde. Verktygen kommer att utgöra grunden för resultatet. 4. Portföljval En portfölj består enligt Vinell och De Ridder (995) av en individs kapital som investerats i olika slags värdepapper. Olika individer föredrar olika portföljer. Bodie, Merton och Cleeton (2008) menar att ett portföljval förklaras som hur en individ väljer att investera sina rikedomar, där det bästa individuella valet bland annat beror på ålder, yrke och inkomst. Vid val av portfölj kan investeraren maximera sina preferenser genom att välja mellan olika värdepapper. Svårigheten med detta är dock att en individs preferenser förändras över tiden. Vinell och De Ridder (995) förklarar att det bästa portföljvalet för respektive individ beror på dennes vilja till risk. Enligt Pindyck och Rubinfeld (2005) finns det tre nivåer av riskvilja. Individer kan vara riskaverta, riskälskare eller riskneutrala. För en riskavert individ väger risken att förlora högre, än chansen att vinna, medan den riskälskande individen föredrar osäkerheten, även om chansen att vinna är låg. Den riskneutrala individen bryr sig inte om risken alls, då denne enbart är intresserad av det förväntade värdet. Vinell och De Ridder (995) förklarar att en individ med liten riskbenägenhet skulle välja en portfölj med låg risk, samtidigt som avkastningen då också minskar. En riskvillig individ, kan få högre avkastning, men även förlora mer än individen som är mindre riskvillig. Alla sparare, oavsett riskpreferenser, har dock enligt Bodie m.fl. (2008) olika portföljer som ger den högsta möjliga förväntade avkastningen utefter varje individs riskvilja. Dessa portföljer uppnås enligt SOU (2005:87) genom att diversifiera sin fondportfölj. Nilsson (2000) påpekar att då en pensionssparare har lång tid kvar till pension, är en placering i aktier det bästa alternativet. I takt med att individen blir äldre, bör placeringen ske i räntebärande värdepapper. 4.. Avkastning Investerare väljer enligt Beckman m.fl. (2008) att placera i olika värdepapper, eftersom det finns förväntningar att uppnå en värdetillväxt på dessa. Bodie m.fl. (2008) förklarar att investerarens avkastning kan bestå av två delar, dels utdelningar från aktiebolagens styrelse men även en värdeökning av aktiens marknadspris. Ross, Westerfield, Jaffe och Jordan (2007) påpekar att en avkastning i procent innebär hur mycket en investerare får för varje investerad krona. En investerare vet inte i förväg hur hög avkastningen kommer att bli, förklarar Vinell och De Ridder (995). Investeraren brukar dock ha en uppfattning om sannolikheten av hur utfallet skulle kunna bli. Detta kallas för förväntad avkastning och kan enligt Ross m.fl. (2007) beräknas med ett aritmetiskt genomsnittligt medelvärde. Detta medelvärde visar en 2

tillgångs avkastning för ett genomsnittligt år under en viss period, och beräknas med nedanstående formel. E( R ) n ari R t n t Ett geometriskt medelvärde används däremot, enligt Ross m.fl. (2007) för att beräkna den genomsnittliga växande avkastningen per år, för en viss historisk period. Detta medelvärde visar vad investerare faktiskt fick för avkastning per år i genomsnitt, medan det aritmetiska medelvärdet istället visar vad investerare fick ett specifikt år. Det geometriska medelvärdet beräknas med följande formel: E( R geo ) ( R t ) n t / t Den förväntade avkastningen för en hel portfölj är enligt Ross m.fl. (2007) ett viktat medelvärde av den förväntade avkastningen på var och en av tillgångarna. Detta innebär att den förväntade avkastningen inte kan minska på grund av investering i flera tillgångar, då tillgångarnas avkastning endast viktas mot respektive tillgångs andel i portföljen. Följande formel beskriver detta: E( Rp) n i E( Ri) Wi 4.2 Risk Risk förklaras av Nilsson (2000) som sannolikheten att det sparade kapitalet minskar i värde. Olika kapitalplaceringar innehåller olika mycket risk. Beckman m.fl. (2008) påpekar att en riskavert investerare helst väljer ett placeringsalternativ med en förväntad lägre risk, än ett alternativ med högre risk, om de båda alternativen har samma avkastning. Nilsson (2000) fortsätter förklara att det är av stor vikt att spararen gör en avvägning mellan risken och den förväntade avkastningen på placeringen. Är risken hög, förväntar sig spararen en högre avkastning, eftersom denne vill ha ersättning för sin riskvilja. Investeraren kan välja att diversifiera sin portfölj för att minska risken. Med diversifiering menas, enligt Bodie m.fl. (2008), att sprida risken genom att placera i många tillgångar, istället för att endast investera i en tillgång. Vinell och De Ridder (995) förklarar att den tillgångsspecifika risken, som beror på hur individens avkastningar i portföljen varierar, reduceras eller åtminstone minskas vid innehav av en väldiversifierad portfölj. Marknadsrisken är samma för alla aktier och kommer att finnas kvar oavsett hur många aktier portföljen innehar. Beckman m.fl. (2008) understryker att om en investerare ökar antalet värdepapper i sin portfölj, kommer den tillgångsspecifika risken att minska. Placeringarna ska helst röra sig i motsatt riktning i förhållande till varandra, samtidigt som investeringar bör ske i olika branscher. Vinell och De Ridder (995) förklarar att det är mer sannolikt att risken vid diversifiering kommer att minska en liten del, då en portfölj har hög samvariation. 3

4.2. Varians och standardavvikelse Variansen har sin utgångspunkt i en tillgångs historiska avkastning och är enligt Vinell och De Ridder (995) ett mått som visar avkastningens genomsnittliga spridning kring medelvärdet. Ross m.fl. (2007) förklarar att variansen är den kvadrerade avvikelsen för en tillgångs avkastning i förhållande till tillgångens förväntade avkastning, vilket framgår av nedanstående formel. 2 i 2 [ Ri E( Ri )] n Standardavvikelsen beräknas utifrån samma formel, men med tillägg av kvadratroten. i [ Ri E( Ri )] n 2 Bodie m.fl. (2008) förklarar att standardavvikelsen är ett riskmått, som används för att mäta hur mycket ett värdepappers avkastning svänger i förhållande till sannolikhetsfördelningen. En hög standardavvikelse innebär att aktien svänger mycket och att risken därmed är hög. På Avanza Banks webbplats förklaras att en standardavvikelse under 0 innebär en låg risk, medan en standardavvikelse på över 20 är av hög risk. Standardavvikelsen mäter även hur väldiversifierad fonden är, då en lägre standardavvikelse tyder på att fonden är väldiversifierad. Ross m.fl. (2007) beskriver på liknande sätt att standardavvikelsen används för att mäta ett urvals spridning. Standardavvikelsen är även ett mycket vanligt förekommande volatilitets- och spridningsmått. 4.2.2 Sharpekvot Sharpekvoten används enligt Butler (2008) för att på ett enkelt sätt mäta en tillgångs avkastning i förhållande till dess risk. Sharpekvoten är enligt Fondbolagens förening (2004) ett riskjusterat avkastningsmått. Butler (2008) förklarar mer specifikt att det är den extra avkastning som tillgången genererar per riskenhet som mäts. Detta beräknas genom att subtrahera avkastningen för tillgången med den riskfria räntan och sedan dividera differensen med tillgångens standardavvikelse. ( r i r f ) Sharpekvot i På PPM:s webbplats beskrivs sharpekvoten däremot som tillgångens värdeförändring i förhållande till dess risk. De tillägger även att en hög sharpekvot innebär en bättre värdeförändring av tillgången i förhållande till dess risk. Detta mått är, enligt Butler (2008) framförallt användbart för investerare med liten eller ingen diversifiering, med andra ord då hela förmögenheten är placerad i en eller ett fåtal tillgångar. 4

4.2.3 Beta Ross m.fl. (2007) förklarar att beta är ett riskmått som används för att mäta i hur stor utsträckning ett värdepapper rör sig i förhållande till marknadsportföljen. Beta beräknas genom att kovariansen mellan en tillgångs avkastning och marknadsportföljens avkastning divideras med marknadens varians. Cov( R, R i i 2 M M ) Marknadsportföljen är enligt Ross m.fl. (2007) alltid lika med +. Detta innebär att värdepapper med betavärden på +, rör sig precis som marknaden. Beckman m.fl. (2008) förklarar att betavärdet mäter hur hög risk ett värdepapper har. Ett högt betavärde, över +, innebär en hög risk, medan ett lågt betavärde, lägre än +, innebär en lägre risk. Bodie m.fl. (2008) påpekar att ett en portfölj med ett betavärde större än + påverkas mer av marknadens svängningar, än ett betavärde mindre än +. Är portföljens betavärde högt, är det mer aggressivt, samtidigt som ett lågt betavärde är mer defensivt. Har portföljen ett betavärde av,20 betyder det, enligt Morningstar, att då index ökar med procent, ökar portföljen med 20 procent. Är det däremot en nedgång på marknaden, kommer portföljen att minska med 20 procent. Ett betavärde av 0,80 betyder att portföljen minskar med 20 procent då index ökar med procent, och tvärtom vid en nedgång av index. Beckman m.fl. (2008) nämner även att ett betavärde endast är baserat på historiska kurser och därför inte kan visa hur värdepapperets risk kommer att se ut i framtiden. Trots detta anser Ross m.fl. (2007) att beta är det bästa riskmåttet för värdepapper placerade i stora portföljer, till skillnad från standardavvikelsen, som Bodie m.fl. (2008) anser vara det vanligaste riskmåttet för enskilda värdepapper. Portföljbeta är de enskilda tillgångarnas andel, vägda i förhållande till deras beta. Enligt Vinell och De Ridder (995) beräknas beta för en portfölj med följande formel: p w i i 4.2.4 Korrelation och kovarians Korrelation och kovarians är två mått som enligt Bodie m.fl. (2008) används för att mäta hur avkastningen för två tillgångar rör sig i förhållande till varandra. Av dessa mått är korrelationen mer lättförståelig, då den enbart är en standardiserad form av kovariansen. För att beräkna korrelationen, behövs först formeln för kovarians. Cov( R A, R B [ R ) A E( R A )] [ R n B E( R B )] 5

Korrelationen beräknas sedan genom att kovariansen mellan de två tillgångarna divideras med vardera tillgångs standardavvikelse. A, B Cov( RA, RB ) A B Bodie m.fl. (2008) fortsätter förklara att värdet på korrelationskoefficienten kan variera mellan + och -. Ett plusvärde innebär att tillgångarna rör sig i samma riktning och ett minusvärde innebär att de rör sig åt motsatt håll, i förhållande till varandra. En korrelationskoefficient med ett värde nära noll innebär att korrelationen mellan tillgångarna är låg, och en korrelationskoefficient med ett värde på exakt noll innebär att det inte finns någon korrelation mellan tillgångarna. Korrelation och kovarians benämns av Butler (2008) som två viktiga mått, då det är tillgångarnas rörelser i förhållande till varandra som påverkar hur mycket risk som reduceras vid portföljdiversifiering. Då korrelationskoefficienten mellan två tillgångar är + är det inte möjligt att reducera risken genom att placera dessa tillgångar i samma portfölj. Detta är däremot möjligt då korrelationskoefficienten är -. Då rör sig tillgångarna i motsatt riktning i förhållande till varandra och risken kan därmed reduceras i stor grad om tillgångarna placeras i samma portfölj. 4.2.5 Förklaringsvärde De Ridder (2003) beskriver att förklaringsvärdet (R 2 ) används för att mäta hur stor del av en tillgångs svängningar som kan förklaras av förändringen av marknadsindex. De Ridder (2002) påpekar att korrelationskoefficienten endast kan ha ett värde mellan - och +. Det innebär att förklaringsvärdet kommer att anta ett värde mellan 0 och +, eftersom förklaringsvärdet är korrelationskoefficienten i kvadrat. Vid ett värde av + rör sig tillgången precis som index. Då tillgången har ett förklaringsvärde på 0,7, innebär det att 70 procent av tillgångens rörelse påverkas av förändring av index, och resterande 30 procent påverkas av andra orsaker. Förklaringsvärdet skrivs enligt Gavelin och Sjöberg (2007) ofta i procentform, mellan 0 och 00 procent. Enligt information på Morningstars webbplats innebär ett lågt förklaringsvärde att betavärdet är opålitligt, och därmed svårt att dra slutsatser från. Förklaringsvärdet beräknas genom att kovariansen mellan tillgången och index divideras med tillgångens respektive indexets varians. R 2 COV (, ) R i R M i M 2 4.3 Kapitalets tidsvärde Då betalningar sker regelbundet under flera år, kommer kapitalet att öka i värde av olika anledningar, förklarar Ross m.fl. (2007). En påverkande faktor är räntan, vilken Bodie m.fl. (2008) beskriver är en i förväg utlovad avkastning som ges på kapital placerat på den finansiella marknaden. När kapitalet kvarhålls på den finansiella marknaden under flera års tid uppstår en ränta-på-ränta-effekt. Detta innebär enligt Ross m.fl. (2007) att individer som 6

sparar sitt kapital på den finansiella marknaden får varje räntebetalning återinvesterad. Genom detta baseras den nya räntebetalningen på tidigare års inbetalningar. På så vis kan den som investerat pengar tjäna pengar på pengarna. Följande formel för framtida värde (FV) visar hur mycket en summa som sätts in i dag är värd efter ett bestämt antal år (t) med ränta-påränta-effekten. FV C ( r) t Ross m.fl. (2007) påpekar att kapitalets värde ökar mycket på grund av ränta-på-räntaeffekten, speciellt på lång sikt, vilket kan räknas fram med ovanstående formel. 4.3. Annuiteter Annuitet är enligt Ross m.fl. (2007) regelbundna betalningar som sker i ett bestämt antal år (t) framåt i tiden. Med nuvärde av annuitet avses de sammanlagda kassaflödena för t antal år beräknat i dagens värde. Annuitetsfaktorn som följer, beskriver hur mycket den regelbundna betalningen påverkas av tid och ränta. Genom att multiplicera den regelbundna betalningen (C) med annuitetsfaktorn, kommer nuvärdet (PV) av annuiteten att beräknas. PV C r r( r) t I de fall då den regelbundna betalningen växer under perioden, används enligt Ross m.fl. (2007) en formel för växande annuitet. PV t C ( g) t r g ( r) Denna formel används med andra ord för att beräkna den totala summan av växande kassaflöden. Den regelbundna betalningen kan växa på grund av till exempel inflation eller real tillväxt. Nuvärdet beräknas utifrån den regelbundna betalningen (C), som ökar i värde på grund av tid (t), ränta (r) och tillväxtgrad (g). 7

5. RESULTAT Detta kapitel inleds med en presentation av portföljernas innehav och historiska värden. Utifrån de historiska avkastningarna beräknas därefter de framtida årliga premiepensionsutbetalningarna genom annuitetsformlerna som förklarades i den ekonomiska teorin. Kapitlet avslutas med förvaltningsavgifternas betydelse för utbetalningarna. 5. Portföljer Nedan kommer en presentation av samtliga alternativ som kommer att utgöra grunden för beräkningarna i detta kapitel. De alternativ undersökningen baseras på är Premiesparfonden, de tre valbara portföljerna samt ett genomsnitt av samtliga PPM-fonder. De fonder respektive portfölj innehåller, kommer att beskrivas utifrån information från Morningstars webbplats, för att tydliggöra portföljernas uppbyggnad. De historiska värden denna undersökning består av, är historisk genomsnittlig avkastning över fem år. Den historiska avkastningen, som utgår från geometriskt medelvärde, kommer att användas för att beräkna den framtida utbetalningen för respektive portfölj. Även andra historiska mått kommer att användas för att jämföra portföljerna och de olika fonderna. Dessa är riskmått i form av beta, förklaringsvärde, standardavvikelse och sharpekvot. För mer information om fondernas värden, se Bilaga. 5.. Premiesparfonden Premiesparfonden är den fond där pengarna placeras då inget val görs. Enligt Morningstars webbplats innehåller fonden normalt 7 procent svenska aktier, 65 procent globala aktier, 0 procent svenska realränteobligationer, 4 procent hedgefonder och 4 procent fonder vars bolag är onoterade. Avkastningen över fem år för fonden är 0,33 procent. Beta för Premiesparfonden är,24. Fonden har en standardavvikelse på 7,46, en sharpekvot på -0,63 samt ett förklaringsvärde på 94,27. 5..2 Aktiespararna Låg risk På Aktiespararnas webbplats framgår att portföljen Låg risk är skapad av deras redaktion. Portföljen är sammansatt för att ha bra möjligheter till hög avkastning, utifrån portföljens risknivå. Aktiespararna mål är, trots svängningar på marknaden, att alltid försöka hålla risken på samma nivå. Portföljen innehåller fem fonder, kombinerade så att risken ska få stor spridning och hållas låg på lång sikt. Folksams Aktiefond Europa. Denna aktiefond har en inriktning på tillväxtbranscher. Dess målsättning är att uppnå en bra och långsiktig avkastning. 8