Årsredovisning 2014
Innehållsförteckning 1 Kommunalrådets kommentar... 3 2 Förvaltningsberättelse... 4 3 Vår verksamhet jämfört med andra... 27 4 Måluppfyllelse... 29 5 Ekonomiska rapporter... 42 6 Nämndernas år i sammandrag... 58 7 Gemensamma kommunala verksamheten... 65 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 2(79)
1 Kommunalrådets kommentar Att människor ska kunna leva de liv de önskar och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar - det är vad arbetet som sker i Lindesbergs kommun handlar om. Ett stort arbete har lagts för att hålla kostnaderna för den kommunala verksamheten under kontroll. När vi har kontrollen på våra kostnader är det enklare att göra rätta satsningar för att stärka Lindesbergs kommun på både kort och lång sikt. Vi har våra grunduppdrag som vård, skola och omsorg som ska tillgodose våra invånares behov. Men vi vill också vara en viktig aktör för att det skapas jobb och en meningsfull fritid för människor som vill bo här. Under året ökade vi kommunens befolkning till 23 269 personer, det är bra att vi växer. Det ställer stora krav på oss, inte minst på vår förmåga att våga pröva nytt och kritiskt granska och utveckla vårt arbets- och förhållningssätt. Våra verksamheter måste leverera, varje dag, året runt. Vi har under året arbetat med att få ut personer i sysselsättning och jobb, resultatet går åt rätt håll! Fler har fått arbete eller börjat studera för att kunna bli anställningsbar på sikt. Vi har också arbetat aktivt för att sänka försörjningsstödet via bland annat projektet Kom i Jobb och lyckats bra. Alla våra ungdomar som sökte feriejobb fick ett erbjudande, antingen inom våra egna verksamheter eller inom det privata. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla feriearbetena så att flera kan lockas till att söka arbete inom den offentliga sektorn när de studerat färdigt. För att öka attraktiviteten ytterligare så har äntligen bostadsbyggandet kommit igång, inflyttningen på Strandskolan är klar, nu väntar vi bara på nästa etapp. Näringslivet är en förutsättning för tillväxt! Vi har påbörjat arbetet med att förbättra relationen mellan kommunen och näringslivet, det arbetet tar aldrig slut - det är som färskvara, måste vårdas och förtjäna förtroende! Hela kommunen ska utvecklas, därför är det extra roligt att vi fått till en servicepunkt i Vedevåg, en plats för medborgare att kunna få eller själv hämta information på. En samlingspunkt, att bara kunna få vara i. Ett hållbart samhälle kräver en långsiktighet i miljötänk, vi har anställt en miljöstrateg som ska hjälpa oss framåt. Redan idag jobbar våra bolag med dessa frågor framgångsrikt! Tack vare ett gott ekonomiskt resultat kan vi fortsätta utveckla kommunen, göra viktiga framtidssatsningar och förhoppningsvis locka flera människor att upptäcka vår kommun och vilja bli en del av vår gemenskap. Stort tack till all personal och alla förtroendevalda för det fina arbete som utförts under 2014. Irja Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 3(79)
2 Förvaltningsberättelse Så användes pengarna i kommunens verksamheter 2014 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 4(79)
God ekonomisk hushållning Kommunallagens regler om God ekonomisk hushållning föreskriver en ekonomi i balans. Det s.k. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. I kommunallagen står att varje kommun i sin budget ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: Oförändrad skattesats (22:33) under planperioden Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 98 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år 2014. Investeringar skall egenfinansieras och inte överstiga 15 mnkr Investeringar inom Va-verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 mnkr under åren 2014-2016 Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 mnkr Hur kommunen har uppfyllt de finansiella målen framgår av avsnittet måluppfyllelse. Årets resultat uppgår enligt resultaträkningen till 45,2 mnkr och balanskravet är därmed uppfyllt. En avstämning av balanskravet skall ske i årsredovisningen. Årets resultat Avgår realisationsvinst vid försäljning av bilar Årets resultat efter balanskravsjusteringar 45,2 Mnkr - 0,5 Mnkr 44,7 Mnkr Kommunens egna kapital har stärkts med 45,2 Mnkr och uppgår nu till 463,2 Mnkr. Kommunens likvida medel uppgick 2014-12-31 till 185,5 Mnkr och soliditeten är 52,18 %. Omvärldsanalys Sveriges och kommunernas ekonomi Efter en stark avslutning på 2013 har svensk ekonomi, i likhet med euroländerna, utvecklats förhållandevis svagt år 2014. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP har under året växt med 1,9 procent. Nästa år ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den beräknas successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Sedan 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16 64 år) ökat med närmare 200 000 personer. Medan antalet inrikes födda minskat något så har antalet födda utanför Norden ökat kraftigt, särskilt födda utanför Europa. Trots att arbetskraftsdeltagandet är lägre i den senare gruppen svarar den för ett betydande tillskott till arbetskraften. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. Det innebär troligen att det dröjer till 2016 innan penningpolitiken börjar stramas åt och att styrräntan endast når upp till 2,5 procent vid slutet av 2018. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 5(79)
Den privata konsumtionen ökade något långsammare än vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tidigare räknat med. Hushållens inkomster har utvecklats mycket gynnsamt sedan mitten av 2000-talet. Mellan 2005 och 2013 har hushållens reala disponibla inkomster vuxit samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter ökat i mindre utsträckning. Hushållens sparande har därmed stigit mycket kraftigt. Vi är nu inne i det fjärde året med stark real skatteunderlagstillväxt och ser ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet framför oss. Under 2012 och 2013 har visserligen arbetade timmar utvecklats relativt svagt, men skatteunderlagets ökningstakt har ändå hållits uppe tack vare ganska stora indexeringar av pensionerna. I år bidrar den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna till att pensionsinkomsterna utvecklas betydligt svagare, men samtidigt skjuter sysselsättningen fart på nytt. Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 9 miljarder kronor år 2014. Det är en försämring med 4 miljarder jämfört med 2013. Den främsta anledningen till det sämre resultatet är tillfälliga intäkter som återbetalning av försäkringspremier från AFA. Dessutom har höjningar av generella statsbidrag helt uteblivit 2014. Investeringarna i kommunkoncernerna fortsätter att öka, även om ökningstakten avtog 2013. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. Dessa frågor ter sig alltjämt aktuella och förtjänar fortsatt uppmärksamhet. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökat antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som är alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Det är inom skolans område som ökningarna kommer att vara störst. SKL:s beräkningar visar att de förväntade kostnadsökningarna fram till 2018 inte kan klaras utan höjda statsbidrag och fortsatt höjd skatt. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). Arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och befolkning Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad (Örebro LA), där även kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Askersund, Laxå och Nora ingår. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. Pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att invånarna ska kunna bo kvar i kommunen, men jobba i en annan kommun. Nettopendlingen i kommunen är -244, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De tre vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa SCB) Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 6(79)
Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i december 2014 till 9,8 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till Örebro län och riket. Jämfört med läget för ett år sedan har arbetslösheten minskat något både för kommunen, länet och riket. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar 18-24 år i kommunen uppgick i december 2014 till 17,9 procent, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med motsvarande månad föregående år, men kommunens nivå är fortfarande högre än i Örebro län och riket. (Källa Arbetsförmedlingen) För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Bostadsbyggandet i kommunen sker främst i Frövi och i Lindesbergs stad. Under 2014 har det bland annat byggts nya lägenheter i Lindesberg, samt 25 småhustomter har planlagts i Vibyn i Frövi. Trots detta bedöms det vara ett bostadsunderskott i Lindesbergs tätort. Infrastrukturfrågorna är också av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. I regionen verkar man för förbättrad kommunikation för norra länsdelen. Den 31 december 2014 var befolkningen 23 269 personer. De två senaste åren visar på en folkökning som beror på ett positivt invandringsöverskott. (Källa SCB) Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 7(79)
Lindesbergs kommun Kommunalförbund i samarbete med andra kommuner Viktiga beslut och händelser under 2014 Året inleddes med att vi kunde notera ett positivt resultat för 2013, med hela 81,4 mnkr. Det positiva resultatet innehöll engångsintäkter i form av återbetalning premier från AFA och en realisationsvinst från försäljningen av stadsnätet. År 2014 har präglats av flera omfattande projekt med syfte att skapa en mer kostnadseffektiv verksamhet. Kommunfullmäktige beslöt i juni att fr.o.m. 2015 införa en ny politisk organisation i kommunen. Under hösten fattades beslut om en ny förvaltningsorganisation. Reglementen och arbetsordningar för de politiska organen har med anledning av organisationsförändringen reviderats. Vid samma tillfälle beslöts om ny bolagsstruktur, strategi för ägarstyrning av kommunens bolag, ägardirektiv och bolagsordningar. Dessa skapar förutsättning för bättre styrning och uppföljning av koncernbolagen. Projektet om en generell lokaleffektivisering resulterade i att kommunfullmäktige i december i samband med budget beslöt att lokaler avvecklas till ett belopp av 4,7 mnkr avseende år 2015. Kommunens lokalresursgrupp, under ledning av kommunchefen, samordnar och planerar verksamheternas lokalbehov. Projektet Samverkan i Bergslagen - Utveckling av befintliga och nya samverkansområden inom kommunerna i norra Örebro län påbörjades under året. En ökad samordning kring områden som berör både Bergslagens kommunalteknik och Bergslagens miljö- och byggförvaltning. Det finns behov av att skapa en mer effektiv hantering inom organisationen ur resurssynpunkt, men också att utveckla verksamhetens processer ur ett kundperspektiv. Syftet med projektet är att ytterligare optimera kundnytta, kompetensförsörjning och skapa kostnadseffektivitet i en stabil organisation inom KNÖL-området genom att utreda befintlig samverkan och nya områden diskuteras. Fyra delprojekt; infrastruktur/kommunikation, upphandling, strategi för att införa gemensamma administrativa system samt gemensam fordonsförvaltning berörs. Projektet ska slutrapporteras i mars 2015. Under året antogs en ny förbundsordning för Bergslagens kommunalteknik. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 8(79)
Nedan återfinns ett urval av beslut fattade av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen: Framtiden Handlingsprogram för personal som möter våld i nära relationer samt handlingsplan mot hedersrelaterat våld Bildandet av Tillväxtkassan i Bergslagen AB (beslutet överklagat till Förvaltningsrätten och beslutet ogiltigförklarades) Regler för enskild förskole- och fritidsverksamhet Antagande av Ungdomspolitisk strategi Riktlinjer för taxor och avgifter för bokningsbara lokaler i Lindesberg kommun Reglemente för intern kontroll Avveckling av Regionförbundet Örebro och överföring av verksamhet och ekonomi till Region Örebro län Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda Detaljplan för Vibyn 1:4 m.fl. Riktlinjer för krav- och inkassoverksamhet Beslut om medfinansiering i det lokala utvecklingsprogrammet i Leader Bergslagen Uppförande av en ny vårdcentral i Lindesbergs kommun, avsiktsförklaring Anställande av förvaltningschef vid barn- och utbildningsförvaltningen och tillväxtförvaltningen Fördjupad översiktsplan för Lindesbergs tätort Upphandlingsstrategi och riktlinje för hållbar upphandling Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Riktlinjer för kommunalt partistöd Plan/program för styrning- och ledningssystem för kommunkoncernen Samverkansgrupp för placering av ny högstadieskola i Lindesberg Samlokalisering av kommunerna i norra Örebro läns arkivdepåer till gemensamt Bergslagsarkiv i Stripa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står inför en utmaning att flytta resurser mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade 2013 om en ramminskning för åren 2014-2016 på 72 miljoner kronor. Arbete pågår både på nämndnivå och övergripande nivå för att anpassa verksamheterna efter den minskade ramen. Kommunfullmäktige har i juni 2014 beslutat om en ny politisk organisation som träder i kraft från och med år 2015 och under hösten har det beslutats om ny verksamhetsorganisation. Av kommunstyrelsens beslut om ramanpassningar (april 2013) återstår anpassningar för såväl övergripande organisation, lokaler och ytterligare ospecificerade åtgärder från nämnderna. Det är av största vikt att beslut om åtgärder som redovisar minskade kostnader sker för att kommunens ska klara kommande års resultatkrav enligt de finansiella målen och upprätthålla en god ekonomisk hushållning. De finansiella målen reviderades ner i budget och plan för åren 2015-2017. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. De utmaningar SKL nämnt är bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökade antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 9(79)
Regeringens budgetproposition röstades ner i december 2014 och en gemensam budgetmotion från Alliansen och Sverigedemokraterna röstades fram. Många frågetecken avseende de statliga reformerna återstår att lösa och sektorn avvaktar nu beslut i samband med vårpropositionen. Främst gäller det statliga bidrag inom utbildningsområdet, socialstyrelsens föreskrifter för särskilt boende och reformer i integrationsarbete. Från år 2015 kommer Lindesbergs kommun att ingå i en regionkommun och förhoppningarna är att det regionala utvecklingsarbetet ska intensifieras inom det statliga uppdraget för regionkommunen, men också bidra till ökad samverkan och samsyn för såväl regionen som kommunen. Organisatoriska förändringar kommer även fortsättningsvis bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns. Fortsatt samordning inom kommunkoncernen med syftet att minska kostnaderna och därmed öka effektiviteten. Kommunen och koncernen Linde Stadshus AB:s investeringsbehov för kommande år är volymmässigt omfattande. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att en helhetssyn mellan den verksamhet som bedrivs i kommun respektive kommunalt bolag sker. En stor investering har beslutats av kommunfullmäktige då en ny högstadieskola i tätorten planeras. Beslut om skolans lokalisering är under utredning. Koncernen Linde Stadshus AB Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 10(79)
Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen Den kommunala verksamheten i Lindesbergs kommun bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden oberoende av hur verksamheten är organiserad. Kommunens helägda bolag är samlade i en äkta koncern och har genomgått en omstrukturering under 2014. Kommunen äger mindre andelar i Stiftelsen Frövifors Papperbruksmuseum, Kommuninvest i Sverige AB, Örebro Länstrafik AB, Stiftelsen Musikföreningen Örebro län och Stiftelsen för Fritidsområden i Örebro län. Dessa ingår inte i den sammanställda årsredovisningen. Kommunen köper verksamhet från Bergslagens kommunalteknik (BKT) avseende drift och skötsel av gator, parker, idrottsanläggningar samt lokalvård för ca 47,0 Mnkr. Det motsvarar ca 51 % av BKT:s sammanlagda intäkter från de fyra norra kommunerna (Nora, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg) som ingår i samarbetet. I samarbetet ingår även drift och skötsel av Vattenverk och renhållningsverksamhet. Årets resultat Koncernen visar ett positivt resultat på 68,4 Mnkr. Jämfört med resultatet 2013 är detta en minskning med 30,2 Mnkr. Intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna uppgår till 565,0 Mnkr och kostnaderna till 1 573,9 Mnkr. Tillgångar Anläggningstillgångarna uppgår till 1 817,9 Mnkr. Det är en minskning jämfört med 2013 med 1,5 Mnkr. Totala balansomslutningen uppgår till 2 303,4 Mnkr. Likvida medel Koncernens likvida medel har under året minskat med 9,8 Mnkr och uppgår nu till 322,7 Mnkr. Kommunens likvida medel har under året ökat med 34,2 Mnkr och uppgår nu till 185,5 Mnkr. mnkr 360 320 Likvida medel 332,5 322,7 280 240 200 160 165,3 148,2 216 151,3 185,5 Koncernen Kommunen 120 80 75,2 45,9 70,8 40 0 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 11(79)
Låneskuld Den långfristiga låneskulden har under året minskat med 43,9 Mnkr och uppgår nu totalt till 1 256,4 Mnkr. mnkr 1400 Långfristig låneskuld 1286 1331,2 1300,3 1256,4 1200 1000 1029,6 800 600 Koncernen Kommunen 400 200 0 33,8 26,4 70,8 17,3 13,4 2010 2011 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar Under året har koncernen investerat 110,0 Mnkr i anläggningar. De största investeringsprojekten är fastigheter, el- och fjärrvärmeanläggningar. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 12(79)
Kommunen Årets resultat Årets resultat, efter avstämning enligt balanskravet uppgår till 45,2 Mnkr. Balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna respektive år, är uppfyllt. Kopplat till detta finns även krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär bl. a att realsäkra det egna kapitalet och att bygga upp medel för återinvesteringar. Det handlar också om att täcka upp de faktiska pensionskostnaderna för att inte vältra över skuldbördan på kommande generationer. Resultaträkningen redovisar ett resultat som är 27,2 Mnkr bättre än budget. De största avvikelserna mot budget är de generella statsbidragen som redovisar en avvikelse med 12,3 Mnkr. Det är ett högre statsbidrag avseende inkomstutjämningen som ger överskottet. Finansiella kostnader visar ett överskott mot budget med 9,2 Mnkr som beror bla på ränteläget Avskrivningarna är högre än budget vilket beror på de nedskrivningar som gjorts på inventarier. Nämndernas driftredovisning exklusive finansförvaltningen redovisar ett underskott mot budget med 9,2 Mnkr, där är det Socialnämnden och Barn- och utbildningsnämnden som ger de största underskotten. Driftredovisningen finns på sid 53. Finansförvaltningen totalt inklusive skatt, statsbidrag och finansiella kostnader/intäkter visar ett överskott mot budget på 36,4 Mnkr. De övriga poster inom finansförvaltningen som ger överskott är personalkostnader, pensioner och hyror. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 13(79)
Förutsättningar Kommunfullmäktige har fastställd finansiella mål, vilket framgår av det tidigare presenterade avsnittet "God ekonomisk hushållning". Kommunfullmäktige antog budget 2014 och VP 2015-2016 med en ramförstärkning och en ramminskning. Totalt tillfördes nämndernas budget 13,4 Mnkr. Dessutom budgeteras medel till en central pott för täckande av ökade lönekostnader samt buffert för oförutsedda kostnader. Någon kompensation för inflation till förvaltningarna utgick inte. Investeringsbudgeten beslutades få uppgå till 40,3 Mnkr, varav 20 Mnkr beslutades att riktas till infrastruktur och exploatering. Investeringsvolymen för VA- och renhållningsverksamheten fastställdes till 20,2 Mnkr. Ombudgeteringen av pågående investeringsprojekt uppgick till 11,4 Mnkr. Under året har 2,1 Mnkr av investeringsbudgeten överförts till driftbudgeten för socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Kommunledningsstaben tillfördes enligt KF 14 tilläggsanslag för marknadsföring genom idrott, 1,5 Mnkr. Kommunens budgeterade resultat har därför justerats. Ekonomiska händelser under året En delårsrapport per den 30 juni har upprättats under året samt månadsvisa ekonomiska uppföljningar. Delårsrapporten per 2014-06-30 visade ett beräknat överskott på ca 48,2 Mnkr. Helårsprognosen visade ett prognostiserat resultat på 34,2 Mnkr. De största avvikelserna mot budget redovisade kommunstyrelsen och socialnämnden. Totalt redovisade nämnderna ett underskott på 7,7 Mnkr mot budget och finansförvaltningen ett överskott på 21,8 Mnkr mot budget. Den slutliga skatteavräkningen för år 2013 och den preliminära avräkningen för 2014 innebär en sammanlagd ökning av skatteintäkterna med 0,3 Mnkr jämfört med budget. De generella statsbidragen ökade under 2014 mot budget. Likviditeten har under året förbättrats betydligt och uppgår vid årsskiftet till ca 185,5 Mnkr. Vid bokslutet 2013 var likviditeten 151,3 Mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommunalskatt (egna skatteintäkter), generella statsbidrag och utjämning är kommunens viktigaste inkomstkällor. Dessa svarar tillsammans för 81 % av kommunens intäkter. Återstående 19 % utgörs av olika verksamhetsintäkter och finansiella intäkter. Utdebiteringen uppgår till 22:33 per skattekrona. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning har ökat med ca 38 Mnkr mellan 2013 och 2014. Under året har kommunen erhållit mellankommunal utjämning med 2,1 Mnkr. I skatteintäkterna ingår årets utbetalda skatter samt justerad slutavräkning för 2013 och prognostiserad avräkning för 2014. Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor andel av de totala skatteintäkterna som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Nettokostnaden inkl. finansnetto i % av totala skatteintäkter är 96,34 % för 2014. 2013 var motsvarande siffra 96,15 % när återbetalningen ifrån AFA och realisationsvinster för stadsnät och bilar räknats bort. Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar och pensionsavsättningar har ökat med ca 76 Mnkr. Personalkostnaderna uppgår till 867,9 Mnkr inklusive arbetsgivaravgifter och har ökat med ca 48 Mnkr från 2013. Personalkostnaden utgör 58 % av den totala kostnaden. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 14(79)
Anläggningstillgångar Inventarier, fastigheter och anläggningar är upptagna till 165 Mnkr i balansräkningen. Tillgångarna är upptagna till anskaffningsvärdet reducerat med gjorda avskrivningar. I beloppet ingår finansiell leasing avseende bilar till ett belopp om ca 20 Mnkr. Under 2014 har nedskrivningar av inventarier gjorts till ett bokfört värde av 10 Mnkr. Förvaltningarnas ekonomer har tillsammans med verksamheterna inventerat tidigare investeringar och det som var utbyte av tidigare inventarier har skrivits ned. Även inventarier som vid anskaffningstillfället understeg ett basbelopp har skrivits ned. Nya riktlinjer för investeringar håller på att tas fram och kommer att presenteras under 2015. Låneskulden Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 13,0 Mnkr. Under året har 5,0 Mnkr amorterats. Låneskulden består av ett lån i Nordea och en uppbokad skuld för finansiell leasing. Kommunen har inga utlandslån. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 15(79)
Investeringar Generellt för kommunens investeringar gäller att kommunen är ägare till den anläggning som är berörd av investeringen kommunen blir ägare till inköpta fordon eller inventarier det är en förbättringsåtgärd, ej reparation eller driftsåtgärd det har ett ekonomiskt eller funktionellt värde i minst 5 år det har ett värde över 1 basbelopp (44 tkr) det ingår i beslutad investeringsbudget kommunstyrelsen har beviljat igångsättningstillstånd för genomförande av projekt överstigande 0,5 Mnkr. Investeringsbudgeten uppgick 2014 inklusive ombudgetering och omdisponeringar till 69 Mnkr och enligt investeringsredovisningen har projekt utförts för 16,4 Mnkr. Kommunen har anslagit medel i driftbudgeten för leasing av datautrustning motsvarande ett års återinvestering. Så kallad operationell leasing används för anskaffandet av nya datorer. Avtalen är tecknade på 4 år. Kommunen leasar även fordon genom s.k. finansiell leasing, som nyttjas för transporter. Under 2014 har arbete pågått med ett stort antal investeringsprojekt. Flera genomfördes och avslutades enligt plan under 2014. Ett nytt villaområde, Vibyn i Frövi, exploaterades och de första tomterna är sålda. Strandskolan i Lindesberg etapp färdigställdes och inflyttning skedde i oktober. Detaljplaner för områdena Åkilsbacken och Sköndal i Lindesberg blev klara under hösten och nu föreligger bygglovsansökningar. Mark är säkrad för ett nytt industriområde i Frövi som kommer att utvecklas under 2015. Flera investeringsobjekt har inte kunnat genomföras på grund av personella resurser samt att det finns objekt som är försenat på grund av överklagande. Ett objekt är överklagat vändplanen för bussar i Guldsmedhyttan, budget för denna investering var 3,9 Mnkr. Arbetet med gång- och cykelväg på Brodalsområdet kommer att fortskrida även under 2015 och 2016. Av den budgetavvikelse på 53,3 Mnkr, som blev för 2014 för investeringar inklusive Vatten/Renhållning så är 29,2 Mnkr ombudgeterade för att slutföras under 2015. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 16(79)
Rörelsekapital och likvida medel Rörelsekapitalet, dvs. skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder uppgår vid utgången av 2014 till 77,5 Mnkr. Behållningen på kommunens likvida konton uppgår till 185,5 Mnkr. Utöver likvida medel har kommunen en rörelsekredit på 50 Mnkr för hantering av kortsiktiga likviditetsförändringar. Pensioner Avsättning till pensioner har ökat och uppgår till 72,3 Mnkr exklusive löneskatt. I den pensionsavsättningen ingår både pension till anställda och förtroendevalda. Kommunen har placerat 5 Mnkr av pensionsavsättningen i en räntebärande obligation, marknadsvärdet 2014-12-31 var 5,4 Mnkr. Ansvarsförbindelsen för intjänade pensionsförpliktelser till och med 1997 uppgår till 527 Mnkr exklusive löneskatt. Totalt har Lindesbergs kommun en pensionsförpliktelse på 599 Mnkr exklusive löneskatt, varav 594 Mnkr är återlånade. Pensionsförpliktelsen har inte försäkrats bort. Kostnaden för den individuellt intjänade pensionen uppgår till 41 Mnkr inklusive löneskatt och kostnaderna för utbetalda pensioner under året uppgår till 37 Mnkr inklusive löneskatt. Soliditet Med soliditet menas hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen eget kapital i procent till tillgångarna. Soliditeten inkl. pensionsskuld är 52,18 %. Soliditeten inklusive pensionsförbindelse och pensionsskuld är negativ - 7,15 % vilket innebär att kommunens egna kapital inte täcker pensionsskulden. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 17(79)
Borgensåtagande Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till ca 1 328 Mnkr, en ökning i jämförelse med 2013 med 24 Mnkr. Av beloppet avser 1 215 Mnkr åtaganden mot kommunens egna bolag, 98 Mnkr mot bostadsrättsföreningar, 7 Mnkr mot BKT och 8 Mnkr mot andra föreningar. För egna hem uppgår förlustansvaret till ca 0,5 Mnkr. Risk finns alltid med ett borgensåtagande. För kommunens del är övervägande delen av åtagandet i de kommunala bolagen där kommunen har 100 % ägande och där finns då ett ägaransvar. I bergslagens kommunalteknik och i den Kooperativa Hyresrättsföreningen har kommunen stort inflytande. Den risk som finns idag är främst åtagandet mot föreningar, Brf Senioren samt förlustansvar för egna hem där kommunen inte har något inflytande. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 18(79)
Personal Personalstruktur Lindesbergs kommun hade 1 november 1 800 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 26 personer mot föregående år. Tillsvidareanställda årsarbetare var 1 632 vilket är en ökning med 20,8. Fördelningen mellan män och kvinnor är densamma som 2013 och kvinnor utgör 83 % av antalet tillsvidareanställda. Antalet tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 554 169 723 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 30 17 47 Kommunstaben, personal- och löneenhet, kommunkontoret 102 15 117 Socialförvaltningen 761 70 831 Arbetsmarknadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, näringsliv och utveckling 51 31 82 Totalt Kommunen 1 498 302 1 800 Personalomsättning Under 2014 har 172 tillsvidareanställda slutat sin anställning. Av dessa har 42 fått pension, 5 hel sjukersättning och 125 valt att lämna av andra orsaker. Den externa personalomsättningen har ökat med 18 personer mot föregående år. Under året har dessutom 160 medarbetare bytt sysselsättningsgrad, arbetsplats eller fått annan yrkesbenämning. Arbetad tid Här redovisas all arbetad tid enligt avtal men inte frånvaro utan lön. Semester, kompledighet och tjänstledighet med lön inräknas i arbetstiden, men inte övertid eller mertid. Total arbetad tid i förhållande till anställningsform 2014 i procent Anställningsform Totalt Timavlönade 8,19 Tidsbegränsat anställda 12,05 Tillsvidareanställda 79,76 Totalt Kommunen 100,00 Fördelningen mellan de olika anställningsformerna skiljer sig inte mycket år från år. Ett konstaterande är dock att tillsvidareanställning är den anställningsform som de flesta medarbetare väljer i första hand, vilket gör att vi som arbetsgivare vore mer attraktiva om vi erbjuder tillsvidareanställning i större omfattning. Tillsvidareanställda årsarbetare är 1 632. Tillsammans med timavlönade och tidsbegränsat anställda ger totalt utförda årsarbeten en summa om 1 977 vilket är en ökning med 46 årsarbetare. Ökningen kan härledas till ökat antal personer som har erbjudits anställning i form av "Kom i Jobb" i stället för försörjningsstöd, ny verksamhet "Vågen" för ensamkommande flyktingbarn samt ökat antal personliga assistenter med PAN-anställning Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 19(79)
Genomsnittlig sysselsättningsgrad-tillsvidareanställda 2014-11-01 Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 94,1 96,6 94,7 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 99,2 98,5 98,9 Kommunstaben, personal- och löneenhet, kommunkontoret 91,0 93,7 91,3 Socialförvaltningen 85,7 90,2 86,0 Arbetsmarknadsförvaltningen, kultur-och fritidsförvaltningen, näringsliv och utveckling 95,8 97,0 96,2 En liten minskning har skett, vad gäller männens sysselsättningsgrad. I slutet av 2013 togs ett politiskt beslut vad gäller att intensifiera arbetet med utökad sysselsättningsgrad för de som så önskar. Ett viktigt steg för att vara en attraktiv arbetsgivare. Socialförvaltningen har ökat sysselsättningsgraden med 0,3 procentenheter jämfört med 2013. I december 2013 tog kommunfullmäktige följande beslut: Lindesbergs kommun intensifierar arbetet med önskad sysselsättningsgrad under jämställdhetsplanens period 2013-2015. Fokus på intensifiering av önskad sysselsättningsgrad ska vara inom verksamheterna vård, omsorg och måltid. Uppföljning av detta för 2014 visar följande: Vård och omsorg ökar från 82,3% till 82,4%, måltidsenheten ökar från 86,8% till 86,9%. Till detta ska noteras att inom vård och omsorg pågår ett projekt vid Ågården som innebär önskad sysselsättningsgrad. Då detta är ett projekt så påverkas inte siffrorna för genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda. Åldersfördelning Medelålder för manliga medarbetare var under 2014 47,4 år och för kvinnor 46,9 år. Det ger totalt för kommunen en medelålder på 47 år. Pensioner Pensionskostnader exkl. löneskatt, Mnkr 2009 20010 2011 2012 2013 2014 Ålderspension 10,1 9,7 12,2 12,0 12,2 11,4 Intjänad pensionsrätt 971231 7,1 9,0 11,1 12,3 14,0 15,2 Visstidspensioner 0,6 0,6 0,2 0,1 0,1 0,5 Efterlevandepension 1,5 1,6 1,5 1,8 1,7 1,7 Särskild avtalspension 0,4 0,9 0,4 Övrigt 0,6 1,0 0,3 0,4 0,3 0,2 Summa 19,9 21,9 25,7 27,5 28,7 29,0 Avsättningar och pensionsförpliktelse inkl. löneskatt KAP KL Avgiftsbestämd ålderspension 32,0 31,0 31,3 32,4 32,6 34,1 Pensionsåtaganden tom 1997 626,0 599,0 653,9 650,8 689,9 654,6 Förmånsbestämd ålderspension över 7,5 basbelopp 56,1 59,0 68,4 72,8 78,4 81,5 Av de 42 personer som år 2014 har arbetat fram till pensionsavgången tillhörde 18 personer kommunals yrkesområden och resterande övriga yrken. Den genomsnittliga pensionsåldern för hela gruppen är 64 år och 8 månader. Till anställda som gått i pension utbetalades 29 Mnkr under 2014. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 20(79)
Framtida pensionsavgångar Beräkningen av planerade pensionsavgångar utgår från att den sker vid 65 år. Under 2014 har 8 medarbetare valt att arbeta kvar efter 65 år. Pensionsavgångarna framöver kan sammanfattas med att det under 2015 beräknas sluta 59 medarbetare, år 2016-2023 är det 42-60 medarbetare som slutar per år. År 2024 ökar siffran till 68. Totalt beräknas 554 medarbetare gå i pension varav 216 inom vård och omsorg och 185 inom skola och barnomsorg. Kompetensförsörjning För att möta morgondagens behov av kompetens måste vi planera idag. Lindesbergs kommun börjar märka att det är svårare att rekrytera vissa befattningar. Varje verksamhet ansvarar för att planera för kompetensförsörjning inom sin verksamhet. Inom socialförvaltningen sker ett mycket aktivt arbete för att öka andelen med undersköterskekompetens inom verksamheten. Vård och omsorg har under 2014 fortsatt arbetet med validering när det gäller vårdbiträde till undersköterska. Ett nytt avtal är också tecknat för att utveckla validering än mer och 25 medarbetare ska som test nu genomföra validering för att därefter utvärdera. Lindesbergs kommun är en aktiv del i arbetet med vård- och omsorgscollege Örebro län. Syftet är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare inom vård och omsorg för att få en väl avvägd matchning mellan behov av, och tillgång på, kompetent arbetskraft framöver. Krav på legitimation för lärarna gör att Lindesbergs kommun kartlägger och planerar för hur verksamheten behöver organiseras för att leva upp till det som förändringarna innebär. Deltagande i mässor som riktar sig till ungdomar och personer som är intresserade av framtidens jobb, sker både utifrån verksamhetsperspektiv men också utifrån kommunperspektivet. Vikariesamordningen informerar regelbundet elever på gymnasieskolan och utbildningsenheten om möjligheterna till arbete inom kommunen. Hälsa och arbetsmiljö Nedan redovisas uppgifter om samtliga medarbetare, inklusive timavlönade, sjukfrånvaro under 2014 enligt de sju lagstadgade nyckeltalen. Med sjukfrånvaro avses frånvaro under tid som medarbetaren har rätt till någon av följande sjukförsäkringsförmåner: Sjuklön från arbetsgivaren Sjukpenning från Försäkringskassan Tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan Aktivitetsersättning från Försäkringskassan Rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan Med ordinarie arbetstid avses arbetstid, enligt avtal exkl. frånvaro utan lön, det vill säga hur medarbetaren faktiskt arbetar. Semester, kompledighet, tjänstledighet enligt avtal inräknas i arbetstiden. Övertid och mertid räknas inte som ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 5,94 5,33 Män 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 2,92 2,56 Totalt 6,23 5,65 4,76 4,30 4,81 5,35 4,77 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 21(79)
Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 29 år och yngre 4,45 3,22 3,21 2,93 2,89 3,79 2,93 30-49 år 6,13 5,26 4,67 4,25 5,18 5,40 4,95 50 år och äldre 8,91 7,94 6,38 5,73 6,08 7,00 6,38 Totalt 7,19 6,28 5,29 4,78 5,36 5,94 5,33 Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 29 år och yngre 1,62 1,84 2,48 1,42 1,78 1,32 0,04 30-49 år 2,23 2,12 2,25 2,21 1,60 2,61 2,49 50 år och äldre 2,71 4,42 2,95 2,71 3,45 3,54 3,42 Totalt 2,40 3,18 2,61 2,38 2,55 2,92 2,56 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 5,06 2,65 4,44 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 2,78 6,05 4,03 Kommunstaben, Personal och löneenhet, kommunkontoret 6,10 3,45 5,76 Socialförvaltningen 5,77 2,58 5,44 Arbetsmarknadsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Näringsliv och utveckling 3,22 1,02 2,23 Totalt 5,33 2,56 4,77 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 53,53 51,91 53,29 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 73,21 60,98 69,20 Kommunstaben, personal och löneenhet, kommunkontoret 55,78 52,58 55,49 Socialförvaltningen 46,43 8,39 44,73 Arbetsmarknadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Näringsliv och utveckling 49,53 28,37 43,18 Totalt 50,49 41,54 49,53 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 22(79)
Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 29 år och yngre 16,77 15,52 7,92 18,02 20,08 22,67 2,32 30-49 år 60,05 50,22 40,93 39,07 38,41 40,34 47,71 50 år och äldre 66,78 64,95 56,54 55,60 47,00 53,27 53,41 Totalt 62,10 58,14 48,72 47,74 42,28 46,87 49,53 Sjukfrånvaro 2014 hamnar på 4,77 procent vilket är glädjande utifrån den minskning som skett på 0,58 procentenheter mot föregående år. Trenden med ökade sjukskrivningar i Sverige inkluderar alltså inte Lindesbergs kommun. Det aktiva förebyggande arbete som Lindesbergs kommun bedriver i kombination med aktivt arbete för de som drabbas av kortare eller längre sjukskrivning, ger resultat. Både Försäkringskassan och vår företagshälsovård är positiva till det arbete som bedrivs i verksamheten Det finns verksamheter som har en sjukfrånvaro som överstiger de 5 % som vi vill ska vara maximal sjukfrånvaro. Vidare analys om insatser pågår för att planera kommande insatser. Att koppla ihop hälsa enbart med våra sjukskrivningar ger inte hela sanningen. Det är svårt att se ett direkt samband mellan en hälsofrämjande insats och vad det ger för konsekvenser för vår verksamhet. Det är i alla fall säkerställt att ohälsa genererar kostnader för oss som arbetsgivare i form av exempelvis minskad produktivitet, ökade rekryteringskostnader, förlorad kompetens samt minskad kvalitet i vår verksamhet. Följande är exempel på insatser som genomförts under året som förebyggande insatser: En utbildningsdag för chefer i att genomföra Svåra samtal, har genomförts tillsammans med företagshälsovården Avonova. Två grundläggande arbetsmiljöutbildningar har genomförts under året för nya chefer och skyddsombud, sammanlagt har ca 40 personer deltagit i dessa utbildningar. Fokus i utbildningen har i år legat på praktiskt systematiskt arbetsmiljöarbete. Lindesbergs kommun har ett sedan 2009 ett samarbetsavtal med Försäkringskassan. Nuvarande avtal gäller till och med 2015. Målet är att skapa effektiva och korta handläggningstider för att förkorta sjukperioderna, samt minska den totala sjukfrånvaron. Under året har flera uppföljningar av sjukfrånvaron skett tillsammans med Försäkringskassan. Under året har även flera uppföljningsträffar skett med företagshälsovården. Nuvarande avtal gäller till och med 2015. Samarbetet mellan kommunens hälsoutvecklare och Avonovas ergonomer har under 2014 utvecklats. Under året har kommunens förvaltningsövergripande rehabiliteringsgrupp, där även representanter för företagshälsovård och Försäkringskassa ingår, träffats en gång i månaden. Kommunens centrala kostnader för baspaket hos företagshälsovården 2014 har uppgått till drygt 1,2 Mnkr. Den totala kostnaden för företagshälsovård uppgick 2014 till drygt 2,3 Mnkr. För andra året i rad genomfördes under 2014 en medarbetarenkät i Lindesbergs kommun som grundar sig på SKL:s framtagna enkät för Hållbart medarbetarengagemang. Nio frågor utifrån styrning, ledning och motivation ställdes till alla medarbetare i förvaltningar och bolag. Det resultat som kom fram ligger på riksgenomsnittet. Respektive verksamhet ansvarar för att arbeta vidare utifrån sitt resultat för fortsatt systematiskt arbetsmiljöarbete. Övergripande har ledningsgruppen för kommunen gemensamt sagt att alla verksamheter ska inrikta sig på att öka kunskapen hos medarbetarna kring de mål som finns för verksamheten. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 23(79)
MAS hälsosatsning är en del i kommunens hälsofrämjande arbete. En hälsoutvecklare arbetar som spindel i nätet för den breda verksamhet som bedrivs. Kommunens verksamheter har vid 35 tillfällen under året, på arbetsplatsnivå planerat och genomfört olika aktiviteter tillsammans med hälsoutvecklare såsom exempelvis följande; föreläsningar/seminarier kring teman såsom ledarskaphälsa, mat-motion och stress, hälsa-arbetsliv, självkänsla och kommunikation, rökning-hälsa, livsstil och sömn. Samarbetet med vår gymnasieskola har utvecklats genom att träffa klasserna vid programmen barnoch fritid samt vård- och omsorgscollege för att diskutera hälsa i arbetslivet, inför kommande arbete hos Lindesbergs kommun. Ett arbete sker också inom några verksamheter att ha hälsosamtal med nyanställda för att tidigt diskutera vikten av hälsa kopplat till arbetsliv. Måltidsenheten har valt att alla inom enheten har samma möjlighet till hälsosamtal. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 24(79)
Personalkostnader Kostnader för löner och arvoden i Mnkr Politiker 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Mötesarvoden, ordförandearvoden 1,2 1,5 1,7 2,0 1,7 1,7 2,6 Månadsarvode kommunalråd 2,3 2,5 Summa 4,0 5,1 Anställda med månadslön Lön tillsvidareanställda 328,2 339,1 345,3 347,3 372,9 371,4 390,5 Semesterlön 70,8 62,1 61,2 62,2 61,9 70,4 74,0 Vikarier 53,6 56,3 49,0 50,4 31,2 32,2 34,1 Övertid 2,9 2,6 2,9 2,6 2,4 2,8 2,8 Fyllnadstid 5,3 4,0 4,1 4,3 4,3 4,1 4,7 OB 17,1 18,3 17,3 16,9 17,4 17,2 18,1 Jour/beredskap 1,6 1,6 1,1 1,4 1,5 1,6 1,6 Sjuklön 7,5 7,2 7,3 8,0 7,9 9,5 9,7 Lön vid tjänstledigheter 2,4 4,2 3,6 3,5 1,9 1,7 1,7 Summa 489,4 495,4 491,8 496,6 501,4 510,9 537,2 Anställda med timlön Lön 31,5 30,5 31,6 34,5 36,1 42,5 44,8 Semesterlön 5,0 4,8 4,9 5,3 5,6 6,6 6,8 Övertid 1,0 0,8 0,7 1,2 1,2 1,2 0,8 OB 4,7 4,7 4,8 4,8 4,7 5,7 6,0 Jour/beredskap 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 Sjuklön 0,2 0,2 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 Summa 42,7 41,3 42,3 46,3 48,1 56,7 59,1 Övriga löner Lön(personlig ass, PAN, brandmän) 15,1 17,5 15,2 16,4 17,2 16,3 20,9 Semesterlön 1,2 0,9 1,0 1,1 1,3 1,3 1,6 Jour/beredskap 3,3 3,8 Sjuklön 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 Summa 19,7 22,4 16,3 17,7 18,7 17,7 22,6 Totala lönekostnader 553,0 560,6 552,1 562,6 569,9 589,3 624,0 Lönekostnader inkl. Po 786,5 786,0 769,1 782,5 792,6 819,5 867,9 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 25(79)
Under 2014 genomfördes löneöversyn från 1 april avseende medarbetare tillhörande 17 olika fackliga organisationer. Det genomsnittliga utfallet för löneöversynen blev 3,0 % av lönesumman. Kostnaden för 2014 års löneöversyn uppgick till drygt 16 Mnkr inklusive PO-påslag. Helårskostnaden uppgår till drygt 21,5 Mnkr. Kvinnornas medellön 2014 var 88,5 % av männens. Förtroendemannaarvodena räknades 1 januari 2014 upp med 3,1 % enligt bestämmelserna om ersättningar till förtroendevalda. Jämställdhet Diskrimineringslagen är en del i kommunens samverkansavtal sedan 2012 och ska därmed vara en naturlig del i våra olika forum för samverkan. Jämställdhetsgruppen, som består av fackliga företrädare, ledningsgruppsrepresentanter samt politisk representant, följer upp förvaltningarnas arbete årligen. Samtliga förvaltningar har aktivt arbetat med de mål och aktiviteter som finns i jämställdhetsplanen under 2014. Nedan presenteras några konkreta delar: Kommunchef är ledamot av Länsstyrelsens Jämställdhetsråd, ett forum för samverkan kring jämställdhetsarbetet i Örebro lön och de jämställdhetspolitiska målen som handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Inriktning löneöversyn har politiskt antagits att gälla för 2014-2015. Utifrån lönekartläggningen har en extra riktad satsning gjorts 2014 vad gäller löner för förskollärare. Arbetet med lönekartläggning har utvecklats i kommunen. IT-verktyget MIA-Marknad, Individ, Arbete, är infört 2014 och arbetet fortsätter nu genom att öka kunskapen hos alla som deltar lönebildningsprocessen. Fokus är att säkerställa att verktyget ger underlag för att genomföra analyser så att kommunen skapar en handlingsplan för jämställda löner så att jämställdhet i löner främjas. I samband med introduktion för nyanställda, i februari och oktober, har jämställdhetsplanen presenterats och diskuterats. Även i samband med grundutbildning för skyddsombud samt arbetsmiljöutbildning för nya chefer så diskuteras jämställdhetsplanen. Under 2013 genomförde måltidsenheten en kartläggning av sjukfrånvaron och konstaterade att kvinnor har mer sjukskrivningsdagar än män. Enheten har under 2014 följt frågan genom löpande rehabiliteringssamtal och vid medarbetarsamtal. Ergonomigenomgång har genomförts i alla kök utifrån arbetsmiljöaspekten. Socialförvaltningen arbetar aktivt med värdegrundsarbete. De har också representanter med i lokala vård- och omsorgscollegegruppen samt i länets arbetsgivargrupp med syftet att öka attraktiviteten för utbildningsområdet. Ett fokusområde vid socialförvaltningen är att aktivt arbeta med att utöka sysselsättningsgraden för de medarbetare som så önskar. Ett projekt vid Ågårdens boende är inlett där heltid erbjuds alla. Jämställdhetsgruppen konstaterar att jämställdhetsarbetet gått framåt under 2014 och får utgöra grunden för ett fortsatt aktivt arbete i verksamheterna. Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 26(79)
3 Vår verksamhet jämfört med andra Lindesbergs kommun mäter och följer upp resultat och kvalitet på flera olika sätt. En undersökning som kommunen deltagit i sedan 2010 är Sveriges Kommuner och Landstings Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Där jämförs kommuners kvalitet och effektivitet ur ett medborgarperspektiv inom fem olika områden. Åtta av måtten som ingår i KKiK används som indikatorer till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Här redovisas hur Lindesbergs kommun ligger till jämfört med andra kommuner, samt i förhållande till resultatet år 2013. Bland de 25 % bästa Bland de 50 % i mitten Bland de 25 % sämsta Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Utvecklingen är oförändrad, eller ingen mätning 2013 Tillgänglighet Resultat Jämfört med oss själva Jämfört med andra Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? (%) 87 Hur många av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? (%) 33 Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? (%) 94 Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningscentralen öppet utöver tiden 8-17 på vardagar? (antal timmar) 66 Hur många av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? (%) 89 Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? (antal dagar) 23 Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? (antal dagar) 66 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? (antal dagar) 7 Trygghetsaspekter Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? (antal poäng av 100) 54 Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? (antal personer) 14 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (faktisk tid) 3,9 Delaktighet och information Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? (%) 84,5 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (% av maxvärde) 77 Kommunfullmäktige, Årsredovisning 2014 27(79)