Industriell ekonomi, externredovisning 2012 OH-bildstöd i PowerPoint nr 1: EP 1 Jan Möller Teknikens ekonomi och organisation Välkommen till den första kursen i ekonomi för EPI1! Ekonomi för tekniker Föreläsare Varför läsa Industriell ekonomi? För att bli en bättre ingenjör d.v.s. fungera bättre som tekniker Jan Möller, universitetslektor och tekn dr E-mail jan.moller@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, oftast kallad I Avdelningen för Operations Management Finns ovanför Vasa C, 4, 5 och 6 i I-huset på Vasa-området i Johanneberg Mål: efter kursen skall Du kunna förstå och analysera företagets ekonomiska ställning och utveckling i en rad olika dimensioner prata med ekonomer vara brygga mellan tekniker och ekonomer ta fram underlag till och delta i interna diskussioner, beslut och prioriteringar läsa vidare inom området Innehåll Ekonomiska grundbegrepp, finansiering, årsredovisning och finansiell analys 1
Generellt gäller:tekniskt optimal lösning är sällan = ekonomiskt optimal lösning Viktigt att kunna analysera båda: vilken lösning vinner? Teknik och ekonomi hänger ofta nära samman: Teknik och tekniska processer styrs och mäts ofta med ekonomiska styrmedel, mått och modeller Ekonomi = hushållning Industriell ekonomi i dess snävare mening = hushållning med industriföretagets i normalfallet begränsade resurser Vilka begränsade resurser? Material och komponenter Personal av olika kategorier Kunskap och kompetens av olika slag Maskiner, lokaler, anläggningar och utrustning av olika slag Kapital Varumärken etc Syfte att uppnå bästa möjliga Lönsamhet Överlevnad Effektivitet Produktivitet Kundvärde Värde för aktieägarna Konkurrenskraft Varumärke 2
Kurserna i Industriell ekonomi Brukar av alumni uppfattas som några av de viktigaste kurserna på Chalmers Brukar alumni önska att man läst mer Stärker konkurrenskraften på arbetsmarknaden Utökar antalet möjliga arbetsuppgifter Förbereder inför kommande kurser och masterprogram Kursernas innehåll och pedagogiska uppläggning Bygger på aktuell forskning Hjärnforskare: Vi kommer ihåg 10 % av det vi läser 20 % av det vi hör 30 % av det vi ser 50 % av det vi ser och hör 70 % av det vi diskuterar 80 % av det vi gör 95 % av det vi lär andra Därför Självstudier med hjälp av övningsbok med teorisammanfattningar och lösningsförslag Föreläsningar med PowerPoint-stöd Allra helst föreläsningar med frågor och diskussioner: Fråga mycket!!! Projektarbete kring verkliga företag Faktabok som teori- och metodstöd Lärandet fungerar bäst om Lärarens roll är att fungera som reseledare Du ges möjlighet att göra en resa in i området Industriell ekonomi, men du själv måste göra resan Du har med Dig kopior på PowerPointbilderna till föreläsningarna för att göra anteckningar alt. Dator med filer Du ställer frågor på föreläsningarna Du läser in teorin och jobbar med övningsboken snarast, helst i förväg Du satsar på att förstå kursstoffet, inte bara kunna reproducera, d v s återupprepa (som en papegoja) 3
Kursens bakgrund För att kunna hantera och optimera företagets ekonomi krävs Industriell ekonomi Industriell ekonomi ger ytterligare en verktygslåda för att Du skall kunna fungera bättre som ingenjör Återstående bilder i detta kit Bilderna 22-55 gås igenom i slutet av föreläsningsserien Bilderna 56 ( Ekonomiska grundbegrepp ) och framåt gås igenom redan första veckan Fig. 5-1 Företagets intressenter Finn fem fel: Vilka pilar är felriktade? Intressentmodellen Olika intressenter ställer olika krav på belöningar från företaget Kraven är motstridiga och i konflikt med varandra Alla intressenter kan inte samtidigt belönas lika mycket Företaget fortlever bara så länge de olika intressenterna får tillräcklig belöning som betalning för deras bidrag till företaget Intressentmodellen Den intressent som ej anser sig bli tillräckligt belönad lämnar företaget Företagsledningen måste balansera de olika intressenternas krav mot varandra Den intressent som för tillfället är starkast kommer att få mest belöning Företaget har inga egna krav eller mål Företagets mål blir att tillfredsställa intressenternas krav och mål 4
Fig. 2-1 En varas väg genom olika led (serviceföretag i alla led, d v s pilar borde även peka mot kvadraterna) Fig. 5-3 Fokus på kärnkompetens Andra företag har större kompetens vad gäller olika delsystem och insatsvaror Dessa underleverantörer deltar ofta även i utvecklingsskedet som del i lång relation Tillverkning sker där detta kan göras effektivast, t ex i Kina eller Östeuropa Dessa underleverantörer (systemundereller direktleverantörer) har i sin tur underleverantörer Dessutom under-under-underleverantörer Fokus forts. Exempel : Hela instrumentpanelen levereras direkt av en systemunderleverantör Denne får i sin tur leveranser av hastighetsmätare, ventilationsgaller, knappar etc Systemunderleverantören tillverkar plastpaneler etc samt monterar Systemunderleverantören bäst i världen på sin del av slutprodukten Problem med olika varianter Fig. 5-2b Allt mer av en produkt köps idag utifrån Fig. 2-2 Strukturutvecklingstendenser i svensk industri sedan andra världskriget 5
Globalisering Allt fler komponenter och delsystem köps utifrån Tillverkning sker där detta kan göras effektivast, t ex i Kina eller Östeuropa Billiga transporter en förutsättning Kommunikation och beställningar via t ex Internet Produktion och utveckling flyttas ofta successivt allt längre bort Globalisering forts. Teknikutveckling och produktion börjar i I-länder med relativt höga kostnader och hög tekniknivå Produktionen flyttas därefter allt längre bort Senare flyttas även utveckling Till slut sker allt i andra länders företags regi Exempel radioapparater Svensk transistorradio i ädelträ 1960 Europeisk radio i konstläder Europeisk radio med kassettdäck Japansk stereokassettradio i plast Bergsprängare med CD tillverkad i lågkostnadsland Stereo med dockning 2012 Fig. 2-4 Sysselsättningen i Sverige 1963-2009 (Källa: Ekonomifakta) Fig. 3-5 Fig. 4-1 Arbetskraftskostnad år 2008 (Källa :Ekonomifakta) 6
Västvärldens privata konsumtion bygger idag delvis på exploatering av fattiga människor i lågkostnadsländer o o o Detta gäller konsumentvaror producentvaror komponenter och insatsvaror/system Vart går pengarna? Ex fr H&M Textilarbetaren i t ex Kina 2.66 kr Fabriken/leverantören 15.14 kr Klädföretaget 30.20 kr Butiken 31.20 kr Moms till staten 19.80 kr Plaggets pris i affären 99.00 kr (Baserat på beräkningar av Fairtrade Sverige) Bolagsformer Enskild näringsidkare Handelsbolag Kommanditbolag Aktiebolag (Ekonomisk förening) Enskild näringsidkare Enskild näringsidkare Kallas ofta enskild firma En fysisk person som driver verksamhet under eget eller taget namn, s k firma Firmanamnet får ej likna annat företags Organisationsnummer = personnummer Ofta mindre företag, hantverkare etc F-skatt efter särskild prövning Ej juridisk person Firman kan därmed ej ingå avtal Innehavaren personligen ansvarig för alla avtal med hela sin förmögenhet Lån som privatperson Firman utgör ej s k skattesubjekt och betalar därmed ej någon firmaskatt Näringsidkaren får inkomst av näringsverksamhet i stället för inkomst av tjänst 7
Enskild näringsidkare Firmans ekonomi i bilaga till den vanliga inkomstdeklarationen Beskattas som fysisk person, d v s regler och skattesatser som vid inkomst av tjänst (efter avdrag för sociala avgifter) Bokföringsskyldighet, men om så begärts begränsningar i denna: pärmmetoden Skyldighet att betala moms (ger 20 % rabatt på allt man köper) Handelsbolag Två eller flera fysiska eller juridiska personer bedriver bokföringspliktig rörelse under gemensamt firmanamn Juridisk person (då avtal slutits), d v s bolaget kan ingå avtal och ta lån Samtliga bolagsmän solidariskt och personligt ansvariga Bokföringsskyldighet Handelsbolag Delägarna skattar var för sig Bilaga i inkomstdeklarationerna Skattar som fysiska personer Handelsbolaget ej skattesubjekt Inkomst av näringsverksamhet, F-skatt Vissa möjligheter till fördelning av inkomster mellan delägarna Aktiebolag Mest reglerade bolagsformen Särskild lag aktiebolagslagen Juridisk person (efter registrering) Bokföringspliktigt Ägs via aktier av en eller flera fysiska eller juridiska personer Företräds av VD samt styrelse Aktiebolag Aktieägarnas ansvar primärt endast kapitalinsatsen (om ej personlig borgen) Aktiebolaget skattesubjekt, dvs betalar skatt på bolagets vinst, f n 26.3 % Bolaget avger egen deklaration Dubbelbeskattning, dvs bolaget beskattas (26.3 %) liksom ägarnas utdelning (30 %) Fig. 2-6 8
Aktiebolag Offentlig årsredovisning till Bolagsverket Krav på revisor* (stora AB: Auktoriserad revisor) Delårsrapporter och styrelserepresentation Två typer av AB (skall anges i firman): Publikt eller privat *) Krävs ej om anställda < 3, omsättning < 3 Mkr, och/eller balansomslutning < 1.5 Mkr (om 2 av 3 villkor uppfyllda) Publikt AB Betecknas ofta publ i firmannamnet Har rätt att anlita värdepappersmarknaden, dvs att börsnoteras Minsta kapitalinsats (aktiekapital) 500 000 kr, vanligen betydligt mera Privat AB Betecknas ofta priv i firmanamnet Har ej rätt att anlita värdepappersmarknaden Minsta kapitalinsats 50 000 kronor (100 000 kr fram till 1 april 2010) Aktiekapitalet kan ha lånats upp (privat) av ägaren/ägarna Kommanditbolag Mellanting mellan handels- och aktiebolag En eller flera kommanditdelägare endast ansvariga för kapitalinsatsen, typ aktieägare En eller flera komplementärer fullt ansvariga med hela sin förmögenhet som i handelsbolag Delägarna fysiska och/eller juridiska personer, även i övrigt som handelsbolag Om komplementär eller delägare i handelsbolag är juridiska personer, dvs andra bolag: Finns kapital för att täcka ekonomiska åtaganden eller är även komplementär(erna) konkursmässig(a)? En slutsats: HB, KB eller firma kan göra ägare ruinerad/e. AB utan personlig borgen kan resultera i konkurs utan att ägaren eller ägarna blir ruinerade 9
Tre viktiga begreppspar Ekonomiska grundbegrepp Byggstenarna i vår ekonomiska verktygslåda Inkomster och utgifter köp eller försäljning Inbetalningar och utbetalningar pengar in eller ut Intäkter och kostnader resultat/vinst Olika begreppspar i olika kalkylmodeller Begreppsparen uttrycker olika saker Inkomster och utgifter Avser försäljning/anskaffning Fakturan nyckelbegrepp Inkomst: Då faktura skickas och bokförs som tillgång Utgift: Då faktura erhålls och bokförs som skuld Summa inkomster Summa utgifter = = Summa förmögenhet In- och utbetalningar Avser likvida medel = pengar Inbetalning: Då pengar erhålls via t ex bank- eller plusgiro Utbetalning: Då pengar betalas ut via t ex bank- eller plusgiro Summa inbetalningar Summa utbetalningar = Summa likvida medel Intäkter och kostnader Avser effektivitets- eller resultatmätning Periodiserade inkomster eller utgifter, dvs fördelade på tidsperioder, t ex år Intäkt: Genererade resurser viss period Kostnad: Förbrukade resurser viss period Summa intäkter summa kostnader = = Resultat (vinst/förlust) ( Svart/Rött ) Viktigt begrepp: Avskrivning Utgift omvandlad - periodiserad - till kostnad Antag t ex köp av lastbil Utgift år 1: 1 000 000 kr Livslängd = avskrivningstid = 10 år ger kostnad = avskrivning = vinstminskning 100 000 kr per år i 10 år, därefter bokförd till 0 Livslängd = avskrivningstid = 5 år ger kostnad = avskrivning = vinstminskning 200 000 kr per år i 5 år, därefter bokförd till 0 10
Fyra ytterligare begrepp Bokföringsmässiga kostnader för inkomstdeklarationen, följer regler i skattelagstiftningen Kalkylmässiga kostnader används i interna kalkyler, korrekt beräknade kostnader Bokföringsmässiga merkostnader Kalkylmässiga merkostnader Fig. 15-2 Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader skiljer sig p g a Urval (vad ingår?) Periodisering (avskrivningstid) Värdering (hur beräkna?) Ex på privat kostnad som skiljer sig: Resor med bil till och från arbetet Bokf m kostn: Bilavdrag i dekl Kalkylm kostn: Verklig kostn för bil Vanliga bokföringsmässiga merkostnader Skatter Bokföringsmässiga avskrivningar Vanliga kalkylmässiga merkostnader Ränta på eget kapital Representation (>90 kr/person) Julgåvor (>180 kr/kund eller >450 kr/anst) etc 11
Företagets kostnader kan indelas i Rörliga kostnader, varierar med volymen Fasta kostnader, oberoende av volymen Fig. 15-3 Y-axlar till höger: överst fast kostnad/styck, underst rörlig kostnad/styck Rörliga kostnader Proportionellt (linjärt) rörliga kostnader Progressivt rörliga kostnader Degressivt rörliga kostnader Fig. 15-4 Fasta kostnader Helt fasta kostnader Driftsbetingade fasta kostnader (kostnaden finns då verksamhet pågår) Halvfasta kostnader (reversibla eller irreversibla), ökar/minskar stegvis Fig. 15-5 12
Fig. 15-7 Fig. 15-8 Vanlig approximation i kalkyler: Enbart helt fasta och/eller linjärt rörliga kostnader Resultatdiagram Speciellt viktigt att förstå volymsambanden i kristider Två ytterlighetsfall O O Kapitalintensiv verksamhet Arbetsintensiv verksamhet Fig. 16-1 13
Resultatdiagram Kapital- vs. arbetsintensivt Kapitalintensivt Arbetsintensivt Kapitalintensivt Höga fasta kostnader Låga rörliga kostnader Kostnaderna nästan samma oavsett volym Högkonjunktur: Hög vinst Lågkonjunktur: Stor förlust Hög kritisk volym Dyra anläggningar Arbetsintensivt Låga fasta kostnader Höga rörliga kostnader Stora kostnadsskillnader vid olika volymer Högkonjunktur: Liten vinst Lågkonjunktur: Liten vinst eller liten förlust Låg kritisk volym Ej mekani-/automatiserat Nästa föreläsning Finansiering: Hur mycket kapital behövs och varifrån skall vi få detta? 14