Arbetsmiljöansvar på en gemensam arbetsplats. En studie över hur arbetsmiljön samordnas på en byggarbetsplats med flera entreprenörer

Arbetsmiljöansvar på en gemensam arbetsplats En studie över hur arbetsmiljön samordnas på en byggarbetsplats med flera entreprenörer Författare: Pernilla Karlsson Examinator: Eva Schömer Handledare: Linnéa Olsson Personal- och arbetslivsprogrammet Kandidatuppsats i Rättsvetenskap 2RV01E, VT2015 i

Abstract This essay describes coordination of the work environment on construction sites where many entrepreneurs share workplace. As employer, the entrepreneur has main responsibility for the workers safety on the construction site, the project supervisor is responsible for the work environment, and to coordinate the work environment a coordinator of the construction work environment is appointed. The purpose of this essay is to describe how the work environment is ensured on a shared workplace. In order to answer the essays questions I ve used a juridical method to interpret the law. Current law and regulations has been studied, as well as the industry's rules and regulations. The juridical method is complemented by social science methodology by the use of an empirical survey consisting of interviews with a coordinator of the construction work environment, and subcontractors on a construction site. The questions of this essay concerns the project supervisor s and the entrepreneur s safety responsibilities of the working environment, and how they ensure their joint work environment. And also the requirements imposed on the entrepreneur s coordination responsibilities, and if the working methods differ when the workers are posted. A construction site is a complicated workplace with many companies working side by side. Requirements for cooperation and consultation are the responsibility of all employers who have employees engaged on the same construction site. Entrepreneurs who post workers in Sweden have the same employer responsibilities as other entrepreneurs, and shall ensure the work environment of the posted worker. Keywords: entrepreneur, construction site, work environment, responsibility, coordination, posting i

Sammanfattning Denna uppsats handlar om samordningen av arbetsmiljön på byggarbetsplatser där flera entreprenörer delar arbetsplats. Som arbetsgivare har en entreprenör huvudansvaret för de anställdas arbetsmiljö, på byggarbetsplatsen är det byggherren som ansvarar för arbetsmiljön, och för att samordna parternas arbetsmiljö utses en byggarbetsmiljösamordnare. Studiens syfte är att deskriptivt redogöra för hur arbetsmiljö säkerställs på en gemensam arbetsplats. För att besvara uppsatsens frågeställningar har juridisk metod använts genom att tolka gällande rätt. Förutom lag och förordningar har även böcker i ämnet använts, samt branschens regler och bestämmelser. Den juridiska metoden kompletteras med samhällsvetenskaplig metod genom att vidga studien med empiriskt material i form av intervjuer med en byggarbetsmiljösamordnare, samt ett urval underentreprenörer på en byggarbetsplats. Uppsatsens frågeställningar berör förhållandet mellan byggherrens och entreprenörers arbetsmiljöansvar och hur de arbetar för att säkerställa den gemensamma arbetsmiljön. Samt vilka krav som ställs på entreprenörers samordningsansvar och om arbetssättet skiljer sig om arbetstagarna är utstationerade. En byggarbetsplats är en komplicerad arbetsplats med många företag som arbetar sida vid sida. Krav på samarbete och samråd åligger alla de arbetsgivare som har arbetstagare sysselsatta på en byggarbetsplats. En entreprenör som utstationerar arbetstagare i Sverige har samma långtgående arbetsgivaransvar som andra entreprenörer, och ska säkerställa arbetsmiljön för den utstationerade arbetstagaren. Nyckelord: entreprenör, byggarbetsplats, arbetsmiljö, ansvar, samordning, utstationering ii

Innehåll Förkortningar... 3 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Frågeställningar... 5 1.3 Metod... 5 1.4 Material... 6 1.5 Disposition... 8 1.6 Avgränsning... 8 2 Terminologi... 9 3 Ansvarsaktörer på byggarbetsplatsen... 10 3.1 Byggherre... 10 3.2 Byggarbetsmiljösamordnare... 11 3.2.1 Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, BAS-P... 12 3.2.2 Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet, BAS-U... 12 3.3 Arbetsmiljöplan... 13 4 Byggprocessen... 16 4.1 Upphandling... 16 4.2 Förfrågningsunderlag... 17 4.3 Anbud... 17 5 Entreprenad... 19 5.1 AB 04... 19 5.2 Gemensamt arbetsställe... 20 5.3 Samordning... 21 5.4 Upphandlingsformer... 22 5.4.1 Mycket delad entreprenad... 22 5.4.2 Delad entreprenad... 23 1

5.4.3 Generalentreprenad... 23 5.4.4 Samordnad generalentreprenad... 24 5.4.5 Totalentreprenad... 24 6 Utstationering... 25 6.1 Utstationering i byggbranschen... 25 6.2 Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn... 26 6.3 Utländsk arbetskraft... 27 7 Analys... 28 7.1 Byggarbetsplats... 28 7.2 Byggarbetsmiljösamordnare... 28 7.3 Arbetsmiljöplan... 29 7.4 Samordning... 29 7.5 Kontroll... 31 7.6 Utstationering... 32 8 Slutsats... 33 Källförteckning... 35 Bilagor... 38 2

Förkortningar AB 04 Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AML Arbetsmiljölag (1977:1160) AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BAS-P Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering BAS-U Byggarbetsmiljösamordnare för utförande BI Sveriges Byggindustrier BBK Föreningen Byggandets Kontrakt kommitté EU Europeiska unionen EESK Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Prop. Proposition 3

1 Inledning I november 2014 inträffade en allvarlig arbetsolycka på en byggarbetsplats i Stockholm, två byggarbetare omkom och en tredje skadades allvarligt. 1 Huvudentreprenören vid bygget är ett österrikiskt företag som i sin tur har anlitat flera underentreprenörer, de båda omkomna arbetstagarna är från Polen. 2 Samma företag är även huvudentreprenör vid bygget av ett nytt värmekraftverk Växjö, där flera olyckstillbud har inträffat. 3 Detta har fått mig intresserad av hur företag arbetar för att arbetsmiljöreglerna efterlevs när det finns flera led av entreprenörer, och arbetstagare som kommer från olika länder med olika arbetskulturer och arbetsmiljölagar. Förhållandet mellan en entreprenör och beställaren av ett arbete regleras inte av arbetsmiljölagen, entreprenören har arbetsmiljöansvar gentemot sina anställda och är skyldig att se till att kontraktet med beställaren möjliggör förutsättningar för en god arbetsmiljö. 4 Arbetsmiljöverket skriver i en rapport att arbetslivet har förändrats: småföretagen i Sverige har ökat. Byggbranschen är ett exempel där egenföretagandet har ökat och det har blivit allt vanligare att små entreprenörer och egenföretagare anlitas i projekt hos större byggföretag. Kunskapsbrist gällande arbetsmiljölagstiftningen kan vara en bidragande orsak till att egenföretagare tillhör de som är mest drabbade av dödsolyckor. 5 I en komplex miljö, som en byggarbetsplats med många aktörer, är det viktigt att ha en bra arbetsmiljösamordning. På detta sätt kan den som råder över arbetsplatsen och den samordningsansvarige i ett tidigt skede påverka arbetsmiljön och förebygga risker på byggarbetsplatser där många arbetsgivare har gemensam arbetsplats. 6 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad kunskap om hur arbetsmiljön säkerställs på en arbetsplats med flera led av entreprenad. För att få ett internationellt perspektiv på frågeställningen och för att kunna genomföra en analys ur ett mångfaldsperspektiv redogör jag kort för EU:s reglering för utstationerade. Detta med tanke på att mer än en tredjedel av de utstationerade arbetstagare som finns registrerade i Sverige är sysselsatta inom byggbranschen. 7 1 http://www.av.se/pressrum/pressmeddelanden/2014/41950.aspx 2 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6009256 3 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/ren-tur-att-ingen-dog 4 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML.2014, kapitel 1, s.8. 5 Arbetsmiljöverkets projektrapport, AIHÄ 2008/22164, s.1. 6 Arbetsmiljöverkets projektrapport, AIHÄ 2008/22164, s.13. 7 Arbetsmiljöverket, Halvårtrapport register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari- 30 juni 2014. Rapport, 2014:7, s.2, 5. 4

1.2 Frågeställningar Hur är förhållandet mellan byggherrens och entreprenörens arbetsmiljöansvar och hur arbetar dessa med att säkerställa den gemensamma arbetsmiljön? Vilka krav ställs på entreprenörers samordningsansvar och skiljer sig arbetssättet om arbetstagarna är utstationerade i Sverige från andra EU- medlemsländer? 1.3 Metod För att på ett deskriptivt sätt besvara frågan om arbetsmiljöansvar har jag tillämpat juridisk metod, vilket innebär tolkning av rättskällor som lagtext, förarbeten, och doktrin. 8 juridiska metoden har kompletterats med samhällsvetenskaplig metod som använts i syfte för att få svar på den del i frågeställningen som berör arbetet med att säkerställa den gemensamma arbetsmiljön. Min ambition var att genom en empirisk undersökning utreda hur den gemensamma arbetsmiljön samordnas på en byggarbetsplats med flera entreprenörer. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av samordningen av den gemensamma arbetsmiljön på en byggarbetsplats. I den kvalitativa forskningen läggs vikt vid hur individer tolkar och uppfattar sin sociala verklighet. Den rymmer en bild av den sociala verkligheten som en ständigt föränderlig egenskap som hör till individernas skapande och konstruerande förmåga. 9 För att komma igång med mitt arbete och för att få en uppfattning av branschen vände jag mig till arbetsgivareorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). Båda representanterna som jag har haft kontakt med har varit mycket behjälpliga och engagerade. Jag har tagit del av BI:s utbildningsmaterial för byggarbetsmiljösamordnare, för att få en inblick in hur deras arbete ser ut. Jag har varit på besök på Byggnads i Kalmar för att prata med den representant som har hand om arbetsmiljöfrågor. Efter detta besök kom jag i kontakt med en byggarbetsmiljösamordnare på ett bygge som har flera led av entreprenad. För att belysa och för att ge ett exempel på hur det kan se ut genomförde jag en intervju med en byggarbetsmiljösamordnare. Intervjun var av semistrukturerad karaktär där jag med hjälp av en intervjuguide 10 fokuserade på de frågor om arbetsmiljösamordningen som jag ville få besvarat, i kombination med att ställa följdfrågor, samt låta respondenten fritt berätta. Intervjupersonens svar baseras på dennes uppfattning och vid en liknande studie av en annan byggarbetsplats, med en annan byggarbetsmiljösamordnare kan resultatet därför bli helt Den 8 Lehrberg, Bert. Praktisk juridisk metod. 6:1. uppl. Tallinn: I.B.A AB, 2010, s.168. 9 Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:5. uppl. Kina: Alan Bryman och Liber AB, 2013, s.41. 10 Bilaga A. 5

annorlunda. Resultatet av intervjun, som spelades in och transkriberades, har jag valt att väva in i uppsatsen för att senare behandla i analysen. Bygget som jag besökte är ett stort flerfamiljsbostadsbygge i Kalmar, där intervjupersonen är platschef och även byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av byggnadsarbetet, BAS-U. Denne har uttryckligen framfört sin önskan om att vara anonym. På bygget finns ca 20 entreprenörer, som i sin tur har anlitat underentreprenörer, som mest har de varit 100 arbetstagare samtidigt. Företaget är ett av de största byggföretagen i Sverige och utför totalentreprenad på bygget, som saknar utstationerade arbetstagare. För att stärka upp bilden av hur arbetsmiljön säkerställs på byggarbetsplatsen fick jag genom byggarbetsmiljösamordnaren kontakt med några av underentreprenörerna på byggarbetsplatsen. Tillvägagångssättet var det samma som vid intervjutillfället med byggarbetsplatssamordnaren. Jag sammanställde de frågor som jag ville få besvarade i en intervjuguide 11, samt tillät respondenterna berätta fritt. Jag kan genom intervjuerna inte dra några långtgående slutsatser, utan bara ge exempel på hur det kan se ut. 1.4 Material Det material jag har använt i uppsatsen har jag funnit dels på Linnéuniversitets bibliotek, dels i databasen. De sökord som jag har använt för att finna relevant information är: entreprenad, arbetsmiljö, samordning, ansvarsdelegering, entreprenadjuridik, utstationering i byggbranschen. Den rättspraxis jag har använt mig av har hämtats från Infotorg Juridik. Den större mängden rättsfall om entreprenader i byggbranschen berör främst strejkrätt, verksamhetsövergång, och ansvarar för fel i produktionen, och faller utanför min avgränsning. De rättsfall som jag har inkluderat i uppsatsen berör istället delegeringen av arbetsmiljöansvaret och samordningen på en gemensam arbetsplats. Två domar från Hovrätten har använts, de har ett visst rättsligt värde trots att de inte har samma tyngd som Högsta domstolens avgöranden, vilket har beaktats. Inom arbetsmiljöområdet har jag hittat mycket information på Arbetsmiljöverkets hemsida, som föreskrifter, rapporter, lagkommentarer och artiklar. Den arbetsmiljörättsliga regleringen stadgas i Arbetsmiljölagen (1977:1160). Den är en ramlag, vilket innebär att den innehåller ramar för hur tillämpningen ska ske, men lagens praktiska innebörd preciseras i en underordnad myndighets tillämpningsföreskrifter, 12 i detta fall i Arbetsmiljöverkets författningssamling. Den reglering som rör byggarbetsmiljön finns i lagens tredje kapitel, 11 Bilaga B. 12 Lehrberg, 2010, s.109. 6

allmänna skyldigheter. Fördjupande bestämmelser har jag funnit dels i Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML, dels i AFS 1999:3, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnadsoch anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna och i AFS 2008:16, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och anläggningsarbete. Jag har använt mig av Lars-Otto Limans bok Entreprenad- och konsulträtt. Han är entreprenadjurist och har erfarenhet från Svenska Byggnadsentreprenörföreningen och från Byggherreföreningen. Han har föreläst på kurser inom området och varit verksam som juridisk rådgivare med inriktning på byggsektorn. Boken är utgiven av Svensk Byggtjänst som sedan 1934 har varit aktiva med att samla in och strukturera information som angår byggsektorn. Svensk Byggtjänst är ett aktiebolag som representerar hela samhällsbyggnadssektorn. De tillhandahåller information om lagar regler och teknik som kan vara till hjälp för arbetande i branschen. 13 Jag har studerat boken Byggjuridik i praktiken, som är riktad till byggherrar, entreprenörer och studenter inom samhällsbyggnadsområdet. Den är skriven av Åke Rådberg, som tidigare har arbetat som chefsjurist på Sveriges Byggindustrier. Även boken Entreprenadjuridik har använts under skrivandets gång, den är skriven av Rolf Höök som är universitetslektor i civilrätt på Stockholms universitet, boken är utgiven av Norstedts Juridik AB och därför anser jag den till förlitlig. Rolf Höök har även skrivit böcker för juridisk introduktionskurs, utgivna på samma förlag. Det har varit problematiskt att hitta doktrin i ämnet, de tre böckerna, främst Entreprenadoch konsulträtt och Byggjuridik i praktiken, är utformade som handböcker för entreprenörer, byggherrar och byggstudenter och därför har jag använt dessa med försiktighet. Jag har studerat regelsystemet kring byggentreprenad som regleras i AB 04, Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, det är ett standardavtal framtaget av branschen. Även de regler som har framtagits av Föreningen Byggandets KontraktsKommitté, BBK, för upphandling inom byggsektorn, har undersökts. I undersökningen av dessa regler och bestämmelser har jag haft dess uppkomstsår i åtanke samt att de inte är bindande och måste därför särskilt åberopas i avtalet för att bli gällande. I uppsatsens inledande kapitel har jag delvis använt mig av ovetenskapliga källor, dessa har behandlats med försiktighet endast i syfte med att uppvisa den händelse som fick mig intresserad av uppsatsens ämne. 13 http://byggtjanst.se/om-oss 7

1.5 Disposition I det inledande kapitlet ges en introduktion i ämnet, jag presenterar mitt syfte och mina frågeställningar för att därefter redogöra mitt metodval och material. Därpå klargör jag innebörden av vissa fackuttryck som används inom branschen, för att fortsätta med byggarbetsplatsens ansvarsaktörer. I uppsatsens fjärde kapitel ger jag en kort redogörelse för byggprocessen och hur entreprenadavtal upprättas. Detta följs av en beskrivning av de bestämmelser som reglerar dessa avtal, och de vanligaste upphandlingsformerna av entreprenad. Uppsatsens sjätte kapitel handlar om utstationering i byggbranschen. Därefter avslutas uppsatsen med en analys för att sedan sammanfattas i en slutsats. 1.6 Avgränsning Jag har undersökt de vanligaste entreprenadformerna och fokuserat mig på förhållandet mellan byggherren och entreprenörerna, jag avgränsar mig till entreprenader med näringsidkare som beställare. Inte för att det är ointressant med entreprenader där privatpersoner är beställare, utan för att dessa avtal regleras av konsumentköplagen och därför skulle uppsatsen bli allt för omfattande och ta en helt annan väg än den jag har för avsikt att utforska. Jag ger en kort inblick i själva byggprocessen och berör kortfattat planering och projektering för att fördjupa mig i själva byggandet. I avsnittet om upphandling har jag helt utelämnat offentlig upphandling, eftersom även detta faller ur mitt utvalda område. Jag granskar ansvarsförhållandet gällande arbetsmiljön mellan byggherren och entreprenörer som delar arbetsplats och hur deras samordning ser ut. För att inte tappa bort mig bland arbetsmiljöns ansvarstagare har jag uteslutit skyddsombudens eventuella ansvar. 8

2 Terminologi Beställare anlitar entreprenören för det aktuella uppdraget och åtar sig att betala för arbetet. Byggherre är den som för egen räkning genomför eller låter genomföra byggnads-, installations- och anläggningsentreprenader. I de flesta fall är byggherren även beställare, men alla beställare är inte byggherrar. Ofta är ett företag både entreprenör och beställare - entreprenör gentemot byggherren, men beställare gentemot underentreprenören. Entreprenör är en fysisk eller juridisk person som åtar sig att utföra ett mark-, byggnads-, installations-, rivnings-, eller anläggningsarbete mot ersättning. Huvudentreprenör är en term som används vid delad entreprenad, och avser den entreprenör som har tagit på sig att samordna de olika entreprenörerna. Sidoentreprenör syftar till den som har ett enskilt avtal och utför en entreprenad åt beställaren vid sidan av huvudentreprenaden i anslutning till eller inom byggområdet. utför entreprenad åt entreprenören inom arbetsområdet. 14 14 Liman, Lars-Otto. Entreprenad- och konsulträtt. 8 uppl. Lund: AB Svensk Byggtjänst och författaren, 2007, s.13. 9

3 Ansvarsaktörer på byggarbetsplatsen Huvudansvaret för arbetsmiljön är alltid arbetsgivarens, arbetstagarna är föreskrivna ett skyddsansvar, de ska använda skyddsutrustningar och följa angivna föreskrifter. De har även ansvar att tillsammans med arbetsgivaren verka för en säker arbetsmiljö. 15 Arbetsgivaren ska fördela uppgifterna till arbetsledare och arbetstagare i organisationen, så att de kan förebygga riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska även förvissa sig om att uppgiftstagarna har tillräcklig kompetens och de resurser och befogenheter som behövs. 16 Högsta domstolen framhöll i NJA 2004:34 att huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Detta ansvar kan dock delegeras och kravet på tydlighet ökar ju längre ner i beslutskedjan som delegeringen sker. Resultatet av en otydlig delegering är att ansvaret ligger kvar på den närmast högre nivån. 17 I Arbetsmiljöverkets kommentarer till lagen står det att vem som har arbetsmiljöansvar och hur lång detta ansvar sträcker sig kan variera mellan ansvariga och ansvarets omfattning. Ansvaret fördelas inte på enskilda personer, utan fördelas på olika rollinnehavare, inom byggsektorn kan det exempelvis fördelas på byggherrar, arbetsgivare och byggarbetsmiljösamordnare. 18 Intervjupersonen berättar att när arbetstagarna kommer till byggarbetsplatsen samtalar de om riskerna och de får fylla i papper om skyddsreglerna. Intervjupersonen framhåller att de är byggnadsarbetare och känner till de risker och arbetsmoment som finns på en byggarbetsplats. Arbetstagarnas kunskaper kontrolleras inte, utan det intygas på de papper som de själva fyller i. Det blir en kvittens på att de har läst och förstått de skyddsregler som finns på bygget. Arbetstagarna kryssar i vilka arbetsmoment de får utföra samt namn på nära anhörig om något tråkigt skulle hända. 3.1 Byggherre Byggherre är den som utför ett byggnads- eller anläggningsarbetet, denne ansvarar för arbetsmiljön under hela den pågående projekteringen och planeringen. 19 Byggherren ska utse, en byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U), och en för planering och projektering (BAS-P) 20 av byggnads- eller anläggningsarbetet. Rollen kan antas av en och samma person, eller ett och samma företag, byggherren kan även välja att själv ansvara för 15 Regeringens proposition 1976/77:149 om arbetsmiljölag m.m. s.2. 16 AFS 2001:01, Systematiskt arbetsmiljöarbete, 6. 17 NJA 2004:34. 18 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.28. 19 AFS 2008:16, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:3) om byggnads- och anläggningsarbete. s.12. 20 BAS-P och BAS-U är vedertagna begrepp i branschen, vilka jag använder i fortsättningen. 10

den ena eller för båda uppgifterna. 21 En uppdragstagare kan i vissa fall ta över en del av byggherrens arbetsmiljöansvar, vanligast är det när det rör avtal om total- eller generalentreprenad. De har möjlighet att skriftligen komma överens om att byggherrens ansvar och uppgifter enligt arbetsmiljölagen, i de delar som motsvarar uppdragsavtalet, ska gå över på uppdragstagaren. Byggherren måste kunna visa upp avtal, som visar att dennes skyldigheter som rör förhandsanmälan, arbetsmiljöplan och annan dokumentation har övertagits av en uppdragstagare, annars ligger ansvaret kvar på byggherren. Om det föreligger särskilda skäl har Arbetsmiljöverket rätt att flytta arbetsmiljöansvaret från uppdragstagare till byggherre, eller tvärtom, vilket kan aktualiseras om en byggherre har stört en uppdragstagares planering eller utförande till den grad att dennes självständighet kan ifrågasättas. 22 I NJA 2004:102 yttrades att all delegation sker på den överlåtandes ansvar och får effekt först när den som tar emot delegeringen har kompetensen för detta och när den överlåtande har förvissat sig om att allt fungerar som det ska. 23 3.2 Byggarbetsmiljösamordnare Byggarbetsmiljösamordnaren kan vara antingen en juridisk person eller en fysisk person. Det är av särskild vikt att denne har den kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs för att kunna genomföra de uppgifter som krävs enligt arbetsmiljölagen och relevanta föreskrifter. Byggherren har ansvar för att byggarbetsmiljösamordnaren och den personal som deltar i samordningsarbetet har de kvalifikationer som krävs. 24 Byggarbetsmiljösamordnaren behöver ha grundläggande arbetsmiljökunskap och vara väl insatt i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de AFS: er som är av betydelse för byggnadsarbetet. Byggarbetsmiljösamordnarens kvalifikationer och kompetens ska kunna styrkas genom utbildningsintyg samt genom intyg från arbetsgivare. Erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete, samt erfarenhet från samordningsarbete, ledning eller styrning av byggprojekt behövs för att kunna uppfylla ansvaret. Även erfarenhet gällande projektering är av vikt om byggarbetsmiljösamordnaren har ansvar för planering och projektering. Hur omfattande samordnarens erfarenhet behöver vara beror på karaktären och storleken på det arbete som ska samordnas. 25 Den samordningsansvarige har inget övergripande ansvar för arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatsen, utan endast ansvar för att samordna arbetsmiljön med 21 AFS 2008:16, s.14. 22 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML.2014, kapitel 3, s.40. 23 NJA 2004:102. 24 AFS 2008:16, 6. 25 AFS 2008:16, s.20. 11

övriga aktörer. 26 Av praktiska skäl utses en enskild person som samordnare för att aktivt arbeta med dessa frågor, men själva ansvaret för samordningen är alltid, precis som ansvaret för arbetsmiljö, arbetsgivarens. 27 För att samordningen ska fungera bra behöver alla som arbetar i projektet, både under planeringen och projekteringen, och under utförandet av arbetet, veta vem som är byggarbetsmiljösamordnare, och hur denne kan nås. 28 3.2.1 Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, BAS-P Den byggarbetsmiljösamordnare som har utsetts av byggherren för planering och projektering av ett byggnads- eller anläggningsarbete har i uppgift att upprätta en arbetsmiljöplan för hela projektet innan byggarbetsplatsen etableras. 29 I RH 1999:140 förelåg oenigheter mellan en beställare och en uppdragstagare om vem som var skyldig att upprätta en arbetsmiljöplan. Arbetsuppgifterna preciserades som uppgifter som ingår i ett byggnadsprojekt från planering till uppföljning och kontroll. Hovrätten uttalade att uppgifterna, trots att de är relativt allmänt beskrivna och att det inte särskilt framgår, innefattar att upprätta en arbetsmiljöplan. 30 BAS-P har även i uppgift att i varje fas av projekteringen och planeringen, säkerställa att aktörerna på arbetsplatsen tillämpar relevanta arbetsmiljöregler både när det gäller byggskedet eller brukandet av byggnaden. Det gäller i synnerhet när det ska beslutas i frågor som rör planeringen av arbetsmoment som ska utföras parallellt eller efter varandra, samt tidsberäkningen för dessa moment. 31 Intervjupersonen är kritisk till hur det fungerar med BAS-P, och tycker inte att BAS-P har tillräcklig insyn i hur byggnadsprocessen går till för att kunnas planera hur arbetet ska organiseras. 3.2.2 Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet, BAS-U Den som har utsetts till byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska säkerställa att aktörerna på arbetsplatsen tillämpar relevanta arbetsmiljöregler gällande tekniska eller organisatoriska frågor på ett systematiskt sätt och följer den upprättade arbetsmiljöplanen. Denne har även ansvar för att samordna kontrollåtgärder för att förvissa sig om att byggarbetet sker på korrekt sätt med hänsyn till 26 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.37. 27 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML.2014, kapitel 3, s.38. 28 AFS 2008:16, s.21. 29 AFS 1999:3, Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. 12. 30 RH 1999:140. 31 Arbetsmiljölag (1977:1160) 3kap. 7a. 12

arbetsmiljön. 32 Andra uppgifter är att se till att inga obehöriga har möjlighet att komma in på området, och tillgodose att det finns personalutrymmen och sanitära inrättningar på arbetsstället. 33 Intervjupersonen berättar att det är ett väldigt stort ansvar att vara BAS-U. För att fullgöra alla arbetssysslor skulle hen behöva ägna sig åt arbetet på halvtid, trots detta kan bara ett par timmar i veckan avsättas till att ägna sig åt skyddsfrågor. I AFS 2008:16 står det att BAS-U ska ta del av produktionsplaneringen, dels i första skedet, dels i den fortlöpande planeringen när planerna anpassas till produktionens konkreta process. Denne ska även vara delaktig i planering när störningar inträffar, samt mer detaljerad planering exempelvis arbetsberedning av ett visst arbetsmoment. För att en god arbetsmiljö ska uppnås måste produktionsplaneringen och skyddsarbetet på arbetsplatsen samplaneras. 34 Byggarbetsmiljösamordnaren ansvarar även för att byggarbetsplatsen hålls städad och att det råder god ordning, att all dokumentation är uppdaterad, exempelvis de tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att få använda lyftanordningar och lyftredskap. 35 I de fall flera aktörer bedriver verksamhet på gemensamt arbetsställe ska BAS-U tillsammans med dessa arbeta för att skapa tillfredställande skyddsförhållanden. Båda parter ska se till att den egna verksamheten och anordningarna på det gemensamma arbetsstället är riskfritt för alla som arbetar på stället. 36 Intervjupersonen säger att riskerna finns där hela tiden, de är en del av vardagen, och de på bygget lyfter inte på ögonen förrän det är något speciellt. Till exempel om en lyftkran ska monteras ner och flyttas, då är säkerhetsarbetet i fokus, alla vet att de inte får vara under och riskområdet spärras av. 3.3 Arbetsmiljöplan Innan byggarbetsplatsen etableras ska en arbetsmiljöplan för hela projektet upprättas av byggarbetsmiljösamordnaren för planering och projektering. Arbetsmiljöplanen ska innehålla en beskrivning över hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka regler som ska tillämpas på arbetsplatsen. När arbeten med särskild risk, exempelvis höghöjdsarbeten och arbeten med farliga ämnen sker på arbetsplatsen, ska även en beskrivning av de förebyggande 32 AML, 3kap. 7b. 33 AML, 3kap. 7e. 34 AFS 2008:16, s.26. 35 AFS 2008:16, s.27. 36 AML, 3kap. 7g. 13

arbetsmiljöåtgärder som används för att uppnå en bra arbetsmiljö, ingå i arbetsmiljöplanen. Om annan verksamhet kommer att pågå samtidigt ska även detta tas upp i planen. 37 Intervjupersonen berättar om en allvarlig incident, när det blåste det ner ett avloppsrör från sjätte våningen ner på gatan där några arbetstagare lade plattor. Denne menar att händelsen var svår att förebygga genom riskbedömning. Arbetsmiljöplanens omfattning och innehåll beror på de risker som kan identifieras inför arbetsutförandet och vilken omfattning det är på byggnadsarbetet. Arbetsmiljöplanens syfte är att utgöra en grund för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas och tydliggöra hur de faror som är förknippade med riskarbeten ska undvikas. Därmed blir arbetsmiljöplanen ett verktyg för den enskilde entreprenören när denne ska planera sin yrkesutövning på byggarbetsplatsen. 38 Den enskilde entreprenören som bedriver verksamhet på ett delat arbetsställe är alltid förpliktad ett långtgående arbetsgivaransvar, 39 och ska som arbetsgivare regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att kunna förebygga ohälsa och olycksfall. 40 Byggarbetsmiljösamordnaren ska samråda med de anlitade entreprenörerna om arbetsmiljöplanens utformning. För entreprenader som projekterats efter att byggarbetsplatsen etablerats, ska uppgifter som är av betydelse för hälsa och säkerhet för utförarna tas upp i arbetsmiljöplanen. Planen kompletteras med uppgifter angående dessa arbeten undan för undan när de projekteras. 41 BAS-U har ansvar för att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att planen följs. Denne ska även utföra alla anpassningar som behövs i arbetsmiljöplanen med hänsyn till hur arbetet går framåt. 42 Intervjupersonen berättar att arbetsmiljöplanen uppdateras ungefär en gång i halvåret och finns uppsatt i gubbarnas bod. Hen berättar att företaget som hen representerar har en särskild tavla som hen är imponerad över. Den rymmer alla dokument som Arbetsmiljöverket kräver ska finnas framme, men är upp till arbetstagarna att ta del av arbetsmiljöplanen. Det finns mallar för hur en arbetsmiljöplan ska upprättas och efter kritik från företagets arbetsmiljöingenjör om att den är allt för generell ska den nu uppdateras. Om det utförs takarbeten, måste dessa specificeras och vara väl beskrivna. Taket är 100 meter långt, det finns rätt så många olika ställen med olika faror på. 37 AFS 1999:3, 12a. 38 AFS 2008:16, s.23. 39 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.39. 40 AFS 2001:1, 8. 41 AFS 2008:16, s.24. 42 AFS 1999:3, 14. 14

Jag kontaktade några underentreprenörer för att utreda hur de säkerställer att arbetstagarna tar del av arbetsmiljöplanen. Flertalet av dem informerar sina arbetstagare om arbetsmiljöplanen, som sedan får skriva på att de har tagit del den. Den enskilde arbetstagaren har ett stort ansvar att vara insatt i arbetsmiljöplanen. En av de mindre underentreprenörerna på byggarbetsplatsen anser att det är de anställdas ansvar att sätta sig in i arbetsmiljöplanen, det handlar om sunt förnuft och personligt ansvar, och därmed uppmuntrar denne inte sina anställda till att ta dela av arbetsmiljöplanen. 15

4 Byggprocessen Själva byggprocessen startar med ett behov av bebyggelse och en idé om resultat. För att detta ska bli verklighet måste beslutsunderlag tas fram som ska resultera i bygghandlingar, vilka i sin tur ligger till grund för upphandlingen av entreprenaden. 43 Byggprocessen är både komplicerad och tidskrävande och innefattar planering, projektering och byggande. 44 I planeringsstadiet hanteras byggandet utifrån ett brett perspektiv, där äganderätten eller nyttjanderätten till den aktuella marken är i fokus, samt hur marken ska planläggas. 45 Därefter sker projekteringen, vilket innebär både arkitektonisk utformning och teknisk konstruktion av själva byggnaden. De förutsättningar som har förankrats i detaljplanen gällande husets placering och utförande är projekteringens utgångsläge. 46 Projekteringen av byggnaden innebär att ta fram ritningar och beskrivningar som visar den färdiga byggnaden dels för att byggnadsnämnden ska kunna göra en bedömning av den tilltänkta byggnaden och dels för att entreprenören ska kunna bygga den. 47 Den sista delen i processen, själva byggandet är komplicerat, inte bara tekniskt, utan även juridiskt. Den som upprättar ett bygge ingår avtal med en eller flera entreprenörer, som i sin tur ingår avtal med olika underentreprenörer. Dessutom regleras entreprenörernas förhållande som arbetsgivare till sina anställda av den arbetsrättsliga lagstiftningen. 48 4.1 Upphandling Med upphandling menas den process som innebär ett köp av en byggnads eller anläggnings uppförande och utförande. 49 Upphandling av entreprenad är en fråga om avtal, hur och vid vilken tidpunkt entreprenadavtalet har kommit till, och vad parterna ska göra i olika situationer och efter vilka villkor. Större entreprenader inleds med omfattande förhandlingar där byggherren ställer delar av sitt upphandlingsunderlag till förfogande till entreprenörerna. För att dessa ska kunna beräkna kostnader och lämna en offert som byggherren sedan har möjlighet att jämföra med konkurrerande entreprenörer. Det finns inga formella krav för näringslivet om hur de privata aktörerna ska agera vid entreprenadupphandling till skillnad från lagen som gäller vid offentlig upphandling 50. Den privata byggherren har likväl höga krav när denne ska upphandla ett byggprojekt på affärsmässigt acceptabla grunder. Det måste 43 Höök, Rolf. Entreprenadjuridik. 4:1. uppl. Stockholm: Rolf Höök och Norstedts juridik AB, 2005, s.22. 44 Rådberg, Åke. Byggjuridik i praktiken. Spanien: Byggegenskap Förlag och författaren, 2013, s.10. 45 Rådberg, 2013, s.18. 46 Rådberg, 2013, s.58. 47 Rådberg, 2013, s.87. 48 Rådberg, 2013, s.110. 49 Liman, 2007, s.26. 50 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling. 16

finnas personer som på olika sätt är ansvariga för kvalitet, kontroll och säkerhet i entreprenaden. 51 Föreningen Byggandets Kontrakt Kommitté, BBK, har tagit fram regler för upphandling inom byggsektorn när lagstiftningen gällande offentlig upphandling inte är tillämplig. 52 Dessa regler är rådgivande och kan användas vid upphandling av entreprenader, leveranser och konsulttjänster, när förfrågan är riktad till två eller flera anbudsgivare. 53 Byggherren avgör i vilken omfattning reglerna ska tillämpas och måste åberopa dessa i anbudsinfordran eller i förfrågningsunderlaget för att de ska bli giltiga. 54 4.2 Förfrågningsunderlag För att entreprenörerna ska kunna lämna ett anbud på det kommande bygget måste beställaren ta fram ett förfrågningsunderlag. För att entreprenörerna ska kunna kalkylera och beräkna krävs det att beställaren gör ett grundligt arbete med produktbeskrivningen. Det är beställarens uppgift att se till att alla tekniska och juridiska handlingar är samordnade så att inga misstag görs om vad som ska ingå in åtagandet. 55 I förfrågningsunderlaget redovisar beställaren vad denne vill ha utfört och hur det slutliga resultatet ska se ut i färdigt skick. 56 4.3 Anbud Därpå bearbetar entreprenörerna förfrågningsunderlaget och lämnar ett anbud på det arbete som ska genomföras och vilken entreprenadform det avser. 57 Anbudsgivaren tar hänsyn till vilka slags yrkesarbetare som behövs. Denne räknar ut hur många arbetstimmar som krävs, hur mycket material som går, och om några underentreprenörer behöver anlitas. I hopp om att få fler konkurrenskraftiga anbud tar beställaren i vissa fall fram färdiga mängdförteckningar för att på detta sätt underlätta anbudsgivarens kalkylering. Anbuden från de olika anbudsgivarna beräknas på samma uppgifter och blir helt jämförbara. 58 Intervjupersonen berättar att det vid upphandlingen finns en chans att reservera sig mot sådant som anses vara ogenomtänkt i projekteringen, med risk att anbudet förkastas och entreprenören går miste om anbudet. I BBK: s regler står det att när anbudstiden gått ut sker en prövning av anbudsgivare och anbud. När det gäller anbudsgivaren kan denne uteslutas från upphandlingen om det föreligger konkurs, likvidation, tvångsförvaltning eller näringsförbud. Anbudsgivaren kan 51 Höök, 2005, s.47. 52 Byggandets Kontraktskommitté. Regler för upphandling i konkurrens BRUK 2007, s.3. 53 Byggandets Kontraktskommitté, 2007, s.3. 54 Liman, 2007, s.26. 55 Höök, 2005, s.132. 56 Liman, 2007, s.17. 57 Byggandets Kontraktskommitté, 2007, s.5. 58 Liman, 2007, s.18. 17

även uteslutas om denne har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, eller inte fullgjort sina betalningsskyldigheter angående skatter och sociala avgifter. 59 Om en anbudsgivare lämnar, utlovar eller erbjuder en muta ska anbudet förkastas. Likaså om denna inte är registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdeskatt, innehållen preliminär A- skatt och arbetsgivareavgifter. Det anbud som är det mest fördelaktiga med hänsyn till de kriterier i förfrågningsunderlaget är det som ska antas. 60 59 Byggandets Kontraktskommitté, 2007, s.6. 60 Byggandets Kontraktskommitté, 2007, s.7. 18

5 Entreprenad Övervägande antalet avtalstyper innebär att en part åtar sig att prestera något mot ersättning, exempelvis utföra ett arbete eller en tjänst. 61 För entreprenadavtal gäller de allmänna regler i avtalslagen 62, som reglerar hur ett avtal kommer till stånd, när anbud och beställningar är bindande. 63 Entreprenader är en form av köp, som till skillnad från vanliga köp omfattar både varor och tjänster. Det juridiska ramverket gällande entreprenader består av standardavtal som förhandlats fram av branschens aktörer. 64 Genom upprättandet av dess standardavtal har rättsosäkerhet och dispyter kunnat förebyggas. I försök att minimera kostnader och åstadkomma förutsägbarhet har branschanpassade och praktiska regler etablerats för den särskilda kontraktstypen. 65 Föreningen Byggandets Kontrakt Kommitté, BBK, har utarbetat AB 04, Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, som är det standardavtal som används inom byggbranschen. Det är ett agreed document inom näringslivet och påminner i mycket om en lagtext. 66 5.1 AB 04 De allmänna bestämmelserna reglerar entreprenader med näringsidkare som beställare, medan entreprenader med privatpersoner som beställare regleras av konsumentköplagen. För att de allmänna bestämmelserna ska vara giltiga måste de åberopas av parterna i själva avtalet, och därmed bli en del av entreprenadavtalet. 67 AB 04 har delad entreprenad som utgångspunkt, en entreprenörsform som utgörs av ett avtal direkt mellan beställare och entreprenör. Bestämmelserna är även giltiga för generalentreprenad, där en entreprenör ansvarar för hela produktionen gentemot beställaren. De gäller när det rör sig om utförandeentreprenader, när entreprenören ansvarar för utförandet och beställaren för projekteringen. AB 04 består till huvuddelen av så kallade fasta bestämmelser, vissa paragraferna i dispositiva och benämns täckbestämmelser, de ger parterna en möjlighet att avtala om andra bestämmelser. 68 AB 04 innehåller inga regler som uttryckligen gäller arbetsmiljön, nedan ges exempel på de som är tillämpliga inom området. 61 Ramberg, Jan och Ramberg, Christina. Allmän avtalsrätt. 9:1 uppl. Spanien: Författarna och Norstedts Juridik AB, 2014, s.131. 62 Lag (1915:128) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. 63 Liman, 2007, s.15. 64 Rådberg, 2013, s.125. 65 Bernitz, Ulf. Standardavtalsrätt, 7:4 uppl. Vällingby: Författaren och Norstedts Juridik AB, 2012, s.21. 66 Bernitz, Ulf. 2012, s.31. 67 Liman, 2007, s.15. 68 Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Värnamo: AB Svensk Byggtjänst och Föreningen Byggandet Kontraktskommitté, BBK, 2004, s.3. 19

Det inledande kapitlet berör bestämmelsernas omfattning, i 13 stadgas, att entreprenören är ansvarig att följa de författningar som berör dennes åtagande, skulle arbetet strida mot någon författning är entreprenören inte skyldig att utföra arbetet. 69 I det andra kapitlet som avser entreprenadens utförande finns följande paragraf om kvalitets- och miljöarbete som även kan appliceras på arbetsmiljöfrågor. Efter att ett avtal har ingåtts ska entreprenören sätta upp en kvalitetsplan och miljöplan för entreprenaden som ska innehålla de åtgärder rörande kvalitet och miljö som beställaren bestämt i förfrågningsunderlaget. Dessa planer ska godkännas av beställaren innan arbetet påbörjas. 70 Dessa åtgärder kan presenteras i en gemensam projektplan som även kan innehålla andra ålagda åtgärder såsom upprättandet av en arbetsmiljöplan. 71 I de allmänna bestämmelsernas tredje kapitel om entreprenadens organisation, står det i 9 om samordningsansvar. Om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna, svarar beställaren för att hans egna arbeten samordnas med entreprenörens och med sidoentreprenörernas liksom för att deras arbeten samordnas med varandra, så att arbetena kan utföras och färdigställas enligt tidplanen. Arbetena skall i möjlig utsträckning utföras så att de inte hindrar någon annans arbete. 72 Det bör noteras att de två senare paragraferna, i AB 04, som kan appliceras när det gäller arbetsmiljöfrågor, är så kallade täckbestämmelser och är därmed dispositiva. 5.2 Gemensamt arbetsställe Med ett gemensamt arbetsställe menas att ett eller flera företag samtidigt, eller i tidsmässig anslutning bedriver verksamheter på en arbetsplats som inte är fysiskt avdelad. 73 Mål nr B 599-10 behandlar en olycka som skett när en elektriker som använde en saxlift körde ner i ett golvbrunnshål. En liknande olycka hade tidigare skett på arbetsplatsen, det beslutades att hålen fram till dess att golvet färdigställs, skulle täckas med grus eller plankor, vilket inte hade gjorts när elektrikern råkade ut för olyckan. 74 Arbetsmiljöverket skriver i kommentarerna till lagen att på gemensamma arbetsplatser påverkar de olika aktiviteterna varandra och det kan bidra till att risker uppstår. Därför krävs det att alla som driver verksamhet på gemensam arbetsplats ska samarbeta och samråda för att skapa tillfredsställande skyddsförhållanden. Detta genom att belysa riskerna som finns inom varje entreprenörs arbetsområde och motverka att nya risker tillkommer orsakade av dennes 69 AB 04, 1kap. 13. 70 AB 04, 2kap. 2. 71 AB 04, Kommentar till 2kap. 2. 72 AB 04, 3kap. 9. 73 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.35. 74 B 599-10. 20

utrustning eller verksamhet. 75 Dessa uppgifter kan exempelvis röra maskiner, kemiska produkter, håltagningar eller tidsändring av visst arbete. 76 Entreprenörerna och de som arbetar på det gemensamt arbetsställe är skyldiga att följa byggarbetsmiljösamordnares anvisningar gällande arbetsmiljön. 77 Intervjupersonen tycker inte att entreprenörerna är tillräckligt insatta i vad andra entreprenörer gör på arbetsplatsen. De tittar nog mest på sitt, sen utgår man ju ifrån att har man skyddsskor, gul jacka och hjälm, som vi kräver, då klarar man sig. Intervjupersonen visar en riskbedömning som en underentreprenör har lämnat in. Den innehåller alla de risker som företagets arbete kan innebära för arbetstagarna, däremot saknas en underskrift på att arbetstagarna har tagit del av riskbedömningen. Syftet med riskbedömningen är att tillsammans identifiera och tydliggöra eventuella risker för att sedan intyga att de har tagit del av riskbedömningen. Även i arbetsberedningen tas riskerna upp och det antecknas vilka arbetstagare som ska utföra arbetet. Detta kan leda till bekymmer om en arbetstagare är sjuk och dennes ersättare inte är tillräckligt insatt i riskbedömningen. Flera av de underentreprenörer som jag har varit i kontakt med har snarlika system med pärmar i arbetsfordonen, som innehåller arbetsmiljöplanen för den aktuella arbetsplatsen, vilket underlättar om en arbetstagare blir sjuk och en ersättare måste kallas in. En av de mindre underentreprenörerna på byggarbetsplatsen berättar i intervjun att de inte använder hjälm, väst och skyddsskor som huvudentreprenören vill, trots att denne vet att det inte är enligt lagboken. 5.3 Samordning För att effektivisera samordningen är det en förutsättning att byggarbetsmiljösamordnaren får ta del av handlingar som har betydelse för samordningen, exempelvis inspektionsmeddelanden och besiktningshandlingar. Det är viktigt att samordnaren kontinuerligt begär in uppgifter från entreprenörer om när deras arbetare är verksamma på byggarbetsplatsen. 78 Inom ramen för byggarbetsmiljösamordnares skyldigheter ska denne samordna och tidsplanera arbetet, vilket är av särskild vikt i byggnadsarbetets slutskede när flera olika arbetare behöver tillgång till samma utrymme. 79 Hovrättens dom B 599-10 hölls både underentreprenören och den arbetsmiljösansvarige på byggarbetsplatsens ansvariga för olyckan, genom att de båda brustit i sina förpliktelser att 75 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.35. 76 AFS 2008:16, s.27. 77 AML, 3kap. 7g. 78 AFS 2008:16, s.27. 79 AFS 2008:16, s.28. 21

kontrollera arbetsmiljön genom det systematiska arbetsmiljöarbetet. 80 I Arbetsmiljöverkets kommentarer till lagen står det att varje enskild entreprenör som bedriver verksamhet på en byggarbetsplats är alltid förpliktad ett långtgående arbetsgivaransvar, detta minskas aldrig av byggarbetsmiljösamordnarens och byggherrens ansvar att samordna arbetsmiljön. 81 Under intervjun berättar intervjupersonen om hur den gemensamma arbetsmiljön samordnas. Denne börjar med att göra en riskbedömning, som berör de arbetsmoment företaget utför. Vid ett startmöte med underleverantörerna presenterar de den riskbedömning som de har gjort över sina arbetsmoment. Därefter är det byggarbetsmiljösamordnares uppgift att planera arbetet så att underentreprenörerna kan jobba ostört med just sina arbetsmoment. De håller informationsmöten en gång i veckan där basarna för varje yrkesgrupp deltar. De planerar kommande leveranser och diskuterar eventuella förändringar i skyddsprotokollet. Byggarbetsmiljösamordnaren har även planeringsmöten med den egna personalen för att gå igenom vad som ska hända kommande vecka. 5.4 Upphandlingsformer Arbetet som entreprenören ska utföra ändrar karaktär, i den ena situationen ska entreprenören göra ett mindre delmoment i en större entreprenad där arbetet är begränsat till en liten del av den större entreprenaden. I en annan situation kan entreprenörens arbete vara mer omfattande, beroende på vad denne har åtagit sig. Detta gör att strukturen på avtalen skiftar beroende på förutsättningarna. 82 Det har utvecklats vissa former av entreprenad vilka definierar parternas organisation. De vanligaste är mycket delad entreprenad, delad entreprenad, generalentreprenad, samordnad generalentreprenad och totalentreprenad. Vilken form av entreprenad beställaren väljer grundar sig på olika kriterier, varav de vanligaste är ekonomi, projekttid och risktagande. 83 5.4.1 Mycket delad entreprenad 84 Vid denna typ av entreprenad upphandlar byggherren alla delar av entreprenaden, gällande byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Detta resulterar i att denne har ett kontrakt med var och en av entreprenörerna. Det ställs stora krav på byggherren, både när det gäller ansvar och samordning av de anlitade entreprenörerna som i denna form av entreprenad blir sidoentreprenörer. I gengäld har byggherren kontroll över projektets prisbild. 85 Det kan 80 B 599-10. 81 Arbetsmiljöverkets kommentarer till AML. 2014, kapitel 3, s.39. 82 Höök, 2005, s.11. 83 Höök, 2005, s.34. 84 Bilaga C, figur 1. 85 Höök, 2005, s.35. 22

vara besvärligt att identifiera och härleda ansvaret för eventuella brister och felaktigheter gällande utfört arbete till en eller flera entreprenörer. Svårigheterna för byggherren med att bevisa vem som har orsakat skada eller felaktighet, kan bli så tyngande att ansvaret kommer att stanna eller läggas över på byggherren. 86 5.4.2 Delad entreprenad 87 Skillnaden mellan mycket delad entreprenad och delad entreprenad är att i denna form har byggherren köpt upp de entreprenader, som rör själva byggarbetet, genom att upphandla en entreprenör, som betecknas huvudentreprenör. 88 Denne anlitar de underentreprenörer, såsom målning, smide, plåt och glas, som behövs inom ramen för dennes uppdrag. Vid sidan av byggnadsentreprenaden upphandlar beställaren de entreprenader, exempelvis el och vvs, som blir sidoentreprenörer i förhållande till byggnadsentreprenören. 89 Huvudentreprenören ska ställa vissa hjälpmedel och arbeten till förfogande åt sidoentreprenörerna. Ansvaret för det utförda arbetet förskjuts till viss del från byggherren till huvudentreprenören, dock ligger ansvaret för projekteringen kvar på byggherren. 90 Byggherren har ett viktigt ansvar för att leda och samordna verksamheten, i gengäld har denne direktinflytande på de enskilda delentreprenaderna. Byggherren har möjlighet att flytta det ålagda samordningsansvaret till huvudentreprenören, samt ansvaret för platsetableringen angående elförsörjning och uppsättning av arbetsbodar. 91 5.4.3 Generalentreprenad 92 I denna entreprenadform har byggherren endast ett avtal med den upphandlade entreprenören, gällande allt som ska utföras på byggarbetsplatsen. Denne generalentreprenör har i uppgift att upphandla och anlita underentreprenörer. Om byggherren vill styra eller ha särskild kontroll över en viss entreprenad, är det lämpligt att denne upphandlar entreprenaden separat, därmed uppstår en sidoentreprenad. I likhet med delad entreprenad är grundtanken att byggherren upphandlar och tar fram projekteringen till entreprenaden, och entreprenören står för utförandet. Dessa entreprenader benämns även utförandeentreprenader och innebär att byggherren även ansvarar för entreprenören tillhandahållna uppgifter. 93 86 Höök, 2005, s.36. 87 Bilaga C, figur 2. 88 Höök, 2005, s.36. 89 Liman, 2007, s.36. 90 Höök, 2005, s.36. 91 Liman, 2007, s.36. 92 Bilaga C, figur 3. 93 Höök, 2005, s.37. 23