Patientsäkerhet i samverkan, årsrapport vårdkedjan somatik och psykiatri

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Patientsäkerhet i samverkan, årsrapport vårdkedjan somatik och psykiatri År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Utvecklingsgrupp vårdkedjan somatik och psykiatri Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 1

Deltagare i Utvecklingsgrupp Vårdkedjan somatik 2013 Barbro Nordström, Primärvården, ordförande och sammankallande Mikael Brandt, Primärvården Kerstin Suber, Akademiska sjukhuset Katarina Lönn, Akademiska sjukhuset Linda Johansson, Lasarettet i Enköping, ersatt från maj av Ida Svenserud Ann-Marie Thordeman, Enköpings kommun Anna-Lena Alriksson, Heby kommun Irene Eklöf, Håbo kommun Eva Ax, Knivsta kommun, ersatt från september av Siw Hansson Tierps kommun har inte haft någon representant i gruppen under 2013 Carina Kumlin, Uppsala kommun Lena Sjöberg, Uppsala kommun Britta Gustavsson, Älvkarleby kommun Monica Brundin, Östhammars kommun, ersatt från november av Daniel Brundin Deltagare i Utvecklingsgrupp Vårdkedjan psykiatri 2013 Ingrid Larsson, Uppsala kommun, ordförande och sammankallande Siv Bergström, Enköpings kommun Pia Johansson, Håbo kommun Eva Ax, Knivsta kommun Carina Kumlin, Uppsala kommun Britta Gustavsson, Älvkarleby kommun Lena Gustavsson, Östhammars kommun Johnny Svahn, Akademiska sjukhuset Lennart Wikbladh, Akademiska sjukhuset Saga Adolfsson, Akademiska sjukhuset Ulf Olofsson, Akademiska sjukhuset 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 9 Samverkan med patienter och närstående 13 Sammanställning och analys 14 Resultat 15 Övergripande mål och strategier för kommande år 16 3

Sammanfattning Utvecklingsgrupperna för vårdkedjan somatik respektive psykiatri har till uppgift att, utifrån ett länsperspektiv, arbeta för säkra och trygga rutiner för samverkan mellan huvudmännen vid in- och utskrivning i slutenvård. Sedan juni 2012 finns samverkansrutiner på landstingets webplats www.lul.se/extranätet - Vårdgivare - Möta patienten - Kvalitetshandboken Vård i Samverkan (ViS) tillgängliga för personal såväl inom som utanför landstinget. 2013 är det första året som de båda utvecklingsgrupperna sammanställer en gemensam årsrapport till TKL. Gruppernas viktigaste uppgift under året har varit att arbeta fram gemensam riktlinje och gemensamma samverkansrutiner för somatik och psykiatri. Det målet har uppnåtts. Utvecklingsgrupperna avslutar med denna rapport sina uppdrag och lämnar över till ny, gemensam grupp för processen samordnad planering för utskrivningsklar patient. 2013 års utvecklingssatsning i Pratorsystemet har gällt framtagande av IT-stöd för samordnad planering i öppen vård inklusive Samordnad Individuell Plan, SIP. EVRY har genomfört utvecklingen av Prator 4.0 tillsammans med fyra landsting. Uppsala län har deltagit med erfarna och kompetenta resurspersoner i utvecklingsarbetet. Prator 4.0 är från årsskiftet klart för driftsättning. Ett projekt för införande i Uppsala län genomgår just nu en planeringsfas. Införandet av Prator i öppen vård kommer i hög utsträckning att engagera den nya processgruppen 2014. Pratorssystemet har funktionalitet för inloggning med e-tjänstekort. Som mål för 2013 angavs att alla användare i systemet skulle logga in med e-tjänstekort innan året var slut. Detta har genomförts inom landstingets verksamheter, men ingen kommun har hittills tagit steget trots att många kommunanvändare redan har e-tjänstekort. Sammanställningen av avvikelserapporter är inte fullständig, uppgifter saknas från Tierps och Knivsta kommuner. Inte heller finns någon sammanställning av privata vårdcentralers inkommande avvikelser. Tierps kommun har haft ett högt antal betalningsansvarsdagar, totalt 743 dagar 2013. Trenden med många betalningsansvarsdagar startade redan i september 2012. Uppsala kommun har däremot gjort en markant förbättring från maj 2013 och minskat sina betalningsansvarsdagar från 2401 dagar under år 2012 till 669 dagar under år 2013. Av genomförda åtgärder framhåller utvecklingsgruppen följande: Samordning och utveckling av riktlinje och samverkansrutiner mellan somatik och psykiatri Gemensamma utbildningsaktiviteter för sjuksköterskor inom slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård Hospiteringsutbyte mellan slutenvård och kommunal verksamhet Mobila hembesöksteamets verksamhet utvecklats och permanentats från 2014 Psykiatridivisionen har genomfört internt arbete gällande Pratorprocesserna Fortsatt utveckling av innehåll och forum för systemförvaltning av Prator Apotekarstöd vid utskrivning till korttidsplats i Uppsala kommun 4

Övergripande mål och strategier Länets invånare ska erbjudas en god och säker hälso- och sjukvård där insatser från olika huvudmän hålls samman. Insatserna ska planeras och utformas i samverkan med den enskilde. Det innebär: - respekt för individens självbestämmande - fokus på individens behov, resurser och förutsättningar - att medicinska, psykologiska och sociala insatser ska komplettera varandra För vårdkedjan somatik respektive psykiatri innebär detta att rutiner för säker planering inför utskrivning och överföring av information mellan huvudmännen ska finnas och efterlevas. Organisatoriskt ansvar Huvudmännen Ansvarar för att det finns en överenskommelse för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården. Tjänstemannaberedning kommuner och landsting, TKL Fastställer riktlinje för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården. Vårdgivare Samtliga vårdgivare ansvarar för att det i verksamhetens ledningssystem finns lokala rutiner för att säkerställa att fastställda riktlinjer och rutiner för samverkan i vårdprocesserna uppfylls. Utvecklingsgruppen vårdkedjan somatik respektive psykiatri Ansvarar för att utarbeta, revidera och följa upp riktlinjen enligt uppdrag från TKL utarbeta övergripande samverkansrutiner lämna årsrapport till TKL om avvikelser och pågående utvecklingsarbete Prator Prator utgör det gemensamma webbaserade kommunikationsverktyget som skall användas för att säkerställa en god planering och informationsöverföring. Berörda parter inom slutenvård, primärvård och kommun skall hantera meddelanden i Prator enligt de övergripande och lokala rutiner som upprättats, för att säkerställa planering för patientens vård och omsorgsbehov efter utskrivning. För att säkerställa att meddelanden kommer till rätt mottagare skall kommunerna upprätta lokala rutiner för administration av adresseringar i systemet, t ex vid flytt från ordinärt boende till särskilt boende oavsett folkbokföringsadress. Samverkansrutiner Landstinget och kommunerna skall i samråd utarbeta rutiner i samband med in- och utskrivning av patienter från sluten vård till öppen vård och socialtjänst. Sedan 2012 publiceras riktlinjer och rutiner som rör samverkan i kvalitetshandboken Vård i Samverkan på www.lul.se. 5

Struktur för uppföljning/utvärdering Utvecklingsgruppen vårdkedjan somatik Gruppen har under året haft 6 möten, varav två gemensamma med psykiatrigruppen. Utvecklingsgruppen vårdkedjan psykiatri Gruppen har under året haft 6möten, varav två gemensamma med somatikgruppen. Under 2013 har båda utvecklingsgruppernas fokus legat på att skapa gemensam riktlinje för somatik och psykiatri samt gemensamma samverkansrutiner. Arbetet slutfördes i slutet av 2013. Riktlinjen är färdig för fastställande av TKL och en gemensam processgrupp för somatik och psykiatri ska tillsättas. Med denna årsrapport avslutas utvecklingsgruppernas arbete. Psykiatridivisionens interna arbete med riktlinjer, rutiner och erfarenhetsutbyte Psykiatridivisionen etablerade under 2013 ett divisionsövergripande nätverk för samordnad utskrivningsplanering. I nätverket ingår samordningschef, läkare, pratoransvariga från öppenoch slutenvård samt psykiatridivisionens representanter i utvecklingsgruppen för psykiatri. Nätverkets arbetsområde har i ett första handgällt in- och utskrivningsplanering i slutenvård. Under 2014 tillkommer aktiviteter gällande SIP, vårdplanering LPT/LRV i öppenvård samt utveckling av möjligheterna med Nationell Patientöversikt, NPÖ. Nätverket har följande uppgifter - Kanalisera frågor till och från utvecklingsgruppen psykiatri - Upprätta lokala flödesrutiner - Utarbeta lokala anvisningar för t ex. journalhantering - Implementering av samverkansrutinerna i den egna verksamheten. - Utbildning och information - Utredning och uppföljning av inkomna och skickade avvikelser Avvikelserapporter Avvikelserapporterna utgör grunden för utvecklingsgruppens förbättringsarbete. Inför årsrapporten sammanställs avvikelserna enligt fastställd struktur. Fyra huvudrubriker finns: kommunikation/information, omvårdnad/behandling, utskrivningsplanering och läkemedelshantering. Avvikelserna bedöms avseende allvarlighetsgrad för inträffad händelse eller risk för händelse, samt sannolikhet för upprepning. Syftet med avvikelserapporterna är att de utreds, åtgärdas och leder till förbättringsarbete i verksamheterna. Rent generellt kan sägas att det föreligger en väsentlig underrapportering vilket gör att en ökning av antal rapporter ska uppfattas som en positiv trend. För 2013 ses dock inte att antalet avvikelser ökar, vilket stämmer till eftertanke. Är vårdpersonalens arbetssituation idag så trängd att man inte hinner skriva ner en avvikelserapport? Samtidigt kan noteras att antalet avvikelser som utretts och återkopplats till avsändaren har ökat i antal och besvarats snabbare. I totalsumman saknas avvikelser från Tierps och Knivsta kommuner, som inte lämnat in någon sammanställning för 2013. Avvikelser som rört externt drivna vårdcentraler ingår inte i sammanställningen eftersom dessa avvikelser har hanterats direkt gentemot berörd vårdgivare. 6

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Övergripande i länet I februari infördes den nya akutremissen för sjuksköterskan i den kommunala hälso- och sjukvården. Den ligger inte i Pratorsystemet utan finns än så länge i pappersformat. Ett nationellt arbete pågår gällande elektronisk remiss, e-remiss, detta arbete inväntas. Akutmottagningen utvecklar kontinuerligt rapportering och informationsöverföring till kommunala sjuksköterskor i samband med besök på akuten. I de fall akutremissen ej funnits med patienten in till akutmottagningen har man skapat en akutremiss så att skriftigt svar kan sändas/ skickas med patienten. Rutinen för tidig utskrivningsplanering, dvs planering som påbörjas innan patienten är utskrivningsklar är införd på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.På Akademiska sjukhuset har totalt genomförts ca 10 stycken inomneurodivisionen (trakeostomi) samt specialmedicin (dialyspatienter). Uppsala kommun har tillsammans med Akademiska sjukhuset erbjudit medarbetare i alla kommuner samt Akademiska sjukhuset möjlighet att hospitera inom varandras områden under en halv till en dag med syfte att öka förståelsen för varandras områden. Intresset från kommunernas medarbetare att hospitera på Akademiska sjukhuset har varit stort men endast ett fåtal medarbetare på Akademiska sjukhuset har anmält intresse. Med anledning av detta kommer formerna för hospiteringsutbytet att ses över inför 2014. Önskemål om möjlighet att hospitera inom psykiatrin har tillkommit. Utbildningsinsatser har också arrangerats för medarbetare vid Akademiska sjukhuset och länets kommuner. Det har funnits ett stort intresse för kompetensutveckling och samtliga utbildningstillfällen som erbjudits har varit fullbokade. Omkring 400 personer har deltagit i årets utbildningar som handlat om hjärtsvikt/kol, fallprevention och Pratorhantering. Vid Akademiska sjukhusets akutmottagning har ny rutin, Hemtransport från akuten, införts. Rutinen, som gäller för äldre patient som återgår till hemmet eller till särskilt boende, fastställdes i juni. Effekterna ska följas upp genom bevakning av antalet liknande avvikelser. Avdelningarna arbetar kontinuerligt med uppdateringar av PM, rutiner och lathundar. Återkoppling av avvikelseärenden sker regelbundet till berörd personalgrupp och på avdelningsmöten. Några enheter har identifierat ett behov av förbättrade rutiner för brytpunktssamtal. För att underlätta och säkerställa informationsöverföringen mellan fler professioner har antalet behörigheter för sjukgymnaster och arbetsterapeuter i Prator ökat. Nationell patientöversikt, NPÖ, möjliggör åtkomst till journalinformation i Cosmic för sjuksköterskor i länets alla kommuner. Införandeplanen, som alla kommunerna lagt för att under 2013 konsumera information från NPÖ, har fördröjts. Införandet har visat sig behäftat med större hinder än väntat. Idag konsumerar endast Heby, Östhammar och Enköping. Ingen kommun är ännu producent. Nyttan med NPÖ är med andra ord än så länge ytterst begränsad. Från landstingets sida finns ett starkt önskemål att kunna ersätta pappersburen, ofta faxad, information till kommunal hälso- och sjukvård med direktläsning i NPÖ. Uppdraget som huvudadministratör i Prator har förtydligats och nätverksträffar anordnas tvåtre gånger per termin för att utbyta erfarenheter och behålla kompetens i administratörsrollen. 7

Kommunerna Vid utskrivning till avancerad palliativ vård behåller specialistsjukvården det medicinska ansvaret. Den gemensamma planeringen med kommunala hälso- och sjukvården måste därför genomföras på annat sätt än som utskrivningsplanering med stöd av Prator. En ny samverkansrutin vid anslutning till sjukhusansluten hemsjukvård (SAH) har under året upprättats i Norduppland. Det är viktigt att följa upp effekten av det nya arbetssättet under 2014. I maj 2013 startade remisshanteringen vid Palliativt centrum, något som förändrat vårdkedjan gällande patienter med behov av palliativ vård. Mellan april november hade 489 remisser mottagits och bedömts av teamet. Mobila hembesöksteamet i Uppsala startade i september 2011 som ett samverkansprojekt mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Beslut har fattats under året att permanenta verksamheten fr.o.m. 1 jan 2014 i den nya förvaltningen Hälsa och habilitering i landstingets regi. Samtidigt byter verksamheten namn till Mobila äldreakuten. Verksamheten finansieras i samverkan med Uppsala kommun. En sjuksköterska från Mobila äldreakuten är placerad på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Sjuksköterskan arbetar med de äldre som av medicinska skäl inte behöver stanna kvar på sjukhuset. Mobila äldreakuten samarbetar också med särskilda boenden, ambulanssjukvården och Sjukvårdsrådgivningen 1177. Ett samarbete med läkare på akuten och läkare på vårdcentraler i Uppsala kommun har också inletts. Resultat för jan 2012 mars 2013 är att av 1687 kontakter (5,9 ärenden/vardag) blev 1361 vårdade kvar hemma (81 %), 20 personer kunde direktinläggas på geriatriken (1 %) och 306 personer gick till akuten på Akademiska sjukhuset (18 %). Flertalet av de personer som skickades till akutmottagningen blev inlagda (85 %). En uppskattning har gjorts av uteblivna kostnader för öppenvårdsbesök för målgruppen som uppgår till ca 2,5 miljoner kronor. Den stora vinsten uppstår samtidigt vid beräknad utebliven slutenvård med ca 9,2 miljoner kronor per år (2012). För att förbättra och säkerställa läkemedelshanteringen i vårdens övergångar infördes Utskrivningshjälpen i juni 2013. Den innebär att apotekare medverkar vid utskrivningen av patient som efter vårdplanering är beviljad en kommunal korttidsplats i Uppsala kommun. Ett nytt samarbete med kommunens boendesamordnare har i och med den nya rutinen utvecklats. Den nya rutinen har fungerat mycket bra. Under året har nya rutiner införts gällande utskrift av läkemedelslistan till patienten samt läkemedelsberättelse gjorts. För att stärka och utveckla samarbetet med vårdgrannar är fortsatt samverkan genom möten med Uppsala kommuns vårdplaneringsteam och hälso- och sjukvårdskoordinator viktiga. Mötena genomförs 2 gånger per termin. Syftet är bland annat att återföra erfarenheter från avvikelser i samband med utskrivningsplaneringar på sjukhuset. Håbo har reviderat de lokala rutinerna för Prator. Den största förändringen är att en mindre grupp yrkeskategorier ser patienter inskrivna i psykiatrin och att adresseringsfunktionen nu även används på kommunens särskilda boenden samt för de som har privat hemtjänst. Enköping har genomfört ett förbättringsarbete med läkarsamverkan på ett äldreboende. Både Älvkarlebyoch Heby har inrättat vårdplaneringsteam i sina kommuner. 8

Samverkan för att förebygga vårdskador Utvecklingsgrupperna för vårdkedjan är utmärkta exempel på samverkansaktiviteter mellan huvudmännen med tydligt syfte att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada. De upprättade samarbetsrutinerna mellan olika vårdenheter, vårdnivåer och huvudmän har avgörande betydelse för säker informationsöverföring mellan huvudmännen och en god och säker vård. Rutinerna måste hållas kända och levande inom alla verksamheter, avvikelser ska rapporteras för utredning. Förstärkt utskrivningsprocess har sedan oktober bedrivits som ett pilotprojekt mellan Lasarettet i Enköping och vårdcentralerna i Enköping, Heby och Håbo kommuner. Projektet syftar till att förhindra återinläggningar samt ge en tryggare utskrivning. Alla patienter på medicinavdelningarna 1 och 2 bedöms för förstärkt utskrivning. De som exkluderas är: patienter tillhörande palliativa teamet eller hjärtsviktteamet, patienter som bor på särskilt boende eller patienter som inte samtycker till överlämning och uppföljning av vårdcentral eller annan orsak. Sekreterare på avdelningen skickar, vid utskrivning, ett riktat extrameddelande till uppföljande vårdcentral. Vårdcentralens sjuksköterska ska sedan ringa upp dessa patienter inom 2 dagar efter utskrivning. Riskanalys I samband med organisatoriska eller andra förändringar i verksamheterna som kan medföra brister i verksamheten måste en avstämning i förhållande till gällande rutiner och arbetssätt göras. Detsamma gäller när det kommer nya författningar som påverkar samarbetet mellan kommuner och landsting. TKL tog inför jul och nyår 2013-2014 initiativ till en värdefull gemensam riskanalys. Den handlade om att tydliggöra gällande utskrivningsrutiner under helgdagar och att uppdatera kontaktvägar till respektive huvudman med anledning av ovanligt många röda dagar under jul och nyår. Samarbetet fungerade under dessa ovanligt helgdagsrika veckor över förväntan. I samband med inflyttning i psykiatrins hus mars 2013, då huvuddelen av psykiatrins slutenoch öppenvård samlades i en gemensamt lokal, gjordes en omfattande riskanalys gällande alla flöden och processer, inklusive arbetet med in- och utskrivning av patient. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Länets kommuner har från slutenvården och primärvården tagit emot 60 avvikelser enligt nedan: 9

35 30 25 20 15 10 5 0 Uppsala kommun (31) Enköpings kommun (19) Heby kommun (14) Håbo kommun (5) Östhammars kommun (1) Älvkarleby kommun (0) Knivsta Uppgift saknas Tierp Uppgift saknas 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Uppsala Heby Enk Håbo Östhamm ar Läkemedelshantering Problem gällande utskrivningsplanering Omvårdnad/behandling Kommunikation/Info Läkemedelshantering 4 0 4 0 0 Problem gällande utskrivningsplanering 3 3 1 0 1 Omvårdnad/behandling 6 2 8 2 0 Kommunikation/Info 18 9 6 3 0 Antalet avvikelser som inkommit till kommunerna har i jämförelse med 2012 i stort sett inte förändrats. Utifrån de svar som lämnats borde fler av de rapporterade avvikelserna har kategoriserats som brister i kommunikation. Uppenbarligen finns olika uppfattningar om rutinerna inom olika huvudmän. Exempel på avvikelser som rör kommunikation/information är avvikelser gällande utebliven eller felaktig information, såsom fel ID-märkning av person eller felaktig ifylld akutremiss. 10

Brister i kommunikation vid vårdplanering har också rapporterats. Exempel på avvikelser inom kategorin omvårdnad/ behandling är avvikelser gällande sår, förstoppning, bristande tillsyn, bristande omvårdnad och fördröjd insats samt bedömningar i samband med ambulanstransport. Exempel på avvikelser i samband med utskrivningsplanering är avvikelser gällande bristande dokumentation i Prator men också bristande kunskap om ansvar, skyldighet och lagstiftning. Exempel på avvikelser som rör läkemedelshantering innefattar främst avvikelser gällande problem vid ordination som att faxad ordination från vårdcentral ej utförts, att rutin för läkemedelshantering inte följts eller att man inte uppmärksammat behovet av att hämta ut nya läkemedel. Uppsala kommun anger att avvikelser inom området psykiatri har ökat något Detta kan tyda på större medvetenhet om vikten av att skriva avvikelser. Avvikelserna har analyserats och återkopplats till verksamheten och berörd personal. Rutiner har setts över, Användandet av Kvalitetshandboken ViS har ökat och förbättring av rutiner har skett. Av de avvikelser länets kommuner tagit emot från slutenvården och primärvården handlar drygt 50 % om brister i kommunikation/ information. Av de svar kommunerna ger när det gäller övriga avvikelser kan man se att det i flera fall uppges kommunikationsproblem och missförstånd som orsak till avvikelserna. Detta är värt att notera. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Avvikelser som inkommit till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Akademiska Enköping 2013 2012 2013 2012 Kommunikation/informationsöverföring 33 44 15 5 Omvårdnad/behandling 19 27 5 5 Läkemedelshantering 48 36 5 4 Utskrivningsplanering 25 32 9 3 Summa 125 139 34 17 11

60 50 40 30 20 Akademiska 2013 Akademiska 2012 Enköping 2013 Enköping 2012 10 Kommunikation/informationsöverföring 0 Omvårdnad/behandling Läkemedelshantering Utskrivningsplanering Akademiska sjukhuset Inom gruppen Läkemedelsfel i vårdens övergångar har en ökning skett med 16 avvikelser. De stora problemområdena är fortfarande ordinationsproblematik samt att patienterna inte får med sig alla läkemedel vid utskrivning. Inom övriga kategorier noteras en minskning i antalet avvikelser. Det finns en ökad medvetenhet om länets samverkansrutiner, riktlinjer gällande in- och utskrivningar och informationsöverföring i vårdens övergångar. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med uppföljningar och uppdateringar av sina rutiner. LexMaria Det finns ingen registrerad avvikelse som lett till en LexMaria anmälan. Lasarettet i Enköping 2013 har en markant ökning av avvikelser både från kommun till landsting och från landsting till kommun skett. Det positiva är att medarbetarna vågar registrera avvikelser för att det ses som en möjlighet till förbättring och utveckling, inte att utpeka någon som gjort fel. Om antalet avvikelser ska minska ska det bero på att vi förbättrar vårt arbete, inte för att medarbetare inte registrerar avvikelserna. Efter en avvikelse som handlade om en patient som gick hem med nyinsatt PEG, där det saknades material vid hemkomst har dietisten på lasarettet i Enköping tagit fram en rutin för vad som gäller vid detta. LexMaria En avvikelse ledde till Lex Maria anmälan. Denna handlade om en patient som var i behov av syrgas men kunde klara sig kortare stunder utan syrgas. När hon skulle gå hem så krävde hon själv att omgående få åka tillsammans med sin särbo i taxi. Hemma ramlade kvinnan utanför hemmet. Hon fick hjälp upp till lägenheten där hon fick andningsuppehåll, HLR påbörjades. Patienten avled senare på akutmottagningen på Lasarettet i Enköping. Obduktion visade att dödsorsaken var en mycket allvarlig ateroskleros i hjärtat. En förbättringsåtgärd som lyftes fram var att inför hemgång i vissa fall säkra upp med t.ex. en rullstol mellan taxi och bostad för att undvika olycksfall. 12

Psykiatri, fördelning per huvudområde 2013 Avvikelser Kommunikation/Information 17 Omvårdnad/Behandling 11 Problem gällande utskrivningsplanering 3 Läkemedelshantering 5 Avvikelserna har medfört löpande förbättringar av rutinerna på respektive enhet och dessutom har träffarna i nätverket inom psykiatridivisionen gjort att tillkortakommanden och bristande rutiner har ventileras och blivit till erfarenheter för hela gruppen. Primärvården, landstingets vårdcentraler Avvikelser Endast en handfull avvikelser som rör in- och utskrivning har inkommit förutom det 10-tal avvikelser som rör påminnelser om att justera vårdplanen. Detta händer någon gång per månad och rör som regel utskrivning till korttidsplats, där övertagande av det medicinska ansvaret upplevs oklart. Prator fungerar inte optimalt i detta sammanhang, något som utvecklingsgruppen noterat.läkarkommunikation och information till mottagande husläkare måste vid utskrivning till korttidsplats ske utanför Pratorsystemet, eftersom meddelanden i Prator adresseras till den vårdcentral/husläkare där patienten är listad, som också justerar vårdplanen. Under 2013 utreddes just ett ärende som bland annat gällde otydligt läkaransvar vid utskrivning till korttidsplats. Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, (tidigare Socialstyrelsen) blev inkopplade på ärendet med anledning av flera händelser. Bland annat granskades informationsprocessen från slutenvård till primärvård och kommun. Utredningen utmynnade i förtydligande av rutiner och vikten av att läkare ska kommunicera direkt med mottagande läkare i dessa ärenden. Slutenvården påmindes om nödvändigheten att skicka medicinsk information direkt till boendets sjuksköterska för att möjliggöra säkra medicinska bedömningar. Externa utförares avvikelser har under året hanterats av respektive utförare, därför har ingen central sammanställning varit möjlig. Denna brist på överblick har påtalats för landstingets chefsläkare. Samverkansrutinen för avvikelserapportering har ändrats så att avvikelserapport till privat vårdcentral kompletteras med kopia till landstingets chefsläkare för kännedom. Samverkan med patienter och närstående Samordnad utskrivningsplanering är ett tydligt exempel på att patienterna och deras närstående ges möjlighet att medverka i patientsäkerhetsarbetet. Syftet med befintliga rutiner för vårdkedjan är att de ska förebygga vårdskador. Lasarettet i Enköping deltar tillsammans med primärvården i Enköpings och Håbo kommuner i projektet Förstärkt utskrivning. Projektet handlar om att förhindra återinskrivningar genom att förstärka informationen mellan vårdgivare och patient (eller anhörig om patienten själv inte kan ta emot informationen). Riskpatienter för återinskrivning tas fram enligt vissa kriterier, information lämnas om vad som utförts under vårdtiden samt patientens aktuella läkemedel. Patienten blir efter hemgång uppringd av primärvården för att kontrollera att allt fungerar bra och att man uppfattat informationen från sjukhuset rätt. Projektet fortsätter i Enköpingoch kommer successivt att införas vid Akademiska sjukhuset och övriga kommuner. 13

Statistik från Prator Antal vårdplaneringsärenden Totala antalet ärenden inom somatiken har under 2013 minskat med 100 ärenden jfr med 2012, inom psykiatrin är antalet konstant. I genomsnitt skickas från somatiken 300 kallelser till vårdplanering per månad, totalt 3660 kallelser, vilket utgör 45% av antalet inskrivningsmeddelande, som var 8129. Som jämförelse skickas från psykiatrin i snitt 20 kallelser per månad, totalt 270 kallelser under 2012, vilket utgör 50% av antalet inskrivningsmeddelanden, som var 537. Månadsflödet av kallelser är tämligen konstant under året. Fördelning per kommun Antal kvitterade kallelser 2013 (2012) Antal justerade vårdplaner Uppsala 1563 (1707 ) 1559 (1669) Enköping 373 (438 ) 360 (427) Tierp 299 (286 ) 296 (281) Östhammar 221 (232 ) 219 (226) Heby 188 (170 ) 188 (163) Håbo 127 (117 ) 125 (104) Knivsta 65 (76 ) 64 (66) Älvkarleby 94 (82 ) 94 (83) Summa 2930 (3108 ) 2905 (3019) Makulerade kallelser 666 kallelser har makulerats, 18% av totalantalet kallelser, vilket är i princip lika som 2012. 75% av makuleringarna beror på förändring i det medicinska tillståndet. 37 makuleringar har skett pga dödsfall. 5 makuleringar har skett för att kommunerna inte justerat vårdplanen och 7 makuleringar för att husläkare inte justerat vårdplanen. Målet för makulering av denna orsak är givetvis noll. Totalantal skickade meddelanden Summan av samtliga skickade meddelanden i Pratorsystemet är 44 087 meddelanden, vilket är 1200 fler än 2012. Av meddelanden utgör extrameddelanden huvudparten, 18 246 stycken (41% av samtliga meddelanden). Extrameddelanden används i stor utsträckning av rehabiliteringspersonal för informationsöverföring. Pilotprojektet förstärkt utskrivningsprocess från Enköpings lasarett till vårdcentralerna i Enköping, Håbo och Heby har under tiden oktober till december genererat en ny typ av extrameddelanden i Prator i form av extrameddelande till sjuksköterskor på vårdcentralerna, en ny funktionalitet i Prator. Dessa meddelanden kommer att öka under 2014 i takt med att arbetssättet införs inom Akademiska sjukhuset. Mer statistik gällande detta är att vänta. Befolkningsutvecklingen i länet för jämförelse Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala 65+ (2013) 8374 3171 3390 2051 4737 2100 5206 32791 65+ (2012) 8196 3108 3250 1933 4647 2059 5063 31711 65+ (2011) 7914 3020 3058 1850 4574 2008 4957 30578 2012-2013 2,17% 2,0% 4,3% 6,1% 1,93% 1,99% 2,82% 3,4% 14

Resultat Arbetet med att sammanföra utvecklingsgrupperna för somatik och psykiatri har tydliggjort strukturen och förbättrat förutsättningarna för ökad patientsäkerhet i samverkan mellan huvudmännen. Betalningsansvarets utveckling 2013 Antal utskrivningsklara från somatisk vård vid Akademiska sjukhuset där betalningsansvaret har inträtt framgår av nedanstående tabell och graf fördelat per kommun. Lasarettet i Enköping och psykiatrin har inte lämnat motsvarande statistik. Befolkningsutvecklingen för respektive kommun redovisas i separat tabell. Akademiska sjukhuset + Lasarettet i Enköping, antal betalningsansvarsdagar, somatik År 2013 Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Älvkarleby Östhammar Uppsala Januari 0+17 0+0 0+0 0+0 142+0 0+0 0+0 192+0 Februari 0+0 7+0 0+2 0+0 12+0 0+0 0+0 165+0 Mars 0+0 10+14 0+0 0+0 33+0 0+0 3+0 86+0 April 0+7 0+0 0+0 0+0 84+0 0+0 0+0 88+0 Maj 0+1 0+0 0+0 0+0 114+0 0+0 0+0 36+0 Juni 4+8 0+0 0+0 0+0 13+0 0+0 0+0 5+0 Juli 1+16 0+0 0+0 0+0 44+0 0+0 6+0 39+0 Augusti 3+25 0+0 0+0 0+0 33+0 0+0 12+0 3+0 September 2+0 3+0 0+0 0+0 68+0 0+0 10+0 5+0 Oktober 7+0 0+0 0+0 0+0 13+0 0+0 0+0 9+0 November 0+8 0+0 0+0 5+0 139+0 0+0 0+0 25+0 December 0+0 6+1 2+0 0+0 48+0 0+0 0+0 16+0 Totalt 17+82 26+15 2+2 5+0 743+0 0+0 31+0 669+0 Flera kommuner har väl klarat sitt uppdrag att ta hem utskrivningsklara patienter. Uppsala har under hösten 2013 avsevärt förbättrat sina siffror. Utvecklingen av antalet betalningsansvarsdagar i Tierps kommun kommenteras av Randi Graungaard, verksamhetschef/myndighetschef Tierps kommun: Sedan sommaren/hösten 2012 minskade omsättningen på särskilda boenden i Tierps kommun bland annat på grund av väldigt många gynnande boendebeslut (114) i förhållande till året innan och 2013 (56 respektive 66). Samtidigt var omsättning på sjukskötersketjänsten i vårdplaneringsteamet hög och arbetsterapeut saknades. Man valde under hösten 2012 dessutom att frångå att använda vårdplanering via video vilket ledde till fördröjd handläggning I början av 2013 var hela handläggargruppen relativt ny och är det fortfarande och hade svårt att få hem kunder efter korttidsvistelse. Under senare delen av 2013 har vårdplaneringsteametstabil bemanning på alla poster och man har återgått till videoplanering. Omsättningen på vårdboenden har ökat igen (i september 2013 fanns över 30 gynnande ickeverkställde beslut, vid utgången av december var motsvarande siffra 20). Vårdtider på korttidsplats har kortats ner, under 2014 har tillfälligt antalet korttidsplatser utökats. På flera fronter görs insatser för att snabba på och effektivisera hanteringen av utskrivningsklara patienter. 15

Betalningsansvarsdagar, psykiatri Detaljerad statistik på antal betalningsansvarsdagar per månad och kommun saknas från psykiatridivisionen. Psykiatrin har fakturerat kommunerna 1042 tkr under år 2013. Samtidigt har krediteringar motsvarande 1098 tkr skett gällande fall där kommunerna har ifrågasatt faktureringarna från psykiatrin. Krediteringssumman härrör både från 2012 och 2013. Regelverket som finns för betalningsansvar är tydligt men tycks ha tolkats olika. Under 2013 har psykiatrin bedrivit ett förbättringsarbete för ökad kunskap om reglerna och hur samverkan ska gå till. Förbättrad och mer detaljrik statistik är att förvänta inför kommande år. Övergripande mål och strategier för kommande år För att nå det övergripande målet, att de som behöver en samordnad planering också ska få den och att planerade aktiviteter genomförs, krävs gemensamma synsätt och värderingar, med andra ord, ett kontinuerligt kulturarbete för samtliga inblandade parter. Den nya processgruppen övertar länsansvaret för att förvalta och utveckla de goda ansatser som sedan 2004 funnits i utvecklingsgrupperna för vårdkedjan. Under 2014 föreslås satsningar inom följande områden: 1. Tillsätta och sammankalla den nya processgruppen för in- och utskrivning. 2. Samtliga kommuner ska planera för säker inloggning i Prator med e-tjänstekort under 2014. 3. Införande av Prator 4.0 för öppenvården och Samordnad Individuell Plan, SIP, planeras i pilotprojekt. Samverkansrutiner inom detta nya användningsområde måste utarbetas. 4. Prator 4.0 medför tillkommande aktiviteter inom de lokala systemförvaltningarna hos respektive huvudman såsom uppbyggnad av nya organisationsträd samt systemadministration av nya enheter och användare i systemet. 5. En bredare användning av NPÖ, med dess möjligheter att ge åtkomst till medicinsk information mellan huvudmännen, är starkt efterfrågad i länet. Ett rimligt krav är att alla kommunerna under 2014 ska konsumera i NPÖ. Insatser för att kommunerna även ska producera information i NPÖ måste fortsätta, förhoppningsvis med kraftfullt stöd av regionala rådet för e- hälsa. 16