HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Relevanta dokument
HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN

Om Returpack. Pantmärken

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Vad händer sen? en lärarhandledning

Miljö, återvinning och pantning 1/6. Lektionshandledning #55

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

Vad gör en entreprenör? 1/7

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Projektbeskrivning Heroes of Todays Skolsatsning

Så bidrar Coca-Cola i Sverige till svensk ekonomi

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Korta fakta om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

Innehållsförteckning

Eftermiddagens innehåll:

Där skola och näringsliv möts och bygger framtidens stad. men först en film från en final

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Inbjudan till Sveriges företag. Earth Hour mars kl

Carin Welinder. Gymnasielärare

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Eventportfölj. Malvina 14/15

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Gjord i Jordbro. 335 miljoner liter dryck producerad varumärken 74% av volymen såld dryck tillverkad i Sverige

Kursen består av fyra halvdagar/delkurser - Gästen i fokus, Säljande beteende, Praktisk träning i försäljning och Konsekvensekonomi.

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Korta. om våra vanligaste dryckesförpackningar och miljön

En liten folder om Lanseringskampanjen

Utbildning för hållbar utveckling

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

Linköpings personalpolitiska program

CSR. Hållbarhet på WH Bolagen

Inbjudan: Earth Hour mars släcker vi för en ljusare framtid. Släcker du? Från Världsnaturfonden, WWF

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT

10 tips för den ansvarsfulla entreprenören

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

innehåll: Vi ger konsumenten möjlighet att göra medvetna val Vi uppmuntrar till ansvarsfull konsumtion Vi stödjer ansvarsfulla innovationer

Grundskoleprogram 2012

Blandningar och lösningar

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

ReKo Värderingsövningar m.m.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Vision Arvika kommun

skola och arbetsliv i samverkan

Att bygga hållbara förändringar

InItIatIvet för. reko arbetsplats

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

Entreprenörskap i styrdokumenten

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Ung En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling

En workshop om workshops

Problemen känner du redan till.

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Fridaskolornas vision och värdegrund.

MILJÖSMART SKOLRESTAURANG

ICA-kundernas syn på hållbarhet

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

En stad medarbetare. En vision.

InItIatIvet för. miljö ansvar

STÄDA SVERIGE Städa Strand Götaverkens SDK vid Smithska udden. Foto: Michaela Dahlström. Städa Strand

Intern impelmentering

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Digitalisering i förskolans läroplan

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Vill ni också ta framtiden på större allvar?

Klimatafton. 28 april kl

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Upptäck Jordens resurser

Hur chefer kommunicerar

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Från ord till handling

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Storyline Familjen Bilgren

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Transkript:

HANDLEDNING INFÖR TURNÉN GÖTEBORG 27-28/3 2014

Introduktion En av orsakerna till att vi arrangerar we_change är att många unga idag tycker att det är trist att prata om hållbarhet. Och det kan vi förstå då det oftast brukar förknippas med ångest, pekpinnar och förbud. När vi frågat unga vad de tänker när vi säger hållbarhetsfrågor har vi fått svar som Det är skolans fel att vi inte gör något, den tar all kraft och energi, så vi orkar inte bry oss Vi kommer inte göra någonting förrän vuxenvärlden och politikerna tar sitt ansvar Ungdomar har inte så stort intresse av klimatfrågor eftersom vi inte kan hjälpa till. Jag lever hellre ett jäääävligt bra liv fram till 2060 än att hålla på och ödsla tid på sånt. Efter 2060 flyttar jag till Norrland och dricker paraplydrinkar i bergen. Denna inställning till hållbarhet vill vi förändra med we_change. Vi vill att unga i sina beslut och val ska se hållbarhet som en självklarhet och att det är något som förknippas med positiva känslor. Vi tror att en väg för att skapa detta är att använda sig av ungas förändringskraft. Vår vision är att alla unga, genom sin potential, ska känna att de kan förändra världen till det bättre. Därför peppar vi unga att ta initiativ till projekt som förändrar, att hjälpa dem att berätta om det de själva gör och att låta dem ta del av andras historier. För att skapa bra förutsättningar för förändring lanserar vi tävlingen we_change challenge, där elever tävlar för sin skola under ett år med initiativ för att göra sin skola eller stad mer hållbar. Vi jobbar aktivt med sociala medier och vår sajt Ungdomar.se (med 100 000 unika besökare i veckan), där vi låter elever få berätta för andra om vad de gör och skriva om kompisar som förändrar världen i positiv riktning. Men vi tror också att det handlar om att göra saker tillsammans och att hjälpas åt. Att det inte är vi och dom utan att vi alla strävar åt samma håll. Därför har vi på turnén med oss stora aktörer från näringslivet och kommunen som vi sätter på scen och låter era elever ställa frågor till. Vi arrangerar ett kvällsseminarium för allmänheten med fokus på ungas förändringskraft och hur vi vuxna kan hjälpa unga att gå till handling. Och vi jobbar på olika sätt för att få näringsliv och organisationer att inkludera unga och se dem som förändringsaktörer redan idag. Vi kommer under året tillhandahålla resurser för att underlätta för elever och lärare att genomföra initiativ och jobba med hållbar utveckling i skolan, t.ex. hjälpmedel som en crowdfunding-sajt så att elever kan samla in pengar till sina initiativ; en we_change-app för att underlätta för unga att göra medvetna val; ett projektledningsverktyg av Sveriges Ungdomsråd, som också kommer att stötta med rådgivning och mycket mer. På vår sajt för lärare, www.we-change-larare.se, hittar du som lärare inspirationsmaterial och alla resurser vi skapar för att hjälpa er. Lärarsajten är navet i våra we_change-satsningar så gå regelbundet in där och titta eller prenumerera på våra nyhetsbrev och blogginlägg. Ta chansen att nyttja detta smörgåsbord av möjligheter för att få in hållbarhet i undervisningen och inspirera dina elever att känna att de spelar en viktig roll i samhället redan nu. Magnus Åkerlind Projektledare för we_change Ungdomar.se

Innehållsförteckning Introduktion Innehållsförteckning Förberedelser inför we_change Vår önskan Nyttan för er Aktör på scen #1 - IKEA Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Aktör på scen #3 Returpack Aktör på scen #4 Göteborgs stad 2 3 4 4 5 6 7 8 10

Förberedelser inför we_change Den 27-28 mars besöker we_change-turnén Göteborg. Vi bjuder på en tvåtimmarsshow med syftet att inspirera elever att se sig själva som förändringsaktörer och att visa att hållbar utveckling kan vara kul och intressant. Upplägget av showen är följande: 1: Introduktion 2: Inspirationsföreläsning med Milad Mohammadi 3: Om förebilder med Sofia Lindman 4: Workshop se problem som utmaningar 5: Frågor och svar näringsliv och kommun på scen 6: Avslutning Vår önskan Inför showen så önskar vi att ni förbereder era elever för momentet Frågor och svar, då eleverna har möjligheten att få svar på just sina frågor från några av Sveriges största företag och Göteborgs Stad. Med oss på scen i Göteborg kommer vi att ha IKEA, Coca-Cola, Returpack och kommunrepresentanter. För att detta moment ska bli så bra som möjligt och inte upplevas som greenwashing föreslår vi att eleverna får tid innan eventet att göra research och läsa på om aktörerna på scenen, samt förbereda bra och intressanta frågor. För att underlätta för research har vi på följande sidor en presentation av respektive aktör som kommer att finnas med på plats på scen, med en text från dem själva. Texten kan med fördel skrivas ut och ges till eleverna som underlag. Vårt förslag är att ni delar in klassen i grupper och låter respektive grupp förbereda några frågor under en lektion eller som en hemuppgift. Eleverna kommer under momentet kunna ställa frågor muntligt, men också skriva in sina frågor via vår app om de inte vill ställa frågan inför publik. Frågor som skrivs in ställer sedan moderatorerna till aktörerna på scen. Vi föreslår också att ni efter vårt besök gärna återkopplar med eleverna vad aktörerna på scen svarade, t.ex. genom att eleverna får redovisa vad som diskuterades under eventet och eventuellt redogöra för sina egna åsikter och funderingar i frågorna utifrån det ämne övningen hålls i.

Nyttan för er We_change kallas för en hållbarhetsturné, och fast den har så mycket mer som syfte är hållbar utveckling ett grundläggande begrepp för hela idén med turnén. Idén föddes efter att allt fler unga uttryckte sig i forumet på www.ungdomar.se om att de hade låg tilltro till framtiden, lågt förtroende för vuxna, kände oro och ångest över klimatförändringar och de många sätt vårt samhälle är ohållbart. We_change vill ändra på det genom att inspirera till god självkänsla, en känsla av möjlighet att påverka och att spela en roll i samhället, och bidra till handlingskraftiga medborgare som ser problem och vågar ta itu med dem. Dessa visioner faller väl in på flera ställen i läroplanen, och vi vill att du som lärare känner att du enkelt kan se nyttan av we_change för dig i din undervisning. I läroplanen för gymnasiet från 2011 (Gy11) är hållbar utveckling ett ofta förekommande begrepp som nämns både i genomsyrande ordalag och inom specifika kursmål. Hållbar utveckling inkluderar de tre ben som utgörs av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och det går därför att få in aspekter av hållbar utveckling i princip i varje ämne. Angående de mer mjuka värdena som nämns i läroplanens första kapitel om skolans värdegrund och uppgifter, sammanfaller idén med we_change väl med följande fraser i Gy11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (s. 5) Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. (s. 6) Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. (s. 7) Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet och samhällslivet, och att skolan vidare ska utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. (s. 8) Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. (s. 8) Mer specifikt nämns just hållbar utveckling, hållbart samhälle, hållbart sätt, och liknande, bl.a. i det andra kapitlets övergripande mål och riktlinjer (2.1 Kunskaper, s. 10); i examensmålen för 10 av de 18 nationella gymnasieprogrammen; och i det centrala innehållet för de gymnasiegemensamma ämnena naturkunskap och samhällskunskap. De förmågor som we_change vill stärka hos eleverna spiller över på betydligt fler ämnen än så - t.ex. historia, svenska, estetiska ämnen, psykologi, ekonomi och entreprenörskap - men appellerar också på förmågor och insikter som inte är ämnesspecifika utan mer kopplade till personlig utveckling, kritiskt tänkande och aktivt medborgarskap för en bättre värld för alla.

Aktör på scen #1 - IKEA Text från IKEA: På IKEA ingår hållbarhet i allt vi gör. Att vara ett ansvarsfullt företag har alltid varit en del av våra rötter. Det är också en del av vår vision som vi jobbar efter dagligen: vi vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det innebär att vi vill ha en positiv inverkan på människor och miljö här och nu, men vi arbetar även för en hållbar framtid. Vi tycker att alla har rätt att leva ett mer hållbart liv hemma och vi kan bidra genom att erbjuda ett sortiment som hjälper våra kunder att leva mer miljövänligt. Vi skapar också produkter som de många människorna har råd med, för hållbarhet skall inte vara en lyxvara. Vi vill också vara självförsörjande på energi och resurser och ha en positiv inverkan på människors liv i de områden där vi verkar. Vi har en långsiktig hållbarhetsstrategi som vi kallar People & Planet Positive. Den vägleder oss mot framtiden och vad som är bra för både kunder, leverantörer, planeten och IKEA. Den manar oss att fortsätta agera här och nu, för det handlar om många små steg som tillsammans gör stor skillnad. På scen från IKEA finns Jonas Carlehed Hållbarhetsansvarig, IKEA Sverige. Han kommer framför allt kunna svara på frågor som berör hur IKEA jobbar med hållbarhet i Sverige och ute i världen. På plats finns även Karin Wikström, Hållbarhetskoordinator IKEA Kållered och Henrik Nilsson, Hållbarhetskoordinator IKEA Bäckebol. Tips på länkar för att hitta information: www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/sustainable-life-at-home/index.html Tips om hur man kan spara energi och vatten och minska avfallet. www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/energy-and-resources/index.html Vad gör IKEA för att bli energi- och resursoberoende? www.ikea.com/ms/sv_se/this-is-ikea/people-and-planet/people-and-communities/index.html Vad gör IKEA för att skapa ett bättre liv för människor och samhällen där vi har verksamhet? Vår uppförandekod för våra leverantörer hittar du bl. a här! Tips på frågor: Vad gör IKEA för att underlätta för sina kunder att leva ett mer hållbart liv hemma? Vad gör IKEA för att minska sin energianvändning? Vad gör ikea för att använda planetens resurser på ett mer hållbart sätt? Vad gör IKEA för att ha en positiv inverkan på människor i områden där ni har verksamhet?

Aktör på scen #2 Coca-Cola Enterprises Sverige Text från Coca-Cola Enterprises Sverige: Coca-Cola Enterprises Sverige tillverkar, säljer och distribuerar alkoholfria drycker på den svenska marknaden. Med drygt 800 medarbetare, varav ca 600 vid verksamheten i Jordbro, är företaget den näst största arbetsgivaren i Haninge kommun. Coca-Cola Enterprises Sverige är en del av Coca-Cola Enterprises Ltd, med verksamhet i Sverige, Norge, Frankrike, England och BeNeLux. På scen under #we_change kan du få möta några olika representanter för företaget: Anne Lindfeldt, externkommunikationschef, Mia Barkland, hållbarhetschef samt Peter Bodor, informationschef. De diskuterar gärna allt som rör den svenska verksamheten men har också en övergripande bild av det internationella affärssystemet Coca-Cola. Tips på länkar för att hitta information: www.cceansvar.se Företagets hemsida om dess verksamhet med fokus på hållbarhet. Här finns bland annat hållbarhetsredovisning och gästkrönikor. www.hagainitiativet.se Ett klimatnätverk för svenska företag som vill driva klimatsmart tillväxt. Coca-Cola i Sverige är en av grundarna. www.coca-colacompany.com/ Den globala hemsidan för Coca-Cola Company, med information om hållbarhet, produkter, kampanjer och annat intressant. Tips på frågor: Hur ser ni på debatten kring hälsa/övervikt; med tanke på att ni säljer sockrade drycker? Hur arbetar ni med innovation? Hur arbetar ni med mångfald? Hur arbetar ni med att sänka er miljöpåverkan?

Aktör på scen #3 Returpack Text från Returpack: I Sverige så återvinns nästan 90 % av alla burkar och PET-flaskor som säljs. Detta gör oss till ett av de bästa länderna i världen på att panta. Ca 98 % av alla i Sverige pantar vid något tillfälle burkar och flaskor så man kan nästan säga att alla pantar. Trots att vi är så duktiga ska vi bli ännu bättre. Anledningen till att vi måste bli ännu bättre är att stora mängder energi och resurser hela tiden slösas bort när man inte pantar. Trots den höga återvinningssiffran så är det över 300 miljoner burkar och flaskor som säljs i Sverige som aldrig pantas. Som ett exempel sparar varje pantad aluminiumburk 95 % av den energi som det krävs för att tillverka en ny burk av helt nytt material. Aluminium är även så praktiskt att man även kan återvinna det hur många gånger som helst utan att kvaliteten på materialet försämras. Vi på Returpack driver det svenska pantsystemet för burk och PET. Det är vi som ser till att burkarna och flaskorna blir till nya burkar och flaskor. Uppdraget kommer från ägarna (Sveriges Bryggerier, Livsmedelshandlarna och Svensk Dagligvaruhandel), samt den svenska regeringen. Returpack tar emot mer än 1,5 miljarder burkar och PET-flaskor varje år vilket gör Sverige till ett föregångsland gällande återvinning av PET och metallburk. Pantsystemet styrs av en förordning som bland annat säger att vi ska ha 90 % återvinning på burkar och PET-flaskor. I dagsläget återvinns drygt 89% av burkarna och flaskorna. Jordbruksverket är ansvarig tillsynsmyndighet för Returpack. Returpacks huvudsakliga uppgifter är att administrera hela systemet samt hitta nya sätt att öka återvinningen. När vi på Returpack pratar eller kommunicerar med konsumenter så använder vi oss av varumärket Pantamera. Med Pantamera vill vi uppmana alla att panta alla sina burkar och flaskor. Under Pantamera har Returpack sina aktiviteter som ska bidra till ökad återvinning. Exempel på olika aktiviteter är erbjudanden till campingar, skidanläggningar, festivaler och föreningar. Våra erbjudanden går alltid ut på att öka återvinningen. Vi har även utbildningskampanjer och tävlingar som riktar sig till barn. På scen under turnén: Rickard Andersson jobbar som produktchef på marknadsavdelningen på Returpack och har som främsta uppdrag att hitta nya sätt att samla in burkar och flaskor som inte återvinns. För att nå detta mål så jobbar han mycket med kommunikation och marknadsföring men huvuddelen av arbetsuppgifterna består i att praktiskt hjälpa organisationer eller andra att bli bättre på återvinning. Ett exempel på vad det kan vara är arbetet kring Sveriges största musikfestivaler där det konsumeras stora mängder dryck. Vi hjälper evenemangen så att de har möjlighet att återvinna sina burkar och flaskor sen är det upp till dem att det blir av. En annan stor arbetsuppgift är arbetet kring ett erbjudande som vi har till ideella föreningar. De ideella föreningarna har möjlighet att lämna in hela säckar som de får en schablonersättning för. Genom detta erbjudande kan vi även hjälpa föreningarna genom att även ge dem en viss ersättning för importerade burkar som vanligtvis inte ger pant.

Katarina Lundell jobbar som marknads och kommunikationschef på Returpack och är ansvarig för all vår kommunikation och vårt varumärke Pantamera. Sitter med i företagsledningen på Returpack och arbetar både med strategiska frågor för pantsystemet och med operativa frågor inom marknads och kommunikationsområdet. Hennes huvudsakliga uppdrag är att genom kommunikation och marknadsföring nå vårt mål med att 90% ska återvinnas. Hon arbetar med våra övergripande reklamkampanjer som t. ex. pantamerafilmerna men även en hel del med pressaktiviteter och projekt för att öka vår återvinning. Erik Ebbeson jobbar som Kundchef på Returpack och är ansvarig för våra kontakter med våra 10 000 kunder, dvs livsmedelsbutiker, restauranger, servicehandel, bensinstationer osv. Tillsammans med sina medarbetare så arbetar han för att våra kunder ska få den service och den hjälp de behöver för att deras panthantering ska vara så smidig och enkel som möjligt. Vi arbetar framförallt förebyggande, men hjälper också till när det strular. Vi arbetar också med att hitta nya kunder som vill skicka in pant till oss och hjälper privatpersoner som har frågor och synpunkter om pantsystemet. Tips på länkar för att hitta information: Burken Krister www.youtube.com/watch?v=66se1vrg62q Returpacks företagsfilm www.youtube.com/watch?v=hstrkftc4oi Energisnurran www.pantamera.nu/sparaenergi/ Tips på frågor: Vad gör ni idag för att påverka folks attityder och inställning kring pantning? Vad gör ni för att öka tillgängligheten? Hur duktiga är Sverige i förhållande till andra länder? Vilka andra länder har pantsystem?

Aktör på scen #4 Göteborgs Stad Text från Göteborgs stad: Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad är med som partner för we_change Göteborg. Förvaltningen har två stora uppdrag, dels att säkerställa att miljölagstiftningen följs genom att utöva tillsyn inom miljö och livsmedel och dels att leda, stödja och samordna det miljöstrategiska arbetet i Göteborgs Stad. Förvaltningen ska utarbeta förslag på program och handlingsplaner såsom miljöprogram, klimatprogram och kemikalieplan. Vi ska också fungera som inspiratör för miljöarbetet. Idag är det stort politiskt fokus på klimatfrågan och vi jobbar brett med klimat i många av våra uppdrag. Ett särskilt uppdrag som kommit till förvaltningen är att involvera unga i klimatarbetet och vi ser att we_change är en bra arena för att skapa dialog kring ett av våra stora pågående uppdrag att ta fram ett klimatstrategiskt program för Göteborg. Med på scen är Peter Krahl, projektledare för klimatprogrammet. Han är utbildad civilingenjör inom energi och miljö och jobbar på miljöförvaltningen. Peter är passionerad cyklist och energisparare. Peter kommer kunna svara på frågor kring klimatprogrammet och Göteborgs Stads klimatarbete. Tips på länkar för att hitta information: Information om klimatstrategiskt program för Göteborg. Här hittar ni också programmet i sin helhet. http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:20121204-151042 Naturvårdsverket Klimatet förändras http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-och-luft/klimat/ Naturvårdsverket Miljömålet Begränsad klimatpåverkan http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sverigesmiljomal/miljokvalitetsmalen/begransad-klimatpaverkan/ WWF Klimat http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/1164070-klimat-startsida Tips på frågor: Vad behöver vi göra för att kunna minska vår klimatpåverkan? Vem har ansvaret för att Göteborgs klimatpåverkan ska minska? Varför går det så långsamt med minskningen av våra växthusgasutsläpp? Spelar det någon roll vad Göteborg eller Sverige gör, vi är ju ett litet land? Varför ska vi ha tuffare mål och ambitioner än andra? Vad innebär ett klimatsmart liv i form av nya vanor, mindre lyx mm?