18.4.2012 Dnr 1429/90/2012 Inrikesministeriet Beredningen av strategin för invandringens framtid 2020 Kommunförbundet betonar vikten av ett övergripande projekt som förutser invandringen i framtiden. Kommunförbundets invandringspolitik går ut på att trygga kommunernas lokala, regionala och internationella verksamhetsbetingelser så att kommunerna kan ta tillvara invandrarnas kompetens och för sin del se till att de humanitära kraven i Finland uppfylls. Kommunförbundet anser att aktiv integration bör beaktas som ett genomgående tema i beredningen av strategin för invandringens framtid 2020. I synnerhet integrationsåtgärderna i det inledande skedet är avgörande för att invandringspolitiken ska lyckas. Samarbete mellan de olika ministerierna och förvaltningsområdena är nödvändigt i genomförandet av invandrings- och integrationspolitiken. När strategin för invandringens framtid utarbetas är det viktigt att beakta resurserna i förhållande till de åtgärder som skrivs in i strategin. I strategin bör inte skrivas in sådana förslag för vilka man inte kan anvisa tillräckliga resurser. Kommunförbundet anser det vara viktigt att fästa vikt vid ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna, privata sektorn, organisationerna och invandrarna själva. Flera delområden i strategin är synnerligen viktiga för kommunerna. Invandringen i dag och bedömning den framtida utvecklingen Suomen Kuntaliitto Toinen linja 14 00530 Helsinki PL 200, 00101 Helsinki Puhelin 09 7711 Telefax 09 771 2291 etunimi.sukunimi@kuntaliitto.fi www.kunnat.net Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 00530 Helsingfors PB 200, 00101 Helsingfors Telefon 09 7711 Telefax 09 771 2291 fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi www.kommunerna.net
2 Största delen av dagens befolkningstillväxt sker tack vare invandringen. Invandringen koncentreras i huvudsak till de största städerna och tillväxtcentrumen. När riksomfattande politiska riktlinjer och strategier för invandring utarbetas måste också de olika behoven i regionerna beaktas. Riksomfattande utredningar och åtgärdsförslag som gäller invandring ska alltid innehålla regionala analyser. Särskild vikt ska fästas vid de stadsregioner och landskap som invandringen koncentreras till. Arbetskraftsinvandringen bör främjas som en välkommen och nödvändig del av det finländska arbetslivet. Invandringen tryggar delvis också arbetskraftstillgången i kommunerna. Samordningen av arbetskraftsinvandringen bör utvecklas. En ökad invandring förutsätter dels att basservicen utvecklas så att den lämpar sig för invandrarbefolkningen, dels att det finns särskilda integrationstjänster. Enligt Kommunförbundets syn är de viktigaste elementen sysselsättning, språkkunskaper och utbildning. För att det ska vara möjligt att erbjuda integrationsfrämjande tjänster och förbättra tjänsternas effektivitet krävs det mer resurser till integrationsverksamhet för kommunerna och arbets- och näringsbyråerna. En lyckad integration bidrar till ökad trygghet, minskar rasistiska attityder och förebygger radikalisering. Invandrarna kommer också i fortsättningen att koncentreras till huvudstadsregionen. I stora stadsregioner finns det mer arbete och bättre utbildningsmöjligheter än på annat håll, och också släktingar och bekanta finns ofta i stadsregionerna. Kommunerna bär ett stort ekonomiskt och verksamhetsrelaterat ansvar för att det ska finnas hyreslägenheter för invandrarna och till exempel temporär inkvartering i lägenhetshotell. Kommunförbundet vill fästa uppmärksamhet vid att ett större utbud av hyreslägenheter på andra håll i Finland förebygger segregation på ett allmänt plan. Detta är ändå ingen snabb lösning när det gäller koncentrationen av invandrarbefolkningen. Bristen på bostäder är ett problem framför allt för asylsökande som fått uppehållstillstånd. Enligt respons som Kommunförbundet fått av kommunerna har dessa asylsökandes självständiga inflyttning till kommuner lett till ökad bostadsbrist och problem för städerna i utbudet av hyreslägenheter. Statens och kommunernas gemensamma åtgärder som är kontrollerade och planerade stöder invandrarnas boende i det inledande skedet. I takt med att antalet invandrare ökar kommer också behovet av rådgivning och information att öka. Informationen och rådgivningen till invandrarna ska utvecklas på nationell nivå i samarbete med olika myndigheter och andra organisationer. In-
vandrarnas behov måste också beaktas som en del av informationen och rådgivningen till alla medborgare på både nätet och ansikte mot ansikte. 3 Enligt regeringsprogrammet bör statistik- och forskningsverksamheten klarläggas och effektiveras och förutsättningarna för inrättande av ett kompetenscenter för invandring utredas. Kommunförbundet anser att kompetenscentret skulle ha i uppgift att till exempel sprida god praxis, samla in och sprida forskningsrön samt ta fram nya, innovativa ideér. När information sprids bör IT-teknikens möjligheter utnyttjas bland annat för att producera distanstjänster. Värderingar och visioner Kulturell mångfald ger det finländska samhället nya dimensioner. I flera finländska kommuner börjar det finnas invånare med mycket varierande språklig och kulturell bakgrund. Kulturell mångfald är en erkänt drivande kraft i samhällen både internationellt och i Finland. Det är nödvändigt att förstå främmande kulturer i en global och öppen miljö. Omvärlden som håller på att internationaliseras och den växande invandringen tvingar också kommunerna att utveckla och lägga om sina verksamhetsformer. I servicen bör alla kommuninvånares behov beaktas. Både den arbetsrelaterade och humanitära invandringen påverkar kommunernas verksamhet på många sätt. Genomgående teman i strategin är goda etniska relationer och bekämpning av rasism. En viktig uppgift för kommunerna är att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet, liksom också relationerna mellan olika befolkningsgrupper. Det går att påverka relationerna mellan befolkningsgrupperna om man öppet godkänner kulturell mångfald och olikheter, motverkar fördomar och skapar möjligheter för umgänge mellan de olika grupperna. Den offentliga sektorn bör vara en föregångare i detta sammanhang. Delegationen för etniska relationer ETNO gör ett viktigt arbete både nationellt och regionalt. Flera kommuner är med i de regionala delegationerna. Kommunförbundet anser det vara viktigt att den nationella ETNOdelegationen och de regionala delegationerna anvisas tillräckligt med resurser för främjande av goda relationer och bekämpning av rasism. Också jämlikhet bör vara ett genomgående tema i strategin.
4 I framtiden bör allt större vikt fästas vid utveckling av bostadsområden med balanserad befolkningsstruktur. Verksamheten i bostadsområdena är av avgörande betydelse i det förebyggande arbetet och i motverkandet av fördomar. Tredje sektorns aktörer har en given roll när det gäller att komplettera myndigheternas tjänster. Frivilligverksamheten är viktig särskilt när det gäller att utvidga invandrarnas sociala nätverk till att omfatta hela det omgivande samhället. Invandrarnas egna organisationers insatser för att främja invandrares modersmål, kultur och religion är av största vikt. Det är viktigt att mer än tidigare satsa på att sprida god praxis inom integrationsverksamheten. Organisationerna inom integrationsverksamheten behöver finansieringsmedel för att kunna fortsätta integrationsarbetet. När nationella eller regionala invandringsprogram utarbetas är det viktigt att också ta med tredje sektorns aktörer i diskussionen. Arbetskraftsinvandring och invandrarnas sysselsättning Kommunsektorn sysselsätter cirka 430 000 löntagare, av vilka ungefär hälften går i pension före utgången av år 2025. Av de kommunanställda arbetar mer än hälften inom vård- och omsorgssektorn. Finlands befolkning åldras och behovet av vård- och omsorgstjänster ökar. Kommunerna och samkommunerna bör i tid förbereda sig på att konkurrensen om kompetent arbetskraft skärps. Det finns ett brett utbud av uppgifter inom kommunsektorn och kompetenskraven varierar. Många yrken är reglerade och många av dem har höga utbildnings- och kompetenskrav. Erkännandet av invandrarnas examina och kompetens bör ske i snabbare takt. Servciecentren för arbetskraft kunde ha uppgifter också i främjandet av sysslesättningen för invandrare. Verksamheten vid servicecentren för arbetskraft bygger på ett yrkesövergripande samarbete mellan kommunerna, arbetsförvaltningen och Folkpensionsanstalten. De fungerar som serviceställen för svårsysselsatta. Kommunförbundet anser att verksamheten vid servicecentren kan utvecklas så att något av servicecentren specialiserar sig på att producera tjänster för invandrare. Detta kunnande bör kunna utnyttjas nationellt till exempel med hjälp av de möjligheter som informationssamhället erbjuder.
5 Enligt Kommunförbundet är målsättningen i regeringsprogrammet att höja invandrarnas sysselsättningsgrad och halvera arbetslösheten värd att stödja. Kommunförbundet betonar att den språkutbildning som ordnas i form av arbetskraftspolitisk utbildning måste stärkas för att det ska bli lättare att få arbete. Invandrarnas tillgång till utbildning och fullgörandet av studierna bör stödjas. Alla invandrare bör sysselsättas så fort som möjligt efter att de kommit till Finland. Kommunförbundet har betonat att särskilda åtgärder vid behov måste vidtas för att stödja sysselsättningen av invandrare som redan bor i Finland och som i många fall kommit till landet av humanitära skäl. Att sysselsätta invandrarna främjar målen för den humanitära invandringen eftersom möjligheten att klara sin egen och sin familjs utkomst gör det lättare att rota sig i det nya hemlandet. Kombinationen av arbete och språkutbildning gör integrationsprocessen och inträdet på arbetsmarknaden snabbare. Studerande De invandrare som studerar vid högskolorna i Finlands är viktig arbetskraft för framtiden. En utbildning som skaffats i Finland bör kunna utnyttjas på den finländska arbetsmarknaden. Högskolornas studieprogram bör erbjuda undervisning i finska och svenska för utländska studerande. Utländska studerande bör också uppmuntras att genomföra sina studier på finska eller svenska. Detta förbättrar språkkunskaperna och underlättar sysselsättningen i Finland efter studierna. Kraven på språkkunskaper är höga i synnerhet i många kommunala yrken, och därför ger språkkunskaper som inhämtats redan under studierna mervärde på arbetsmarknaden. Internationellt skydd I Finland ansvarar staten i huvudsak för flyktingpolitiken. Staten beslutar om beviljande av uppehållstillstånd för invandrare. För att de humanitära kraven i Finland ska uppfyllas har också kommunerna en viktig roll i ansvarsfrågan. Flyktingarna bör placeras planmässigt och snabbt i kommunerna och integrationsfrämjande åtgärder bör sättas in direkt efter placeringen. För att flyktingpolitiken ska lyckas är det viktigt att kommunerna har möjligheter och resurser att ta emot kvotflyktingar och asylsökande som fått uppehållstillstånd. Om kommunerna kunde vara säkra på
att resurserna räcker till skulle det sporra dem till att ta emot flyktingar och asylsökande med uppehållstillstånd. 6 De största problemen i kommunerna gäller bristen på resurser inom vården och omsorgen och undervisningsväsendet, tillgången till bostäder och bristen på språkkurser för vuxna. Enligt Kommunförbundet går det att integrera och placera invandrare hållbart i kommunerna om staten tar på sig ett större ansvar för verksamheten och finansieringen. Enligt integrationslagen bygger anvisandet av flyktingar och asylsökande som fått positivt beslut till kommunerna på ett avtal mellan kommunen och närings-, trafikoch miljöcentralen. Att asylsökande som fått positivt beslut i dag flyttar självständigt och på eget initiativ, något som statliga myndigheter till och med understöder, har medfört problem i kommunerna : bostadslösheten har ökat särskilt i huvudstadsregionen, integrationsstarten har blivit fördröjd och i fråga om tillhandahållandet av tjänster har ohållbara situationer uppstått särskilt vid familjeåterförening. Den okontrollerade inflyttningen av asylsökande med uppehållstillstånd måste minskas. Mottagandet av kvotflyktingar är en stor utmaning för kommunerna. En stor del av de kvotflyktingar som väljs till Finland är personer i en sårbar ställning. Inom Finlands flyktingkvot finns ungefär 100 personer i en nödsituation. De är familjer eller enskilda personer som behöver ett snabbt mottagande och ofta krävande sjukvård. Statens ansvar bör utökas framför allt när det gäller flyktingar i en nödsituation. Personer i en nödsituation behöver omedelbart hjälp av sakkunniga med specialkompetens. Staten bör ordna denna hjälp på central nivå särskilt i början av flyktingarnas vistelse i Finland. I strategin för invandringens framtid finns skäl att också se över möjligheten att stödja flyktingar i att frivilligt återvända till sitt hemland. Familjemedlemmar och övriga anhöriga När kommunerna avtalar med närings-, trafik- och miljöcentralerna om att ta emot flyktingar ska kommunerna informeras om eventuella familjeåterföreningar. Kommunerna har hamnat i överraskande situationer, när antalet invandrare som flyttar in i kommunen på grund av en familjeåterförening har varit större än planerat.
7 Också invandrare som kommer för att arbeta tar ofta med sig hela familjen. Vid prövning av uppehållstillstånd ska säkerställas att de berörda invandrarnas utkomst är tryggad så att ingen ska behöva ty sig till utkomstskyddet som en sista utväg. Tjänsterna inom småbarnsfostran är centrala för invandrarbarnens inlärning av finska/svenska och för stödet till det egna modersmålet och den egna kulturen. I arbetet för att bevara barnets eget modersmål och kultur är samarbetet mellan familjerna och invandrarnas egna organisationer av största vikt. Undervisningstjänsterna för invandrare ska utvecklas som en del av hela utbildningssystemet. Det är också viktigt att ha en tillräckligt stor lokal beslutanderätt för att undervisningstjänsterna ska kunna ordnas flexibelt på olika sätt och de lokala behoven tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Kännedomen om mångkulturellt arbete bör förbättras. Också den kompetens som behövs hos dem som hjälper personer i svåra situationer bör ökas i alla social- och hälsovårdsenheter. Staten bör anvisa tilläggsresurser för kompetensutveckling. Bekämpning av olaglig invandring och människohandel Begreppet "olaglig invandring" omfattar många olika grupper. Vistelse som strider mot bestämmelser orsakar problem för kommunerna när det gäller utbudet av vård-, omsorgs- och undervisningstjänster. Också i Finland måste man ta ställning till hur så kallade papperslösa personer ska behandlas i servicesystemet. Ett hjälpsystem för offren för människohandel bör finnas tillgängligt för alla offer oberoende av om de har fått en hemkommun. Det är viktigt att hjälpsystemet upprätthålls av staten och att man inom ramen för systemet kan tillhandahålla tjänster som kräver specialkompetens och som tillgodoser offrens behov. Integration och integrationsverksamhet Kommunförbundet vill poängtera att integrationsverksamheten är en tydlig del av hela invandringspolitiken som staten ska ha det övergripande ansvaret för. Avsikten med denna verksamhet är att göra det lättare för invandrare att bosätta sig i Finland och att främja deras delaktighet i verksamheten i det finländska samhället. En integration är lyckad när invandraren själv klarar av att göra val och fatta be-
8 slut som verkligen påverkar hans eller hennes eget och familjens liv och har möjlighet att delta aktivt i samhällslivet. Sysselsättning är av mycket stor vikt med tanke på integrationen. Det är viktigt att invandrarna har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som den övriga befolkningen. Invandrarnas servicebehov ska ses som en helhet som omfattar bland annat utbildning, vård och omsorg och boende. Invandrarnas individuella behov kräver att basservicen anpassas och att service tillhandahålls med specialarrangemang. När flyktingar och invandrare integreras måste kommunerna ges möjligheter att tillhandahålla tjänster på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En tillräcklig statlig finansiering måste också tryggas. Största delen av invandrarna söker sig ut i arbetslivet. Arbets- och näringsbyråerna ska uttryckligen ansvara för integreringen av vuxna invandrare. Alla invandrare ska ha tillgång till arbets- och näringsbyråns tjänster. Den arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen är av stor vikt när man vill förbättra vuxna invandrares förutsättningar att få arbete. I och med att invandringen ökar behövs allt mer resurser till arbetsmarknadspolitisk integrationsutbildning och sysselsättning för invandrare. Informationssamhällets verktyg ger invandrarna metoder och möjligheter att skaffa information och utbildning och att handla självständigt. Med hjälp av elektroniska verktyg kan man säkerställa att invandrarna får färsk information. Tjänsterna ska vara tillgängliga på ett lämpligt sätt genom användning av olika kanaler och verktyg så att tillgången och kvaliteten på tjänsterna tryggas på lika villkor, oberoende av invandrarnas kunskaper eller datatekniska färdigheter. Olika slags kommunala servicekontor har moderna kundterminaler för användning av internet och elektroniska tjänster. Också bibliotekens kundterminaler står till invandrarnas förfogande. Många kommuner har tillsammans med statsförvaltningen och Folkpensionsanstalten ett gemensamt samservicekontor för offentliga tjänster. Framöver kunde servicekontoren erbjuda tjänster på det egna språket som distansservice med hjälp av videokonferensförbindelse. Serviceproducenterna kan tillhandahålla tjänster där deras kompetensresurser finns. Distanstjänster kan trygga tillgången och kvaliteten på tjänsterna kostnadseffektivt också på små orter.
Konsekvenser för organiseringen av invandrarförvaltningen och ekonomiska konsekvenser 9 Staten bör ha det övergripande ansvaret för invandringen. Även om det i huvudsak är de lokala myndigheterna som ansvarar för integrationsverksamheten bör integrationsperspektivet beaktas redan när frågor kring ankomsten till landet behandlas. Samarbetet mellan myndigheterna bör effektiviseras. Det vore också viktigt att resultaten av olika utvecklingsprojekt kring invandringen tillämpas i den ordinarie verksamheten som fortgående processer. Det är klart att invandringen åtminstone i ett inledande skede orsakar tilläggskostnader för den offentliga sektorn. En lyckad integration är ändå en av kärnfrågorna i invandringspolitiken. Nya tag i integreringen kräver nya resurser. De extra satsningarna på integrationsverksamhet ger på lång sikt besparingar bland annat i utgifter som gäller sysselsättning och utkomststöd. För att planeringsverktygen ska kunna användas effektivt bör det finnas ett tillräckligt utbud av tjänster som beaktar invandrarens utgångspunkter i hela landet. Enligt regeringsprogrammet utarbetas det en plan för gradvis höjning av nivån på ersättningarna till kommunerna så att den motsvarar kostnadsutvecklingen inom mottagandet av flyktingar. Kommunförbundet anser att det är absolut nödvändigt att höja ersättningarna till kommunerna. Ersättningarna måste täcka kostnaderna. Till följd av ökningen av kostnaderna för vården och omsorgen bör ersättningen vara 3 120 euro per år för flyktingar som fyllt 7 år och 10 218 euro per år för barn under 7 år. Denna ersättningsnivå skulle motsvara 1993 års nivå. I ersättningsbeloppet beaktas då ännu inte någon kvalitativ eller kvantitativ förändring i servicen. Särskilt viktigt är det att förlänga ersättningstiden om integrationsplanen spänner över en längre tid än tre år. Kommunerna bör utan tidsgräns ersättas för de särskilda kostnader för tung och långvarig vård och omsorg som flyktingar behöver. Att invandrare fått finländskt medborgarskap tar inte bort behovet av specialåtgärder och kostnadsersättning. Även andra invandrare än de som flyttat till landet av humanitära skäl anlitar kommunala tjänster. När statsandelssystemet revideras bör man särskilt utreda behovet av att i bestämningsgrunderna för statsandelarna för basservicen beakta antalet personer med invandrarbakgrund. Den arbetskraftspolitiska integrationsutbildningen är viktig när det gäller att stödja integrationen av vuxna invandrare. För integrationsutbildningen behövs extra sats-
ningar som gör det möjligt att erbjuda sammanhängande utbildning i enlighet med invandrarnas behov överallt i Finland. 10 FINLANDS KOMMUNFÖRBUND Timo Kietäväinen vice verkställande direktör Keijo Sahrman direktör, regioner, näringar och internationella frågor Närmare upplysningar Erja Horttanainen, chef för EU-ärenden tfn 050 5252145, erja.horttanainen@kommunforbundet.fi Anu Wikman-Immonen, sakkunnig tfn 050 5252874, anu.wikman-immonen@kommunforbundet.fi
eh/mamustrat2020kl18042012 11